<?xml version="1.0" encoding="utf-8" standalone="no"?><!-- generator="Joomla! - Open Source Content Management" --><feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv-se">
	<title type="text">Schizofreni Fakta och Nyheter </title>
	<subtitle type="text">Fakta Nyheter och information kring Schizofreni och psykos och psykossjukdomar</subtitle>
	<link href="https://www.viska.se" rel="alternate" type="text/html"/>
	<id>https://www.viska.se/index.php</id>
	<updated>2026-06-19T01:19:22+02:00</updated>
	<generator uri="https://www.joomla.org">Joomla! - Open Source Content Management</generator>
	<link href="https://www.viska.se/?format=feed&amp;type=atom" rel="self" type="application/atom+xml"/>
	<entry>
		<title>Turned Samsung S7 from android 9 to 13 rather painless</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/341-computing/11734-turned-samsung-s7-from-android-9-to-13-rather-painless" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-01-24T13:36:51+01:00</published>
		<updated>2026-01-24T13:36:51+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/341-computing/11734-turned-samsung-s7-from-android-9-to-13-rather-painless</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/android13.png" alt="android13" width="135" height="267" /&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/android13a.png" alt="android13a" width="135" height="267" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bought a &lt;strong&gt;Samsung S7&lt;/strong&gt; SM-930F at an auction site for 18 USD. It had some defects camera glass crushed and back cover damaged. First I checked the camera and it was OK. Then I put a plastic tape over it to keep dust away. S7 have android 8-9, but I decided to upgrade to LineageOS 20 (android 13) to prolong its life. lineage-20.0-&lt;strong&gt;20250628&lt;/strong&gt;-UNOFFICIAL-herolte and NikGapps-core-arm64-13-20250716-signed (Google Play) described at &lt;a href="https://xdaforums.com/t/lineageos-20-0-android-13-signature-spoofing-ota-updates-for-s7-exynos.4484505/" target="_blank" rel="noopener"&gt;XDA&lt;/a&gt;. I have succeded to build LineageOS 20 herolte from sources &lt;strong&gt;with the latest security fixes from February 2026. I also succeded to build&amp;nbsp;LineageOS 21 herolte from sources it was very difficult. The build seems to work allright with security fixes from mars 1 2026. I tried to build LineageOS 22.1 (android 15) herolte but first attempt failed after 67 % and 77 hours.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/android13.png" alt="android13" width="135" height="267" /&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/android13a.png" alt="android13a" width="135" height="267" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bought a &lt;strong&gt;Samsung S7&lt;/strong&gt; SM-930F at an auction site for 18 USD. It had some defects camera glass crushed and back cover damaged. First I checked the camera and it was OK. Then I put a plastic tape over it to keep dust away. S7 have android 8-9, but I decided to upgrade to LineageOS 20 (android 13) to prolong its life. lineage-20.0-&lt;strong&gt;20250628&lt;/strong&gt;-UNOFFICIAL-herolte and NikGapps-core-arm64-13-20250716-signed (Google Play) described at &lt;a href="https://xdaforums.com/t/lineageos-20-0-android-13-signature-spoofing-ota-updates-for-s7-exynos.4484505/" target="_blank" rel="noopener"&gt;XDA&lt;/a&gt;. I have succeded to build LineageOS 20 herolte from sources &lt;strong&gt;with the latest security fixes from February 2026. I also succeded to build&amp;nbsp;LineageOS 21 herolte from sources it was very difficult. The build seems to work allright with security fixes from mars 1 2026. I tried to build LineageOS 22.1 (android 15) herolte but first attempt failed after 67 % and 77 hours.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Computing"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Traumafokuserad terapi integrerad med kognitiv beteendeterapi för psykos för personer med PTSD och psykos</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/11-beteendeterapi/12098-traumafokuserad-terapi-integrerad-med-kognitiv-beteendeterapi-foer-psykos-foer-personer-med-ptsd-och-psykos" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-18T18:42:05+02:00</published>
		<updated>2026-06-18T18:42:05+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/11-beteendeterapi/12098-traumafokuserad-terapi-integrerad-med-kognitiv-beteendeterapi-foer-psykos-foer-personer-med-ptsd-och-psykos</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Lancet.png" alt="Lancet" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med psykos har hög förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (&lt;strong&gt;PTSD&lt;/strong&gt;), vilket är förknippat med en dålig prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Traumafokuserade terapier&lt;/strong&gt; kan levereras säkert och effektivt för personer med PTSD och psykos i olika kliniska miljöer.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traumafokuserad KBT-p, med ett integrerat PTSD- och psykosterapiprotokoll som inkluderar&lt;strong&gt; återbearbetning av traumaminnen, fokus på engagemang och en flexibel metod för stabilisering&lt;/strong&gt;, är säkert, mycket acceptabelt och effektivt för en rad olika utfall vid PTSD, psykos och affektiva störningar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig effektivitet och kostnadseffektivitet skall rapporteras i framtida artiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(26)00090-8/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Lancet Psychiatry&lt;/a&gt;. (Open Access)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Lancet.png" alt="Lancet" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med psykos har hög förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (&lt;strong&gt;PTSD&lt;/strong&gt;), vilket är förknippat med en dålig prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Traumafokuserade terapier&lt;/strong&gt; kan levereras säkert och effektivt för personer med PTSD och psykos i olika kliniska miljöer.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traumafokuserad KBT-p, med ett integrerat PTSD- och psykosterapiprotokoll som inkluderar&lt;strong&gt; återbearbetning av traumaminnen, fokus på engagemang och en flexibel metod för stabilisering&lt;/strong&gt;, är säkert, mycket acceptabelt och effektivt för en rad olika utfall vid PTSD, psykos och affektiva störningar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig effektivitet och kostnadseffektivitet skall rapporteras i framtida artiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(26)00090-8/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Lancet Psychiatry&lt;/a&gt;. (Open Access)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Beteendeterapi"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>RSMH i Almedalen: Vi vågar inte stå här</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12097-rsmh-i-almedalen-vi-vagar-inte-sta-haer" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-18T17:15:43+02:00</published>
		<updated>2026-06-18T17:15:43+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12097-rsmh-i-almedalen-vi-vagar-inte-sta-haer</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.rsmh.se/wp-content/uploads/2026/06/gatupratare_almedalen-1536x864.jpg" width="320" alt="RSMH" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Almedalen står RSMH:s bord i Hälsans Trädgård obemannat under måndag till onsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället möts besökaren av budskapet “&lt;strong&gt;Vi vågar inte stå här&lt;/strong&gt;”. Det är inte ett symboliskt budskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är verkligheten för många av våra medlemmar som vill komma och delta men som inte vågar, eftersom de är &lt;strong&gt;rädda att deras sjukersättning ska dras in. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otydlig tillämpning av socialförsäkringsbalken leder till att människor med psykisk ohälsa avstår från att engagera sig i föreningslivet, delta i mötesplatser och berätta om sina erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.rsmh.se/aktuellt/rsmh-i-almedalen-vi-vagar-inte-sta-har/" target="_blank" rel="noopener"&gt;RSMH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.rsmh.se/wp-content/uploads/2026/06/gatupratare_almedalen-1536x864.jpg" width="320" alt="RSMH" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Almedalen står RSMH:s bord i Hälsans Trädgård obemannat under måndag till onsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället möts besökaren av budskapet “&lt;strong&gt;Vi vågar inte stå här&lt;/strong&gt;”. Det är inte ett symboliskt budskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är verkligheten för många av våra medlemmar som vill komma och delta men som inte vågar, eftersom de är &lt;strong&gt;rädda att deras sjukersättning ska dras in. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otydlig tillämpning av socialförsäkringsbalken leder till att människor med psykisk ohälsa avstår från att engagera sig i föreningslivet, delta i mötesplatser och berätta om sina erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.rsmh.se/aktuellt/rsmh-i-almedalen-vi-vagar-inte-sta-har/" target="_blank" rel="noopener"&gt;RSMH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="RSMH NSPH"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Stort intresse för forskning kring samproduktion</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12096-stort-intresse-foer-forskning-kring-samproduktion" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-18T17:07:24+02:00</published>
		<updated>2026-06-18T17:07:24+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12096-stort-intresse-foer-forskning-kring-samproduktion</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://nsph.se/wp-content/uploads/2026/06/anneli-urban-kontor-NB.jpg.jpeg" width="320" alt="userinvolve" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket händer inom forskningssamarbetet &lt;strong&gt;UserInvolve&lt;/strong&gt; där NSPH medverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera forskningsprojekt som utvärderar metoder för &lt;strong&gt;brukarinflytande&lt;/strong&gt; avslutas, medan nya drar i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den banbrytande forskningen om brukarinflytande och samproduktion börjar göra avtryck inom forskarvärlden i stort och skrivs nu även in i kommande läroböcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://nsph.se/2026/06/17/stort-intresse-for-forskning-kring-samproduktion/" target="_blank" rel="noopener"&gt;NSPH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://nsph.se/wp-content/uploads/2026/06/anneli-urban-kontor-NB.jpg.jpeg" width="320" alt="userinvolve" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket händer inom forskningssamarbetet &lt;strong&gt;UserInvolve&lt;/strong&gt; där NSPH medverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera forskningsprojekt som utvärderar metoder för &lt;strong&gt;brukarinflytande&lt;/strong&gt; avslutas, medan nya drar i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den banbrytande forskningen om brukarinflytande och samproduktion börjar göra avtryck inom forskarvärlden i stort och skrivs nu även in i kommande läroböcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://nsph.se/2026/06/17/stort-intresse-for-forskning-kring-samproduktion/" target="_blank" rel="noopener"&gt;NSPH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="RSMH NSPH"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Podd: Margareta Bohlin om beroende och existentiell hälsa</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/13-missbruk/12095-podd-margareta-bohlin-om-beroende-och-existentiell-haelsa" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-18T16:58:56+02:00</published>
		<updated>2026-06-18T16:58:56+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/13-missbruk/12095-podd-margareta-bohlin-om-beroende-och-existentiell-haelsa</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;
&lt;audio preload="none" controls="controls"&gt;&lt;source src="https://nsph.se/podcast-download/30711/2026-11-margareta-bohlin-om-beroende-och-existentiell-halsa.mp3" type="audio/mpeg" /&gt; &lt;/audio&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="https://nsph.se/wp-content/uploads/2026/06/2026-11-Margareta-Bohlin-mp3-image-370x371.jpg" width="320" alt="Margareta Bolin" style="margin-left: 10px; margin-bottom: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Margareta Bohlin&lt;/strong&gt; forskar i psykologi. Hon har tidigare bland annat studerat personer med riskbeteenden. Nu har hon och hennes kolleger påbörjat ett projekt kring personer med &lt;strong&gt;samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och skadligt bruk/beroende&lt;/strong&gt;. Tanken är att se vad som händer när patienterna och brukarna får möjlighet att få prata om olika existentiella frågor i samband med olika behandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;– &lt;/strong&gt;Vad jag och mina kolleger vill fokusera på framöver det är ju egentligen framför allt eftervård. Alltså, &lt;strong&gt;hur ska man hålla sig nykter&lt;/strong&gt;, hur börjar jag inte dricka igen. För de flesta som använder droger har ju inte problem att sluta utan det är ju problem att inte börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta har, precis som Mårten som intervjuar, egen erfarenhet av beroende och skadligt bruk så samtalet kom därför att handla om både forskningens rön och deras egna erfarenheter av att ta ansvar, vara sann mot sig själv och att försöka förändra det man kan &lt;strong&gt;– &lt;/strong&gt;medan man är i ett skadligt bruk och efter att man lyckats lämna det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från &lt;a href="https://nsph.se/podcast/2026-11-margareta-bohlin-om-beroende-och-existentiell-halsa/" target="_blank" rel="noopener"&gt;NSPH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;
&lt;audio preload="none" controls="controls"&gt;&lt;source src="https://nsph.se/podcast-download/30711/2026-11-margareta-bohlin-om-beroende-och-existentiell-halsa.mp3" type="audio/mpeg" /&gt; &lt;/audio&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="https://nsph.se/wp-content/uploads/2026/06/2026-11-Margareta-Bohlin-mp3-image-370x371.jpg" width="320" alt="Margareta Bolin" style="margin-left: 10px; margin-bottom: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Margareta Bohlin&lt;/strong&gt; forskar i psykologi. Hon har tidigare bland annat studerat personer med riskbeteenden. Nu har hon och hennes kolleger påbörjat ett projekt kring personer med &lt;strong&gt;samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och skadligt bruk/beroende&lt;/strong&gt;. Tanken är att se vad som händer när patienterna och brukarna får möjlighet att få prata om olika existentiella frågor i samband med olika behandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;– &lt;/strong&gt;Vad jag och mina kolleger vill fokusera på framöver det är ju egentligen framför allt eftervård. Alltså, &lt;strong&gt;hur ska man hålla sig nykter&lt;/strong&gt;, hur börjar jag inte dricka igen. För de flesta som använder droger har ju inte problem att sluta utan det är ju problem att inte börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta har, precis som Mårten som intervjuar, egen erfarenhet av beroende och skadligt bruk så samtalet kom därför att handla om både forskningens rön och deras egna erfarenheter av att ta ansvar, vara sann mot sig själv och att försöka förändra det man kan &lt;strong&gt;– &lt;/strong&gt;medan man är i ett skadligt bruk och efter att man lyckats lämna det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från &lt;a href="https://nsph.se/podcast/2026-11-margareta-bohlin-om-beroende-och-existentiell-halsa/" target="_blank" rel="noopener"&gt;NSPH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Missbruk"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Trauma och fattigdom kopplade till hjärnförändringar vid schizofreni</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12094-trauma-och-fattigdom-kopplade-till-hjaernfoeraendringar-vid-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-18T11:14:28+02:00</published>
		<updated>2026-06-18T11:14:28+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12094-trauma-och-fattigdom-kopplade-till-hjaernfoeraendringar-vid-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Neuroscience.png" alt="Neuroscience" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa &lt;strong&gt;sociala&lt;/strong&gt; hälsofaktorer, såsom &lt;strong&gt;barndomstrauma&lt;/strong&gt;,&lt;strong&gt; fattigdom&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;diskriminering&lt;/strong&gt; och&lt;strong&gt; isolering&lt;/strong&gt;, är direkt kopplade till &lt;strong&gt;strukturella och funktionella hjärnförändringar&lt;/strong&gt; i samband med &lt;strong&gt;schizofreni&lt;/strong&gt;spektrumstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schizofrenispektrumet är inte en självklarhet; ungefär &lt;strong&gt;30 %&lt;/strong&gt; av de som identifierats som "klinisk högrisk" insjuknar inte i psykos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;"Vi vet att &lt;strong&gt;individer med schizofreni är oproportionerligt exponerade för negativa sociala bestämningsfaktorer&lt;/strong&gt; för hälsan jämfört med andra populationer," sa Dr Hua. "Nu måste vi förstå hur vi kan &lt;strong&gt;bygga motståndskraft&lt;/strong&gt; hos dessa individer, antingen genom fokuserad terapi, någon typ av medicinering, familje- eller socialt stöd eller någon annan typ av skyddsfaktor."&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://neurosciencenews.com/social-determinants-schizophrenia-brain-changes-30902/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Neuroscience.com&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Neuroscience.png" alt="Neuroscience" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa &lt;strong&gt;sociala&lt;/strong&gt; hälsofaktorer, såsom &lt;strong&gt;barndomstrauma&lt;/strong&gt;,&lt;strong&gt; fattigdom&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;diskriminering&lt;/strong&gt; och&lt;strong&gt; isolering&lt;/strong&gt;, är direkt kopplade till &lt;strong&gt;strukturella och funktionella hjärnförändringar&lt;/strong&gt; i samband med &lt;strong&gt;schizofreni&lt;/strong&gt;spektrumstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schizofrenispektrumet är inte en självklarhet; ungefär &lt;strong&gt;30 %&lt;/strong&gt; av de som identifierats som "klinisk högrisk" insjuknar inte i psykos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;"Vi vet att &lt;strong&gt;individer med schizofreni är oproportionerligt exponerade för negativa sociala bestämningsfaktorer&lt;/strong&gt; för hälsan jämfört med andra populationer," sa Dr Hua. "Nu måste vi förstå hur vi kan &lt;strong&gt;bygga motståndskraft&lt;/strong&gt; hos dessa individer, antingen genom fokuserad terapi, någon typ av medicinering, familje- eller socialt stöd eller någon annan typ av skyddsfaktor."&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://neurosciencenews.com/social-determinants-schizophrenia-brain-changes-30902/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Neuroscience.com&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Psykiatrins patienter förtjänar så mycket bättre </title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/12-kritik/12093-psykiatrins-patienter-foertjaenar-sa-mycket-baettre" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-17T15:00:04+02:00</published>
		<updated>2026-06-17T15:00:04+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/12-kritik/12093-psykiatrins-patienter-foertjaenar-sa-mycket-baettre</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/sunderby.jpg" width="320" alt="sunderby" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under flera år har både patienter och personal inom &lt;strong&gt;psykiatrin i Luleå&lt;/strong&gt; fått acceptera förhållanden som aldrig hade accepterats inom andra delar av vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ger personalen en bild av sin vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.kuriren.nu/insandare/artikel/psykiatrins-patienter-fortjanar-sa-mycket-battre/r49gd80j" target="_blank" rel="noopener"&gt;Kuriren.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/sunderby.jpg" width="320" alt="sunderby" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under flera år har både patienter och personal inom &lt;strong&gt;psykiatrin i Luleå&lt;/strong&gt; fått acceptera förhållanden som aldrig hade accepterats inom andra delar av vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ger personalen en bild av sin vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.kuriren.nu/insandare/artikel/psykiatrins-patienter-fortjanar-sa-mycket-battre/r49gd80j" target="_blank" rel="noopener"&gt;Kuriren.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Kritik"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Nytt nummer av The Nordic Psychiatrist - Tema Stigma</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/7-stigma/12092-nytt-nummer-av-the-nordic-psychiatrist-tema-stigma" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-17T13:32:46+02:00</published>
		<updated>2026-06-17T13:32:46+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/7-stigma/12092-nytt-nummer-av-the-nordic-psychiatrist-tema-stigma</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2026/06/TNP26.jpg" width="320" alt="The Nordic Psychiatrist" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett tiotal artiklar om stigma på engelska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs artiklarna hos &lt;a href="https://www.thenordicpsychiatrist.com/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Nordic Psychiatrist&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2026/06/TNP26.jpg" width="320" alt="The Nordic Psychiatrist" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett tiotal artiklar om stigma på engelska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs artiklarna hos &lt;a href="https://www.thenordicpsychiatrist.com/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Nordic Psychiatrist&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Stigma"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Nu anställs de första peer supportrarna inom rättspsykiatrin med fokus på utslussning</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/346-tvangsvard-rattspsyk/12091-nu-anstaells-de-foersta-peer-supportrarna-inom-raettspsykiatrin-med-fokus-pa-utslussning" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-17T13:11:24+02:00</published>
		<updated>2026-06-17T13:11:24+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/346-tvangsvard-rattspsyk/12091-nu-anstaells-de-foersta-peer-supportrarna-inom-raettspsykiatrin-med-fokus-pa-utslussning</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://nsph.se/wp-content/uploads/2026/06/Misha-Emil-peer-support-rattspsykiatrin-1140x804.jpg" width="320" alt="peer support" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu anställs de första peer supportrarna särskilt fokus på &lt;strong&gt;utslussning från rättspsykiatrisk vård&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mischa Snicker&lt;/strong&gt; och &lt;strong&gt;Emil&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;Hervéus&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;ska arbeta inom Rågårdens rättspsykiatriska öppenvård i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stödpersoner ska de bidra med hopp, stöd och en djupare förståelse för resan tillbaka ut i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://nsph.se/2026/06/16/nu-anstalls-de-forsta-peer-supportrarna-inom-rattspsykiatrin/" target="_blank" rel="noopener"&gt;NSPH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://nsph.se/wp-content/uploads/2026/06/Misha-Emil-peer-support-rattspsykiatrin-1140x804.jpg" width="320" alt="peer support" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu anställs de första peer supportrarna särskilt fokus på &lt;strong&gt;utslussning från rättspsykiatrisk vård&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mischa Snicker&lt;/strong&gt; och &lt;strong&gt;Emil&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;Hervéus&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;ska arbeta inom Rågårdens rättspsykiatriska öppenvård i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stödpersoner ska de bidra med hopp, stöd och en djupare förståelse för resan tillbaka ut i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://nsph.se/2026/06/16/nu-anstalls-de-forsta-peer-supportrarna-inom-rattspsykiatrin/" target="_blank" rel="noopener"&gt;NSPH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Tvångsvård Rättspsyk"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Distinkta bidrag från schizofreni och genetisk benägenhet för neurotransmittorvägar till neurokognition och antipsykotisk effekt vid läkemedelsnaiv första episod av schizofreni</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12090-distinkta-bidrag-fran-schizofreni-och-genetisk-benaegenhet-foer-neurotransmittorvaegar-till-neurokognition-och-antipsykotisk-effekt-vid-laekemedelsnaiv-foersta-episod-av-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-17T12:24:44+02:00</published>
		<updated>2026-06-17T12:24:44+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12090-distinkta-bidrag-fran-schizofreni-och-genetisk-benaegenhet-foer-neurotransmittorvaegar-till-neurokognition-och-antipsykotisk-effekt-vid-laekemedelsnaiv-foersta-episod-av-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/molecularpsy.png" alt="molecularpsy" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genetiska mekanismerna bakom varierande symtom och antipsykotikasvar är fortfarande oklara, vilket begränsar utvecklingen av personlig behandling.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi integrerade genomövergripande schizofreni-polygena riskpoäng (SZ-PRS) och signalvägsspecifika-polygena riskpoäng&amp;nbsp;(pPRS) för fyra större neurotransmittorsystem för att undersöka deras samband med kliniska fenotyper över sjukdomsförloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Högre SZ-PRS&lt;/strong&gt; förutspådde &lt;strong&gt;schizofrenidiagnos&lt;/strong&gt; och &lt;strong&gt;sämre exekutiva funktioner&lt;/strong&gt; vid studiens början och &lt;strong&gt;arbetsminne&lt;/strong&gt;, men dessa samband saknades hos friska vuxna.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot visade pPRS svagare samband med diagnos och kognition vid studiens början, men var &lt;strong&gt;mer informativa för behandlingsresultat&lt;/strong&gt;: &lt;strong&gt;högre serotonin-pPRS&lt;/strong&gt; förutspådde större förbättring av depressiva symtom, och &lt;strong&gt;högre GABA-pPRS&lt;/strong&gt; förutspådde större förbättring av allmänna symtom under veckorna 4–24. Explorativa läkemedelsspecifika analyser tydde vidare på att behandlingseffekten varierade mellan &lt;strong&gt;antipsykotika&lt;/strong&gt; och var &lt;strong&gt;differentiellt associerad med pPRS&lt;/strong&gt;. Dessa fynd visar att genomövergripande och signalvägsspecifika PRS bidrar tydligt till schizofrenifenotyper, vilket stöder deras integration för personlig stratifiering och behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.nature.com/articles/s41380-026-03684-3" target="_blank" rel="noopener"&gt;Molecular Psychiatry&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/molecularpsy.png" alt="molecularpsy" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genetiska mekanismerna bakom varierande symtom och antipsykotikasvar är fortfarande oklara, vilket begränsar utvecklingen av personlig behandling.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi integrerade genomövergripande schizofreni-polygena riskpoäng (SZ-PRS) och signalvägsspecifika-polygena riskpoäng&amp;nbsp;(pPRS) för fyra större neurotransmittorsystem för att undersöka deras samband med kliniska fenotyper över sjukdomsförloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Högre SZ-PRS&lt;/strong&gt; förutspådde &lt;strong&gt;schizofrenidiagnos&lt;/strong&gt; och &lt;strong&gt;sämre exekutiva funktioner&lt;/strong&gt; vid studiens början och &lt;strong&gt;arbetsminne&lt;/strong&gt;, men dessa samband saknades hos friska vuxna.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot visade pPRS svagare samband med diagnos och kognition vid studiens början, men var &lt;strong&gt;mer informativa för behandlingsresultat&lt;/strong&gt;: &lt;strong&gt;högre serotonin-pPRS&lt;/strong&gt; förutspådde större förbättring av depressiva symtom, och &lt;strong&gt;högre GABA-pPRS&lt;/strong&gt; förutspådde större förbättring av allmänna symtom under veckorna 4–24. Explorativa läkemedelsspecifika analyser tydde vidare på att behandlingseffekten varierade mellan &lt;strong&gt;antipsykotika&lt;/strong&gt; och var &lt;strong&gt;differentiellt associerad med pPRS&lt;/strong&gt;. Dessa fynd visar att genomövergripande och signalvägsspecifika PRS bidrar tydligt till schizofrenifenotyper, vilket stöder deras integration för personlig stratifiering och behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.nature.com/articles/s41380-026-03684-3" target="_blank" rel="noopener"&gt;Molecular Psychiatry&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Navigera i behandlingslandskapet för schizofreni: Antipsykotiska mekanismer och alternativ under utvecklande </title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12089-navigera-i-behandlingslandskapet-foer-schizofreni-antipsykotiska-mekanismer-och-alternativ-under-utvecklande" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-17T11:09:20+02:00</published>
		<updated>2026-06-17T11:09:20+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12089-navigera-i-behandlingslandskapet-foer-schizofreni-antipsykotiska-mekanismer-och-alternativ-under-utvecklande</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://players.brightcove.net/10203567001/cv3eRkzu9_default/index.html?videoId=6394906328112" allow="encrypted-media" allowfullscreen="allowfullscreen" height="340" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utforska dagens behandlingar för schizofreni, jämför första, andra och nyare antipsykotika, klozapins roll och hur &lt;strong&gt;biverkningar och följsamhet styr läkemedelsval. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Professor Kane&lt;/strong&gt; lyfter också fram &lt;strong&gt;tardiv dyskinesi&lt;/strong&gt; som ett ständigt problem och noterar att många yngre kliniker saknar utbildning i tidig identifiering, och avslutar med en uppmaning till både nya verkningsmekanismer och starkare användning av befintlig evidens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/navigating-the-schizophrenia-treatment-landscape-antipsychotic-mechanisms-and-evolving-options" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatric Times&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att välja rätt sorts antipsykotika vid behandling av schizofreni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kliniker väger diagnosens tydlighet, biverkningar och följsamhet när de väljer antipsykotika, och börjar ofta med &lt;strong&gt;tabletter och byter sedan till depåinjektioner.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://players.brightcove.net/10203567001/cv3eRkzu9_default/index.html?videoId=6394906328112" allow="encrypted-media" allowfullscreen="allowfullscreen" height="340" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utforska dagens behandlingar för schizofreni, jämför första, andra och nyare antipsykotika, klozapins roll och hur &lt;strong&gt;biverkningar och följsamhet styr läkemedelsval. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Professor Kane&lt;/strong&gt; lyfter också fram &lt;strong&gt;tardiv dyskinesi&lt;/strong&gt; som ett ständigt problem och noterar att många yngre kliniker saknar utbildning i tidig identifiering, och avslutar med en uppmaning till både nya verkningsmekanismer och starkare användning av befintlig evidens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/navigating-the-schizophrenia-treatment-landscape-antipsychotic-mechanisms-and-evolving-options" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatric Times&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att välja rätt sorts antipsykotika vid behandling av schizofreni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kliniker väger diagnosens tydlighet, biverkningar och följsamhet när de väljer antipsykotika, och börjar ofta med &lt;strong&gt;tabletter och byter sedan till depåinjektioner.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Läkemedel"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Parkinsonläkemedel visar lovande effekt mot svårbehandlad depression</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/5-depression-angest/12088-parkinsonlaekemedel-visar-lovande-effekt-mot-svarbehandlad-depression" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-17T09:02:47+02:00</published>
		<updated>2026-06-17T09:02:47+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/5-depression-angest/12088-parkinsonlaekemedel-visar-lovande-effekt-mot-svarbehandlad-depression</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.ratiopharm.de/assets/_processed_/3/6/csm_Pramipexol_rtp_0_18mg_TAB_OP100_3D_Web_quer_links_clean_06489775_b5f8dfa1f1.png" width="320" alt="pramipexol" style="margin-right: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många med &lt;strong&gt;depression&lt;/strong&gt; handlar sjukdomen inte bara om &lt;strong&gt;nedstämdhet&lt;/strong&gt;, utan också om minskad &lt;strong&gt;motivation&lt;/strong&gt; och svårigheter att &lt;strong&gt;uppskatta&lt;/strong&gt; aktiviteter man tidigare tyckt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ett läkemedel mot Parkinsons sjukdom&lt;/strong&gt; kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression, visar en studie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://forskning.se/2026/06/15/parkinsonlakemedel-lovande-effekt-svarbehandlad-depression/" target="_blank" rel="noopener"&gt;forskning.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.ratiopharm.de/assets/_processed_/3/6/csm_Pramipexol_rtp_0_18mg_TAB_OP100_3D_Web_quer_links_clean_06489775_b5f8dfa1f1.png" width="320" alt="pramipexol" style="margin-right: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många med &lt;strong&gt;depression&lt;/strong&gt; handlar sjukdomen inte bara om &lt;strong&gt;nedstämdhet&lt;/strong&gt;, utan också om minskad &lt;strong&gt;motivation&lt;/strong&gt; och svårigheter att &lt;strong&gt;uppskatta&lt;/strong&gt; aktiviteter man tidigare tyckt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ett läkemedel mot Parkinsons sjukdom&lt;/strong&gt; kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression, visar en studie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://forskning.se/2026/06/15/parkinsonlakemedel-lovande-effekt-svarbehandlad-depression/" target="_blank" rel="noopener"&gt;forskning.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Depression, ångest"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Kan psykisk ohälsa bokstavligen orsaka hjärtsjukdom?</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/344-kroppslig-halsa/12087-kan-psykisk-ohaelsa-bokstavligen-orsaka-hjaertsjukdom" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-16T14:24:42+02:00</published>
		<updated>2026-06-16T14:24:42+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/344-kroppslig-halsa/12087-kan-psykisk-ohaelsa-bokstavligen-orsaka-hjaertsjukdom</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/mentalElf.jpg" alt="mentalElf" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur starkt är sambandet mellan psykisk och hjärt-kärlsjukdom?&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En litteraturgranskning och metaanalys fann att flera psykiska hälsotillstånd, inklusive &lt;strong&gt;depression, ångest, PTSD och sömnstörningar,&lt;/strong&gt; var förknippade med en ökad risk för &lt;strong&gt;akut koronart syndrom&lt;/strong&gt;.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisen var till stor del var observationsbaserade och heterogena, och att sambanden för vissa tillstånd, inklusive &lt;strong&gt;bipolära och psykotiska störningar, inte var statistiskt signifikanta.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.nationalelfservice.net/other-health-conditions/cardiovascular-disease/can-experiencing-mental-illness-literally-cause-heartache/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Mental Elf&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/mentalElf.jpg" alt="mentalElf" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur starkt är sambandet mellan psykisk och hjärt-kärlsjukdom?&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En litteraturgranskning och metaanalys fann att flera psykiska hälsotillstånd, inklusive &lt;strong&gt;depression, ångest, PTSD och sömnstörningar,&lt;/strong&gt; var förknippade med en ökad risk för &lt;strong&gt;akut koronart syndrom&lt;/strong&gt;.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisen var till stor del var observationsbaserade och heterogena, och att sambanden för vissa tillstånd, inklusive &lt;strong&gt;bipolära och psykotiska störningar, inte var statistiskt signifikanta.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.nationalelfservice.net/other-health-conditions/cardiovascular-disease/can-experiencing-mental-illness-literally-cause-heartache/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Mental Elf&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Kroppslig hälsa"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Rättspsykiatrin pressas hårdare än någonsin</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/346-tvangsvard-rattspsyk/12086-raettspsykiatrin-pressas-hardare-aen-nagonsin" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-06-16T13:22:07+02:00</published>
		<updated>2026-06-16T13:22:07+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/346-tvangsvard-rattspsyk/12086-raettspsykiatrin-pressas-hardare-aen-nagonsin</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/SKL.png" alt="SKL" width="240" height="240" style="margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska vården står inför en akut kapacitetsutmaning där &lt;strong&gt;200–300 vårdplatser saknas redan 2030&lt;/strong&gt;, enligt en ny rapport från SKR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet patienter i den slutna rättspsykiatriska vården har &lt;strong&gt;ökat med 25 procent&lt;/strong&gt; det senaste decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningsgraden har under de senaste åren överstigit 100 procent, med stora säkerhetsrisker till följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots satsningar på fler vårdplatser bedöms behoven överstiga kapaciteten även de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/rattspsykiatrinpressashardareannagonsin.11036.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;SKR&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/SKL.png" alt="SKL" width="240" height="240" style="margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättspsykiatriska vården står inför en akut kapacitetsutmaning där &lt;strong&gt;200–300 vårdplatser saknas redan 2030&lt;/strong&gt;, enligt en ny rapport från SKR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet patienter i den slutna rättspsykiatriska vården har &lt;strong&gt;ökat med 25 procent&lt;/strong&gt; det senaste decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beläggningsgraden har under de senaste åren överstigit 100 procent, med stora säkerhetsrisker till följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots satsningar på fler vårdplatser bedöms behoven överstiga kapaciteten även de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/rattspsykiatrinpressashardareannagonsin.11036.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;SKR&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Tvångsvård Rättspsyk"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
</feed>