Polacksnack

Tillbaka 1:a december 2010

2010-10-29T21:53:00.002+02:00

Av lite olika skäl har jag inte tid eller möjlighet att blogga nu som några säkert märkt. Har lite saker på gång. Men första december kör jag igång igen. Och då ska allt förklaras.

Kram så länge!

Full rulle

2010-10-12T08:53:00.002+02:00

Fan. Nu har jag återigen haft ett litet uppehåll från skrivandet. Det får mig illamående psykiskt. Ångesten får arbetsro. Inte bra. Skärpning Piotr.

Det var bara det att stressen tog över. Oerhört mycket att ta tag i. Oerhört mycket att oroas över. Allt kändes skit.

Sen händer det.

Stort lyckat party. Lycka.

Eventuellt jobb i London. Lycka.

Eventuellt drömjobb i Sverige. Lycka.

Lycka.

Kommer det hålla i sig? Förmodligen inte. Det kommer säkert skita sig.
Men just nu njuter jag. Men just nu njuter jag.

Nu väntar bygghandeln fram till kvällen.

Återkommer med berättelser om det mesta. Och allt annat.

Nej. Jag är inte försvunnen.

2010-10-08T14:30:00.000+02:00

Min frånvaro denna var på grund av tekniska och ångestfyllda problem. Men nu fungerar både hjärna och teknik som det skall.

På återseende strax.

Endorifinen - min enda vän

2010-09-28T20:59:00.004+02:00

Sen middag efter ett arbetspass och ett löppass på 10 kilometer. Mår underbart. Slutkörd. Endorfiner är något helt fantastiskt. Får ångesten att försvinna. Lyckorus tar över. Om än för ett tag. Om än för en stund. Om än för några minuter. Underbart.

Är ledig ett par dagar nu. Ska ut och lira badminton med Rollo under onsdagsmorgonen för att sedan ägna resten av dagen åt att leta reda på intressanta jobb att söka. Behöver verkligen påbörja min karriär inom de närmsta veckorna om jag inte ska sluta som en ständigt leende och onanerande tvångsintagen mentalpatient iklädd blåkläder i ett av de överfyllda rättspsykiatriska avdelningarna på Huddinge Sjukhus. Kanske måste sänka mina krav. Måste analysera läget. Är lite oroad över att jag idag faktiskt gick runt och trivdes på bygghandeln. Inget sunt tecken.

Osympatiska människotyper

2010-09-27T21:29:00.004+02:00

Jag gillar människor. Åtminstone försöker jag. Men det finns vissa människor jag bara vill slå på käften. Om jag vore galen muskelman med våldsbegär skulle jag gå loss på dessa typer av människor:

1. Vuxna människor i seglarjacka som tuggar tuggummi med öppen mun likt en tandlös buktalardocka samtidigt som de frågar om vilket virke de behöver till sin kommande trall.

2. Överviktiga människor som äter McDonalds minimorötter likt tidsoptimistiska senila bävrar så att övriga restaurangen hör hur de knaprar i sig 40 gram morötter under 43 minuter.

3. Kunder som överanvänder ordet rigid för att beskriva mig och företaget jag arbetar för efter att inte få returnera 3 år gamla varor utan kvitto.

Dödens låt

2010-09-26T19:54:00.004+02:00

Jag gillar musik. Lyssnar ofta och mycket. Främst när jag åker kollektivtrafik. Slippa ljud och oväsen skapat av mina medresenärer och annat patrask. De flesta låtar passerar obemärkt förbi. Men ibland finner jag magi. Magi som skapar lycka i mig. I denna magi så börjar alltid en och samma tankeverksamhet florera; I en eventuell film om mitt liv, platsar denna låt på soundtracket och vilken händelse får den ljudlägga?

Jag har precis upptäckt den första låten för detta soundtrack. I omvänd kronologisk ordning börjar jag med min död. Denna låt ska spelas under dödsögonblicket. Oavsett dödsorsak. Spelar ingen roll om jag dör i en bilolycka. Eller om jag drunknar i min egen avföring på ett privatägt ålderdomshem. Detta är min dödslåt.

Söndagsarbete

2010-09-26T18:37:00.004+02:00

Hemkommen från jobbet och precis ätit middag. Blev en ny kulinarisk succé! Köttfärssås med ris. Skönt med omväxling från vad jag annars äter. Köttfärssås med spaghetti. Köttfärsås med pommes frites. Köttfärslimpa. Köttfärsbollar (ej att förväxlas med köttbullar). Och köttfärsbiffar. Ibland byter jag ut basvaran köttfärs mot kycklingfilé. Min värsta mardröm är att bli förälskad i en söt liten pingla som anser det sexigt med män som kan laga mat. Jag är liksom körd. Speciellt med mitt utgångsläge som osexig vattenskalle med för tidig utlösning. Och på grund av Per Moberg verkar det krylla av dessa tjejer. Jävla Per Moberg med sin fantastiska kroppshydda och sin majestätiska manliga pondus som skulle få en bögsexscen att se heterosexuellt manlig ut. Fan ta dig Per Moberg.

Jobbet var fan i mig lika jävla överjävligt som vanligt. Helgkunderna är värst. Fick inleda dagen med att hjälpa en farbror med sneda tänder. Han var klädd i en Leksand Stars-keps, skinnjacka och alldeles för korta KappAhl-Jeans. Han var ute efter element och det var inga konstigheter i det. Men ju mer han beskrev sitt element-projekt för mig desto mer osäker vart jag på hans mentala stabilitet. Denna farbror hade ett källarutrymme på 10 kvadratmeter. 10 kvadratmeter han kallade för "buren". I "buren" hade han sina djur. Dessa djur skulle frysa under vintern och behövde ett element. Inte för stort för djuren behövde bara ett litet element i hörnet av buren. Det vara bara ett litet fönster i buren som släppte in kyla i buren. Ett litet element räcker för djuren. Hans ögon var lyckliga i beskrivningen av sitt projekt. Jag sa att alla element var slutsålda. Trots att vi hade 12 stycken 2000-wattare kvar. "Vilken godhjärtad människa jag är" tänkte jag för mig själv och tuggade på vårt bjudgodis tänkt att förse våra kunder med karies. Samtidigt frös djuren i buren.

And the secret ingredient is...

2010-09-25T20:43:00.004+02:00

Blev tydligen något youtube-tema kvällen till ära. Var bara tvungen att posta detta klipp. Kan inte sluta imponeras av denna sköna filur. Detta är en kille jag vill lära känna närmare.

Välmående

2010-09-25T20:06:00.007+02:00

Jag kunde inte förklara mitt mående bättre själv så låter klippet nedan tala för sig självt.

Fredagskväll

2010-09-24T19:56:00.004+02:00

Äntligen hemma. Några(?!) slantar spenderade och tanken var att jag skulle spendera ännu mer pengar på alkohol som skulle få mig att fly från eventuell ångest över att ha spenderat för mycket pengar under dagen. Blev istället kvar hemma. Eller åkte rättare sagt istället hem. Är faktiskt nöjd över mitt beslut. Jag börjar faktiskt bli ganska trött på uteliv. Uteliv och allt som hör till. Jag tror min kropp signalerar detta för att påvisa mitt behov av en flickvän. Och visst har min kropp rätt. Och det är inte det sexuella jag direkt saknar. Det har jag blivit expert på att lösa på egen hand. Och jag vet inte om jag direkt är så sexuell av mig. Senast jag var på strippklubb och beställde en privat show med två tjejer så infann sig aldrig upphetsning. Istället satt jag och försökte kalkylera fram dessa tjejers timlön för att nakenkramas. Nä. Sex är inte prioritet just nu. Det är för min mentala hälsa som jag behöver en flickvän. Någon att skratta med. Någon att baka köttfärspaj med. Någon att dansa afrikansk dans med. Någon att prata livets mening med. Någon att skruva i gamla radioapparater med. Någon.

Förra helgen gav jag dock utelivet ett försök. Förfest hos Rollo. Öl och Zubrowka. Musik. Storbystade blondiner med silikonläppar. Fascination. Klockan 02:35. Taxi till stan. In på Spy Bar. Snabbt till baren. Shot Jägermeister. Gin och tonic. Öl.

Herregud. Vad gör jag här? Varför? Jag har varit på det där stället 3 gånger i mitt liv. Ingen av gångerna har jag varit där längre än 20 minuter. Stället ser ju ut som en vitrysk bordell med en blind gruvarbetare och Leila K som inredningsarkitekt. Ångest är indränkt i inredning och tapet där alla trånga korridorer och rum gör det svårt att hitta ut. Förmodligen därför det är så mycket folk. Nä. När jag går och vill ha kul vill jag inte betala för att hamna i en lokal som påminner om miljön som brukar gestalta mina mardrömmar.

Jag var kvar i 15 minuter. På vägen ut undrade hur det hade gått till. Hur hade jag hamnat där. Varför hade jag hamnat där. Jag traskade iväg till tunnelbanan och intalade mig själv att allt skulle bli bra. Att allt skulle ordna sig.

Väl hemma drack jag en resorb och sexchattade med en tjock tjej från Bulgarien som visade sig vara autogenererad "Google translate"-text.

Nu ska jag se avslutningen av Idol. Sen väntar jobb imorgon.

Shopping

2010-09-24T10:52:00.002+02:00

Ska åka iväg och spendera några tusen av min lön på tekniska prylar och skjortor. Väntar på att en kär kamrat ska plocka upp mig. Han är just nu i en sliten lägenhet i söderort där han handlar trattkantareller av illegala vietnameser. 50 kronor kilot. Om ändå mitt liv var så när lika spännande.

Sliten

2010-09-23T21:46:00.002+02:00

Ännu en arbetsdag ur världen. Så jävla trött på det där jobbet. Känner mig aningen överkvalificerad och trött på skiten. Men jag behöver det. Behöver pengarna för att överleva. Pengarna för att kunna köpa alkohol. Köpa lycka. Köpa gräs. Behöver även komma hemifrån. När inga jobb som matchar min ambition finns att söka så kommer ångesten på besök och vägrar lämna. Vägrar försvinna. Då behöver jag sysselsättning för att känna mig någorlunda hel. Eller ja. Någorlunda mindre trasig. Sen spelar det mindre roll om jag ska sälja plankor och skruvmejslar till illaluktande män eller om jag glider runt i kostym och tjänar storkovan som spenderas på kokain. Även om jag föredrar ett liv likt det sistnämnda. Jag menar. Vafan. Jag har för många högskolepoäng för att glida runt i en alldeles för stor pikétröja som får mig att känna mig som ett jävla fjortonårigt stolpskott. Och om det inte vore nog med det så måste jag hjälpa kunder som kallar sina fruar för "Regeringen". Kunder som tror barnuppfostran går ut på att tillrättavisa sina barn med både för- och efternamn. "STEFAN KARLSSON NU LUGNAR DU NER DIG! STEFAN KARLSSON NU LÄGGER DU AV!!!". Kunder som förklarar för mig hur omkrets kan räknas ut tack vare Pi som om jag vore en mentalt efterbliven Big Brother-deltagare som tuttknullar tjejer från Stockholmsförorten Jakobsberg varje helg. Tjejer som äter pizza varje söndag. Vesuvio med extra mycket ost. Ni vet vilka tjejer.

Fan.

Ska nog sova. Drömma om apor i roliga hattar.

Imorgon ska jag nog berätta lite annat. Lite av vad jag gjort senaste året. Eller så skriver jag om något annat. Vi får se.

Mental rehab

2010-09-22T17:17:00.002+02:00

Mycket har förändrats. Mycket är sig likt.

Jag är klar med skolan. Jag har tre examina.

Jag jobbar som försäljare på en byggmarknad. Jag säljer brädor och skruvar till Thailandsresande farbröder som om helgerna renoverar sommarstugan och avslutar kvällarna med onani till granndotterns stulna skolkataloger där klass 9a hör till favoriterna.

Jag har fortfarande peniskomplex.

Jag är fortfarande singel.

Jag super fortfarande ner mig ibland.

Jag drabbas fortfarande av ångest.

Detta är början till något nytt. Början på mitt vuxenliv.

Ett liv jag tänkte börja dela med mig av igen.

Välkomna.

Älskade Polen

2010-04-12T20:37:00.005+02:00

Klicka här för fler bilder.

Sorg i Polen

2010-04-12T10:17:00.006+02:00

Jeszcze Polska nie zginęła, póki my żyjemy...

HEJ KOMPISAR!

2009-10-16T02:45:00.002+02:00

Här sitter jag. Vad har jag gjort undrar ni? Det ska jag berätta!!! Jag har varit i skolan. Haft en presentation på en bok. En bok jag inte hade läst. Jag pratade engelska. Det är ett språk. Sen åkte jag och hämtade massa med gram av röka. Efter det hem. Sedan på hockey med pinglan. Djurgården mot Rögle. "You know. The black think is not a ball. It's called puck. If that puck goes over the blue line before the player, it's called offside." pratade jag på. Hon log. Och förmodligen idiotförklarade både mig och sporten. Sedan puss och hej. Hälsa på kamrat från utlandet som var på besök. En öl. Bara en öl. Shot av Zubrowka. Ännu en shot. Ännu en öl. Ytterligare en. Känslosamma samtalsämnen. Fler öl. Nytt ställe. Prat. Skratt. ÖL! Hemåt.

Röka en del av de massa grammen röka på vägen hem. Vafan. Känner inte av. Nu. Nu. Nu. Nu. Nu. Nu känner jag. Åhh. Mysigt. Hungrig. Ingen god mat. Ingen mat. Mmm. Knäckebröd med hamburgerkött. Smakar salt. Gott. Mycket salt. Mycket gott. Kåt.

Hej Kompisar. Fniss.

Melissa Horn - Jag kan inte skilja på

2009-10-12T21:26:00.002+02:00

Detta är bra.

Det går bra nu

2009-10-12T20:57:00.002+02:00

Eller det kanske det inte gör. Jag sitter i skiten när det kommer till skolan. Fram till torsdag har jag så mycket att göra att jag får sitta i skolans illaluktande bibliotek till nio om kvällarna och läsa in allt jag borde ha suttit och lärt mig istället för att ägna mig åt att supa, festa och äta chips. Jag lär mig fan i mig aldrig att börja i tid.

I lördags spelade Polen landslagsfotboll. Vi förlorade. 2-0 mot Tjeckien. Varken vi eller tjeckerna kommer nå VM. Tack och hej.

I fredags träffade jag pinglan. Gick väl sådär. Vet inte riktigt var jag har henne. Vart vi har varandra. Eller jag vet nog inte var jag har mig själv. Jag tror bara det är jag som är lite lam. Lite efterbliven. Jösses.

Jag är så trött.

Så vad är det som är så bra då? Jag har fått tag i härliga mängder röka. Spenderade mina sista slantar på gräs. Har inga pengar till mat. Men på torsdag ska jag fira mig själv och livet med att bli hög som ett hus. Fantastiskt.

Slutkörd

2009-10-08T23:40:00.002+02:00

Helt slutkörd. Ska sova nu. Vakna utvilad. Ingen väckarklocka. Ingen skola. Inget jobb. Inget gympass tidig morgon. Ingen bakfylla. Bara vakna utvilad och glad. Första gången på mycket länge. Ska bli så fantastiskt. Imorgon avslutar jag mitt semesterberättande. Känns att det är dags nu.

Imorgon ska jag träffa pinglan också. Underbart. Till imorgon. Godnatt.

Grus, slät sten och löv

2009-10-07T10:53:00.000+02:00

Detta är fantastiskt bra.

Lillördag

2009-10-07T10:24:00.003+02:00

Jag vet. Jag vet. Jag vet. Det blev aldrig någon semesterdel igår. Kalla mig gärna jubelidiot. Ursäkt? Tvättstuga, där jag hamnade i verbal dispyt med en tant som stod och manglade cigarettrökskadade gardiner under min tvättid, besök av kamrat med tillhörande skitsnack sensamtal med pingla. Ibland har jag faktiskt svårt att förstå hur folk har tid att blogga fyrafem inlägg per dag. Vad vet jag. Kanske är det bara jag som befinner mig i en tillvaro där det mesta resulterar i ett kontraproduktivt beteende. Jag vet inte. Nåja.

Har varit uppe sedan 7 imorse. Började med att porrsurfa - utan den annars tillhörande onanin. Var ganska skoj och bara titta. Titta. Le. Kokade kaffe och satt och följde ekonominyheterna med ett redigt stånd. Något som förmodligen kommer sätta mentala ärr för alltid när min hjärna sammankopplat orden dollarkurs och lågkonjunktur med upphetsning.

Efter en redig frukost blev det gym. Axlar och biceps. Kände mig jävligt het. En fantastiskt känsla.

Nu sitter jag här och sjunger med i Anthony Bs låt "Where is the black man rights?". Wheeere issss theee riiiiights... Wheeere issss theee riiiiights... Wheeere issss theee black man riiiiights...

Ledig i helgen. Ska försöka få tag i narkotika till helgen. Röka gräs. Må bra. Skratta. Njuta av livet. Börja med heroin. Bli hemlös. Hamna på plattan. Sergels torg. Få AIDS. Dö. Så kommer det bli. Det säger alla vuxna. Vuxna vet bäst. Vuxna dricker alkohol och slår sina fruar.

Nu ska jag till skolan. Ska försöka skriva ikväll.

Den 5 oktober 2009

2009-10-05T18:59:00.002+02:00

Nej, jag har inte slutat blogga. Jag har bara haft mycket att göra. Jag började min nyktra helg genom att bli jävligt full på fredag. Helt okej kväll. Kom i säng klockan fyra. Tre timmar senare var jag uppe och hjälpte kunder som traditionsenligt terroriserade mitt mentala Jag med obehagliga översittarattityder och andedräkter så avskyvärda att till och med HIV-viruset skulle ge vika. Höll på att somna under lunchen trots tre kvinnliga arbetskamraters högljudda och hjärndöda diskussion om diverse dokusåpadeltagare.

Kom hem helt utslagen på lördagen. La mig ner i soffan med en dubbel dos dip och en påse chips. Påbörjade ett blogginlägg. Vaknade upp tre timmar senare med ena handen indränkt i Sourcream-dip. Borstade tänderna och runkade mig till sömns till en rumänsk porrfilm som väldigt höll hög amatörkvalité.

Söndagen var det återigen jobbet som underhöll majoriteten av mina vakna timmar. Sjunde helgen i rad. Har lovat mig själv att vara ledig nästa helg. Måste. Bryts ner mentalt av tristessen och idiotin på den där arbetsplatsen.

Idag var jag och klippte mig. Inte för att jag direkt behövde. Eller jag behövde visst det. Senast var jag i förorten och klippte mig. Det var så pass amatörmässigt gjort att man nästan kunde tro att jag gett instruktionen "Tänk råttbiten uteliggare" till frisören. Så var alltså tvungen att underhållsklippa lite. Hatar verkligen frisörer. Idag fick jag återigen svara på vad jag gör om dagarna. Sedan diskuterade vi lågkonjunkturen. Sist tog vi upp det där med att skatteverket ska söka upp fjortisarna som strippar till sig kontantkort hos perversa gubbar som sitter i sina barns rum och tokrunkar till sig en äcklig orgasm medan frun sitter på föräldramöte tillsammans med en finnig grabb som skyller sin dåliga uppfostran på ADHD. Frisörskan avslutade samtalet med att säga "Män är så himla patetiska. De betalar fan för vad som helst". Sedan skrattade hon högt. Jag satt tyst. Sedan betalade jag 250 kronor.

Efter min frisyrsförändrig drog jag in till söder där jag träffade en kamrat. Vi åt och tog sedan en fika. Snackade skit. Snackade brudar. Snackade pengar. Snackade affärsidéer. Mina fyra favoritsamtalsämnen.

Nu sitter jag dock hemma igen. Ännu en dag där jag låtsas som om mitt sista år som student på något sätt ska lösa sig självt. Utan att jag tänker ägna en enda sekund av egen studietid. Fan. Har dock stekt köttbullar. Det var skoj. Nä. Imorgon ska jag fan i mig ta tag i plugget. Sitta och läsa tråkig kurslitteratur.

Imorgon ny semesterdel.

It's Always Sunny in Philadelphia

2009-10-01T22:17:00.001+02:00

Har återupptäckt en gammal favorittv-serie. Nu mår jag bättre.

Bra dag. Tror jag.

2009-10-01T20:25:00.004+02:00

Idag korkar vi upp champagnen! Jag kommer få köpa min hyresrätt till en löjligt liten peng. Är fylld av glädje. Men samtidigt inte. Mina försök till att vara en kille med träningsambitioner och onanifrånvaro har resulterat i att min kropp sagt i från. Min kropp vet att något inte stämmer. Att detta inte är jag. Kroppen straffar mig genom att tvinga mig äta cashewnötter tills jag mår illa. Tills jag känner mig oälskad. Tills saltet gett mina läppar en vitglansig ton. Sedan försätter kroppen mig i ett febrigt tillstånd som får mig att tro att jag är kulturskribent på Dagens Nyheter. Jag tar på mig en kofta och går ut och skriker på balkongen. Jag är naken på underkoppen. Jag får för mig att jag har radikala åsikter. Jag bär glasögonbågar utan glas. Sömn. Jag behöver sömn.

Ses imorgon.

Musikalitet

2009-09-30T18:14:00.003+02:00

Ibland säger jag saker som att Per Gessle är ett musikaliskt geni. Sedan skrattar jag högt. Riktigt högt.