Cruel Crude

BP Statistical Review 2013 nu ute!

2013-06-14T13:42:00.001+02:00

Den för många årliga Energibibeln för statistik och data över världens energianvändning, BP Statistical Review of World Energy är nu tillgänglig. Vi har tyvärr inte tid att granska årets upplaga då vi har en deadline att hålla till måndag men får säkert anledning att återkomma till analyser av rapporten senare.

Ni som har tid, bara att hugga in!

Trevlig fredag!

En ovanlig titt i Federal Reserves Guld och Pengarvalv

2013-06-13T15:59:00.003+02:00

Är det inte lustigt att när Tyskland begär att få inspektera sitt guld i Federal Reserves valv i New York nekas man men när en amerikansk reporter för National Geographic vill filma inne i valvet (åtminstone delvis), går det utmärkt!

Vi har i tidigare inlägg behandlat guldets centrala betydelse i världsekonomin och bland annat frågat oss vilka Riksbanken leasar ut Sveriges guld till?

I en intressant dokumentär av National Geographic (se nedan) får vi bland annat se hur ett lass guldtackor levereras till Federal Reserves superbevakade valv i New York och förs vidare in i tryggheten bakom tjockt stål och teknologins magiska fingrar. Vi får även se hur pengapressen av sedlar går till i USA och lite intressanta aspekter av Federal Reserves roll under och efter 11 September attackerna.

Dokumentären är på intet sett självkritisk till banksystemets sårbarheter och tar överhuvudtaget inte upp det faktum att allt fler centralbanker vill ha sitt guld inom nationens gränser och alltså inte i USA.

Det är dock slående hur handeln med guld tycks vara lika aktuell på Wall Street som aldrig förr, vare sig i pappersguld eller med fysiskt guld. Se dokumentären men håll hela tiden i minnet att guldets roll historiskt är oförändrad och inte påverkas av hur mycket eller lite riksbanker trycker pengar på längre sikt.

Låt er heller inte luras av ett nedgående guldpris, det avspeglar bara en fortfarande dominerande handel med pappersguld (kontrakt på guldinnehav för fysiskt leverans). Vi har fortfarande en skuldkris som på intet sätt nått en lösning vilket fortfarande talar för guldets historiska roll som värdebevarare på lång sikt (skydd mot inflation, bevarad köpkraft).

Kom även ihåg att tillväxt i en ekonomi trots allt kräver en växande produktion av varor och tjänster men detta förutsätter sin tur en ökad tillväxt av billig energi vilket vi alltså inte haft tillgång sedan 2005. Den lättåtkomliga och relativt billiga utvinningen av råolja i världen har nämligen legat kvar kring 2005 års produktionsnivå.

Vi har med andra ord nått eller närmar oss den maximala produktionsnivån för den konventionella råoljan i världen, vad som kallas Peak Oil. Oavsett vad Federal Reserve och andra riksbanker som den japanska katten gör för att stimulera tillväxt i ekonomin måste man ha klart för sig att energi är förutsättningen för konsumtion vare sig det sker med hjälp av sedlar eller med de långt mer omfattande, digitala pengarna.

Trevlig torsdag i sommarregnet!

Del 1

För övriga 2 delar, klicka er bara vidare på Youtube efter ni sett första klippet.

Ett skepp kommer lastat till en spökhamn

2013-06-07T13:50:00.002+02:00

Sedan 1970-talet (ja till och med tidigare), har de flesta ekonomer räknat med fortsatt exponentiell tillväxt trots av vi lever på EN planet med ÄNDLIGA resurser. För världshandeln har detta inneburit framförallt större och fler lastfartyg och likaså större och fler hamnar.

Bloomberg rapporterar nu om en nybyggd jättehamn i norra Tyskland som i praktiken står tom. Inte precis vad många väntar sig av Europas ekonomiska motor.

Men då världsekonomin går på lågvarv eller står helt still (inte växer mätt i BNP) spelar det inte någon roll hur stora hamnar vi bygger eller hur gigantiska lastfartyg vi bygger, handeln ökar inte för det.

Världshandeln krymper då bränslet för världsekonomin fram till nu eldats på av framförallt billig olja men en olja som är alltmer otillgänglig och dyrare att utvinna avspeglar sig i högre bränslepriser, vare sig det gäller bunkerolja till fartygen, diesel och bensin till bilen eller i flygbränslet för flyget.

En flygindustri i kris kan ni läsa om här.

Skuldkrisen uppehålls med konstgjord andning, lån från framtiden som kan skjutas framåt så länge vi har billig energi som får ekonomin att fortsätta växa. Dyr energi, dvs fossil energi (tänk olja och gas) som kräver mycket energi att utvinna men ger lite energi tillbaka är något annat och kan inte få ekonomin att växa mer än högst temporärt.

Problemet är att den konventionella oljan, 85% av all olja som produceras i världen, i praktiken inte ökat sedan 2005. En minskad oljeproduktion är därför att vänta inom endast ett par år.

Som vi skrivit om otaliga gånger tidigare på bloggen är den okonventionella olja och gas som så många hoppas på, i en bubbla som håller på att spricka.

Dags att vakna och lägga om infrastrukturen till lokal och regional handel som inte bygger på tillgången till billig fossil energi, medan vi har kontrollen istället för att oljepriset gör det åt oss i sista minuten.

Oljebarometern -4 Maj

2013-06-04T14:32:00.002+02:00

Peak Oil måste läsas

Will the Eagle Ford Shale Bankrupt Local Communities?, Deborah Rogers, Resilience.org, 3 Juni 2013

Air Force Making Headway on Fuel Efficiency Goals, Valerie Insinna & Yasmin Tadjdeh, National Defense Magazine, Juni 2013

Time right for Alaska, BP says, UPI, 4 Juni 2013

How the oil sands industry is distorting Canada’s economy, Thomas Homer Dixon, The Globe and Mail, 31 Maj 2013

Ekonomicirkusen
Get Ready to be “Cyprused” at a Bank Near You, Christopher Quigley, Financial Sense, 3 Juni 2013

What’s Wrong with Gold?, Brian Pretti, Financial Sense, 4 Juni 2013

Are Covert Operations Underway in the Global Currency Wars?, John Butler, Financial Sense, 23 Maj 2013
Utvecklingen i Iran

Iranians mark anniversary of Khomeini's death, Aljazeera, 4 Juni 2013

U.S. sanctions hit Iran beyond oil, UPI, 4 Juni 2013

Det nya Kina

China Is Reaping Biggest Benefits of Iraq Oil Boom, Tim Arango & Clifford Krauss, New York Times, 3 Juni 2013

Brent Crude Falls Below $100 on Oversupply Risk as China Slows, Ben Sharples, Bloomberg News, 3 Juni 2013

Energi, Teknik & Övrigt

Flash charging powers electric buses in 15 seconds, Tyler Falk, Smart Planet, 3 Juni 2013

Forsmarks reservkraft kopplade inte på, Anna Orring, 31 Maj 2013

Hyperloopen, drömmen eller århundradets transportsystem?

2013-06-01T19:17:00.002+02:00

I Dagens Nyheter kan vi idag läsa om vad som kan bli århundradets transportmedel (åtminstone på jorden). Ja, dvs om inte Peak Oil och klimatets accelererade utveckling sätter stopp för planerna men det är möjligt och om det får bort bilarna från vägarna och flygplanen från luften är det kanske värt det.

Låt oss dock leka med tanken. Ett öppet amerikanskt konsortium i samarbete med bland annat några av Kinas ledande forskningsingenjörer utvecklar just nu ett höghastighets-system där man ska kunna färdas i hastigheter upp till 6500 kilometer i timmen.

DN skriver att en resa mellan Stockholm och Göteborg skulle ta cirka 5 minuter. Vad är detta då, trams? Nej faktiskt inte, det är tekniskt och fysiskt möjligt och kallas "Evacuated Tube Transportation Technology (ET3)". Tanken är att man transporteras i en kapseltub i vakumtunnlar där friktionen i princip är borta, eller på vad som kallas magnetisk levitation.

Men i brist på tid får ni läsa om ET3-detaljerna i DN:s artikel och framförallt se videon nedan:

Många frågor väcks givetvis. Även om det visar sig stämma att investeringarna som krävs tex är 10 gånger lägre än att bygga de höghastighetsbanor för tåg vi ser idag, måste någon som vanligt ta första steget och billigt blir det inte. I dagens finansiella läget blir det svårt...

Det hävdas att det kommer spara energi men hur mycket?

Men för oss som är insatta i Peak Oil hajar man till i videon när denna graf flashar förbi:

Det får en att undra, har det fattat? Eller bara ett sätta att marknadsföra detta projekt som viktigt, brådskande?

Detta för oss osökt över till Elon Musk, entreprenören och grundaren av Tesla Motors (som vi skrivit om tidigare), SpaceX och en av grundarna till Solarcity. Musk har nämligen länge hintat om en idé som påminner mycket ETT:s supersnabba tubtransportsystem. Elon blev nyligen intervjuad vid All Things Digital -konferensen i USA och där beskrev Elon hyperloopen som en kombination av: en Raygun (tänk sciencefiction laserpistol), en Concorde och ett lufthockeybord.

Detta har väckt stor uppståndelse bland amerikanska journalister... Intervjun med Elon Musk var mycket intressant på många sätt och ju mer man läser och ser av Elon Musk förstår man dels hur intelligent han är och dels hur han åstadkommer saker som i princip ingen säger är möjliga och hur han samtidigt motarbetas på nästan alla fronter och ändå lyckas. Man bör hålla detta i minnet när Elon Musk säger att hyperloopen är möjlig "men någon annan får göra den" . Musk har ju fullt upp med att ta mänskligheten till Mars, visa att elbilar kan konkurrera med bränslemotorbilar och med sina kusiner vid Solarcity, se till att princip alla amerikaner kan få solceller på taket utan att betala en dollar (du betalar bara elräkningen inte för solcellsinstallationen, vilket elbolagen i USA nu på allvar börja frukta).

Efter den 20 Juni, när Tesla Motors kommer ut med ännu "en stor nyhet", kan Elon avslöja mer om hyperloopen. Då vet vi mer om ETT:s transportsystem är samma sak eller något bättre/sämre än Elons hyperloop (hyperloopen är dock inget Elon hittat på själv, säger han ju).

Ta er tid och se intervjun, det är väl värt det!

Fortsatt trevlig helg!

JMG: Lärdomar från förr inför en ekonomi som blir mer lokal & regional

2013-05-29T14:00:00.002+02:00

Får bli ett mini-inlägg idag i brist på tid då bokskrivandet går in i en mer intensiv fas, parallellt med en anstormande deadline för en tidningsartikel Johan skriver för en ny tidning vi kommer skriva för framöver (mer om detta nästa vecka).

Ovan finner ni en presentation av John Michael Greer (JMG), en våra favorittänkare och folkbildare när det gäller helhetsperspektivet på energi, ekologi och ekonomi och ja Peak Oil!

Presentationen är från 2011 års energikonferens i Washington DC som Johan deltog i och som anordnades av ASPO-USA. Förhoppningsvis finner ni precis som vi många godbitar att lära av inför framtiden.

Ett exempel från presentationen är dessa ord: "De som inte kan sin historia är dömda att upprepa den" eller mer precist "Den som inte känner till tidigare gjorde MISSTAG i historien är dömd att upprepa dessa". Ursprungligen är dessa kloka ord inte från John Michael Greer utan från filosofen George Santayana

Bild från John Michael Greers presentation ovan.

Förändringar i livsstil, även när det införs i olika stor omfattning för olika människor har visat sig vara de snabbaste, enklaste och mest effektiva sättet att möta energibrist (i Sverige, tänk brist på flytande bränsle och dyrare priser på allt som importeras och distribueras runt i landet).

Kom ihåg, att gå före mot "nödutgången" är att INTE agera i panik.

Minutos: Valutan som är lika genial som enkel!

2013-05-26T09:00:00.000+02:00

Många läsare har säkert hört om de alltfler lokala och komplementära valutor av olika slag som nu poppar upp som svampar i skogen. Vare sig i Tyskland, Storbritannien, USA eller i Sverige, med sms -betalning i den lokala valutan (Brixton Pound), i form av återbetalning i bröd till de som finansierar ett lån som räcker för att bygga bageriet eller i utbyte av tjänster så framförs för och nackdelar. I Sverige börjar detta fenomen nu spridas på allvar.

Vad sägs om en valuta som inte kräver att du trycker/skapar pengar som Fedi i USA, eller att du får en massa sedlar som förlorar köpkraft över tid om de inte ständigt cirkulerar i lokalsamhället. Framförallt, att du bara betalar för det DU vill köpa för vad DU värderar produkten/tjänsten till. Detta med en valuta som samtidigt ökar tilliten mellan människor och bidrar till ömsesidiga beroende så viktiga för att kunna bygga ett motståndskraftigt/självbärande samhälle.

Den 10:e ska vi delta i ett event anordnat av Omställning Sigtuna, ISSS, Hela Sverige Ska leva mfl där "Minutos" valutan från Tyskland ska diskuteras och testas i experimentform av deltagarna.

Vad är då Minutos? Ännu en knasig och komplicerad valuta? Nej, långt därifrån! Kolla in videon nedan och bilda dig en egen uppfattning men var beredd på att ramla av stolen, för sällan har det varit så enkelt och så hållbart att vara sin egen bank!

Libyens oljeåterhämtning en väckarklocka för framtiden

2013-05-25T14:19:00.001+02:00

Under "uppvaknandet" i Libyen 2011 och den arabiska våren försvann det till ytan stora landet i norra Afrika, i praktiken bort från oljekartan. Oljeproduktionen i Libyen upphörde nämligen helt under delar av 2011 och den genomsnittliga produktionen för året blev cirka 479 000 fat olja/dag (se BP statistical review of World Energy 2012). Detta kan jämföras med året innan revolten då Libyen producerade över 1,6 miljoner fat per dag och var en viktig del i den världsekonomi som efterfrågar alltmer olja, särskilt olja av hög kvalitet och som är relativt billig att utvinna.

Libyen, mindre än Sveriges befolkning men mer än 5 gånger så stort till ytan...men viktigast av allt- de har ju olja!

I en artikel av UPI kan vi nu läsa om hur IMF varnar för att Libyens ekonomi är alltför sårbar för upp och nedgångar i oljepriset, förutom de säkerhetspolitiska "utmaningarna". IMF påpekar att Libyens ekonomi kollapsade 2011 när BNP föll med mer än 60%. Vidare säger IMF att Libyens exportbortfall av oljan ledde till ett budgetunderskott i landet motsvarande 15,4% av landets BNP.

Men i takt med att oljeproduktionen kommit igång på allvar i Libyen igen och ökat kraftigt under 2012 och de första månaderna in i 2013 rapporterar IMF att:

"Återinförandet av kolväteproduktionen under 2012 underbyggde tillväxten till 104,5 samtidigt som inflationen sjönk till 6,1 procent" och "budgeten hade ett överskott på 20,8 procent av BNP och nuvarande överskottet i bytesbalansen ökade till 35,9 procent av BNP."

Från budgetunderskott och recession till överskott i statskassan och tillväxt på ungefär ett år,
med andra ord WOW! Tänk vad lite olja kan göra för en ekonomi som haft "ett tufft år".

Libyen är ett intressant exempel på många sätt. Landet är tillbaka som tredje största oljeproducent i Afrika efter denna enorma produktionsåterhämtning och producerar nu nästan lika mycket olja som landet gjorde innan 2011, endast cirka 200 000 fat/dag mindre.
.
Libyen är dessutom på plats 8 av 12 av de mycket privilegierade medlemmar som är med i oljekartellen Organisation for Petroleum Exporting Countries (OPEC). OPEC som alltså stod för över 42% av världens oljeproduktion 2012.

Vi såg tydligt hur Libyens produktionsbortfall snabbt skapade oljebrist på världsmarknaden 2011 och eldade på oljepriset. Det blev uppenbart hur beroende världen är av att Saudiarabien kan skruva på oljekranarna vid brist på olja på marknaden. På senare år har dock Rysslands ökade produktion varit ännu viktigare för att hålla nere oljepriset. Men Saudiarabien har sannolikt bara cirka 2 miljoner fat per dag i reservkapacitet numera mot tidigare runt 10 och blir därför alltmer ovilliga att använda den.

Samtidigt konsumerar den egna befolkningen alltmer av oljan i Saudiarabien och samma sak gäller i övriga OPEC-länder. När Libyens ekonomi återhämtar sig, förutsatt att den inte kollapsar på grund av politisk oro eller liknande, kommer den precis som andra oljeproducerande länder bara kunna växa genom ökad konsumtion av den egna oljan vilket ger mindre olja över till alla andra oljeimporterande länder, däribland Sverige.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig med Libyen, åtminstone ska man vara medveten om vad en ökad ekonomisk tillväxt i ökenlandet innebär på sikt. Libyen är därför en bra väckarklocka för att ALLA länder bör planera för en värld med minskad tillgång på olja och därmed planera för en framtid där tillväxt i ekonomin enligt dagens modell varken är ett självändamål eller ens möjlig.

Det osar japansk katt, Grekland känns snart som en önskedröm

2013-05-22T15:36:00.000+02:00

Som vi skrivit om tidigare köpte Japan enorma mängder amerikanska statsobligationer under våren 2010 och var generellt en stor långivare till resten av världen. Nu med enorma upprustningskostnader efter tsunamin och Fukushima-olyckan och underskott i handelsbalansen är plötsligt Japan en låntagare.

Bloggrannen Vidsynt uppmärksammar oss nu på en mycket sevärd presentation som tar upp många av de
problem som nu växer fram i Japan, bland annat Japans obligationsbubbla.

Christine Hughes, chefsstrateg och president för Otter Wood Capital Management går igenom problemen med Japans penningpolitik och vad de kan leda till steg för steg.

Vad som hänt de senaste månaderna i Japan är dock helt unikt och ett experiment i penningpolitik som är svindlande. I ett försök att få upp den japanska inflationen till 2% på två år gör man nu en mängd åtgärder för att bryta deflationsutvecklingen i landet som pågått sedan början av 2000-talet.

Bland annat ska Japanska centralbanken (Bank of Japan) DUBBLA mängden pengar som cirkulerar i landet inom två år!

Graf från Otter Wood Capital Management presentation nedan

Japan är förvisso världens tredje största ekonomi men som ni kan se ovan är Japan världens enskilt största obligationsmarknad efter USA.

Ska man förstå hur mycket pengar Japan skapar ur tomma luften kan man dock jämföra med USA. USA skapar just nu 85 miljarder dollar per månad med Federal Reserves stimulanspaket. Även om USA är världens största ekonomi och en tre gånger så stor ekonomi som Japan, pumpar Japan in hela 72 miljarder dollar in i sin ekonomi per månad just nu!

Det USA:s centralbank sysslat med sedan finanskrisen bröt ut 2007/2008 är enastående och en nästintill overklig expansion av penningpolitiken för att försöka få igång tillväxten i ekonomin men det Japan nu gör är alltså ännu mer omfattande.

Japan har de senaste 4 månaderna dessutom devalverat yenen med hela 25%!

Samtidigt fortsätter Japan att köpa upp sina egna statsobligationer och sänka räntorna till nästan noll, bara en tidsfråga innan de når negativt område som alltså redan skett i Europa med tyska statsobligationer till exempel. Utländska investerare lånar just nu i japanska statsobligationer (eller i Yen) till i praktiken noll ränta som fortsätter att sjunka i takt med att Yenen devalveras och köper sedan amerikanska eller europeiska statsobligationer som bisarrt nog har en högre ränta relativt sett som gör att det går att tjäna stora pengar på mellanskillnaden.

Som vi skrivit om tidigare, har experter på Japan som Kyle Bass understrukit att japanska centralbanken inte vet vad de önskar sig, dvs högre inflation. Med åldrande befolkning och en total befolkning som krymper i Japan sitter man verkligen i ett klister som ett skapande av pengar inte kan lösa.

Det är även intressant att Christine Hughes gör kopplingen mellan Japans explosiva penningpolitik och det fortsatta fallet av guldpriset. Som vi skrivit så många gånger tidigare faller inte guldpriset just för att det råder brist i efterfrågan på den fysiska metallen. Många handlare av mynt i både guld och silver till exempel har aldrig haft högre efterfrågan på guld och silver.

Men med en marknad där mer än 100 gånger av handeln med guld sker med papperskontrakt och dessa spekuleras i vilt av flera stora banker samtidigt som måånga av världens Riksbanker leasar ut sitt fysiska guld för att håla ner priset på guld, ja då kan priset inte annat än gå ner. Detta gäller dock på kort sikt. Precis som Hughes påpekar i videon sammanfaller prisfallet i guld som av ett sammanträffande med Japans enorma pengartryckande och devalverande av yenen de senaste 4 månaderna.

Det som började i USA, vaknade till liv i Europa med Grekland som första syndabock är nu på väg att fullständigt explodera med Japan. Vi har levt länge nu med tanken att man bara kan låna och låna och aldrig behöva betala tillbaka. Skulder förfaller alltid och när de inte betalas av måste vi ta konsekvensen men vi verkar få dela på smällen och lära oss "the hard way".

Läser man Dagens Industri idag påminns man även om att Sverige inte är ett dugg bättre med privata hushåll som har bland de högsta skulderna i Europa och nu snart får se sin bostadsbubbla spricka. Denna omvälvande förändring för en svensk ekonomi med redan hög arbetslöshet möter vi med "det kommer inte hända, därför behöver inga åtgärder tas".

Se den utmärkta och högst pedagogiska videon nedan med presidenten och chefsstrategen Christine Hughes från Otter Wood Capital Investment för att förstå vad som håller på att hända i Japan.

Håll i hatten, det blåser upp till storm men klär man sig ordentligt blir det lättare att hantera!

Missa heller inte Kyle Bass eminenta presentationer om Japan som Christine Hughes säkert "sneglat" en del på!

Oljebarometern -20 Maj

2013-05-20T07:30:00.000+02:00

Peak Oil måste läsas

UPDATE 4-Oil price probe widens, US senator wants Justice Dept help, 17 Maj 2013

ENERGY JOURNAL: BRAZIL PREPARES TO GO DEEP, Winkley, Ben, 17 Maj 2013

Iraq-Turkey Pipeline sabotage continues, Al- Najar, Kamran, Iraq Oil Report, 17 Maj 2013

A Desire Named Streetcar, Jeff Turrentine, Resilience.org

Ekonomicirkusen

Why Japan Is Bad for the World, James Gruber, Financial Sense, 17 Maj 2013

IMF: Diminishing returns from QE programs, Goldstein, Steve, The Wall Street Journal, 16 Maj 2013

Central banks saved world economy, now beware the fallout: IMF, Alister Bull, Reuters, 16 Maj 2013

Air Force Making Headway on Fuel Efficiency Goals, Valerie Insinna & Yasmin Tadideh, National Defense Magazine, Juni 2013

Utvecklingen i Iran

Why sanctions on Iran are not working, Parsi, Trita & Marashi Reza, Aljazeera, 15 Maj 2013

Det nya Kina

China denounces anticipated EU solar tariffs, UPI, 16 Maj 2013

Publicerat: Kinas fastighetsmarknad ett tomt skal, Olsson, Joe, InBeijing, 16 Maj 2013

Energi, Teknik & Övrigt

Israel pushed to spell out gas export plan, UPI, 17 Maj 2013

Här är taken som fångar mest sol, Anna Orring, Ny Teknik, 16 Maj 2013

Russian Navy to Receive Newest Baltic Fleet Warship, Naval Today, 8 Maj 2013

EU Kommissionen utreder BP, Shell & Statoil för manipulation av Oljepriset

2013-05-17T13:49:00.000+02:00

UPI och USA Today rapporterar nu om en stor skandal.

Statoil, BP och Shells misstänks ha manipulerat priset på olja genom att på olika sätt manipulera den data man lämnat in till Platts. Platts är ett företag som redovisar data och nyheter för energimarknaden.

Hur har då detta gått till? Hur kan dessa (och möjligen andra företag) ha påverkat oljepriset, riktpriser för bensin mm?? Platts redovisar i sin så kallade Platts´ Market on Close (MOC) det slutgiltiga handelspriset för en mängd råvaror såsom råoljepriset, bensinpriset, flygbränsle, diesel eller andra oljeprodukter. Platts data bygger på att man får in data över faktisk försäljning av olja och oljeprodukter från stora energiföretag som Shell, BP, Statoil, flygbolag, energileverantörer osv (som lämnas in frivilligt).

När denna data kommit in till Platts, kan dess så kallade MOC -avdelning anylsera dessa och vid slutet av dagen ge ett riktpris för tex bensinpriset och råoljepriset.

Många företag som (just det): Shell, Statoil och BP...mfl använder sedan Platts/MOC:s priser för att sätta ett pris vid bensinpumpen eller varför inte, ett stort flygbolag på sina flygbiljetter. Om riktpriset är högt på bensin och diesel eller flygbränsle kan man ju utan vidare höja det. Vill man att riktpriset ska sänkas för att konjunkturen inte går som man vill och efterfrågan på oljeprodukter gått ner, ja då kan man alltså försöka påverka detta genom att ange felaktiga data och påverka priset neråt.

Intressant det där med att påverka riktpriset neråt. Om man kopplar det till Peak Oil och att det faktiskt börjar råda fysisk brist på den billiga/konventionella oljan på marknaden kanske energibolagen som de ovan inte vill låta marknaden sköta oljepriset. Detta då fysisk brist eller minskad/ej ökande produktion av konventionell olja leder till ett accelererande oljepris som skrämmer bort, snarare än lockar fram fler oljekonsumenter.

Givetvis är allt detta endast spekulation för tillfället, dvs hur mycket som Platts data faktiskt kan påverka oljepriset åt den ena eller andra hållet. Vi menar dock att det faktum att oljeproducenterna i Mellanöstern konsumerar allt mer av den olja som annars skulle gått på export till oljetörstiga väst och framförallt Kinas och Indiens exploderande behov av fossila bränslen driver upp oljepriset oavsett manipulation.

Man ska dock ha klart för sig att det finns starka incitament att manipulera oljepriset, i ett allt hårdare klimat på oljemarknaden där inte längre "den fria marknaden" får önskvärd effekt på antalet nya bilar som kommer ut på marknaden till exempel.

När EU Kommissionen fick frågan av USA Today "om bensinpriset drivits upp" (med manipulation), ska man ha sagt att det är möjligt då "även en liten styrning av oljepriset kan ha en enorm inverkan på bensinpriset och kan skada konsumenterna".

EU -Kommissionen har ännu inte pekat ut några specifika företag men Statoil, BP Shell och Platts ska ha medgett att det gjorts tillslag mot deras kontor.

Vi får nog anledning att återkomma till denna fråga...

Trevlig fredag!

Så mycket väsen för några droppar olja i Arktis

2013-05-14T15:03:00.001+02:00

När vi nu läser om hur USA:s utrikesminister John Kerry landar på svensk mark i bland annat Dagens Nyheter, slås man än en gång av hur några droppar olja i Arktis kan skapa sådan uppståndelse bland dess angränsande stater. För inte är det för att samtala med Sveriges statsminister som en amerikansk elefant trampar svensk mark.

Precis som så många andra statsbesök världen över handlar detta om tillgången till ovärderliga naturresurser och händelsevis världens i särklass viktigaste energiresurser, olja och gas. Händelsevis är det även mycket ont om olja och gas till ett lågt pris i världen numera då världens konventionella råoljeproduktion legat kvar på samma nivå sedan 2005.

De flesta länder, däribland Sverige, ställer sig på rad för att med öppna dörrar välkomna det stora landet i väst för att vi så länge matats med information om hur rika och mäktiga Förenta Staterna är och därav bör sköta vår relationer därefter.

Men världen förändras snabbare än många vill se. När USA skickar sin förste man efter president Obama till Sverige är det för att man desperat behöver komma åt några droppar olja i Arktis när landets egna oljeproduktion stadigt minskat sedan 1970 och då den av media och politiker totalt felskruvade bilden av skifferutvinningen i landet i själva verket är i en bubbla som håller på att spricka.

USA är ett land som precis som övriga västerländska länder har växande skuldberg och 50% av dessa skulder förfaller om cirka 2 år. USA måste numera skära ner på sin militärbudget och samtidigt bevittna hur framförallt Kina kommer allt närmare en egen hangarflotta.

Det är ur detta sken "USA:s statsbesök" till Sverige ska ses eller snarare Kerrys resa till Kiruna och det Arktiska rådets möte. Sverige har nämligen sedan 2011 varit ordförande för det så kallade Arktiska Rådet och håller nu ett stort möte i Kiruna där höga ministrar från bland annat USA (ja, Kerry ska dit) och Ryssland ska mötas för att underteckna ett avtal om åtgärder för oljeföroreningar.

Arktis omfattar förutom Arktiska havsområdet även Sverige när man inkluderar den Norra polcirkeln vilket är anledningen till att Sverige är ordförande för den grupp av 8 länder som utgör det så kallade Arktiska rådet.

Arktiska rådet består av, förutom Sverige, Ryssland, USA, Danmark (Grönland), Norge, Island, Kanada och Finland. Varken Sverige eller Finland har dock några juridiska rättigheter till något inom det Arktiska området då det Arktiska havsområdet inte angränsar till dessa länder.

Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet går ut i år varefter Kanada tar över rodret. Kanada som lämnat Kyotoprotokollet för kunna fortsätta med sin utvinning av oljesand...

En del kanske tror att det är ny teknik och smältande isar på grund av en accelererande klimatutveckling vid polerna som plötsligt gjort en massa olja tillgänglig för 6 av de 8 Arktiska rådets medlemmar.

Nej, först och främst ska man ha klart för sig att det rör sig om ytterst små mängder av olja och gas som beräknas finnas i Arktis. Ja, amerikanska energimyndigheten EIA beräknar att 22% av världens "oupptäckta" olje och -gasresurser finns Arktis.

En resurs är dock långt ifrån lika med en reserv, dvs utvinningsbar olja. Endast i genomsnitt 40% av en resurs är utvinningsbar, ibland så lågt som 20% och ibland uppemot 80%. Detta gäller dock I NORMALA FALL, alltså vid djuphavsborrning i Nordsjön och vid utvinning i Saudiarabiens öknar tex.

Nu talar vi dock om Arktis där inte ens världens mest avancerade oljeriggar har mycket att säga till om.
Vi har tidigare rapporterat om hur Shell lagt sina fortsatta oljeprovborrningar i Arktis på is...då det visat sig svårare än man räknat med att operera i "det lovande Arktis". Shell som alltså hittills legat i förfronten i fråga om satsningar på olje och gas -utvininngen i Arktis.

Ena dagen is och stormar som får den mest erfarna av seglare att tappa hatten, andra dagen solsken och bara små isplättar i vägen alltså. Det kräver med andra ord endast sunt förnuft för att dra slutsatsen att vi talar om de lägre utvinningsnivåerna av resursen. Man bör hålla i minnet att världen konsumerar över 32 miljarder fat olja per år...och att alla lovord om stora oljefynd ska sättas i relation till vad som faktiskt produceras i dag och att det tar flera år för oljeproduktion att komma igång. I Arktis fall blir infrastrukturen dessutom en ovanligt hård nöt att knäcka.

Är man realist och påläst om Arktis fossila energikällor inser man att blotta tanken på att utvinna olja och gas från detta område signalerar ren desperation från världens oljeproducenter och dessutom en total okunskap om dess miljömässiga konsekvenser.

"Ett avtal om åtgärder för oljeföroreningar" av Arktiska rådet är i praktiken en ansvarsfriskrivning och legitimering av katastrofala oljeutsläpp i världens kanske mest sårbara ekosystem.

Sverige har en LÅNG väg att vandra innan vi kan hävda att vi bygger en hållbar ekonomi kopplad till naturen och som håller även utan lån från framtiden.

Fundera själva.

Tre olika oljeperspektiv, tre olika siter

2013-05-10T13:49:00.000+02:00

Vi har tidigare rapporterat om den mycket läsvärda siten shalebubble.org, en vetenskapligt baserad och lättläst källa till kunskap om skifferutvinningen i framförallt USA. Vill man förstå varför Skifferutvinningen av olja och gas i USA är i en bubbla som håller på att spricka och vad detta innebär för världens oljeutvinning är det bara att styra skeppet till den utmärkta siten.

Glöm snacket om ett energioberoende USA (eller något annat land för den delen) för att skifferutvinningen kommer till "räddningen", nöden är inte uppfinningens moder i den omfattning många vill tro.

För två veckor sedan rapporterade vi om en annan sida vi varmt rekommenderar. Kanada har lanserat en sida där oljesandsutvinningen i delstaten Albertas (Kanada) effekter på miljön ska övervakas. Data och kartor över den enorma oljesandsutvinningen i delstaten ska insamlas av en mängd forskare och redovisas kontinuerligt på sidan.

Båda skifferutvinnings-sidan och oljesandssidan är goda nyheter även om det framförallt behövs mycket mer kunskap om oljesituationen i världen i sin helhet, inte bara att man börjar tala realistiskt och sanningsenligt om de cirka 15% av världens oljeproduktion som dessa ovanstående två okonventionella oljor tillhör. 85% av världens oljeproduktion ligger fortfarande kvar på runt 2005 års produktionsnivåer, vilket är en viktigare kunskap.

Den tredje sidan som vi inte blir lika glada över, kritiseras nu av Harvard Lawschool i USA. Det finns nämligen sedan ett år tillbaka en sida som heter FracFocus. FracFocus är tänkt som en sida där företag som sysslar med oljeutvinning, särskilt skifferutvinning av gas och olja och även oljesandsutvinning ska lämna data om vilka kemikalier man använder vid utvinningen.

Problemet är dock, vilket alltså Harvard understryker i rapporten "Why the Voluntary Chemical Disclosure Registry FracFocus Fails as a Regulatory Compliance Tool", att företag ska lämna information om dessa kemikalier frivilligt.

Vi har tyvärr inte tid att fördjupa oss i rapporten just nu men den är bara 11 sidor kort så det är bara att hugga i.

Vi konstaterar dock redan här att frågan om skifferutvinningens överlevnad inte står och faller på om olje -och gasutvinningsföretagen en gång för alla tvingas avslöja vilka kemikalier man använder vid utvinningen, åtminstone på kort sikt. Detta trots att kemikalierna är långsiktigt livsfarliga för människors hälsa och kräver fortsatt tillgång till enorma mängder dricksvatten.

Företagen har uppenbarligen tillräckligt med problem för att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt, att dessutom tvingas ta de verkliga miljökostnaderna för utvinningen vore rena dödsstöten. Samtidigt går Obama -administrationen en omöjlig balansgång med å ena sidan ett skriande behov av ökad tillgång till egen olja och en växande skuldbörda med högre arbetslöshet, samtidigt som man vill ge sken av att tänka på miljön och medborgarnas hälsa.

Med nuvarande utveckling kommer dock skifferutvinningen i USA leda till ÖKAD skuldbörda när skifferbubblan spricker och SÄMRE hälsa för landets medborgare i takt med att skifferutvinningen sprider sig till fler dricksvattenreservoarer. Detta är ju inget som säljer varken politiskt eller i kvartalsrapporten så håll ögonen öppna och öronen redo för det är mycket brus i etern.

Fundera själva.

De Sju Systrana & Peak Oil på Aljazeera

2013-05-07T07:30:00.000+02:00

Fram till åtminstone början av 1970-talet dominerade några få internationella oljebolag som tillsammans kontrollerade cirka 85% av världens oljemarknad och därmed i praktiken den globala ekonomin.

Dessa sju var:

Standard Oil Company of New York & Standard Oil of New Jersey (idag Exxonmobil)
Standard Oil of California & Texaco (idag Chevron))
Gulf Oil
Anglo Persian Oil Company (idag BP)
Royal Dutch Shell

Dagens Sju Systrar är dock nästan helt kontrollerade av nationella oljebolag, sedan förstatligandet av världens oljeproduktion kom igång på allvar i början av 1970-talet. Dagens Sju Systrar är:

Saudi Aramco (Saudiarabien), enskilt största i världen
Gazprom (Ryssland)
China National Petroleum Corporation (CNPC) (Kina)
National Iranian Oil Company (NIOC) (Iran)
PDVSA (Venezuela)
Petrobras (Brasilien)
Petronas (Malaysia)

Aljazeera sände precis 4 delar i en mycket sevärd dokumentärserie med titeln:

"The Secret of the Seven Sisters-A four-part series that reveals how a secret pact formed a cartel that controls the world´s oil".

Serien består av fyra delar och i del fyra tar man även upp Peak Oil. Tyvärr går man inte på djupet av Peak Oil, istället är det mest korta intervjuer med bland annat Colin Cambell och fokus på framförallt Mellanösterns, Venezuelas och Kinas förändrade roller för världens oljesituation.

Ni kan se del 1 & 4 nedan, för mer info och tillgång till de övriga delarna, se här.

Del 1 -Desert Storms

Del 4 -A Time For Lies

Oljebarometern -5 Maj

2013-05-05T09:00:00.000+02:00

Peak Oil måste läsas

As Oil and Gas Drilling Competes for Water, One New Mexico County Says No, Sandra Postel, National Geographic News Watch, 2 Maj 2013

The Key to Running the World on Solar and Wind Power, Robert Rapier, Rsquared, 30 April 2013

TransCanada plans 900,000 barrel pipeline, UPI, 3 Maj 2013

Ekonomicirkusen

European Central Bank cuts rates to new low, Kim Hjelmgaard, USA Today, 2 Maj 2013

Algorithms Replacing Wall Street Analysts, Investors, John Melloy, CNBC, 29 April 2013

Japan household spending surges as "Abenomics" gains momentum, Stanley White & Kaori Kaneko, Reuters, 30 April 2013

Utvecklingen i Iran

WSJ: U.S. beefs up super bomb to wipe out Iran nuke site , UPI, 3 Maj 2013''

Det nya Kina

China Energy Firm Sets Debt-Sale Record, Fiona Law & Prabha Natarajan, The Wall Street Journal, 2 Maj 2013

China tops domestic air travel growth in March, up 16.6% on year: IATA, Platts, 3 Maj 2013

Hooking China on coffee, Mark Halper, SmartPlanet, 3 Maj 2013

Energi, Teknik & Övrigt

Dödsstraff på frammarsch i Japan, Joe Olsson, Inbeijing, 2 Maj 2013

Inte bara bisamhällen kollapsar, Kjell Vowless, ,Effekt Klimatmagasinet, 3 Maj 2013

Mobila robotar bygger militärplan, Håkan Abrahamsson, Ny Teknik, 30 April 2013

Fredagsmys: Centralbankschefernas "medicin" är symptomen på sjukdomen

2013-05-03T07:30:00.000+02:00

Centralbanker världen över trycker pengar i en aldrig tidigare skådad omfattning. Från Bank of Japan till ECB, Bank of England och Federal Reserve i USA pressas räntorna till 0-nivån samtidigt som pengar pumpas in i systemet som konstgjord andning för en ekonomi som kräver fortsatt tillväxt med ytterligare lån från framtiden.

Konstgjord andning eftersom 50% av skulderna förfaller i många av de största ekonomierna inom mindre än 2 år och för att tillväxt kräver växande tillgång på billiga fossil bränslen, inte minskande eller dyrare utvinning av fossila bränslen.

Månnga av bloggens läsare är väl insatta i skuldkrisen och dess koppling till Peak Oil. Utan billig energi kan inte skapandet av pengar ur tomma luften stimulera någon ekonomi till underverk mer än högst kortsiktigt (och då endast genom att definiera om hur man mäter tillväxt, inflation etc).

För tillfället tycks den finansiella ekonomin vara frånkopplad den fysiska ekonomin men det är givetvis bara en saga på pappret. Människor behöver arbeten och mat på borden, inte digitala ettor och nollor som skapas med en knapptryckning.

Ibland är det dock nyttigt med en liten sammanställning av läget och försöka se det utifrån bankirernas perspektiv...och försöka förstå varför det är så svårt att lämna status quo även när det mesta hälsosamma är att göra det innan energin/naturen/den fysiska ekonomin gör det åt oss. Kanske är det just problemet, att banksektorn inte förstår att planeten inte kan blåsas upp eller utnyttjas hur som helst utan att det får kontraproduktiva konsekvenser även för "pappersekonomin".

Eller så kör man på tills det brakar, för det funkar ju med bubblor på finansmarknaden så då måste det ju vara samma sak med planeten...

Nedan ger CBC News en liten sammanfattning av läget på bankfronten i "Monarchs of Money". Bland annat om hur flitiga sparare nu får se sina pensionsfonder förlora sitt värde/köpkraft till förmån för en ekonomi som måste stimuleras med billiga pengar som i sin tur uppmuntrar till en lånekultur som ska leda till högre konsumtion av produkter man egentligen har råd med/motsvarar den köpkraft man har i handen.

Trevlig fredag!

Investera för Peak Oil efter olika scenarier

2013-05-01T13:11:00.003+02:00

Vi har tidigare skrivit hur alltfler investerare väver in Peak Oil i sin portfölj för att kunna navigera in i en allt osäkrare framtid där gamla modeller för ekonomisk tillväxt och business as usual inte längre är några relevanta väderstreck när haven böljar.

En av våra favoriter när det gäller investerare som förstått Peak Oil och som redan nu kalkylerar med olika sätt Peak Oil kommer påverka det ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska-klimatet är Eric Townsend. Ni kan läsa mer om Townsend i tidigare inlägg men det är värt att understryka att denna man just nu bygger upp en Peak Oil hedgefund i Hong Kong och är en högt respekterad investerare.

Igår kom Eric Townsend ut med sitt senaste "Peak Oil investor newsletter" som är ett nyhetsbrev Townsend ger ut gratis på sin site en gång i kvartalet (krävs dock att man skriver upp sig som prenumerant). Ni kan dock ladda ner nyhetsbrevet direkt här.

Townsend har tidigare bland annat intervjuats av Jim Puplava i Financial Sense om hur Townsend tror maktbalansen mellan USA och Kina kommer påverkas av Peak Oil och skuldkrisen framöver. Nyligen skrev Townsend en omfattande artikel för ASPO-USA bland annat om hur en statsobligationskris kan få långtgående effekter för den amerikanska ekonomin och slutligen leda till att den amerikanska dollarns roll som reservvaluta i världen måste ersättas med något annat.

Townsend har sedan tidigare talat och skrivit mycket om de privilegier USA har genom att sitta på dollarn, där en fortsatt ökad skuldsättning krävs för att finansiera fortsatt tillväxt i USA som fram till nu tillåtits och möjliggjorts med utländska långivare som Kina och Japan. Med en statsobligationskris kommer dock detta inte längre vara möjligt.

Townsend säger att en statsobligationskris inte måste ske men med nuvarande utveckling är det precis vad vi ska vänta oss, det är logiskt och finns "helt klart i kortleken" som man säger i USA.

I det senaste nyhetsbrevet, som vi varmt rekommenderar att man läser, sammanfattar Townsend det viktigaste han gått igenom tidigare men utvecklar även en hel del nytt och reder ut en mängd missförstånd kring "dollarns kollaps"mm.

Framförallt går Townsend igenom logiken som leder honom till slutsatsen att USA och den västerländska världens frustrationen över att se USA/väst förlora ekonomisk, politisk och militära positioner gentemot ett allt starkare Kina och Sydostasien, kommer leda till att man ser se sig tvingade att skapa en världsvaluta.

Detta kommer dock inte sätta stopp för ett Kina som fortsätter att bygga en militär flotta som i likhet med USA på sikt kommer att ha en global räckvidd. En världsvaluta kommer heller inte hindra att Kina från att få ett fortsatt ökat inflytande i resursrika Afrika men en världsvaluta kommer troligen från Europas och USA:s sida ses som ett sätt köpa tid och få lite andrum i en skuldkris som annars riskerar att eskalera utom kontroll.

Läs Eric Townsend newsletter men man kan skippa de mer tekniska investeringsbitarna om guldet och oljan , det finns mycket godis och klokheter mellan raderna! Trevlig första maj!

Kanada lanserar ny site för övervakning av oljesandutvinningen

2013-04-28T12:52:00.001+02:00

Kanada har nu i dagarna lanserat en ny site där oljesandutvinningens effekter på miljön ska övervakas. Data och kartor över de enorma områdena i delstaten Alberta ska redovisas och analyseras kontinuerligt på siten är det tänkt.

I en artikel av UPI kan vi läsa att Kanadas miljöminister bland annat säger följande om den nya oljesand-siten:

"Detta kommer förse det vetenskapliga samfundet vad de efterfrågat i åratal: omfattande och aktuell data som kan undanröja spekulationer om hur industriell utveckling påverkar miljön och som kan specificera exakt vad effekterna och inverkan på miljön faktiskt är". Ministern fortsätter med:

"När problem identifieras eller där farliga nivåer uppnås ges politiska incitament att göra något åt det".

Ett område stort som cirka 1/8 av Sveriges yta ska undersökas av forskare från kanadensiska myndigheter och ska kunna följas via vad man kallar "oljesandsportalen".

Detta är förstås glädjande nyheter för oss som följt oljesandsutvinningen i Kanada med oro och frustration över den TOTALA politiska oviljan från kanadensiska beslutsfattare att ta i den oljehand som föder landets ekonomi, allra helst den inflytelserika delstaten Alberta. Att Kanada lämnade Kyotoavtalet 2011 var helt kopplat till oljesandutvinningen och landets fortsatta höga oljekonsumtion.

Nedan en karta över hjärtat av Alberta, en av många interaktiva kartor man kan följa via den nya oljesandsportalen.

Samtidigt som vi läser om den glädjande nyheten konstaterar bloggrannen Early Warning i ett inlägg från i fredags att om utvecklingen följer samma mönster i produktionsökningen av både det som kallas ren bitumen (tjära som används direkt i byggandet av vägar tex) och syntetisk olja från oljesanden, kommer denna att öka från 2 dagens nivå på 2 miljoner fat per dag till 6,5 miljoner fat per dag 2025.

Syntetisk råolja och ren bitumen produktion, Kanada idag-2025

Graf från Early Warning

Med andra ord det finns gott om incitament för Kanadas regering och delstaten Alberta att kunna fortsätta oljesandsutvinningen framöver. Även om exporten till USA via Keystone pipelinen för tillfället ligger under is finns det goda möjligheter att exportera oljesanden, ren eller processad och klar, till bland annat kineser som nu i en exploderande takt efterfrågar bensin och -dieseltörstiga suvar. Se bara siffrorna från Shanghais senaste bilmässa.

Ett avgörande steg för den sittande kanadensiska regeringen och den kanadensiska oljeindustrin (och den utländska), är att åtminstone på pappret visa att man tar miljö och hälsorisker på allvar. Återstår dock att se om data som redovisas är seriös och om negativa resultat för utvinningen resulterar i några omfattande förändringar.

En sak är dock säker, blir inte Keystone pipelinen av eller om den inte räcker för att täcka Kanadas oljeexport kan kineserna fortsätta att bygga den nödvändiga infrastruktur som kan föra oljesanden via fartyg från Vancouvers hamnar i västra Kanada till Kina och Asien. Fördelen med detta är att Kineserna står för byggandet av infrastrukturen.

Men som vi skrivit om tidigare kräver oljesandsutvinningen idag ett oljepris runt 110 dollar/fat för att vara lönsam. Detta är inte en nivå som är långsiktigt hållbar för världsekonomin men vem vet, kineserna kanske har råd ett tag till? Räkna dock inte med ett lägre pris vid bensinpumpen här i väst och biltillverkningen flyttar ju som bekant till Kina med stormsteg...

Fredagsdokumentär om "Guldets hemliga värld"

2013-04-26T07:30:00.000+02:00

Kanadensiska TV-kanalen CBC sände för en vecka sedan en sevärd dokumentär i dokumentärprogrammet Doc Zone: "Guldets hemliga värld" som nu är tillgänglig på tuben.

I dokumentären förklaras bland annat guldets roll under andra världskriget såväl som dess betydelse för världsekonomin idag. Man tar bland annat upp den senaste silvermanipulationen och guldmanipulationen som vi skrivit om i flera av våra tidigare inlägg.

Vad kanske inte så många känner till är att två av världens största banker, Morgan Stanley och HSBC sedan två år tillbaka faktiskt utreds av CFTC och på sistone även av amerikanska justitiedepartementet.
De två jättebankerna, särskilt Morgan Stanley, utreds för att vara involverade i omfattande manipulation av silver och guldpriset. Bankerna uppskattas ha tjänat flera miljarder dollar på detta. Detta borde vara sprängstoff för media tycker man men...icke!

Förra veckan skrev vi om varför man även på goda grunder kan fråga sig om inte svenska Riksbanken har leasat ut Sveriges fysiska guld, utan svenska folkets vetskap. Särskilt då det framkommit att det är precis vad Österrike gjort de senaste 10 åren och fått bra betalt för det.

Dokumentären går igenom mycket av den senaste utvecklingen kopplat till guldet och silvret och man frågar till och med i dokumentären om inte guldet är nästa subprime mortgage kris (tänk finanskrisens utbrott 2007/2008).

Det får ändå sägas vara positivt att en så stor kanal som CBC gör en sådan här djupgående dokumentär om guldet. Rekommenderas särskilt om man vill få en snabb överblick över guldets betydelse och vill få en annan bild än alla "experters" tyckanden hit och dit om varför guldet är i en bubbla eller inte.

"Guldets hemliga värld" av Doc Zone, CBC.

Trevlig fredag!

Oljebarometern 24 April

2013-04-24T07:30:00.000+02:00

Peak Oil måste läsas
Bitcoin, Energy and the Future of Money, Brian McConnel, Armchair economics, 18 April 2013
Low Oil Prices Lead to Ecoanomic Peak Oil, Gail Twerberg, Our Finite World, 21 April 2013

Norway to open Barents Sea to energy industry-, UPI, 23 April 2013
Läs detta och fundera lite...

Total production by the top five oil majors has fallen by a quarter since 2004, The Oil Drum (via Resilience.org), 19 April 2013

Ekonomicirkusen

Slowing Growth Around the World, Tim Iacono, Financial Sense, 23 April 2012

Vice riksbankschefen slutar i protest, Dagens Nyheter/TT, 22 April 2013

Utvecklingen i Iran

Iran offers to be West's "reliable partner" in Middle East, Stephanie Nebebay, Reuters, 23 April 2013

Iran, North Korea to barter oil for minerals: minister, Platts, 23 April 2013

Det nya Kina
CNOOC starts production in South China Sea, UPI, 23 April 2013

“Gold Rush” in China “Biggest in Half a Century” But ETFs Still Liquidating, Financial Sense, Ben Traynor, 23 April 2013

Energi, Teknik & Övrigt
”Använd halm och avfall - rör inte maten”, Ny Teknik, debatt, 19 April 2013

När vi kör mindre kör Kina mer

2013-04-22T07:30:00.000+02:00

Vi har i tidigare inlägg skrivit en hel del om hur Kina lägger beslag på alltmer naturresurser såsom olja, gas och sällsynta jordartsmetaller varhelst de må vara på klotet. För varje år som går slås nya rekord i Kinas konsumtion av energi och produktion av allehanda produkter som världen konsumerar.

Förra veckan gick det att läsa i en artikel i Ny Teknik om hur "Världens bilkarta ritas om av Asien". Kinas inhemska ekonomi börjar nämligen nu bli så stor att efterfrågan på prylar, vare sig de är producerade i Kina eller utanför landets gränser, fullständigt exploderar.

Ny Tekniks artikel handlar om tillverkningen av bilar i världen och det är smått ofattbara siffror man presenterar. Kina producerade 2002 3,3 miljoner bilar om året och var då världens femte största biltillverkare. 2012 tillverkade Kina, håll i er nu, 19,3 miljoner bilar! Kina är idag det land i världen där det tillverkas flest bilar med god marginal. Betänk bara att USA idag ligger på andra plats med 10,3 miljoner bilar och har då minskat tillverkningen med 16% från 2002.

En nästan lika häpnadsväckande utveckling som i Kina har skett i Indien och Thailand inom biltillverkningen de senaste 10 åren. Varken Indien eller Thailand fanns med bland de topp 10 tillverkningsländerna 2002 men 2012 är Indien och Thailand 6:e respektive 9:e största tillverkningsland för bilar i världen. Indien tillverkar 4,1 miljoner bilar och Thailand 2,5 miljoner, båda länderna har ökat tillverkningen med en bra bit över 300% på 10 år!

Noterbart är även hur bara ett europeiskt land hänger kvar i topp 10-listan, Tyskland med 5,6 miljoner tillverkade bilar 2012. 2002 fanns fyra europeiska länder med på listan.

Det är lätt att glömma att samtidigt som alltfler bilar åker av de europeiska och amerikanska vägarna för gott eller när alltfler väljer att inte ens köpa någon förstagångsbil, åker det ständigt på nya bilar på motorlederna i framförallt Kina och Indien. Detta är viktigt att förstå vare sig man vill minska klimatavtrycket från bilarna eller minska oljeberoendet för att minska sin sårbarhet för Peak Oil. Som Jeff Rubin brukar säga, för varje sugrör som vi i väst tar bort ur världens oljecocktail åker det i ett fett sugrör som en kines sätter igång att suga på. Med andra ord, vänta er inte att efterfrågan på olja och därmed oljepriset ska sjunka bara för att VI inte har råd eller vill köra lika mycket bil för miljön skull. Det är tyvärr verkligheten.

Det finns med andra ord all anledning att satsa på en infrastruktur som bygger på eltransporter och produktion av varor och tjänster som kan fungera i ett mer lokalt och regionalt sammanhang. Detta måste dock göras nu, för oljepriset kommer inte sjunka mer än högst kortsiktigt trots att ekonomin i Europa och USA går på lågvarv. Ny infrastruktur med spårvagnar, spårbussar, trådlastbilar (E-highways) och en och en annan elbil eller lokal och regional slinga med Podcars, blir direkt nödvändig i en nära framtid där diesel och bensin kommer bli allt dyrare i takt med att den globala råoljeproduktionen börjar minska.

Kom ihåg att teknik inte trollar fram billig energi ur tomma luften och att en ny typ av infrastruktur och ekonomi tar tid att bygga upp. Energin är teknikens förutsättning och då hjälper det inte att vi skriker "nöden är uppfinningens moder", för det gällde mest under den billiga oljans tidsålder som vi snart lämnar bakom oss.

Siemens testbana av E-Highways i Tyskland. Scania samarbetar nu med Siemens med denna teknik.

Lördagstips: Svensk debatt om skifferutvinningen i Handelsbankens tv

2013-04-20T08:00:00.000+02:00

Vi har i ett 30-tal inlägg de senaste 1,5 åren rapporterat om skifferutvinningen av gas och olja i främst USA. Johan Landgren (en av undertecknade bloggare) har bland annat deltagit i två energikonferenser i Washington DC (2010 & 2011), anordnade av den prominenta organisationen ASPO-USA, där denna fråga diskuterats intensivt. Vi har även deltagit i flera internationella webinarer (webbaserade seminarier), där flera världsledande forskare och geologer från olje -och gas industrin tillsammans redovisat och diskuterat den senaste utvecklingen tillsammans med deltagare från hela världen.

Vi har i våra inlägg berört de otaliga problem och missförstånd som florerar i media och bland politiker och lyft fram den faktiska betydelsen av skifferutvinningen på kort och lång sikt. Detta för att sätta skifferutvinningen i relation till världens energisituation, USA:s fortsatta ekonomiska utveckling och energiberoende och ja hur Sverige påverkas av denna "skifferhype".

Bloggrannen Cornucopia tipsar nu om en förvånansvärt bra debatt om skifferutvinningen där Cornu (Lars Wilderäng) själv deltar tillsammans med journalisten och författaren Gunnar Lindstedt (bland annat författare till den eminenta lilla boken "Olja jakten på det svarta guldet när oljekällorna sinar"), Anita Ulman som med nätverket Heaven or Shell starkt bidragit till att Shell inte fortsatte med sina provborrningar efter skiffergas i Skåne och slutligen som "motpol" till de övriga, Marian Radetzki professor i nationalekonomi och sedan länge en förnekare av Peak Oil och som inte ser några som helst betydande problem med skifferutvinningen...

En hel del av de viktigaste frågorna kring skifferutvinningen tangeras åtminstone i debatten och med tanke på det korta tidsutrymmet får vi nog vara rätt nöjda med vad som hann belysas. Särskilt roligt att 3 av 4 deltagare är väl införstådda i problemen med skifferutvinningen och även Peak Oil och fick sådant utrymme i programmet.

Vill man sätta sig in problemen kring skifferutvinningen och inte bara skrapa på ytan rekommenderas dock att man läser några av våra tidigare inlägg, nedan fördelade efter underkategori:

Varför skifferutvinningen är i en bubbla:

Stor Baisse av Shale/skiffer euforin. Är Bubblan sprucken?

Richard Heinberg klär av den tillfälligt välklädda skiffermannen

Den förrädiska Shalegasen/skiffergasen del 1

Den förrädiska Shalegasen/Skiffergasen del 2

Varför skifferutvinningen INTE gör NÅGOT land energioberoende

Kina upprepar USA:s misstag, öppnar pandoras ask på sin egen bakgård

Den ogrundade gashysterin fortsätter: nu i Medelhavsregionen

Först USA, sedan Kina nu Indien och Ryssland-okunskapens pest sprider sig

Alunskiffer gör Sverige oljeoberoende!

Varför skifferutvinningen är EN MARDRÖM för klimatutsläppen

Robert Howarth om skiffergasens klimateffekter

Klimatet kan inte vänta 20 år!

Varför skifferutvinningen INTE främst är en miljöfråga, utan en ekonomisk fråga (det framställs ofta som en miljöfråga men det är stora ekonomiska förluster och hälsorisker på kort och lång sikt som riskerar bli BETYDANDE)

USA:s fracking boom nu synlig från rymden

Skifferolja! Nä vänta oljeskiffer ska det va! Eller?

Först USA, sedan Kina nu Indien och Ryssland-okunskapens pest sprider sig

Oljepriset måste upp för att göra olje och gas-utvinningen lönsam

Se debatten och ha en trevlig lördag!

Skiffergas – revolution eller bubbla?

Vilka leasar Riksbanken ut Sveriges guld till?

2013-04-18T08:52:00.000+02:00

Vi beklagar att det varit ont om inlägg senaste veckan, redaktionen har varit väldigt upptagen med biodling, bokskrivande och andra tidskrävande sysslor. Nu är vi dock back on track.

Till dagens inlägg.

Ett av våra första inlägg på denna blogg handlade om guldets roll i världsekonomin, historiskt och idag.

Vi har skrivit om guldet ett flertal tillfällen då det är en viktig pusselbit i förståelsen av den helhet som utgörs av ekonomin, energin och ekologin. Guldet har varit centralt för hur världsekonomin utvecklats, särskilt sedan 1970-talet när guldets roll som en begränsande kloss för hur mycket pengar en stat kan spendera, togs bort. Sedan dess har det varit helt fritt fram för banker och stater att skapa pengar och spendera dessa utan några gränser kopplade till den fysiska verklighet vi lever i där saker och ting faktiskt är begränsade av vilka resurser vi kan ta ut från naturen och i den mån vi kan göra något av dessa.

Med anledning av att det talas så mycket om guldpriset nu får vi anledning till att återkomma till guldet, för mycket förvirring tycks råda. Särskilt spekuleras det hej vilt i varför guldpriset ”sjunkit så mycket” så snabbt, varför det inte stiger trots att centralbanker världen över trycker pengar som aldrig förr (och ja även köper alltmer fysiskt guld).

Det spekuleras tex i att Cypern skulle tvingas sälja sitt guld för att betala av delar av sina skulder och därmed göra sitt fysiska guld tillgängligt för en marknad där det råder stor brist på guld, åtminstone i fysisk form. Särskilt, menas det, då detta potentiellt skulle rulla igång en större snöboll där större guldinnehavare i behov av pengar såsom Portugal och Italien, även de skulle sälja åtminstone delar av sitt guld och "svämma över marknaden med fysisk guld".

Pappersguldet som handlas med diverse finansiella instrument, kan alltid manipuleras och struktureras om på olika sinnrika vis och pappersmarknaden för guld är därför 100 faldigt större än marknaden för fysiskt guld.

Men är efterfrågan på fysiskt guld verkligen falnande eller är guldprisets fall en konsekvens av att spekulanter för pappersguld säljer av då man nu tror på en förbättring av ekonomin? Är guldet i en bubbla? Eller finns det faktorer och intressen bakom som föranleder oss att tro att guldet är i en bubbla, när den kanske i själv verket inte alls är det?

Många känner inte ens till en bubblas olika faser och bör då inte uttala sig som ”experter” i fråga om guldprisets utveckling åt det ena eller andra hållet.

Vi uppmanar läsaren att stanna upp och fundera lite och framförallt ta sig en titta på Grant Williams presentation nedan. Grant Williams är investerare och rådgivare vid Vulpes Investment Management i Singapore och bland annat författare till ett populärt nyhetsbrev som heter ”Things That Make You go Hmmm…”.

Grant Williams presentation vid Mines and Money i Hong Kong 2013, MYCKET sevärd. Hoppa fram till 14 min, om du har ont om tid.

Centralbankerna leasar ut guld genom att låna ut guldet till investmentbanker som sedan säljer guldet på marknaden. Redan 1998 sa dåvarande centralbankschefen för amerikanska Federal Reserve Alan Greenspan, att: “centralbanker står redo att leasa ut guld i ökande mängder om priset skulle stiga” (guldpriset).

Detta talas det inte så mycket öppet om men i november 2012 tillkännagav Österrikes centralbank att man under de senaste 10 åren tjänat cirka 300 miljoner Euro på att leasa ut sitt guld. Österrike tillhör inte ens topp 20 av världens största guldinnehavare men varför skulle inte andra centralbanker göra samma sak, det finns uppenbarligen pengar att tjäna. Vad viktigare är och som vi skrivit om i tidigare inlägg som stödjer detta, är att det årligen kommer ut långt mer fysiskt guld på marknaden än vad som är möjligt från den årliga guldproduktionen, vad skulle detta guld komma ifrån om inte från centralbankernas valv?

Centralbankerna kan genom att leasa ut guldet på marknaden pressa ner priset på guldet samtidigt som man får ränta för utlåningen till investmentbankerna och alltså tjänar pengar på leasingen. Av särskilt intresse blir leasing av guldet om priset stiger oroande högt då detta reflekterar en större misstro mot centralbankerna då förtroendet för pappersvalutor helt enkelt undergrävs. Vad ett högre guldpris trots allt indikerar är helt enkelt att köpkraften i pappersvalutorna minskar på grund av inflationen som i sin tur beror på att tryckandet av pengar ökar snabbare än vad det faktiskt finns värde i produkter och tjänster i ekonomin.

Det finns, precis som Grant Williams påpekar i presentationen ovan, sannerligen goda incitament för centralbankerna att påverka guldpriset.

Inflation är som ett lån från framtiden på produkter och tjänster man ännu inte skapat men vill köpa nu med pengar man egentligen inte har. Problemet är att med nuvarande utveckling, allra helst sedan ”skeppet” avslöjades med stora läckor ur skrovet med finanskrisens utbrott 2007/2008, byggs skulderna vidare på lån från framtiden.

Som vi skrivit om tidigare fungerar detta så länge inte lånen behöver betalas av och givetvis kan de inte betalas av, de är på tok för stora i förhållande till de värden som finns i den verkliga, fysiska ekonomin. Vi tycks ha glömt att ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser på en ändlig planet.

Förblindade har vi kört skuldtåget vidare tack vare en växande tillgång till billig fossil energi som knappt krävt någon ekonomisk eller energimässig insats för att få ut en (en vad vi trott) outtömlig mängd energi och resurser. Detta istället för att se det självklara, ekonomins tillväxt har sina gränser och lån förfaller alltid så småningom, vare sig vi vill eller inte.

Vad har detta med guldet att göra? Jo precis som med skulderna som inte kan betalas utan bara skjuts på framtiden och tillfälligtvis hanteras genom en långsam inflationsökning som får ekonomin att växa på pappret, fungerar detta så länge man inte behöver betala av lånen så mycket att ekonomin istället krymper.

I fråga om guldet, kan guldpriset kontrolleras så länge människor och stater inte börjar kräva fysisk leverans på sina guldinnehav. Senaste tiden har flera stora centralbanker börjat kräva tillbaka sina fysiska guldinnehav, däribland världens näst största guldinnehavare , Tyskland. Utan att fördjupa oss i detta räcker det med att påpeka att det knappast varit enkelt för centralbanker eller andra att få tag på stora mängder fysiskt guld. Tyskland, med 45% av sitt guldinnehav i Federal Reserves valv i New York har begärt att få inspektera sitt guld i USA och sedan nekats detta varefter man fått tillstånd att få en mindre del av det levererat MEN över 7 års tid…!

Vidare har nu rekordmånga innehavare av pappersguld begärt leverans från COMEX i New York i (där handel med metaller i papperskontrakt sker). Det är högst ovanligt att innehavare av papperskontrakt på guld begär konvertering av kontrakten till fysisk leverans av guld. I februari begärdes över 43 ton guld via COMEX, fyra gånger mer än när det brukar begäras som mest, vilket är i december månad. I december 2012 tex begärdes dock endast 10 ton i fysisk leverans av guld. Med andra ord tycks efterfrågan på fysiskt guld var ökande och inte minskande, trots prisfallet.

Eftersom guldpriset historiskt kan ses som en termometer på förtroendet för ekonomin och centralbankers förmåga att hantera den ekonomiska utvecklingen bör vi inte bara studera hur temperaturen i termometern stiger eller sjunker och förhålla oss till det, utan även förstå varför patienten kanske inte ens vill ta tempen. Med andra ord, tänk om termometern/guldpriset visar ett resultat vi inte vill se? Vad finns det för intressen och möjligheter att påverka denna indikator åt ena eller andra hållet och vad säger detta om guldets historiska roll som långsiktigt inflationsskydd?

Vi ger inga investeringsråd men uppmanar till försiktighet och eftertänksamhet när ”experter” säger att guldet nu snart når botten och ”nu bevisligen inte längre fungerar som inflationshedge” och liknande.

Vi ställer oss även frågan, om nu Österrike och andra centralbanker leasar ut sitt guld, hur ligger det då till med Sveriges guld? Är det inte fullt möjligt att Riksbanken antingen direkt eller indirekt leasar ut det och därmed inte alls har kontroll över det. Frågan är högst relevant och följer helt naturligt när man känner till historien om guldets roll för banker och sedan kopplar detta till dagens skuldkris.

Vi avslutar med några av de frågor den tidigare republikanska senatorn Ron Pauls ställde till USA:s federalbankschef Ben Bernanke, 2011:

Ron: "Anser du att guld är pengar?
Ben: "Nej, det är inte pengar".
Ron: "Varför håller centralbanker det?".
Ben: "Av tradition, långsiktig tradition”.

Fundera själva.

Oljebarometern -10 April

2013-04-10T12:46:00.003+02:00

Peak Oil måste läsas

Proposed expansion of energy agency looks a seismic shift, Robin Mills, The International, 8 April
Gazprom, Volkswagen ink natgas fuel deal, UPI, 10 April 2013

Rising Seas Swallow 8 Cities in These Climate Change GIFs
Mashable, 6 April 2013

The Oil and Gas Prime Ministers in UK, Kjell Aleklett, Aleklett´s Energy Mix, 9 April 2013

Ekonomicirkusen

Intressant program och intervju där Glenn Back talar om skuldkrisen mm och bland annat intervjuar finansgurun Jim Rogers, förvisso 2 månader gammalt men lika aktuellt...

More Americans Seek Assistance to Afford Food, Monty Guild, Financial Sense, 9 April 2013

Germany’s Net Foreign Assets Exceed €1 Trillion, Michael Shedlock, Financial Sense, 9 April 2013

A Yen for Cash: How the Bank of Japan Could Threaten the Global Economy, Michael Schuman, Time, 8 April 2013

Utvecklingen i Iran

Iran heeds Israel’s warning of uranium ‘red line’, The Editorial Board, The Washington Post, 9 April 2013

Iran to develop more of South Pars, UPI, 9 April 2013

Det nya Kina

Thatchers kinesiska överman, Joe Olsson, In Beijing, 9 April 2013

ADB: Asia Must Control Energy Demand, Emissions, Simon Hall. The Washington Post, 9 April 2013

Dead fish cause for concern in China river, UPI, 8 April 2013

Chinese inflation slows sharply in March, The Financial Times, 9 April 2013

Energi, Teknik & Övrigt

Bill Gates satsar på billigt vattenbatteri, Charlotta von Schultz, Ny Teknik, 9 April 2013

Långdistansrobotar klara att avfyras, SvD, 10 April 2013

Dollarns förtroende urholkas: Texas begär hem sitt Guld & Australien börjar handla med Kina i Aussie dollars

2013-04-07T18:39:00.002+02:00

Två stora nyheter som säkert förbigått många och som är svåra att ducka för är följande:

1. Kina och Australien är på väg att införa direkthandel mellan kinesiska yuan och australienska dollar, utan mellanhandel/konvertering i amerikanska dollar.

2. Delstaten Texas vill ha sitt guldinnehav som Federal Reserve håller i New York, hemskickat till Austen, Texas.

Kina-Australien

Som vi skrivit om i tidigare inlägg växer sig Kina allt starkare ekonomiskt, militärt och politiskt. En viktig del i Kinas ekonomiska utveckling är etableringen av en stabil internationell valuta. I nuläget som ett komplement till den amerikanska dollarn, världens reservvaluta som blir allt svagare och vars framtid ifrågasätts alltmer. Sedan tidigare har Kina övergått till direkthandel med Japan och skött handeln med yuan-japanska yen men handlar sannolikt redan nu olja med Ryssland i yuan eller guld och köper redan nu olja från Iran i guld, precis som Indien (för att gå runt handelsembargot mot Iran).

I onsdags skrev Reuters att Kina inom endast några veckor kommer inleda handel med Australien i Yuan och inte i amerikanska dollar. Reuters säger sig ha en utländsk bankkälla som har direkt kännedom om denna, om det stämmer, stora händelse. Även Wall Street Journal skriver om detta idag.

Med tanke på den förändring vi redan bevittnar, där inte bara Kina utan flera stora ekonomier såsom Indien, Brasilien och Ryssland och flera afrikanska länder (däribland Sydafrika), nu öppet överväger att kringgå dollarn, är nyheten inte osannolik men icke dess då mindre viktig.

För vad innebär detta egentligen i förlängningen för den amerikanska dollarns status som världens reservvaluta och därmed för USA:s fortsatta möjligheter att öka sin negativa handelsbalans och fortsatta budgetunderskott?

Media tycks ha rapporterat om denna händelse som om det handlade om att Kina och Australien genom att handla med sina egna valutor i handeln sinsemellan gjorde detta för att spara lite pengar genom att skippa valutaväxlingen med den amerikanska dollarn!

Kunskap är aldrig tung att bära men ibland är okunskap tröttsam att höra…Först och främst måste man förstå varför USA:s viktigaste skuldbärare: Kina och Japan, fortsätter att köpa och hålla amerikanska statsobligationer/skuldväxlar och inte redan nu säljer dessa.

Idag måste Kina o de flesta länderna i världen för att hantera sitt växlingsvärde med valutor i handel med varor och tjänster göra detta genom förhålla sina valutor mot amerikanska dollarn. Så länge detta gäller har USA förmånen att låna i praktiken hur mycket som helst av utländska långivare medan andra stater inte har denna förmån. Men i takt med att USA:s enskilt störst långivare, Kina kan sköta sin handel med andra länder utan att gå via dollarn blir det inte nödvändigt för Kina att hålla amerikanska skuldväxlar och definitivt inget behöv av att köpa fler.

Kom ihåg, Obama -administrationen minskar inte USA:s budgetunderskott just nu, bara takten i vilken den växer, i år kommer amerikanska staten spendera mer än den gjorde förra året även om USA kanske inte ökar spenderandet lika mycket som förra året.

Utan att gå på djupet i denna högintressanta och viktiga utveckling rekommenderar vi att man läser Eric Townsends detaljerade och högst relevanta artikel om hur detta kan leda till en statsobligationskrasch i USA. Vi delar Eric Townsend syn som brukar säga att detta givetvis inte måste ske men som utvecklingen är nu är det precis vad som väntar.

Eric Townsend kan ni lära känna bland annat här.

Texas guld

Nu till nyhet nummer två. Den amerikanska delstaten Texas förbereder nu i en politisk uppgörelse, att kräva hem det guld delstaten håller i olika pensionsinnehav på cirka 1 miljard dollar, från Federal Reserve´s valv i New York. Denna nyhet kan ni se i en video från Bloomberg från i fredags, nedan.

Många har säkert tidigare läst om hur Tyskland kräver hem delar av sitt guldinnehav i New York och hur Venezuela 2012 började kräva hem sitt guld från USA. Texas måste ses som ännu ett bevis på att trenden håller i sig: alltfler centralbanker ökar nu sitt guldinnehav och flera vill ha sitt fysiska guld inom landet och inte i andra staters valv långt bort. Tydligen inte ens för långt bort inom landets gränser...

Kanske tänker Texas och även andra länder på år 1933 då amerikaner tvingades sälja tillbaka sitt guld till amerikanska staten och innehav av guld blev olagligt? Eller om rykten om att USA:s bankvalv inte längre innehåller den mängd som står på pappret?

Helt klart är att Federal Reserve vill ha inflation och ökad tillväxt för att möjliggöra fortsatta lån från framtiden, inte deflation eller för låg eller obefintlig inflation där till exempel guld blir aktuellt som valuta igen. Detta ska man ha tämligen klart för sig när man hör nyheter om guldet, idag, igår och i framtiden.

Summan av nyhetskardemumman är helt klart att förtroendet för den amerikanska dollarn fortsätter att urholkas. Detta genom ökad efterfrågan på fysiskt guld, direkthandel mellan länder utan dollarn och som vi skrivit om tidigare, i takt med att handeln med världens olja inte längre måste ske i amerikanska dollar.

Förvänta er ingen plötslig dollarkollaps men den långsiktiga trenden är flyttat fokus till Sydostasien och frågan är inte om, utan när det blir tal om en ny världsvaluta. Detta vare sig det blir en världsvaluta kopplad till kinesiska yuanen eller en kompott av valutor eller en kombination av guld och valutor eller liknande. En sak är klar, USA:s lånefest är om inte över så åtminstone på efterfesten.