I helgen ägde SSMX (Stockholm Social Media Exchange) rum på Waterfront Congress i Stockholm för andra året i rad. Jag var där förra året och den största skillnaden detta år var att vi inte fick någon sticker eller middag. I år bjöds vi på flygande heliumfiskar och flera intressanta sessions om allt från digital opinionsbildning till nördquiz om Sherlock Holmes och 1800-talets Stockholm. Själv fastnade jag för två saker. Dels den nya teknik som kommer att bereda väg för en rad trender inom sociala medier, dels Google+ och socialt sök.

Tekniken som kommer att styra trenderna

Anton Johansson höll dagens första session och pratade om trender inom sociala medier. Han lyfte fram vikten av att förstå infrastrukturen (tekniken) som skapar trenderna. Han tog GPS:en i iPhone som exempel på makrotrenden location (att använda GPS-funktioner i till exempel appar) och mikrotrenden checka in (FourSquare, Facebook Places etc.).

De tre tekniska landvinningarna som enligt Anton kommer skapa morgondagens trender är:

• Near Field Communication (NFC) – ett sätt för smarta telefoner att kommunicera med andra apparater som stödjer NFC, vilket bland annat möjliggör betalning med telefonen.
• 3D-skrivare – att skriva ut objekt i plast eller andra material, vilket bland annat möjliggör att du kan skriva ut leksaker och bestick.
• One Click Buy – att kunna handla på nätet utan att behöva använda varukorg eller andra krånglig inloggningsmetoder.

Emil Jansson hade sedan en fördjupande föreläsning om just 3d-skrivare där vi hade en hel rad intressant diskussioner, bland annat om fildelning av 3d-objekt. Hur kommer Ingvar Kamprad att reagera om någon tankar upp IKEA-katalogen på the Pirate Bay? Om du är intresserad av 3d-printing kan jag rekommendera Emils Facebook-grupp 3d-printing Sverige.

Google+ och socialt sök

Under förmiddagen pratade Simon Sundén om trender för sökmotoroptimering 2012. Senare under dagen pratade en representant från Google om hur Google+ är ett socialt lager över alla Googles tjänster. Båda tryckte väldigt mycket på vikten för varumärken att ha en profil i Google+ och att integrera +1-knappen på sin sajt.

Själv blir jag lite mörkrädd när Googles VD Larry Page säger så här till sina anställda angående Googles nya inriktning:

This is the path we’re headed down – a single unified, ‘beautiful’ product across everything. If you don’t get that, then you should probably work somewhere else.

Den förändring som kommer att äga rum sker på flera nivåer. För det första handlar det om att Google kommer att börja visa upp träffar ur Google+ på bekostnad av betalda träffar i högerspalten. Om du är inloggad på www.google.com ser det ut så här:

För det andra handlar det om att söket blir allt mer personaliserat, alltså att ditt sökresultat är unikt för dig utifrån vad du har för vänner i Google+. Om du är inloggad på www.google.com ser det ut så här:

Denna förändring syns i dagsläget bara på amerikanska Google men kommer till svenska Google. Jag tycker att Google tar en enormt stor risk med att så hårt integrera Google+ i sin utmärkta sökmotor. Google+ har ännu inte så många aktiva användare som Facebook, så de sociala signalerna kommer inte vara så bra som om Facebook hade gjort en sökmotor. Risken är att Google helt enkelt gör sin sökmotor sämre genom att ge plats för Google+. Men den som lever får se…

Summa summarum

Helt klart en intressant dag! Dessutom vann jag ett par rosa WESC-lurar av Headler för att jag var bland de första att checka in…

Det sociala intranät jag tagit fram för Stance juristbyrå har nu varit aktivt i över ett halvår. Du kan läsa mer om arbetet med intranätet i mitt inlägg om hur jag byggde det. Detta inlägg kommer att handla om mina lärdomar kring sociala intranät som jag fått av att studera användningen av detta just detta sociala intranät. Det skulle vara kul om andra som jobbar med sociala intranät kan dela med sig av liknande erfarenheter. Kommentera gärna!

1. Intranätet visavi mejla alla anställda

Detta är egentligen ett problem för alla typer av intranät och handlar om att någon tycker att deras budskap är så viktigt att de måste skicka ett mejl till samtliga anställda. Sedan får någon annan för sig att svara alla. Och så svarar en tredje. Resultatet blir en lång e-postkonversation som majoriteten av de anställda förmodligen inte är så intresserad av. Om detta sätts i system blir mejlen en tidstjuv eftersom det kommer väldigt mycket mejl som inte är relevant för den enskilde medarbetaren.

Det bästa sättet att hantera budskap som riktas till samtliga anställda är att lägga ut det på intranätet. Det är väldigt lätt att säga, men många tycker att det känns bättre att mejla samtliga. Då ”vet” man att alla har fått och läst informationen. Dessa personer menar att lika många inte kommer att ta del av informationen om den bara läggs ut på intranätet. Det tror jag är en chimär, då även mejl tenderar att hamna olästa i papperskorgen om det inte verkar relevant.

Utmaningen här blir att helt enkelt sätta ner foten och bestämma sig för att det är intranätet som gäller för masskommunikation med alla anställda. Om alla skulle börja mejla samtliga anställda i alla frågor så skulle mejlboxen fyllas med väldigt mycket onödig information. Det är bättre om denna typ av information läggs ut på intranätet. Då kommer också viljan att besöka intranätet öka eftersom ingen vill missa viktig information.

2. Kommunikation kring beslut

Den stora skillnaden mellan ett traditionellt nyhetsdrivet intranät och ett socialt intranät är redaktörsskapet. För det traditionella intranätet finns ofta en central intranätsredaktör som styr vilka nyheter som får visas. Ofta är intranätredaktören styrd av någon chef som avgör vilka beslut som ska kommuniceras på intranätet.

På sociala intranät får vem som helst publicera. Jag gillar tanken med att alla ska kunna kommunicera fritt och snabbt. Men det finns också en risk med detta. Med ett socialt intranät så kan en chef kommunicera ett beslut som berör hela verksamheten helt på eget bevåg, utan att ha stämt av frågan med ledningsgruppen. Tekniken möjliggör att chefen kan skriva utan att gå via en redaktör som skulle kunna dubbelkolla informationen innan den publiceras.

Här tror jag lösningen inte handlar om att förbjuda eller strypa publiceringsbehörighet. Detta tror jag nämligen handlar om gott omdöme snarare än behörighet. En chef ska aldrig, varken på möten eller på intranätet, kommunicera beslut som inte är förankrade i ledningsgruppen. Det handlar också om att göra det tydligt för alla chefer hur beslutsgången ser ut och hur beslut ska kommuniceras.

3. Passiva användare hamnar på efterkälken

En sista utmaning som jag funderat mycket på är det som brukar kallas för den digitala klyftan när det gäller Internet i stort. I detta fall menar jag klyftan mellan de teknikintresserade som tar för sig på intranätet och de passiva som inte kan eller vill ta för sig på samma sätt. Eller värsta fall så kanske de inte ens loggar in på intranätet. Kanske handlar det om att de inte är bekväma med datorer eller så förstår de inte hur sociala medier fungerar.

Som ansvarig för ett socialt intranät tror jag att man kan arbeta förebyggande när det gäller detta. Om man har statistik över användningen av intranätet kopplat till konton går det lätt att se vilka människor som inte använder intranätet lika mycket som andra. För att få med den passiva gruppen kan man till exempel ge personlig coaching eller jobba med funktioner och innehåll som man vet att dessa personer gillar.

Om man har ett socialt intranät så tycker jag att alla har ett ansvar för att bjuda in den som inte riktigt kan ta för sig av någon anledning. Det är viktigt att ingen känner sig utanför.

Igår hade Web Service Award sin årliga dag där de utser vinnare bland de webbplatser som använder sig av deras undersökning. Undersökningen är en enkät som besökarna fyller i och handlar om användarvänlighet, innehåll, design och kontaktmöjligheter. Under WSA-dagen blev Socialstyrelsen utsedd till årets förbättrare inom kategorin samhällsinformation. Det tycker jag är lite kul då jag som webbstrateg ansvarade för uppföljning och kvalitetssäkring under denna period.

Så här står det i pressmeddelandet:

Bästa förbättrare:
Hederspriset delas ut till de företag inom varje kategori som har gjort den största förbättringen i att öka andelen nöjda besökare.
Kategori Information & Service: HRF -Hotell och Restaurangfacket, www.hrf.net
Kategori Samhällskommunikation: Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se
Kategori E-handel: Ellos, www.ellos.se
Kategori Intranät: Familjebostäder, Porten

Kul att besökarna uppskattar de förbättringar Socialstyrelsens webbgäng gjorde tillsammans. För det är många som idag kan sträcka på sig lite extra. Vi jobbade hårt utifrån de identifierade bristerna, ofta i motvind. Det känns alltid kul när arbete blir mödan värt och uppmärksammas som något positivt. Grattis alla som jobbat med Socialstyrelsen.se!

Här nedan ser du en sammanfattning av WSA-resultatet för Socialstyrelsen.se de senaste tre åren. Eget resultat är 2011 års resultat.

Du kan läsa mer om WSA-enkäten på Socialstyrelsens utvecklingsblogg.

Idag har det brutit ut en diskussion om nyttan med så kallad social SEO på Twitter. I ena ringhörnan står personer som jobbar med att optimera sidor för Googles sökmotor. I andra ringhörnan står de sociala mediernas predikanter. Här kommer mitt inlägg i denna livliga diskussion.

För mig handlar SEO (sökmotoroptimering) om att synas där folk söker. Google är fortfarande den dominerande söktjänsten på nätet. För att synas högt i Googles träfflistor krävs en sajt som är anpassad för Google och viktigast av allt: länkar till sajten. Ett SEO-proffs jobbar intensivt med att förfina sina metoder för att skaffa länkar, något som Unni Drougge nyligen kallade för maffiametoder.

Sociala medier är en annan viktig trafikkälla för sajter. Genom att sprida riktigt bra innehåll i sociala medier kan du driva mycket trafik till din sajt. Redan för två år sedan gick Facebook om Google som viktigaste trafikkälla för stora sajter som Yahoo och MSN. Att bara lita på sin Google-närvaro i sin webbstrategi är med andra ord inte så smart.

Social SEO är det bästa av båda världar

En bra webbstrategi tycker jag handlar om att kombinera sociala medier och sökmotoroptimering. Och då menar jag inte bara att både jobba med sociala medier och sökmotoroptimering. Jag menar att korsbefrukta dessa synsätt för att få maximal effekt. Det är detta jag menar med social SEO.

För mig handlar strategisk användning av sociala medier om att kunna sätta agendan i en viss fråga. Det är egentligen samma sak som PR-människor hållit på med länge vad det gäller traditionella medier. Genom att få ut ett intressant budskap i rätt kanaler kan du få spinn på en fråga och väcka uppmärksamhet bland stora grupper människor.

Sökmotoroptimering är ett hett ämne i media. Eftersom så många använder Google, så är det journalistik som många vill läsa. Det innebär att du kan få stor uppmärksamhet i media om du använder dig av Google-vinkeln på rätt sätt. Genom att media skriver, och förhoppningsvis länkar med rätt ankartext, så får du större spridning i sociala medier. Detta i sin tur leder till att många bloggare hakar på, skriver och länkar. Du får alltså både uppmärksamhet och länkar.

Exempel på en social SEO-kampanj

Förra året drev jag en kampanj mot Svensk självmordsguide, en sajt som förespråkar att folk ska begå självmord. Jag presenterade det som en kampanj där vem som helst med en länk kan hjälpa till att hindra denna sajt. Efter det att Mymlan bloggat om kampanjen hakade flera medier på. Genom att använda Google som ingrediens i kampanjen blev det ett stort medialt intresse från såväl Sveriges Radio som Sveriges Television. Denna uppmärksamhet gjorde att Svensk självmordsguide stängdes. Efter någon månad gick även Vårdguiden om Svensk självmordsguide på Google. Effekten blev alltså både uppmärksamhet som gjorde att ägaren stängde sajten OCH mer länkar till Vårdguiden som ledde till att Vårdguidens sida om självmord kunde klättra på Google.

Varför välja?

Så varför välja antingen SEO eller sociala medier, när man kan ta det bästa från båda och nå en ännu större effekt? Det är bara fantasin som sätter gränser för hur dessa båda synsätt kan utnyttjas på bästa sätt.

Läste nyss om ett intressant projekt som Nikke Lindqvist och journalisten Johan Ripås bedriver. För att illustrera kampen om ens eget namn på Google, så kommer Nikke Lindqvist att hjälpa Johan Ripås med hans närvaro på Google under våren. Det finns nämligen en hel del arga kritiker till Johan Ripås på sökträffsidan för hans namn:

Det ska bli spännande att följa projektet. Det kommer dels att utmynna i en dokumentär, dels i guider om hur man jobbar med sin Google-städning. Att kunna tolka Googles träfflista tycker jag borde vara allmänbildning idag och ingå som en naturlig del av skolundervisningen. Det finns så många missuppfattningar om hur Google fungerar samtidigt som vi förlitar oss på denna sökmotor i väldigt hög grad när det gäller vår kunskapsinhämtning. Google presenterar en världsbild, även om det inte är tanken bakom den algoritm som styr träffarna. Därför tycker jag detta projekt är lovvärt. Det är modern folkbildning när den är som bäst.

Du kan läsa mer om projektet på Nikke Index.

Under hösten har jag och mina kollegor på Juristjouren jobbat intensivt med att förtydliga företagets varumärke. Vi har haft hjälpt av varumärkesexperten Micco Grönholm. Som ett resultat av detta arbete kommer företaget Juristjouren Sverige att byta namn till Stance juristbyrå vid årsskiftet. Mer om namnbytet och de teoretiska delarna av varumärket kan du läsa om i pressmeddelandet och VD-blogg.

Ny grafisk profil

Själv har jag fokuserat på kommunikationen av det nya varumärket. Tillsammans med Sven R. Ohlson på Logogrande har vi tagit fram ett helt nytt grafiskt tilltal som jag tycker är både spännande och snyggt. Tack MrCrona för tipset!

Så här ser den nya logotypen ut:

Tanken är att den svarta fyrkanten ska symbolisera den fyrkantiga lagen och ett konservativt tankesätt. Stance är det orangeröda bandet som sveper om det gamla och utmanar.

Ny webbplats – tyck till om betaversionen

Det största arbetet för mig har varit att ta fram en helt ny webbplats som ska andas det nya varumärket. Och det har inte varit lätt. Jag kan bygga bra webbplatser som har ett begripligt innehåll, är användbara och är optimerade för Google, men att få sajten att skicka rätt signaler utifrån ett varumärkestänk är något nytt för mig.

Vi har byggt den i WordPress och temat Shell Lite. Brandningen av temat och visst innehåll är inte helt klart, men i övrigt är webbplatsen som den ska vara vid lanseringen den 2 januari 2012. För att testa om vi har hittat rätt anslag släpper vi idag en betaversion av den nya webbplatsen som du gärna får gå in och kika på:

Gå till Stance nya webbplats »

För att förtydliga varumärket har jag, utöver det rent grafiska, skapat innehåll som bygger på att tydliggöra värderingar, storytelling och förtydliga vårt erbjudande. Jag har också försökt välja bilder som stärker varumärket samt jobbat en hel del med hur medarbetarna presenteras.

För mig har det också varit viktigt att hitta en vettig informationsstruktur som både är tydlig för besökarna och som möjliggör att vi får trafik från Google inom våra rättsområden. Därför har jag jobbat mycket med sektionerna Familjerätt, Arbetsrätt, Bostadsjuridik och Småföretagsjuridik. Som besökare ska du kunna ställa frågor, läsa svar på andras frågor, ladda ner mallar och guider, läsa vad lagen säger etc. Tanken är helt enkelt att erbjuda bra informationsmaterial som kan ranka högt i Google och därmed driva trafik.

Tycker du att vi har lyckats? Lämna gärna synpunkter på betaversionen, antingen genom kontaktformuläret på nya sajten eller genom att kommentera nedan. Jag tar gärna emot tips på hur vi kan göra den nya sajten ännu bättre.

Intensivt arbete inför lanseringen

Vi kommer att lansera webbplatsen skarpt den andra januari 2012. Då kommer jag att göra den sökbar för Google och peka om alla undersidor från den gamla webbplatsen. Det ska bli väldigt spännande att se hur det påverkar våra placeringar i Google.

Det är mycket som måste hinna bli klart innan lanseringen vid årsskiftet. Det tänker man kanske inte på, men speciellt när man byter namn så är det mycket att tänka på. Allt från ansökningar till Bolagsverket och PRV, beställa nya skyltar, brevpapper och kuvert till att ändra telefonsvarsmeddelanden i växeln.

Det är kul att få vara med om en sådan resa. Nu är vi på upploppet…

I ett nötskal kan man säga att webbstrategi handlar om att tänka före man kodar. Man kan också säga att webbstrategi handlar om att ha en medveten plan för att uppnå mål med hjälp av webben och att säkerställa att planen får effekt genom analys och ständiga förbättringar. Med webben menar jag att utveckla och förbättra den egna webbplatsen eller bloggen, men också närvaron i sociala medier.

Jeremiah Owyang har presenterat en modell för olika delar av en webbstrategi och vilka kompetenser som krävs. Min fria översättning ser ut så här:

• Resultatinriktat. Webbstrategi handlar om att stödja verksamhetsmålen, till exempel ökad försäljning.
• Användarcentrerat. Webbstrategi handlar om att lyssna på användarnas behov och studera deras beteenden.
• Teknikorienterad. Webbstrategi handlar om att använda IT på bästa sätt.

Hur utformar jag en webbstrategi?

Ett bra sätt att skapa en webbstrategi på är genom metoden effektstyrning. Effektstyrning hjälper dig att prioritera vilka funktioner du ska bygga genom att kartlägga mål för den som driver webbplatsen och webbplatsens besökare. Detta sammanfattas i en så kallad effektkarta där det finns syfte, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Du kan också följa upp hur målen uppnås över tid, vilket kallas för effektmätning.

Vem behöver en webbstrategi?

Alla som har en närvaro på nätet bör ha en webbstrategi. Det är speciellt viktigt för större organisationer, som företag och myndigheter. En viktig poäng med att ha en webbstrategi är att följa upp och kvalitetssäkra till exempel en webbplats utifrån målen i webbstrategin. På det sättet säkerställer du att organisationen får ut maximal effekt av sin webbnärvaro.

Det är inte bara företag, myndigheter och andra organisationer som kan behöva en webbstrategi. Det kan du även behöva som privatperson. Det kanske står saker om dig på Google som du inte gillar, eller så finns det ingen information om dig alls. Då kan det vara bra att som första steg skapa en personlig webbstrategi.

Vem jobbar med webbstrategi?

I större organisationer och på konsultbolag kan det finnas en person med titeln webbstrateg. En webbstrateg ansvarar ofta för att ta fram, införa och följa upp organisationers webbstrategier.

Fördjupning

Hur bör Wikipedia definiera webbstrategi?

De två senaste böckerna jag läst handlar om två kända svenskar med invandrarbakgrund. Den ene var musiker, den andre är fotbollsikon. Den ena boken är skriven i tredjeperson, den andra är skriven i förstaperson. Den ene är död, medan den andre i högsta grad levande. Båda böckerna är biografier som lyfter fram och fördjupar bilden av två outsiders som ständigt var och är på kant med sin samtid. Jag pratar om Cornelis Vreeswijk och Zlatan Ibrahimović, två personer vars konst jag gillar.

”Ett bluesliv – berättelsen om Cornelis Vreeswijk” av Klas Gustafson behandlar den bullrige vispoetens liv från vaggan till graven. Den är skriven efter Cornelis död av en journalist som gjort noggrann research, bland annat genom att intervjua familj och vänner. I vissa stycken är boken skriven i intervjuform, men till stora delar berättar Klas Gustafson i tredjeperson om händelseförloppet på rapp prosa. Jag har aldrig fått en så målande och komplex bild av Cornelis. Amir Chamdins film kommer inte ens i närheten och Tom Alandhs tv-dokumentär når inte riktigt lika djupt som boken. Vi får ta del av en osminkad Cees i helfigur med alla skuggsidor tydligt blottlagda till allas beskådan. Det är mordförsök, knark och en infernalisk svartsjuka som tär på alla i hans närhet. Han framstår som en kolerisk klumpeduns som vill ha närhet, men som inte klarar av det. Bara mammas kärlek duger. Det är ett imponerande verk om en fascinerande person.

”Jag är Zlatan Ibrahimović: Zlatans egen berättelse” av David Lagercrantz handlar om fotbollsfenomenet Ibra som vunnit med topplag i såväl holländska, italienska som spanska högstaligan. Fotbollspersonligheterna passerar revy i denna bok som är skriven i förstaperson. Zlatan står som medförfattare, men jag tror att detta helt och hållet är David Lagercrantz verk. Visst är det Zlatans berättelse, men det är David Lagercrantz som målar och förklarar. Boken skiljer sig också mycket från Cornelis-boken på grund av det faktum att Zlatan faktiskt lever. Detta är inte en tillbakablick, detta är ett nutidsdokument, en slags mytbyggande av en levande ikon. Visst finns det skit i berättelsen, men jag tycker mig märka att Lagercrantz har försökt förmildra Zlatans mest negativa sidor med förlåtande bisatser och psykologiska tolkningar. Det är inte fel i sig, men det blir en helt annan känsla än i Cornelis-boken.

Det mest intressanta med att läsa båda böckerna så kort inpå varandra, var att se hur man kan skriva en biografi på två så pass olika sätt. Om jag får välja, så föredrar jag ”Ett bluesliv”, men jag tror det hade varit omöjligt att skriva en sådan bok om Zlatan. Framtiden får utvisa om det kommer en sådan. Den vill jag nämligen läsa.

I arbetet med att göra om bloggen Pontus hörna har det varit viktigt att göra bloggen så bra som möjligt ur SEO-synpunkt, alltså sökmotoroptimering för att sidorna ska ranka bra på Google. För mig är det viktigt att mina etikettsidor rankar bra på Google, främst min sida om Juristjouren.

Tyvärr var inte mitt tema Feed Me, Seymour så bra för just detta. Jag var tvungen att göra några hack i koden för att få till det som jag ville. Detta är nog inget unikt problem, därför tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter. Här följer de åtgärder jag gjort i just mitt tema:

Indexering

För att Google ska kunna hitta en sida på nätet måste det i koden stå att Google får indexera sidan. Denna tag kallas för Meta Robots. Om du vill exkludera sidor från Google ska denna tag ha värdet ”noindex”.

Som standard så satte mitt tema Meta Robots noindex på arkivsidor för kategorier och etiketter. Det var inte så kul. Det innebar att jag tappade sidor ur Googles index, sidor som tidigare har drivit trafik till min blogg. Just i detta fall vill jag att denna tag ska vara inställd på ”index”, då jag vill att Google ska kunna hitta mina etikettsidor.

Hur jag gjorde

För att råda bot på det var jag tvungen att redigera koden i mitt tema. Det gjorde jag under fliken Utseende där jag letade upp filen header.php i mitt tema. Där hittade jag en if-sats som styrde vilket värde Meta Robots skulle ha på sidan. Genom att lägga till is_category() och is_archive() i if-satsen skrevs rätt värde ut på etikettsidorna.

Bättre H1:a

Bra rubriker på sidor är bland det viktigaste ur SEO-synpunkt. Det gäller dels sidans titel som syns i webbläsaren, dels H1-rubriken som syns på själva sidan. Rubriken på etikettsidor i mitt tema var som standard ”Inlägg som är tagget med (etiketten)”. Det är inte så bra ur SEO-synpunkt, då själva sökordet ska komma så tidigt som möjligt i H1:an.

Hur jag gjorde

Jag gick in under Utseende och redigerade filen archive.php i mitt tema. Där hittade jag den sats som skrev ut H1:an. Jag tog jag bort allt lullull så att rubriken endast bestod av etiketten.

Ingresstext

För att Google ska förstå att min etikettsida handlar om just det aktuella sökordet kan det vara bra att lägga en specialskriven text högst upp på etikettsidan. Där kan jag till exempel markera sökord med fetstil, lägga in en bild och länka till andra sidor som jag vill optimera för. WordPress har en egen hantering av beskrivningar under Inlägg kallad Inläggsetiketter. Tyvärr skrev inte mitt tema ut dessa beskrivningar på etikettsidan, vilket jag var tvungen att åtgärda.

Hur jag gjorde

Efter att ha googlat fram en lösning kom jag fram till att jag behövde lägga in följande kod i archive.php:

<?php	if (tag_description() != "")

			{
				echo tag_description();
			}
?>

Kan även tipsa om tillägget Allow HTML in Category Descriptions som gör det möjligt att ha HTML-kod i beskrivningen, vilket annars filtreras bort.

Meta Description och Keywords

För att underlätta för Google och andra sökmotorer kan du i koden lägga in en speciell beskrivning och för din webbplats. Detta kallas för Meta Description och det är text som Google visar upp i träfflistan under sidans rubrik. I denna text bör sökordet förekomma. Du kan också lägga in Meta Keywords, men dessa har spelat ut sin roll enligt många SEO-experter.

Hur jag gjorde

Jag installerade tillägget Category SEO Meta Tags och skrev in rubrik, Meta description och Meta keywords för den aktuella etikettsidan. Tänk på att du måste fylla i alla fält på etiketten för att det ska sparas.

Vad mer?

Har du några tips eller tycker du något jag gjort är helt galet? Kommentera gärna nedan eller starta ett bloggkrig…

Idag har jag rivit upp min nätnärvaro med rötterna… ja, eller i alla fall nästan. Jag glömde inte att göra 301 redirect…

Hursomhaver har jag jobbat om denna blogg på flera sätt. Närmare bestämt:

• Nytt tema med större fokus på att puffa nyheter. Dels finns en ny startsida med 12 puffar, sedan har varje kategorisida puffar för 10 inlägg.
• Förändrad informationsstruktur där webbfrågorna samlats under kategorin Webbstrategi.
• Under kategorin Skrivande tänkte jag börja blogga lite om mitt skönlitterära skrivande.
• Min bioblogg är skrotad och har hoppat in i kategorin Kultur.
• Har tagit fram en logotyp för bloggen.
• Presentationen av mig själv är knuten till kategorierna, istället för att vara en egen sida.
• Ny sökfunktion.

Vad tycks?