Jag ville försöka göra något annorlunda och i lite mörkare skala. Tycker det känns lite som i en skräckfilm. Jag brukar inte kombinera två bilder men i det här fallet så tycker jag det fungerar.

Den här bilden är tagen när jag var i vackra Somerset i Storbritannien. Solen hade precis gått ner när jag gick ner för den lilla landsvägen. Vägen ledde fram till ett gammalt hus där en nyfiken katt satt och väntade. 

Jag tycker om att ljusspelet fortfarande finns kvar i kanten på bilden som en motpol mot droppen. Tycker om ögonblicket och att det går att hitta skönhet i det väldigt enkla. 

Var ute på en promenad när jag fastnade för ljuset under bron. Jag började ta bild på det motivet och det blev helt ok. Plötsligt börjar det droppa och jag ändrar motivet och fångar den här bilden. 

Jag har en öm punkt för ljus och skuggor när solen står lågt. Här gillar jag hur de skarpa linjerna möter de luddiga och bildar något som man inte ser hela tiden.

Problemet är att man aldrig har kameran med sig när ljuset är extra vackert. Det är ett problem att de är så tunga och otympliga. Som tur är börjar kamerorna i mobilen bli så bra att det ändå "funkar" för vissa typer av bilder, som den här t.ex som jag tog på väg till jobbet i morse.

Dimman tillsammans med skenet gav en lite kuslig känsla som jag ville försöka fånga på bästa sätt. Jag valde att ha med lite byggnader i förgrunden för att få lite perspektiv och för att det var svårt att få till det skarpt när det var så mörkt. 

I Malmö bygger de ett gigantiskt konferens/hotell och mycket mer center som heter Malmö live. Det är så högt att man ser det från större delen av stan, inklusive utanför mig. När jag kom hem såg jag det häftiga skenet från taket och praktiskt nog behövde jag bara springa upp hämta kameran. 

Bilden är relativt hårt beskuren men i övrigt har jag inte gjort något alls med den. Inga justeringar överhuvudtaget så det sensorn registrerade är det som du tittar på. Det känns skönt att inte alltid behöva fixa med en bild i en tid av ändlösa instagramfilter. 

Jag och Erika var ute och gick en dag då solen fortfarande sken, en mysig runda runt västra hamnen i Malmö då jag liksom andra började beundra solnedgången. En solnedgång är vacker att titta på men som motiv, ack så trist! Därför blev jag glad när jag hittade ett perfekt motiv som skapade lite mer intresse.

Som tur var hade jag teleobjektivet med mig vilket gjorde att jag i lugn och ro kunde komponera bilden som jag ville ha den. Absolut en ögonblicksbilder, en bild som gör en glad att vara fotograf utan stress. En för mig en lugn och harmonisk bild som visar Malmö i sitt esse. 

Jag har kvar känslan väldigt tydligt. Hur jag går över det stora fältet vid Ribban mot solen som går ner. Hur jag lägger märke till mamman och dottern som bara kopplar av vid de underliga "konstverken" som är så typiska för just Ribban och Malmö. 

Jag fastnade för den underbara mönstret som kom av stråtaket, jag gissar att det inte regnar jättemycket. De dova färgerna och de få elementen i bilden skapar en harmoni där mönstret blir rörigt men resten lugnt.

På vår bröllopsresa så åkte vi till vackra Santorini och istället för att ta en massa bilder på vita kupolhus mot blått vatten så försökte jag hitta andra motiv. Den här bilden togs på en trevlig vinprovning på ett ställe som låg precis vid vattnet, underbart vackert.

Att ta ha delvis svart- och vit tycker jag oftast blir väldigt tacky, men en av de få gånger det funkar bra är i filmen Sin City. Jag kände dock att det kunde funka här, mycket tack vare den redan monokroma känslan från byggnaderna och kullerstenen.

Jag lade märke till det rosa kladdet på elskåpet och hur det av en händelse (antar jag) var samma färg som den rosa rosen. En detalj som en del kanske inte skulle ens uppmärksammat men som roar mig. Dagen efter tog jag med kameran för att föreviga.

Dumt nog hade jag bara mitt teleobjektiv med mig, men istället för att gnälla över det så gjorde jag det bästa av situationen och satte samman ett panorama. Träden och färgerna som reflekterades i kanalen var helt enormt vackra och trädet fick utgöra motiv i förgrunden.

Jag blandar alltid ihop slotts- och kungsparken och använder namnen lite beroende på vad jag känner för, idag fick det bli slottsparken. Jag tog en runda efter jobbet då ljuset var precis som jag ville ha det. När man passar på så blir det alltid något även om man har sett motiven tusentals gånger. 

När jag stod och letade motiv så slog det mig vilken strid ström av människor som passerade varje minut. Det fick mig att använda samma bakgrund för få fram siluetterna av de Malmöbor som gick förbi. Spännande att se hur många olika liv som utspelar sig varje dag utan att man tänker på det. 

Jag hade kört förbi pildammsparken kvällen innan och tänkt att jag måste återkomma och ljuset är lika fint imorgon. Som tur var fungerade både ljuset och fontänerna denna kväll. 

Jag hade tagit några enskilda bilder på mannen lite tidigare men jag såg att det kunde bli ännu bättre när "planet" flög förbi. Snabbt ändrade jag mina inställningar och tog några bilder i följd när det kom förbi. Inramningen av mannen och linjerna som bildas mellan de olika objekten tilltalar mig. 

Erika och jag hade nyss kommit hem från vår resa till Portugal så ingen av oss var speciellt sugen att hänga på Malmöfestivalen, en promenad till vattnet lät mycket bättre. Vädret var helt perfekt, lagom varmt och doften från havet var stark, som färska ostron. När vi köpte glass hörde vi hur det lät utanför och upptäckte då denna härliga flygmaskin. 

Jag fastnade först för mönstret i bilden och segelbåten ute vid horisonten och ställde därför in en kameran på rätt så långt skärpedjup. Att tjejerna kom in i bilden var ett rent lyckokast och gav lite mer lite och rörelse. 

Jag låg och latade mig på en kulle i västra hamnen en solig sommardag när jag fick syn på de här barnen som utforskade bland klipporna. Precis när tar bilden så gör den ena tjejen ett våghalsigt språng.

En klassisk röd stuga där proportionerna kändes rätt på något sätt, enkelt och avskalat är det bästa i vissa lägen. Bilden känns väldigt svensk idyll för mig. 

Jag hade fixat bil över dagen och beslutade mig för att köra ändå upp till Kullaberg i sydvästra hörnet av Skåne. Det visade sig vara väldigt lyckosamt då dagen var väldigt vacker och jag spenderade timmar med att fånga så mycket som möjligt. Bilden på den här röda stugan tog jag när jag promenerade när för en grusväg. När jag tittade ut mot havet så fanns den där, vilken utsikt de måste ha. 

Jag fick en väldig speciell bild på bara molnen som jag kanske publicerar senare, men den som jag fastnade för idag är den här för mig typiska gatubilden. Molnen fick mig att se den här fula byggnaden i ett annat sken. Lyftkranarna bakom huset påminner oss om att allt förändras och att den här byggnaden troligen inte kommer stå här om 100 år. 

Jag var på väg hemåt när jag upptäckte att himlen var väldigt annorlunda mot vad den brukar vara. Molnen skapade intrikata mönster som var underbara att titta på. Överallt där jag tittade såg jag motiv, men givetvis hade jag inte kameran med mig (nej mobilen räknas inte). Jag visste att jag var tvungen att fånga detta och så fort jag kom hem tog jag kameran och hann ta några bilder innan molnen försvann. 

Istället för att ta bilden som jag alltid brukar göra där man ser hela allén så valde jag att bryta mot reglarna och komponera heltokigt. Det var ljuset och känslan jag var ute efter snarare än att få en rättvis bild av motivet. 

Ikväll tog jag en kvällspromenad eftersom solen sken och jag hade sett vilket härligt ljus det blir nu dessa sena sommarkvällar. Tyvärr var jag ute lite väl sent och så var det kallt förstås. Gick runt och försökte hitta lite olika motiv, prövade att plåta lite vallmo men inget att hurra för precis. Var på väg hem när solen äntligen bröt igenom molnen och gav en vacker lyster till trädkronorna i allén. 

De flesta bilderna jag fick så var svanhonan rätt så stilla och gjorde inte så mycket. Men efter lite väntande så började hon fixa till i boet och då fick jag den här mysiga bilden där det ser ut som att hon tittar sig själv i spegeln. 

Så var det dags för årets upplaga av en ruvande svan. I år har svanarna bytt plats till en mycket bättre plats (som en snäll tant informerade mig om) så att ingen kommer åt dem. Detta blir en uppföljning på min förra bild "rörelse i vattnet" där vi kan se svanhannen bevaka just det här boet. Det blev en hel del bilder och det var väldigt svårt att välja ut vilken jag skulle ta, det finns små detaljer som jag gillade hos alla varianterna. 

Trädstammarnas reflektioner i vattnet var fina i sig men det som verkligen gjorde bilden var änderna som simmade genom och bröt symmetrin. Jag har inte gjort något alls med bilden i övrigt utan den kom så här direkt från kameran. Jag tycker om den härligt monokroma känslan. 

När jag är ute och fotograferar har jag som vana att ofta vända mig om. Även om man nyss har gått förbi någonting så har man inte sett det från andra hållet. Den här bilden är just ett sådant fall där en ingivelse fick mig att vända mig om och se bilden. 

En bild som påminner mycket om bilden symmetri. Motivet är detsamma men på en liten annorlunda plats. Jag älskar alla detaljer i bilden och det röriga i den. Det finns inget specifikt motiv utan känslan jag vill få fram är att skära ut en bit av världen vid ett specifikt ögonblick och visa den för vad den är, inget mer. 

Det är sällan man kommer ihåg specifika ögonblick då ett liv är så fyllt av dem. Nya kommer hela tiden och vad är då ett specifikt mot ett annat. Men när jag tar en bild och sedan tittar på den så minns jag alltid var och när jag tog och oftast varför. Det blir som att jag blir transporterad tillbaka i tiden till just det ögonblicket. 

Jag gillar bänkar, det är något med deras form och här under gatufoto finner ni fler exempel på dem, här fastnade jag för trilogin. Vanligtvis bearbetar jag inte mina bilder så här mycket men det kändes rätt den här gången. 

När jag är ute och fotograferar så går jag alltid väldigt långsamt och tar verkligen tid att upptäcka detaljerna omkring mig. Oftast letar jag efter ett mönster eller någon effekt som ljuset skapar. Det finns alltid tusentals olika varianter på tillsynes helt vanliga motiv som under rätt förutsättningar blir något mer. 

Det är klart att det blivit en ännu bättre bild om de gått mot kameran istället från den, men jag fastnade för hur de gick på en lång rad. Det ger en känsla av samhörighet, att ingen vill gå bakom eller framför någon annan. Träden som börjat skifta färg gav en härlig inramning till motivet. 

Denna bild är tagen en härlig höstdag under en av mina vanliga fotopromenader i slotts- och kungsparken. När jag är i den här delen av parken är jag ofta på väg hem men jag är alltid inställd på att försöka krama ur det sista av min fototur och har därför kameran redo. 

Jag tyckte om ljuset och inramningen som träden gav åt bron. Det saknades dock något och därför väntade jag till en intent ont anande person gick förbi som fick bli förevigad. Den svart och vita konverteringen lyfte bilden men för att ge lite mer värme tonade jag den något. 

Jag kommer knappt ihåg när jag tog den här bilden men det var uppenbarligen under en av mina fototurer i parken. Det är sällan jag går den här vägen vilket är synd då den kan ge nya och spännande vinklar. Förnyelse är alltid bra!

Vassen lockar mig som motiv. De är levande och gör sig perfekta i motljus då de lyser av en glöd som verkar komma inifrån. Jag gillar de hårda kontrasterna mellan den blå snön och isen och från det varma skenet från vassen. Mitt huvudmotiv som är bryggan skymtar i bakgrunden. 

Den här bilden är tagen dagarna precis innan snön började smälta bort på allvar. Malmö låg fortfarande och slumrade i sin vintersömn och allting var klart och kallt. 

Jag älskar sådana här spontana ögonblick. Det handlar om att fånga en känsla som är över på några få sekunder vilket är en rejäl utmaning. Färgerna ramar in motivet väldigt vackert och flickans leende tillför mycket till bilden. 

Om du letade efter en fotokurs så kolla i sidfoten för kontaktinfo, annars läs vidare

Jag kommer ihåg det som en strålande höstdag fylld av människor som bara var ute och njöt av vädret. Sådana dagar är det väldigt tacksamt att fotografera precis som den här pappan tänkte. 

Det som är så härligt med vackert ljus är att det kan ge liv åt rätt så alldagliga ting och platser och lyfta fram dem i ett annat skimmer. Som den här bryggan som jag måste ha passerat hundratals gånger men som denna kväll bjöd på något extra. 

Även om påsken kommer tidigt i år så har våren ännu inte gjort det. Snön ligger fortfarande kvar och det är en härlig krispighet i luften. De tre senaste dagarna har jag varit ute och tagit bilder varje kväll, då det varit ett helt underbart ljus. 

Jag tycker om mötet mellan det organiska från trädet och det industriella från tegelväggen. Det blir som att skuggorna från trädet ger liv åt det döda, om än för en kort stund. 

När det är klart väder ute, och helst på vintern när jag orkar vara uppe med solen så brukar jag se detta träd avspegla sig på tegelväggen. Jag har försökt ta bilden flera gånger utan att lyckas men den här gången kändes det rätt. 

När jag konverterade den här bilden till svart och vit så föll allting på plats. Jag gillar svärtan och den inramning som den ger till bilden. Omedvetet så tänkte jag nog på att det skulle vara två par som mötte varandra i allén, och på så vis bildade en spegelbild, men troligen var det bara ren tur. 

När hösten börjar närma sig så är jag ofta ute så mycket som möjligt. Ljuset är vackert och överallt i stadens parker hittar man människor som strosar. Jag tror att de likt mig själv försöker suga i sig de sista dropparna solljus innan mörket och vintern kommer. 

Ljuset var hemskt som det brukar vara i trapphus, men som tur var har min nya lins bildstabilisering. För att få ett bättre skräpedjup valde jag att ta flera bilder och sen sammanfoga dem till ett panorama. 

Jag jobbar inte bara som fotograf utan även med webbanalys på ett företag i Malmö. Vi sitter högt upp i en gammal byggnad där dessa vackra trappor finns (finns hiss också). En dag när jag hade kameran med mig till jobbet beslutade jag mig för att försöka föreviga dem. 

Ett ögonblick av många detaljer. Det är roligt att tänka att varje person på bilden har ett lika komplext liv som en själv. Tänk vad många nationaliter man kan klämma in på en bild tack vare ett turistmål. 

Förutom att man blir påhoppad av försäljare (se första raden), så är det verkligen underbart härligt att sitta i gräset nedanför Sacre coeur. Iaf i de två minuter man hinner göra det innan en väldigt bestämd viselpipa tjuter och man blir tillsagd att lämna gräset. 

Jag tycker den här bilden är mysigt finstämd. Stigen leder en in i bilden till de två som hjälper den tredje i mitten. 

En av fördelarna med att vara i parken jämfört med ute i naturen är att det finns fler människor, dessa blir ofta väldigt trevliga inslag i miljön. Här såg jag tre tjejer komma gående och hann knäppa av några bilder innan de försvann över kullen. Det är dessa korta små ögonblick som gör gatufoto så roligt. 

Som alltid så drogs jag till ljuset men jag ville även ha lite spänning. Jag trotsade kylan och väntade in ett ögonblick där människorna gav liv till bilden.

Hur fångar man en känsla på bild? Hur luften känns, hur ljuset faller eller hur just den stunden får en att känna. Det är utan tvekan det svåraste som fotograf, att försöka få ner allt man upplever med sina sinnen till en bild. Resultatet blev långt ifrån perfekt men ger en viss försmak på min upplevelse. 

Jag tycker den här bilden har en skön rörighet, det finns många detaljer och ett djup i bilden som tilltalar mig. Det är lätt att gå lite crazy med färgmättnaden när man tar höstbilder så jag brukar allting tänka lite värme i bilden utan att något blir utfrätt. 

Idag var det en riktigt härlig höstdag och jag fick en hel del bra bilder som jag kan ta med mig in i vintermökret. Som de flesta vet så brukar skånsk vinter vara svart och inte vit. Jag kände mig rätt nöjd och var på väg hemåt när jag såg hur träden reflekterades i kanalen, för att få med allting så tog jag två bilder och satte samman till ett panorama. 

Detta återspeglar verkligen den känsla som var i parken idag. Underbart gula löv, varmt i luften och familjer som leker med sina barn. Jag hade lite tur då ingen annan gick in i bilden vilket gör att fokus behålls bra på motivet. 

Sommaren kom tillbaka idag med både värme och sol, inte illa för att vara i slutet av Oktober. Jag stod och fotograferade de här vackra träden när jag plötsligt såg en liten flicka uppe på en papperskorg. Jag bytte placering lite kvickt och hann precis trycka av den här bilden innnan hon hoppade. 

Jag älskar detaljer som sticker ut och kvinnan med de röda stövlarna uppfyllde detta kriterium på ett ypperligt sätt. Kanske inte den bästa exponeringen eller kompositionen, men ett mysigt vardagsinlägg. 

Jag såg henne komma gåendes i ögonvrån och visste att här fanns en bildmöjlighet. Jag insåg också att jag hade helt fel inställningar då jag körde manuellt. Jag fick ändra lite på känn efter hur jag upplevde ljuset och hann precis få upp kameran innan hon gått förbi. 

Det vackra stadshuset mitt på Stortorget blev ett naturligt motiv då vattenpölarna och ljuset reflekterades på ett snyggt sätt. Jag jobbade både med utsnitt där man fick med byggnaden och pölen och sen som denna bilden där man bara ser en del av stadshuset i vattnet. Det blev en kul serie med lite roliga bilder att jobba vidare på i vinterrusket. Snart är det mörkt när man går hem ju!

Jag satt på KAN och såg ut över stortorget, och kände hur det kliade i kroppen. Vädret var otroligt klart och jag kände att nu är det dags att fotografera. När jag kom ut såg jag vattenpölar som låg kvar sen eftermiddagens regn och skapade stora speglar över torget. Solen var på väg ner (redan!) så jag sprang fort hem och hämtade kameran och började plåta på torget.

Jag tyckte det var roligare att göra en bokstavlig tolkning av den här bilden istället för att försöka få någon att se se väldigt lugn ut. 

Detta är den andra bilden i en serie med ordspråkstolkningar som jag har börjat göra och absolut en av de enklaste. Allt som behövdes var ett gammalt bord från vinden, ett fönster, en skål med filmjölk och en reflexskärm.

Jag fastnade för enkelheten i den här bilden. Den ljusblå dörren mot det vita, den mörka stenen på altanen och i dess mitt hunden som ett självklart motiv. 

Erika och jag var ute och gick i Vinjales, en mysig ort på västra kuba. Överallt finns det så hus med bjärta färger men också herrelösa hundar, oftast i dåligt skick. Den här lilla vovven var en av de finare och passade på att vila lite i hettan.

Jag ville absolut inte att de skulle upptäcka att jag tog en bild så jag fick vara riktigt kvick med kameran. Havet var väldigt vackert och jag ville få med det i bilden, en placering i gyllene snittet kändes därför naturlig. 

Jag satt och åt en väldigt god italiensk glass i västra hamnen och matade Erika som låg i mitt knä. Paret bredvid oss var minst lika romantiska och när jag såg mig omkring så fanns där flera par som uppträdde lika sött, tänk vad lite sol kan göra. 

En serie som förmedlar det som är så skönt med stadslivet. Att spontant kunna gå ner till vattnet och ta en glass när solen skiner. Friheten att välja och känslan av att vara en del av staden. 

Jag och Erika tog en skön promenad och eftersom solen sken så beslutade vi oss för att ta en sväng till västra hamnen. Vi promenerade längs vattnet och njöt liksom många andra av den plötsliga värmen. Efter en stund tog vi en glass och satte oss och såg ut över havet. Trots Erikas otåliga suckande ;) han jag ta en del bilder.

Jag fastnade för lugnet i denna bilden, hur bladen lystes upp av solen och detaljerna från stammen och grenarna. Jag valde att mjuka till löven lite och konvertera till sepia för att få en mer romantisk ton. 

Jag minns det som en dag där jag inte fick så många bra bilder från Söderåsen. Vi var var på väg upp till parkeringen och gick förbi sjön när jag såg den här kvinnan sitta och läsa under trädet. Jag ville få ett stort skärpedjup så jag bländade ner, satte på bildstabilistatorn på objektivet, tog ett djupt andetag och knäppte. Som tur var blev den skarp. 

Jag fastnade för färgskalan och de starka kontrasterna som trädde fram på kvarnen. Bilden är tagen med teleobjektivet på 200mm vilket gör att perspektivet känns korrekt.

Den här bilden är tagen en kväll då man riktigt kunde känna att ett oväder var på gång.  Jag traskade runt i slottsparken och såg den omniösa himlen avteckna sig mot slottsmöllan, några minuter senare öppnade himlen upp sig.

Jag dras ofta till färger eller till ljus. I det här fallet var det solens varma ljus i löven som drog blicken till sig. Bänkarna på rad fick utgöra mitt huvudmotiv men det jag främst ville få fram med den här bilden är inte så mycket ett specifikt motiv, utan känslan av att snart är det dags för varmare kläder.

Idag kände jag en försmak av hösten. Inte så mycket på värmen men på ljuset. Solen går ner mycket fortare nu några dagar från September och träden börjar så smått skifta färg. 

Jag fastnade för blommorna som fick utgöra en vacker förgrund. Fontänen i sig är förstås det huvudsakliga motivet men om man tittar riktigt noga kan man se några stjärnor som tittar fram längst upp. För mig är detta en mysig nattbild.

Jag var på väg hem en sen kväll och tog vägen genom parken. Det var inte en levande själ ute men trots allt ljus från staden så kunde man se stjärnorna. När jag kom till casinot såg jag ett starkt ljus komma från fontänen. Jag riggade kvickt av stativet och tryckte av några bilder.

Jag gillar ljuset i bilden och strukturen på den orangeröda stenen. Det är roligt så mycket siffror det finns överallt runtomkring en om man bara tittar, de kan ibland sitta på de mest underliga ställen. 

Det är något speciellt med dörrar, de skiljer sig så otroligt mycket och ger ibland en försmak om vad man kan förvänta sig, men ibland blir man fullständigt förvånad. Den här bilden är tagen på vägen till parken och är en enkel bild av en mysig dörr. 

Det finns många element som jag tycker jag om med den här bilden. Räcket som leder en in i bilden, kontrasterna mellan den vita stenen och den blå himlen men även symmetrin som sätter pricket över i:et. Jag tog några bilder med ryttaren framför byggnaden också men de funkade inte alls lika bra som den här utan.

David och jag hade begett oss ut till Hovdala slott för att fotografera riddarna som tränade där. Medan modellen som vi skulle fotografera förberedde sig så rekade vi miljöer och hittade vi det här underbara stenhuset. 

Jag hade inte så mycket tanke mer än att försöka fånga så många ögonblick som möjligt innan det magiska ljuset försvann. En vardaglig och mysig bild.

Den här bilden tagen under en kväll när ljuset var helt underbart magiskt. Jag kommer ihåg hur jag var fullständigt lyrisk och tog så mycket bilder jag bara kunde. Jag älskar hur man ser ljusstrålarna i den här bilden och som tur var kom ett passande motiv in i bilden.

Jag älskar reflektioner av alla de slag och vattenpölar är väldigt härliga då de blir som små speglar till en annan verklighet. En ren bild med få element som tillsammans bilder en mysig helhet.

Sommaren 2012 har varit väldigt regnig till alla semesterfirares besvikelse, men för en fotograf kan detta ge härliga kontraster. Den här bilden tog jag under en kvällspromenad efter att det ösregnat och solen tittade fram igen.

Jag letade efter motiv och den här bryggan blev ett naturligt val. Jag försökte skapa en lugn bild med så rena linjer som möjligt. Komiskt nog så gick människor framför kameran när jag tog den här bilden men eftersom exponeringstiden var två minuter så fastnade de inte. 

Jag ville testa min nya big stopper som är en mörk skiva som man sätter framför linsen för att få riktigt långa slutartider. Just himmel och hav kan bli väldigt effektfullt och eftersom det inte var ett moln på himlen så fick det bli hav.

Här ville jag fånga det dramatiska ögonblicket precis före stormen. Det som är så fantastiskt med naturen är hur en väldigt vanlig scen kan förvandlas totalt på bara några få minuter.

Vädret idag har varit otroligt växlande. Ena studen har solen varit framme för att sekunden senare ersättas med skyfall! Jag kände dock att jag inte fotograferat så mycket som jag velat på sistone och trotsade därför vädrets makter. Den här bilden är tagen precis innan himlen öppnade upp sig.

Jag hade bara telet med mig så jag hade ingen möjlighet att jobba med stativ och längre slutartivet vilket hade varit mitt första val. Som tur var flera kitesurfare ute i den hårda blåsten, dessa blev ett perfekt motiv och här lyckades jag fånga en när han flyger över vattnet, ser underbart ut. 

Jag var ute och tog en promenad och hade egentligen bara tänkt gå runt parken när jag vid horisonten fick se den vackra solnedgången. Jag började bege mig mot havet i lugn takt som successivt ökades alteftersom jag kom närmre. Till slut sprang jag för allt benen höll för att hinna att fånga skådespelet.

Jag tycker verkligen om detaljrikedomen och färgerna i den här bilden. Först muren med graffiti som efterföljs av de färgstarka byggnaderna och sen till sist den ljusblå himlen. 

Som turist så går man hela dagarna i nya städer och förutom välbehövlig motion så får man en möjlighet att se staden på nära håll. Detta var just en sådan dag när vi hade gått runt mycket i Havanna och var på väg tillbaka till vårt Casa Particular. Vi gick längs Pradan, den stora dieseldränkta gatan när jag slogs av färgprakten.

Det svåra med denna bilden var helt klart perspektivet. När man fotograferar byggnader med 20mm så blir raka linjer gärna böjda även om man sätter samman flera. Efter lite trixande i Lightroom så tycker jag vinklarna känns helt ok nu och ger en rättvis över hur mäktig triumfbågen är. 

När man är i Paris så måste man givetvis besöka den berömda triumfbågen. Den ligger isolerad, mitt ute i en rondell från helvetet som skulle få vilken uppkörningsstudent från Sverige att **** på sig. Som tur är så finns det en passage under vägen men då kommer du rakt på triumfbågen och det blir svårt att få med hela på bild. Vi väntade därför tålmodigt tills alla bilarna försvunnit och kvickt tog jag ett panorama. 

Jag ville skapa en rätt så rå och klassisk gatubild, en iaktagelse av ett ögonblick i tiden. Det jag tycker om med den här typen av bilder är människornas ansikte, desto mer man studerar bilden desto mer upptäcker man.

Vi var ute och gick på gatorna i Barcelona när vi kom till ett torg där några akrobater uppträdde. Alla var fixerade vid föreställning utom kvinnan längst till höger, hon var helt i sina egna tankar. 

Är inte inte riktigt lika nöjd med den här platsen som den förra så jag för göra ett nytt försök senare. Mycket handlade om att testa och experimentera fram en exponering som fungerade. Nu fick jag en slutartid på 3min med f/20 på iso 100. En sidoeffekt av filtret var att allting blev väldigt blått, sen om det berodde lite på vädret eller inte är svårt att säga men en konvering till svart och vitt blev bättre den här gången.

Jag ville verkligen testa mina nya filter och framförallt min "Big stopper" som underexponerar 10 steg! Vädret var verkligen inte det bästa så istället för att åka iväg en längre bit så åkte vi till den egna turistattraktionen "Öresundsbron". Efter att ha letat vinklar ett tag så hittade jag en perfekt plats. Givetvis började det regna exakt just då och jag fick överge den platsen för en där det inte regnade lite mycket. 

Jag tycker sällan ett objektiv lyckas fånga hela den vackra scen som man ofta står framför. Därför valde jag att göra ett panorama med tre bilder för att få in hela "landskapet". Det som drog blicken den här gången var skuggorna och trädet som lutar i backen.

Vissa fototurer minns man väldigt detaljerat medan andra är svåra att komma ihåg detaljer kring. Jag minns så tydligt den underbara känsla av liv som fyllde kungsparken denna soliga dag i Oktober. Det var ovanligt varmt för årstiden och träden hade sakta börjat skifta löv till sina gulare jag.

Som Malmöfotograf är det nästan ett måste att jag iaf har några bilder på Torson. Av någon anledning har det bara blivit en sen tidigare, skomakarens barn och allt det där kanske. Här fastnade jag för byggnaderna i förgrunden som hade en skön blå färg och himlen sin var snyggt dramatisk (svensk sommar). 

Erika och jag var ute och tog en skön kvällspromenad. Att ha kameran med då uppskattas väldigt sällan (aldrig), men jag var verkligen fotosugen. Jag fick syn på byggnaderna och såg bilden framför mig. Jag fick vara riktigt kvick då Erika inte tyckte det var lönt att sakta in på takten utan bara traskade vidare. 1 minut senare hade jag bilden och sprang ikapp. 

Först tänkte jag att det vara bara en komiskt bild, men desto mer jag tittar på den här bilden desto mer upptäcker jag. Jag inser att det inte handlar om avloppet, utan om ett fönster, och framförallt en vy in i någons liv. En verktygslåda, något som hänger på tork och den färgglada markisen, allting delar i livets pussel. 

Varje morgon vaknade vi till ljudet av rinnande vatten som stänkte mot marken, i flera dagar retade vi oss på ljudet men till sist upptäckte vi var det kom ifrån. Det är helt otroligt så mycket saker det finns som man tar för givet här hemma, men som på andra platser inte alls finns eller funkar helt annorlunda.

Jag tänkte inte att denna skulle bli svart och vit när jag tog den men det blev väldigt naturligt när jag väl fått in bilden i Lightroom. Vissa bilder gör sig väldigt bra i just svart och vit beroende på vilken färgskala som råder just då. Gatulampan hade väldigt mycket karaktär och jag tänkte att en placering i gyllene snittet mot träden kan inte bli fel. 

Det var skymning och ljuset var mjukt och härligt. Solen var fortfarande uppe men det var rejält med moln vilket skapade härliga kontraster mot träden. Min blick drogs till lampan som precis tänds och som skapade en fin harmoni i bilden.

Solen var på väg ner och den ockrafärgade stenen reflekterades i vattnet från vallgraven. Jag fastnade direkt för mönstret som var väldigt spännande. Det svåraste var att välja ut vilken bild jag skulle använda. 

Jag var på väg hem efter en underbar fotorunda när jag passerade Malmöhus slott. Jag fick en känsla i kroppen och jag kommer ihåg att jag tänkte "här finns något", och mycket riktigt så blev det en bild. 

Jag får en en känsla av att fåret tittar drömmande mot Torson och tänker att en dag så kommer jag bo där. Erika fick lite med lejonkungen känsla som i att allt som jag ser är mitt. Vad tror du att fåret tänker?

Det var en rätt trist dag vädermässigt och jag hade inte fått de foton jag hoppats på när jag fick syn på fåren som går uppe vid Malmöhus. 

Jag har knappt gjort någon alls med denna bilden utan ville lämna den som den var. Att pojken råkade befinna sig just där är ren tur för utan honom hade bilden varit helt ointressant. 

Det var en riktigt dimmig kväll, en kväll där man verkligen kunde ta på fukten och luften kändes otroligt frisk. Jag begav mig ut över fältet vid stranden och fann mig själv gå längre och längre in i dimman. Till slut var jag mitt i den och fick då syn på den här pojken som sprang vid horisonten, täckt av slöjorna från dimman, lekandes i sanddynerna. 

Jag ville visa något annat än de vanliga turistbilderna av Kuba som man ser överallt. Jag tycker om pelarna i förgrunden och hur de leder in en i bilden till skeppet vid horisonten. 

Cienfuegos är en gammal hamnstad och en av Kubas viktigaste industriorter. Vi var egentligen bara där för att bada med delfiner vilket var helt otroligt och väldigt välskött. Den här bilden är tagen när vi gick lite vilse och hamnade på några bakgator. 

Jag älskar djupet i den här bilden och hur rapsfälten ramar in allén, skuggspelet på vägen blev ett trevligt plus. Skånska färger när de är som bäst. 

Vi hade begett oss ut på den skånska landsbygden för att fånga rapsfälten som är en underbar syn. Först blev en del mer "vanliga" bilder på rapsfälten men på väg tillbaka stannade vi till och tog ett par bilder i den här vackra allén. 

Jag fastnade för reflektionerna som träden skapade i vattnet och ville få med detta på något sätt. Jag placerade mannen lite strategiskt i gyllene snittet så att blicken skulle hamna där. Tanken med motivet var att fånga ett ögonblick när någon tar en stund för sig själv. 

Jag var skulle egentligen vända hemåt men efter att ha träffat en äldre dam som informerade mig om att det fanns svanungar lite längre fram så kunde jag inte vända om. Jag hittade inga svanungar den gången utan den här mannen som satt och filosoferade på en bänk. 

Trinidad bjöd på många härliga solnedgångar och jag ville verkligen fånga det vackra ljuset. De första bilderna jag tog var tänkta som ett panorama där solen fortfarande var uppe, men de funkade inte alls. Istället fick det bli den här bilden som för mig vinner på det stora djupet. Först taken i förgrunden och sen de härliga bergen som det senare blev många bilder från. 

Jag och Erika besökte Trinidad under vår resa till Kuba. Trinidad är en härlig stad med massor av små hus i olika färger, och som blev ett av vara favoritresmål under resan. Fotot är taget från taket i det Casa Particular där vi bodde, det var en härlig plats att sitta och koppla av på, men som även fick agera träningslokal för salsa :)

Som fotograf letar jag hela tiden efter mönster och linjer och i en stad är det sällan svårt att hitta just det. Kanske med tanke på människans ordningssinne som säger oss att det ska vara symmetriskt, men även i naturen finner vi hela tiden former som är symmetriska, det är väl en del av vår DNA antar jag. Den här bilden är inspirerad av världens just nu dyraste bild. Den är om något symmetrisk och desto mer jag tittar på den desto mer uppskattar jag enkelheten i den. 

En väldigt lyckad fotokväll som bjöd på många trevliga bilder. Den här bilden är tagen precis bredvid Malmö kanotklubb. 

Ungefär som i American Beauty så tycker också jag om att hitta skönhet i enkla vardagliga ting. Tycker det är fantastiskt hur tid och rost kan skapa en så vacker gradient, det visar verkligen att naturen skapar skönhet i allt. 

Jag var som vanligt ute och gick när jag fick syn på en rostig plåtbit på andra sidan kanalen. Vid första anblicken så såg den inte ut mycket för världen, men desto mer jag studerade den, desto mer påminde den om ett konstverk. 

Jag valde att dra ner färgmättnaden i den här bilden för att få en lite mer målad känsla. Så här i efterhand önskar jag att jag tagit en bild till att man fick mer lite mer av turisterna, men jag tycker den funkar rätt bra ändå. 

Vi hade nyss varit uppe i Eiffeltornet och var på väg därifrån när jag kände att jag ville ta en sista titt upp. Det som slog mig då var alla turisterna som hägrar under det höga tornet. Jag tog en stående panoramabild för att fånga fenomenet. 

Jag fastnade verkligen för kontrasterna i den här bilden. Förutom de stora färgskillnaderna tycker jag även molnen utgör en annan sorts kontrast med sin mjuka framtoning mot det hårda från byggnaden.

Detta är en helt ny version av konceptet gult hus, den gamla höll inte riktigt måttet och jag håller tummarna för denna. Den här bilden är tagen en solig sommardag vid slutet av min gata, precis innan jag går över vägen till parken på min runda.

En annan sorts ögonblicksbild. Det är jättesvårt att fånga något så enkelt som en stor mängd blommor och göra det intressant. Jag älskar motljuset i den här bilden som lyser upp det gröna från bladet och får de vita kronbladen att lysa. 

Jag blir lika imponerad av arbetet som parkarbetarna gör i slottsparken varje år. Det är som ett fyrverkeri av blommor som hela tiden skiftar beroende på vilken tid på året det är. 

Grönt frodigt och varmt. Jag tycker om ljusspelet från träden på den intensivt gröna gräsmattan. Banken ser väldigt inbjudande ut och är som gjord för en stunds avkoppling.

Tagen under en av mina många promenader i slotts- och kungsparken. När man besöker samma platser om och om igen så förundras man alltid över hur de alltid förändras beroende på årstid och ljus.

Det känns som att ett väldigt stilla och livlöst föremål kommer till liv tack vare dess form.

Jag fick syn på staketet uppifrån gångbanan, troligen för att ljuset reflekterades i stängerna. Först då såg jag på staketet på ett sätt som jag inte gjort tidigare, det följde landskapet och slingrande sig fram.

Tala om sliten charm. Jag är väldigt nyfiken på hur den här balkongen kom att vara. Den känns väldigt påklistrad på en gammal industribyggnad, allt som fattas är någon som tittar ut över havet.

Den här bilden är tagen i Cienfuegos som är en hamnstad med mycket industrier i Kuba. Vi var ute och gick när vi hamnade på några bakgator längs vattnet. När jag tittade upp på en byggnad fick jag syn på en liten anspråkslös balkong med underbar havsutsikt. 

Jag tycker fåglarna spelar en central roll i den här bilden. Det är deras kväll på något sätt och det känns som att solen och det vackra vattnet är till för deras förnöjelse. 

Fotograferad en underbart skön kväll i början av Oktober. Jag var ute på en lång runda när jag gick ner till vattnet för att fånga solnedgången. Solen var som tur var precis kvar över horisonten och jag han knäppa den här bilden. 

Min spanska är värdelös men jag tror det är en minnesmonument över 5 stupade hjältar, rätta min gärna om jag har fel. Det jag fastnade för för hur hönans färger matchar stenen. 

Den här bilden är tagen i Viñales på väg upp mot en tobaksodling. Djuren och odlingarna finns överallt och en del av samhället. Se mer bilder från Viñales. 

Bara en skön romantisk bild. Det är alltid svårt att hitta ett bra utsnitt som funkar när man ska fotografera mycket blommor på en gång, men här tycker jag skuggorna från träden ger lite extra djup till bilden. 

Det här fotot tog jag nästan exakt för ett år sedan. April är helt klart den bästa tiden att gå genom kyrkogården mellan Gustav Adolfs torg och kungsparken. Vid den här tidpunkten förändras marken från att vara grön till olika toner av gul och lavendel beroende på vilka vårblommor som har slagit ut. 

Jag fastnade för reflektionerna i vattnet som gav en annan bild av verkligheten, men där man ändå känner igen motivet. Vassen i förgrunden och bubblorna på vattnet ger en liten extra touch. 

Vädret var så fint idag att jag beslutade mig för att ta en liten runda. Jag hamnade vid Malmöhus som är en känd symbol för Malmö och beslutade mig för att försöka göra en tolkning av det.

Färgerna i den här bilden blev underbart svenska med det blå från havet och det gula från solen. Jag valde att placera konsten som jag inte riktigt förstår i förgrunden för att skapa lite mer djup mot öresundsbron i bakgrunden. Som tur var försvann solen in bakom ett moln vilket gjorde att jag slapp reflexer. 

Jag och Erika var på väg hem från en skön promenad när jag fick lust att ta ta en sista titt på havet innan jag vände det ryggen. Det ögonblicket resulterade i en bild. 

Jag gillar tanken bakom den här badplatsen. Att utnyttja havet som en enda stor pool där allt som behövs är lite plattor och en planka. 

Den här bilden är tagen under en resa till den vackra grekiska ön Skiathos. Vi hade gått ut på vad som bäst kan beskrivas som en liten halvö och satt och tog en öl på en restaurang. När vi tittade ut mot havet fick syn på ett par äldre herrar med imponerande magar som tog sig ett dopp från den här härliga badplatsen.

Här ville jag försöka fånga en del av vardagen i Havanna, de slitna gatorna, det skarpa solljuset och det charmigt slitna. Jag drog ner färgmättnaden och lade till lite korn för att få en mer sliten look som jag tycker passar med innehållet. 

Som turist i en stad så vandrar man runt mycket och insuper atmosfären. Vi var på väg hem och hade nyss passerat några killar som spelade fotboll på en grusplan när vi rundade hörnet och fick syn på Capitolium. 

Jag fastnade för två saker i den här bilden; hur den röda vagnen matchar stålbjälkarna i taket och reflektionerna i fönstret på de som sitter och väntar på tåget. 

Ett av många stopp under en av mina tågluffar. Antwerpens centralstation är verkligen en jättevacker tågstation fylld med vackra glasdetaljer och häftiga stålbalkar. 

Den här typen av bilder är jättesvåra att fånga på ett bra sätt. Jag försökte många olika vinklar innan jag fick till den här bilden. Tycker joggaren ger lite mer stadskänsla i bilden på ett bra sätt. Kanske blir någon session här med alla blommorna, vi får se.

Det bästa med våren måste vara den blomsterprakt som årstiden för med sig. Jag tycker verkligen synd om de länder som inte får uppleva denna underbara skiftning såsom vi får. Jag gick förbi den här platsen tidigare under kvällen och återkom senare med kameran i högsta hugg.

Som så ofta är fallet så spelar ljuset otroligt stor roll. Jag tror det var det som drog mig närmre den här gången och det faktum att fontänen äntligen var igång. Tanken var att få ett tight utsnitt där allt skvättande kom till sin rätt i motljuset.

Jag vet inte hur många gånger jag har gått förbi den, fontänen vid kasinot i Slottsparken. Ofta missar man dessa vardagliga objekt som bara turister upptäcker och får för sig att föreviga.

Jag var väldigt inspirerad av mönster när jag tog den här bilden. Ofta när man har en bild av vad man letar efter så ser man saker som man annars skulle ha misstat, det här räcket på bron var just en sådan sak. Ljuset och djupet är det som tilltalar mig mest. 

Malmö har många kanaler vilket leder till många broar. Den här bron går binder samman kungs- och slottsparken och är en som jag går nästan dagligen över. 

Att försöka fånga den så fort som möjligt innan den försvann. Husen i förgrunden är inte jätteroliga precis, men inte så mycket att göra åt. Ett härligt naturfenomen att glädjas åt.

En bild tagen för många år sedan från mitt fönster i min första lägenhet. Helt plötsligt var den där, den mytomspunna, på Youtube väldigt omtalade Double rainbown. 

Färgerna var inte roliga alls så jag tyckte svartvit passade bättre. Här använde jag båterna i förgrunden för att ge lite mer känsla av djup till bilden. Tyckte bilden behövde något mer så jag testade att lägga till lite korn och en ram. 

Jag besökte Amsterdam i några dagar i mitten av Juni för några år sedan. Det var en sommarmånad men vädret var regnigt och kallt och bjöd inte på många vackra vyer. Efter att ha gått upp förbi Redligt district så kom man till ett lite lugnare kvarter där husen gick ändå ner till vattnet, spännande men kan inte alltid vara så praktiskt. 

Jag gillar tanken på alla som omedvetet har lämnat spår efter sig när de har stått och väntat på bussen. Det får en att undra vilka mer spår man lämnar efter sig under en dag, ett år, en livstid, och vilka som består. 

Ljuset är så otroligt spännande att jobba med då det ibland ger en möjligheter att se det som annars är osynligt, som de här avtrycken från väntandes händer. En hemlighet som bara visar sig när allt faller på plats.

Jag tycker om hur man leds in i bilden via trappan till motivet som är paret på mopeden, och sen vidare uppför den slingrande vägen runt berget. 

Jag och de närmsta var i Sorrento i Italien i somras, en underbar stad som har betydligt högre höjdskillnader än lilla Malmö. Förutom sol bjöds det på en hel del trevliga fototillfällen.

Jag hade helt fel objektiv med mig och det enda sättet att få lite mer vidvinkel var att göra bilden till ett panorama, bilden är sammansatt av fyra bilder. Jag var inte helt nöjd med hur färgerna kom ut så jag valde att dra ner mättnaden lite och lägga till lite grönt, tycker det funkar bra. Det blev många bilder på svanar den dagen och jag kom faktiskt tillbaka lite senare med vidvinkelobjektiven, men givetvis var svanarna mer spridda då, som alltid handlar fotografering om att fånga ögonblick. 

Det var en riktigt skön dag och jag hade redan varit ute en dryg timme när jag kom fram till Ribban. Jag funderade om jag skulle fortsätta ner till stranden då vinden bet i kinden, men något fick mig ändå att fortsätta. Väl nere vid vattnet fick jag syn på en stor samling svanar under bron till Kallbadhuset och när jag kom fram mötte den här synen mig, flera familjer av svanar och dess ungar hade familjeutflykt under bron, till min och många andras förtjusning. 

Den här allén har jag fotograferat många gånger med varierande resultat och det här är egentligen bara ännu en tolkning. På sommaren ser man inte grenverket då löven täcker himlen och skapar en helt annat bild. Min tanke med denna bilden var att efterlikna fingrar som sträcker sig mot det livnärande ljuset, hur de samlar kraft inför den dag då de första knopparna slår ut. 

Jag går ofta samma runda genom slotts- och kungsparken, ner till Ribban och sen tillbaka. Trots att det är i stort sett samma väg slutar jag aldrig att förundras över hur föränderlig samma väg är, hur ljuset skapar nya ögonblick om och om igen. Som turist ser du aldrig detta och det är verkligen bara de som bor i staden som förunnas att uppleva dessa magiska ögonblick. 

Jag fastande mycket för reflektioner idag, ytan har ett väldigt spännande mönster där krusningarna ger liv till bilden. Något lägre ISO hade hade städat upp lite men annars väldigt skönt att titta på.

Tog den här bilden efter jobbet idag, första bilden på "rullen" och blev kär i den direkt. Bilden är tagen i slottsparken i närheten av hemmet och motivet kan ni nog gissa er till. 

Mysiga skånska färger när de är som bäst. Älskar putsen och alla de små detaljerna som gör dessa hus så underbara att titta på. 

Detta är en av de första bilderna jag tagit och är från 2004. Jag hade precis fått min första digitala systemkamera, en Canon 300D som hängde med ett bra tag. Bilden är tagen en solig vårdag i Simrishamn.

Jag tycker om enkelheten i den här bilden, hur de få elementen berättar en historia om en man och hans strävan. 

Under en av mina resor så besökte jag den lilla hamnstaden Cadiz där detta foto är taget. Det var rätt sent på kvällen när jag såg den här fiskaren prövade sin lycka på vad som ser ut som gigantiska leksaksblock.

Förutom det vackra ljuset som föll genom allén så var det den pittoreska familjen som fångade min uppmärksamhet med flickan på sin pappas axlar. Jag jobbade med ett par varianter, varav en i sepia men fastnade till sist för den här med varm toning. 

Trots en väldigt påfrestande förkylning så kände jag att jag behövde lite frisk luft. Luften var behagligt varm och bjöd på en försmak av våren. Vårblommorna hade tappert kämpat sig upp och måsarna skrek sin gälla sång när det bjöds på mat från bron i kungsparken. Jag hade precis gått runt lite på kyrkogården vid Gustav Adolfs torg och var på väg hemåt när jag på andra sidan staketet fick syn på den här bilden. Jag funderade om jag skulle springa runt men förkyld som jag var så gjorde jag det lätt för mig, klev upp på muren och tänkte att jag alltid kan beskära. 

Svårt att förklara, jag såg ljuset och sen såg jag bilden jag ville ha. Det hela var över på några sekunder men jag älskar verkligen resultatet. Har inte ens justerat nivåerna på den, den "föddes" perfekt.

Vissa dagar ger man sig ut och kommer hem tomhänt, andra dagar får man bilden på första försöket som med den här bilden. Helt otroligt vilken skillnad ljuset gör från ena stunden till den andra.

Jag tycker om de abstraka formerna och hur naturen möter industrisamhället och skapar nya spännande former. 

Under en promenad fick jag syn på någonting i ögonvrån, det visade sig vara en gammal plastpåse som blivit intrasslad i en gren.

Jag brukar vara väldigt restriktiv när det gäller användande av filter, men på denna bilden kände att jag att det behövdes något extra för att ge den smutsiga känslan som jag var ute efter.

När man säger Bordeaux så tänker de flesta nog goda viner och böljande vinlandskap. Det man inte tänker på är en sliten och smutsig stad. Bilden är tagen från hotellrummets fönster efter första och enda natten i staden.

Jag älskar det enkla och personliga budskapet. Ett självklart konstaterande av revir, det här är mitt!

Idag var det underbart vackert väder och fullt med snö överallt så det blev en liten fotorunda på lunchen. Det dök upp en del fina motiv och på väg tillbaka till jobbet gick jag inom parkeringsplatsen där jag bor och fick syn på den här skylten.

En ögonblicksbild fylld av kärlek mellan mor och son. Har beskurit den rätt hårt för att fokus ska hamna på huvudmotivet på ett bättre sett. 

När jag var ute och gick i en av Madrids parker så fick jag syn på den här mamman som var väldigt glad över sin son. 

Oftast missar man de små detaljerna, så tanken med den här serien är att föra fram just dem. Ibland undrar man verkligen vad de tänkte, varför lägga ner så mycket tid på en tillsynes "onödig" detalj. Hursomhelst så är jag glad att de gjorde det. 

Under en av mina tågluffar så stannde vi till i staden Bruges i Belgien. Staden är fylld av vackra byggnader med roliga detaljer, och ett var ett trevligt stopp på vägen.

Romantisk stillhet var lite känslan jag lekte med här. Prövade först att jobba med bilden i färg med tycker mer om sepiatoningen som gör att man fokuserar mer på personen i bilden. 

Under en av mina promenader i parken fick jag syn på den här killen som prövade sin fiskelycka. Jag tvivlar på att det var ett bra ställe för strax efter att jag tog bilden sprang han iväg. 

Molnen gör verkligen denna bilden, de är precis lagom fluffiga och ger en väldigt idyllisk känsla som andas fransk sommar. Inga djupare tankar en än skön sommarbild. 

Några av världens bästa viner kommer från St Emelion i Frankrike. Hela byn kretsar kring vinet, denna livsådra som genomsyrar allt. Väl värt ett besök då både vinet och maten smakar utmärkt. 

Förutom färgerna så var det djupet i bilden som tilltalade mig. Jag ville gärna få med ett snyggt ljusspår från bilarna så jag fick invänta rätt tillfälle innan jag tog bilden. 

Det hade varit dålig väder länge så när det äntligen började bli klara vackra nätter kände jag att det var dags att ge sig ut. Jag hade en tanke om att jag ville ta lite nya bilder i blå timmen men inte riktigt var någonstans när jag såg hur ljuset reflekterades i järnvägsspåren.

Jag har kämpat ett tag men det här bilden då jag hade svårt att få till känslan i den, detta försöket får duga så länge. Jag tycker om det romantiska skimmer som är över bilden och hur solen kastar långa skuggor från konstnären och hans staffli. Funderade länge om jag skulle göra om den till sv/vit men sommarljuset vann den här gången.

Erika och jag var i Rom över dagen, vi kom från Vatikanen och passerade över en bro när jag fick syn på den här konstnären som stod och beundrade sitt konstverk. 

Första synen när man steg av på ön var ett myller av småbåtar. För att fånga detta på bästa sätt tog jag några bilder som jag satte samman till ett panorama. Älskar alla färgerna och det plottriga i bilden. 

Min mamma fyllde år och bjöd när familjen till vackra Sorrento, Italien. Utanför kusten ligger en liten mysig ö som heter Capri som vi en dag tog en båttur till. Mysigt utflyktsmål om man har vägarna förbi. 

Jag blev lite inspirerad av en gammal kollegas fotoblogg, och ville försöka på något liknande. Jag gillar det enkla formspråket och framförallt den avskalade färgskalan som är i stort sätt rakt emot vad jag brukar göra. Processeringen var väldigt svår men här är ett första försök iaf. 

Erika och jag åkte runt med en segelbåt när vi var på semester i Grekland och när vi åt lunch så stannade vi till på ön Skopelos. Solen gassade och parkerad vid vattnet stod den här pickupen.

Jag valde medvetet en lite längre slutaretid för att få känslan av att molnen rör sig. Tycker även om det effektfulla färgspelet mellan det gula från alla lampor och den blå tonen från himlen. 

Mont Saint Michel är ett underbart sagoslott som jag har fått många fina bilder på. Det ligger rakt västerut från Paris precis vid kusten och är förutom en turistattraktion även ett aktivt kloster. Den här bilden tog jag med stativet i blå timmen precis utanför.

Bakgrunden är lite för rörig egentligen, men jag tycker om mönstret som tjejerna bilder med två svarta jeans på kanterna och sen vita i mitten.

Det var en väldigt varm och solig dag i Paris när jag tog den här bilden, alldeles för varmt för att gå omkring och fotografera hela dagen, men är man fotograf så är man. När vi gick i trädgården fick jag syn på de här tjejerna som nog var trötta efter allt gående och istället passade på att njuta lite av solen. 

Här ville jag verkligen försöka fånga det vackra ljuset. Lyktorna fick agera huvudmotiv då jag fastnade för hur de lystes upp av motljuset. 

Hösten 2011 besökte jag och Erika Rom över dagen. Under eftermiddagen hade vi varit i vackra Vatikanstaten och tagit in historia och när vi kom ut var solen på väg ner. Bilden är tagen på en bro som gick över kanalen i närheten.

Jag ser framför mig hur de är främlingar som aldrig har mötts förr. Hon står ensam på bryggan och han går ut och ställer sig bredvid. De börjar prata om livet medan solen sakta går ner. De pratar om drömmar, sorger, glädje, sen sakta, utan att se sig om går han därifrån för att aldrig se henne igen.

Under en av mina kvällspromenader såg jag det här paret stå och beundra solnedgången tillsammans. 

Här försökte fånga en känsla av avkoppling. Att bara ta det lugnt och promera längs piren, eller sitta och filosofera på en sten medan solen går ner. 

Den här panoramabilden tog jag på piren i Cadiz, Spanien en skön sommarkväll. Vi hade hängt på stranden tidigare under dagen och gick tillbaka på kvällen för att ta lite foton.

Det är svårt att göra byggnader intressanta och för att göra det lite mer intressant försökte jag skapa en motvikt med den långa reflektionen från torson. Jag har också framhävt de vackra färgerna från himlen.

Jag hade hittat ner till Ribban en tidig höstkväll precis när solen hade gått ner. Torson reflekterades i vattnet och västra hamnen fick njuta av en vacker solnedgång.

Jag älskar det abstrakta i den här bilden. Den helt gula väggen och den mörka skuggan som kastas från skylten. 

En solig förmiddag i Oktober tog jag en av mina vanliga promenader och såg de här skyltarna som jag tycker har något speciellt. 

Jag älskar den blå tonen från vattnet och himlen och hur det står i kontrast mot det röda från stugorna. Det var precis lika lugnt och skönt som det ser ut på bilden och det var detta jag ville försöka få fram.

Jag var supertrött när jag kom fram till den här lilla småbåtshamnen som låg vackert beläget på norra sidan av Gotland. Efter att ha satt upp tältet så staplade jag till krogen som tur var fanns där och njöt av en välförtjänt måltid. Bilden är tagen efter intagandet av denna när solen precis har gått ner. 

Det jag tycker om med den här bilden är att man inte kan tro att den är tagen i Malmö. Jag älskar hur träden ramar in den vackra slottsmöllan och hur diset gör att ljuset blir mjukt och romantiskt. 

Tagen en skön höstdag i Oktober när luften kändes levande, och det sista löven kämpade på tappert innan träden skulle vila för vintern. 

Vatten och ljus är alltid en tacksam kombination, helst när det börjar bli lite senare på kvällen. Min tanke var att försöka hitta ett utsnitt som visade på reflektionen på ett lite mer intressant sätt. Sepian förde fram ljuset på ett fördelaktigt sätt. 

Det här fotot är från staden Brugges som är känt för sina många ståtliga kulturbyggnader. Vi stannade bara där över dagen och drog sedan vidare. Efter att ha checkat in på ett litet hostel (som senare visade sig ligga ovanför ett disco...) begav vi oss ut i staden för att fotografera. Det blev inte jättemånga bra bilder därifrån men här är en av de bättre. 

Att fånga små guldkorn i vardagen som man kan le åt sedan. Man kunde ha fokuserat mer på huvudmotivet men jag tycker armen skapar en bra motvikt till mackan på diagonalen. 

Ibland ser man bilder i vardagen som man känner att man måste ta. Precis så var det i det här fallet. Det var inte meningen att paprikorna skulle bilda ett hjärta, det bara blev så.

Öppen för tolkning. Man kan antingen bara se det som en skön abstrakt bild eller lägga in åsikter kring hur dagens moderna människa firar semester eller hur vi försöker fly från en allt stressigare vardag.

Jag var ute och gick en rätt kylig men klar dag när jag fick syn på de så familjära semesterfirarna på avstånd. Jag försökte vinka men de verkade inte se mig så bra, självupptagna bara för att de är på semester.

De blå/vita kontrasterna som skapas mellan fyren och vattnet är trevliga, likaså den centrala placeringen att fyren. Kanske inte ett mästerverk men en rofylld trevlig, typisk svensk sommarbild. 

Vi hade begett oss till österlen för att ta lite bilder. Tyvärr blev det rätt snålt med motiv den dagen men solen sken på bra så det fanns inget att klaga på. Vi vandrade längs kusten vid stenshuvud när vi fick syn på den här fyren. 

På många av bilderna jag tog vid det här tillfället så fick solen stå i centrum då den var väldigt stor och vacker. Här ville jag göra det hela lite mänskligare där solen fick vara en del av landskapet istället.

Den här bilden fick bli kronan på verket efter en lång och lyckosam fotodag i Malmö. Jag hade varit ute ett par timmar när jag kom fram till Ribban vid solnedgång. Solen stod lågt och vattnet glittrade. Jag sökte runt efter motiv och fick syn på på mamman som lekte med sin pojke vid vattnet.

Jag tog bilden mitt på dagen så ljuset var inte det bästa. Lösningen blev att göra om bilden till svartvit vilket jag tycker funkar bra. Detaljerna i fotot tycker lyfter bilden på ett trevligt sätt.

Huvudstäder är oftast väldigt vackra och Madrid är på inget sätt ett undantag. Om man är i Spanien tycker jag staden absolut är värt ett besök, i alla fall för några dagar. Madrid bjuder på många vackra och stora parker och det är i en av dem som jag tog den här bilden på ett väldigt vackert glashus. Tänk er en stor fest i det en skön sommarkväll, häftigt!

Det finns mycket jag tycker om med den här bilden. Jag tycker om triangeln som skuggan skapar på väggen. Jag tycker om de tydliga kontrasterna mellan det vita från bänken och det mörka från väggen. Färgskalan är också väldigt avskalad och det enda som ger färg till bilden är gräset. Även mönstret på väggen bidrar till helheten tycker jag.

Jag tog den här bilden i höstas nere i vackra Sorrento, Italien när jag var på semester tillsammans med familjen. På väg ner till vattnet såg jag hur ljuset föll på den här bänken och fångade ögonblicket.

Det är svårt att fånga storslagna vyer så därför valde jag att göra en panoramavy för att försöka fånga känslan i det mäktiga och vackra landskapet. 

Vi gjorde en dagsutflykt runt om i Provence när vi hittade den här charmiga lilla byn som var byggd helt byggd på bergssidan. Utsikten var helt otrolig och vi avnjöt sedan ett väldigt god måltid inne i byn.

Jag ville fånga de vackra pastellfärgerna i himlen och skapa ett djup med hjälp av gatulyktorna. Jag tycker om att det sitter en person längst ut vid vattnet då det gör bilden lite mer levande.

Dan och jag hade begett oss till den lilla hamnstaden Cadiz i södra Spanien. Orten skulle tydligen vara ett populärt semesterresmål bland den inhemska befolkningen, och vi ville se varför. Stränderna var helt ok och staden likaså men inget värt att ta en omväg för. Cadiz bjöd dock på väldigt vackra solnedgångar. 

Jag tycker om renheten i bilden och skuggan som gatulyktan kastar. Först konverterade jag den till svart/vit men valde sedan att lägga på lite toning för att göra den varmare. 

Vi gjorde en kort stopp på ön Skopelos, Grekland när vi var ute med en segelbåt för dagen. Ön var väldigt varm och tom och bjöd inte på mycket intressant. Hittade dock det här motivet som jag fastnade för.

Bilden är en sammansättning av flera bilder. Det jag försökte fånga var djupet i bilden men ändå hålla skärpedjupet rätt så kort för känslan. Tycker om reflexen som i det här fallet förstärker snarare än förstör vilket så ofta är fallet.

När det är mörkt och kallt ute är det alltid mysigt att titta tillbaka och se att det inte alltid är så. Den här bilden tog jag en skön höstdag när blommorna njöt av de sista solstrålarna. Ni som känner til Malmö känner säkert igen Möllan i bakgrunden.

Jag älskar färgerna och diagonalen som vingen skapar i bilden. Det kändes naturligt att använda 1x1 formatet för att förstärka linjerna. Abstrakt och färgsprakande.

Vi hade mellanlandat i Tyskland och var på väg mot Köpenhamn när de sista strålarna började försvinna över horisonten. Jag tog fram min kamera och knäppte några bilder genom fönstret.

Jag fick några snygga panoramabilder utan alla människorna i men jag tycker denna är mycket roligare för det skildrar verkligen hur det ser ut på riktigt. Människor överallt som i värmen vill bli fotograferade framför fontänen. Vill inte ens tänka på hur höga böter som väntar den som hoppar i. 

När jag var i Italien med min familj så passade jag och Erika på att besöka huvudstaden då. When in Rome så måste man givetvis besöka berömda "Fontana di trevi". Erika blev väldigt förvånad då hon trodde att det skulle vara en liten vanlig fontän.

Triumfbågen är ett svårt motiv eftersom det är ett uttjatat motiv och det är svårt att göra en byggnad intressant. Jag tycker om färgkontrasterna i bilden och hur ljusstrecken från bilarna som kör förbi. Jag valde att beskära den mer kvadratisk då byggnaden är väldigt kvadratisk i sig.

Vi hade begett oss till Place Charles de Gaulle i Paris för att ta några bilder på den berömda Triumfbågen. Vi riggade upp i god tid och väntade på att blå timmen skulle inträda. Medan vi väntade kom det fram en man till min vän Dan som jag var där med och sa att hans kamera tog bättre bilder. Han höll i en liten kompaktkamera och pekade på Dans systemkamera som satt på stativet. Han bad att få titta på bilderna Dan tagit och blev väldigt tyst. "Det är inte kameran som är bättre, det är fotografen" blev domen. 

När jag tog bilden hade jag mitt 20mm objektiv på så jag hade bara vidvinkeln att jobba med. Jag ville försöka skapa en mysig inramning med kanotisterna i vattnet och den gamle mannen som matade ankorna.

2011 har bjudit på en fantastiskt vacker höst och detta är extra bra för mig som bor nära kungsparken. Några dagar var ljuset helt fantastiskt och det var då jag tog den här bilden som för mig för fram det idylliska med Malmös många parker.

Jag tycker gatufotografering blir som bäst när man lyckas fånga en person utan att de är medvetna om att de blir fotograferade. Min tanke var att dels utmana mig själv att våga ta mer bilder, men att samtidigt göra det utan att de som blev fotade visste om det. Jag gillar färgskalan och den intensiva blicken i hans arbete.

Jag har länge haft svårt för gatufotografering, så därför tyckte jag det var dags att ändra på det. Jag tog därför med mig kameran när vi strosade på de små kubanska smågatorna i Havanna, vilket var tur för där fick syn på den här skomakaren.

Man sticker verkligen ut som turist och jag ville försöka fånga någonting som kändes lite mer äkta. Solen började gå ner när vi gick förbi det här tobaksfältet och jag såg hur de arbetade. Diskret ställde jag in kameran och tog en snabb bild i förbifarten. Jag ville försöka ge känslan av att vara omgiven av ett hav av gröna tobaksblad.

Vi stannade några dagar i vackra Vinjales som ligger på västra sidan av Kuba. När vi var där så passade vi på att gå en guidad tur tillsammans med ett par andra från vårt casa particular. Mellan alla höga mogotes så låg tobaksodlingarna tätt och man brukade marken såsom man gjort i alla tider.

Eifelltornet är enligt min mening vackrast när det är upplyst på kvällen. Jag ville ha ett klassiskt utsnitt som förde fram det från sin bästa sida.

När man är i Paris så måste man givetvis fotografera Eifelltornet. Vi vill göra det ordentligt och hade med oss stativ och mycket tålamod. Här är resultatet från en av många bilder den kvällen.

Att fånga rörelsen i möllan var det viktigaste så jag körde på en lång slutartid på 6 sekunder. Jag gillar kontrasten mellan det röda från lamporna och det mörkblå från himmeln. 

Vi hade sett ett vykort med en jättehäftig bild på Moulin Rouge som vi försökte återskapa bilden så gott det gick, men insåg snabbt att den var manipulerad. Vi satte upp våra stativ och inväntade blå timmen, och blev utskällda på franska av någon galen tant. 

De flesta av mina kyrkbilder har jag slängt då jag inte tycker de sagt mig något, denna ger mig dock en spirituell känsla även om jag inte är troende.

Jag måste ha besökt nästan varenda kyrka och monument under de gångerna jag besökt Paris, det är nästan bara sådana bilder jag får med mig hem iaf. Jag kommer inte ihåg vilken detta var men jag älskar hur ljus faller in genom fönstren.

Det är inte ofta man ser bilder på arkitektur innefrån trots att den kan vara enastående vacker. Det jag tycker om med denna bilden är att trots att den är rätt enkel så är den fylld av detaljer. Tänk vilken tid som måste ha lagts ner på varenda sten och hur det måste ha sett ut i sina glansdagar, inget fuskbygge här inte.

Att besöka Versailles och slottet är något som rekommenderar alla att göra om de besöker Paris. Det är lätt att ta sig dit och det är en trevlig utflykt. Speciellt trevligt är det att hyra en eka och ro i den stora slottsparken.

Jag ville försöka få med så mycket som möjligt av miljön och tyckte då att panorama formatet fungerade bäst. Färgerna blev väldigt skarpa i solnedgången så jag tycker sepia tonen gör bilden lite lugnare att titta på.

Denna bilden togs i Cadiz i södra Spanien. Vi var ute och tog lite bilder runt stranden när denna bild uppenbarade sig. 

Ville få djupkänsla i bilden och ge en känsla av etapper. Motivet kanske inte är det bästa men jag tycker det skildrar en del av det lilla samhället bra.

Vi skulle titta på de berömda grottorna i Le Eyzies och kom fram väldigt tidigt på morgonen. Allting var igenbommat men vi lyckades hitta ett Café på den här gatan som hade lite frukost. Klippformationerna är väldigt häftiga och en del av samhället. Tyvärr fick man inte fotografera i grottorna, inte ens utan blixt.

Bilden är lite beskuren för att jag förstärka snedheten i den vänstra byggnaden. Bilden har inte så mycket budskap mer än att det är en rolig tankelek att förställa sig hur det är att bo i en sådan byggnad. Kollar man noga så ser man en kvinna i vänstra byggnaden som nog är trött på alla turister som fotograferar hennes sneda tillvaro.

Jag hade nyss haft min värsta natt någonsin på ett av Amsterdams "förtjusade" hostels (efter den natten alltid hotell!), när jag lite sömndrucken gav min ut på sightseeing med min resekamrat. Jag fick gnugga ögonen lite extra för att se om jag verkligen såg så snett.

Bilderna som utgör detta foto är tagna mitt under dagen så ljuset var väldigt hårt. Min tanke var att försöka fånga storheten i tornet så jag tog med en hel del av gräsmattan för att försöka få lite perspektiv. Jag lät även himmeln spela stor roll då jag ville skapa känslan av att toppen försvinner allteftersom. Jag har tagit alla möjliga slags bilder på tornet, varav en hel del häftiga i mörker men jag gillar enkelheten bakom denna - ett porträtt av tornet rätt och slätt.

Den här bilden togs under min första resa till Paris, och är i själva verket en sammansättning av 9st bilder. Min kärlek för panorama bilder hade precis tagit fart och jag tänkte ett tag köpa och släpa med mig ett panoramastativ, men så här i efterhand är jag väldigt glad att så inte blev fallet.

Jag ville ge ett rätt hårt intryck för att förstärka klottret så den är rätt tight skuren och konverterad  till sv/vit.

Vi var ute och streetfotograferade i Paris när denna väldigt nerklottrade bil dök upp. Jag tänker alltid på vad denna bilen måste ha gjort för att förtjäna detta hemska öde, eller åminstone vilket område de måste parkera i.

Gillar lugnet och kontrasten mot det gula slottet.

En väldigt snöig dag i December åkte jag och några andra ut till Steninge slott på en utflykt. Tog den här bilden som jag tycker är väldigt vintrig och mysig.

Detta var en svår bild då molnen snabbt rörde sig mot klostret och riskerade att ta bort de sista ljuset vi hade. Jag vågade inte heller använda för lång slutartid eftersom det hela tiden kom bilar och deras lampor syntes väldigt tydligt. Bilden är exponerad i 10s på bländare 6.3 och jag fick ta bort lite ljusspår.

Vi hade fotograferat Mont St Michel hela kvällen och solen började gå ner på allvar. Utan bil som vi var så började vi traska tillbaka mot vårt hotellrum någon kilometer in när vi tar en titt bakom axeln och ser den här bilden. Vi blir smått till oss och börjar springa längs strandkanten för att hitta ett bra ställe, slänger upp stativet och börjar knäppa.

Miljön runt omkring tycker jag är lika viktig som själva personen eftersom det belyser själva problemet. Jag tog lite olika varianter men fastnade för denna på höjden. Tanken med sv/vit är ett försök att förstärka råheten.

Jag var ute och tog en kvällspromenad och beslutade mig för att gå på lite andra platser än vanligt. Det som förvånade mig var mängden hemlösa som man såg lite här och var, utsötta, frusna och ensamma. Trist att ingen vill ta tag i detta problem.

Inte så mycket tanke mer än det är kul att se vad som händer bakom kulisserna.

Jag var på slottet i Versailles en vanligt het sommardag. Strosade omkring lite i slottsparken och tittade på alla tjusiga buskar när jag fick se hur de "tillverkades". Älskar mallen, undra hur många de har.

Försökte få med en känsla av djupperspektiv som förstärks av att kvinnan tittar neråt. Sv/vit konvertering är lite annorlunda än den jag brukar använda men jag tycker den funkar. Gillar hur vattnet har runnit från växten.

Gick på Barcelonas gator som alla ser väldigt lika ut. Denna damen kikar ut och jag tar ett foto. 

Oftast så ser man många bilder på Mont St Michel på avstånd då det är en väldigt vacker byggnad, men inte så ofta inifrån. Jag ville ge en lite dokumentär känsla över denna bilden som visar att det finns nunnor som bor och jobbar där året runt även när turisterna inte är där.

Jag blev förvånad när jag mötte nunnor när jag gick bland Mont St Michels många trappsteg. Jag hade ingen aning om att det förutom att vara en stor turistattraktion också var ett fungerande kloster. Jag bestämde mig för att försöka fånga detta och här är resultatet.

Jag ville fånga livet i bilden. Alla människor som är uppe i sitt och inte tänker på att de blir fotograferade. Croppade den till 1 x 1 för att göra den lite mer kompakt och fixade lite med tonen för att lyfta känslan i den.

Tog denna bilden när vi utforskade det lilla samhället nära nationalparken i Holland. Det var en mysig kväll och det märks verkligen att människor njuter av värmen som precis börjat komma. 

Ville ge en kall arkitektonisk känsla. En död kall byggnad som ser ut som tusen andra.

Var ute och tog en kvällspromenad och beslutade mig för att gå på Malmös baksida lite mer. Hittade en del intressanta bilder och det här är en av dem.

Hur fotograferar man en så känd byggnad på ett sätt som inte ser ut som ett vykort? Jag prövade många olika varianter och fastnade för den här som är lite mer tight beskuren.

Tog denna bilden under min andra dag i Paris. Första dagen hade vi först fått syn på Sacre Coeur mitt på dagen med dåligt ljus och en massa turister så vi bestämde oss för att gå upp tidigt dagen efter för att plåta. Det var molnfritt och folktomt och en bra start på dagen.

Är lite osäker på om denna bilden är för skarp i sina färger. Svårt då ljuset är väldigt starkt och jag inte ville ta bort effekten. Tycker om hur grenarna verkar leva sitt eget liv.

Fortsätter lite på mitt hösttema och väljer en bild som jag tog samma dag som föregående. Det var svårt att få med helheten av det här trädet som kastade en mäktig skugga så jag tog en 4-5 bilder och gjorde ett panorama av det istället.

Kärlek när den är som bäst var min tanke, hoppas jag lyckades.

Satt i en eka i slottsparken i Versailles när jag såg det här tillsynes väldigt förälskade paret ligga i gräset. Var tvungen att ta en bild :)

Jag ville hitta ett mönster i bilden utan att göra den ointressant. Speglingen var det viktiga.

Var ute och gick en sen sommarkväll när Malmö högskola fortfarande byggdes. Fascinerades över dess reflexyta och tog en bild.

Absolut ingen, då det var en olyckshändelse att bilden blev så här. Tur i oturen.

Vi hade bestämt oss för att fotografera Eiffeltornet i blå timmen på en platå som vi hade sett innan. Vi kom fram i VÄLDIGT god tid och efter att vi riggat upp på första parkett så stod vi och väntade i ett par timmar innan man kunde börja ta några foton. Allteftersom ljuset blev bättre kom det mer och mer fotografer samt turister som ville se ljusspelet på tornet så det blev väldigt trångt. I trängseln kom en av turisterna åt mitt stativ och det blev denna förtjusande effekt eftersom slutartiden var så lång :)

En ögonblicksbild där dörren och katten spelar en central roll. Varför är dörren öppen? Jo, för att katten vill in.

Hade ett väldigt tacksamt motiv i form av en nyfiken katt som gärna ville in. Öppnade dörren på glänt och tog en bild.

Ville få med höjdkänslan på bilden också vilket är anledningen till att jag gjorde ett panorama. Tycker om hur man ser fotstegen i sanden till höger.

Tagen utanför Mont St Michel i Frankrike. Vi gick runt och letade olika vinklar och hamnade på baksidan. Gjorde ett panorama av fem bilder.

Rena linjer, det ljusa mot det mörka. Vilsamt för ögat utan att vilja så mycket mer.

Finns det någon bättre än att strosa längs Paris många kanaler en varm sommardag? Fick syn på den här trappan och gillade enkelheten i dess arkitektur i kontrast mot det gröna vattnet.

Mitt största fokus var det väldigt förälskade paret, kärlek och Paris går hand i hand och jag ville få fram detta. Hade önskat att jag kunnat gå närmre eller zoomat in mer men ljuset var för dåligt och jag ville inte störa allt för mycket.

Strosade omkring på Place du Tertre i Montemarte,Paris när jag gick förbi det här väldigt pittoreska cafét. Det var svårt att inte dra någon uppmärksamhet till sig när man drog fram kameran och skulle plåta, fick låtsas titta på lite annat.

Detta är en av många bilder i en serie tagen runt Amsterdams många kanaler. Det var väldigt lugnt och skönt så sent och jag tycker att det lugnet infinner sig i bilden också. Att bilen passerade just då var bara en slump, men jag tycker det ger en väg in i bilden och ger lite mer liv till den. Tycker också om hur man kan följa gatlyktorna hela vägen.

Tagen en väldigt kylig och trist kväll i Juni i Amsterdam. Det var första dagen på tågluffen och efter att ha checkat in på det sämsta boendet som jag senare skulle få nöjet att tillbringa natten på gav vi oss ut med kameragrejerna.

Älskar verkligen färgen och formationen på klipporna, och hur de har använt sig av naturen när de skapade trappan och klostret.

Detta är en av bilderna som jag tog när jag gick runt på baksidan av Mont St Michel. Det var en rätt mulen dag men just då så sken solen över detta lilla kloster som såg ut att växa fram ur stenen.

Ofta ser man bara bilder på triumfbågen på avstånd, jag ville visa vilka underbara detaljer som finns om man bara går lite närmare. Vet inte vad namnen betyder, någon som vet?

Tagen under mitt besök till Triumfbågen. Underbar byggnad med många spännande detaljer. Fastnade för den här bilden med de många namnen. Sitt dock inte framför den för då kommer polisen och säger till dig :)