<?xml version="1.0" encoding="utf-8" standalone="no"?><!-- generator="Joomla! - Open Source Content Management" --><feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv-se">
	<title type="text">Schizofreni Fakta och Nyheter </title>
	<subtitle type="text">Fakta Nyheter och information kring Schizofreni och psykos och psykossjukdomar</subtitle>
	<link href="https://www.viska.se" rel="alternate" type="text/html"/>
	<id>https://www.viska.se/index.php</id>
	<updated>2026-08-26T16:42:59+02:00</updated>
	<generator uri="https://www.joomla.org">Joomla! - Open Source Content Management</generator>
	<link href="https://www.viska.se/?format=feed&amp;type=atom" rel="self" type="application/atom+xml"/>
	<entry>
		<title>Ny genetisk analys kan ge mer träffsäker läkemedelsbehandling</title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12242-ny-genetisk-analys-kan-ge-mer-traeffsaeker-laekemedelsbehandling" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-26T14:27:34+02:00</published>
		<updated>2026-08-26T14:27:34+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12242-ny-genetisk-analys-kan-ge-mer-traeffsaeker-laekemedelsbehandling</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://media.arto.se/app/uploads/sites/3/2026/08/26093704/5fe26f01-6b9b-44b7-bc6b-6336bbf1c825-w-960.jpg" width="320" alt="Anna Green" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;En genetisk analys&lt;/strong&gt; som kan förutse hur en patient sannolikt reagerar på olika läkemedel används sedan snart två år vid Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu ska metoden införas vid samtliga universitetssjukhus i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots kunskapen används farmakogenetisk testning fortfarande i begränsad omfattning inom hälso- och sjukvården. Det innebär att många patienter får läkemedelsbehandling utan att vården känner till om de har genetiska varianter som kan påverka effekten eller öka risken för biverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.svenskfarmaci.se/2026/08/26/ny-genetisk-analys-kan-ge-mer-traffsaker-lakemedelsbehandling/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Svensk Farmaci&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://media.arto.se/app/uploads/sites/3/2026/08/26093704/5fe26f01-6b9b-44b7-bc6b-6336bbf1c825-w-960.jpg" width="320" alt="Anna Green" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;En genetisk analys&lt;/strong&gt; som kan förutse hur en patient sannolikt reagerar på olika läkemedel används sedan snart två år vid Universitetssjukhuset Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu ska metoden införas vid samtliga universitetssjukhus i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots kunskapen används farmakogenetisk testning fortfarande i begränsad omfattning inom hälso- och sjukvården. Det innebär att många patienter får läkemedelsbehandling utan att vården känner till om de har genetiska varianter som kan påverka effekten eller öka risken för biverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.svenskfarmaci.se/2026/08/26/ny-genetisk-analys-kan-ge-mer-traffsaker-lakemedelsbehandling/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Svensk Farmaci&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Läkemedel"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Schizofreni ger obalanser mellan hjärnnätverk</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12241-schizofreni-ger-obalanser-i-hjaernnaetverk" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-26T14:06:45+02:00</published>
		<updated>2026-08-26T14:06:45+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12241-schizofreni-ger-obalanser-i-hjaernnaetverk</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/medical-xpress-logo1.png" alt="medical xpress logo" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny studie introducerades en metod för att mäta hur hjärnnätverk upprätthåller balanserad aktivitet och återhämtar sig när den balansen störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden tyder på att personer med schizofreni upplever &lt;strong&gt;mer frekventa obalanser i hjärnans nätverksaktivitet&lt;/strong&gt; och har större svårigheter att återställa den balansen när den väl är förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onormal aktivitet som involverar&lt;strong&gt; lillhjärnan&lt;/strong&gt; var associerad med hallucinationer och vanföreställningar, medan obalanser som involverar &lt;strong&gt;kognitiv kontroll och standardlägesnätverk&lt;/strong&gt; var kopplade till symtom som minskad motivation och känslomässigt uttryck.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsammare återhämtning var också associerad med sämre resonemang och problemlösningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://medicalxpress.com/news/2026-08-uncover-brain-network-dynamics-schizophrenia.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;MedicalXpress&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/medical-xpress-logo1.png" alt="medical xpress logo" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny studie introducerades en metod för att mäta hur hjärnnätverk upprätthåller balanserad aktivitet och återhämtar sig när den balansen störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden tyder på att personer med schizofreni upplever &lt;strong&gt;mer frekventa obalanser i hjärnans nätverksaktivitet&lt;/strong&gt; och har större svårigheter att återställa den balansen när den väl är förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onormal aktivitet som involverar&lt;strong&gt; lillhjärnan&lt;/strong&gt; var associerad med hallucinationer och vanföreställningar, medan obalanser som involverar &lt;strong&gt;kognitiv kontroll och standardlägesnätverk&lt;/strong&gt; var kopplade till symtom som minskad motivation och känslomässigt uttryck.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsammare återhämtning var också associerad med sämre resonemang och problemlösningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://medicalxpress.com/news/2026-08-uncover-brain-network-dynamics-schizophrenia.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;MedicalXpress&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Podd: Mats Konradsson om att leva med schizofreni </title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/6-information/12240-podd-mats-konradsson-om-att-leva-med-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-25T13:51:00+02:00</published>
		<updated>2026-08-25T13:51:00+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/6-information/12240-podd-mats-konradsson-om-att-leva-med-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://embed.acast.com/7db02783-b170-4911-9bc5-b5b5e4c95c37/69f1f4a2072da6bd6b1aec7e" title="Embed Player" width="100%" height="188px" scrolling="no" frameborder="0" style="border: none; overflow: hidden;"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi pratar om hur det är att leva med schizofreni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäst är konstnären &lt;strong&gt;Mats Konradsson&lt;/strong&gt;, som lever med sjukdomen sedan 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första delen av fyra av intervjun berättar&amp;nbsp;Mats om det dramatiska insjuknandet och de påföljande självmordsförsöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lyssna på de tre andra avsnitten klicka på Läs mer.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://embed.acast.com/7db02783-b170-4911-9bc5-b5b5e4c95c37/69f1f4a2072da6bd6b1aec7e" title="Embed Player" width="100%" height="188px" scrolling="no" frameborder="0" style="border: none; overflow: hidden;"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi pratar om hur det är att leva med schizofreni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäst är konstnären &lt;strong&gt;Mats Konradsson&lt;/strong&gt;, som lever med sjukdomen sedan 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första delen av fyra av intervjun berättar&amp;nbsp;Mats om det dramatiska insjuknandet och de påföljande självmordsförsöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lyssna på de tre andra avsnitten klicka på Läs mer.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Information"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>SD vill inrätta moderna mentalsjukhus</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/12220-sd-vill-inraetta-moderna-mentalsjukhus" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-18T14:44:24+02:00</published>
		<updated>2026-08-18T14:44:24+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/12220-sd-vill-inraetta-moderna-mentalsjukhus</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://www.youtube.com/embed/PxYsqsgAZjk" width="100%" height="340" title="Historisk reform inom psykiatrin" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen="allowfullscreen"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverigedemokraterna vill inrätta en&lt;strong&gt; ny form av statliga psykiatrihem&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;– Det är ett slags modern version av gamla tiders mentalsjukhus, säger SD-ledaren &lt;strong&gt;Jimmie Åkesson&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur många psykiatrihem det kan handla om kan SD inte bedöma. Men det uppges att det kan beröra ”några tiotusental” personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/psykiatri/sd-vill-inratta-moderna-mentalsjukhus/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Dagens Medicin&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt psykvård är viktigare än att bygga mentalsjukhus skriver &lt;a href="https://www.sn.se/ledare/artikel/battre-psykiatri-maste-borja-i-ratt-ande/j82gw04j" target="_blank" rel="noopener"&gt;Södermanslands Nyheter&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color: #ffff00;"&gt;Ska vi&amp;nbsp;återinrätta mentalsjukhusen?&lt;/span&gt; Professorerna Markus Heilig och Urban Markström kommenterar i &lt;a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/ska-vi-aterinratta-mentalsjukhusen" target="_blank" rel="noopener"&gt;Sveriges Radio&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://www.youtube.com/embed/PxYsqsgAZjk" width="100%" height="340" title="Historisk reform inom psykiatrin" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen="allowfullscreen"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverigedemokraterna vill inrätta en&lt;strong&gt; ny form av statliga psykiatrihem&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;– Det är ett slags modern version av gamla tiders mentalsjukhus, säger SD-ledaren &lt;strong&gt;Jimmie Åkesson&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur många psykiatrihem det kan handla om kan SD inte bedöma. Men det uppges att det kan beröra ”några tiotusental” personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/psykiatri/sd-vill-inratta-moderna-mentalsjukhus/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Dagens Medicin&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt psykvård är viktigare än att bygga mentalsjukhus skriver &lt;a href="https://www.sn.se/ledare/artikel/battre-psykiatri-maste-borja-i-ratt-ande/j82gw04j" target="_blank" rel="noopener"&gt;Södermanslands Nyheter&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color: #ffff00;"&gt;Ska vi&amp;nbsp;återinrätta mentalsjukhusen?&lt;/span&gt; Professorerna Markus Heilig och Urban Markström kommenterar i &lt;a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/ska-vi-aterinratta-mentalsjukhusen" target="_blank" rel="noopener"&gt;Sveriges Radio&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Vården"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Många utmaningar för framtidens psykiatri</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/17-debatt/12239-manga-utmaningar-foer-framtidens-psykiatri" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-24T14:17:01+02:00</published>
		<updated>2026-08-24T14:17:01+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/17-debatt/12239-manga-utmaningar-foer-framtidens-psykiatri</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.riksdagen.se/_next/image/?url=https%3A%2F%2Fdata.riksdagen.se%2Ffilarkiv%2Fbilder%2Fledamot%2Fd7c326f7-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55_320.jpg&amp;amp;w=4096&amp;amp;q=75" width="320" alt="Lars Gustafsson" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka och bryta nuvarande trend måste andra delar av samhället steppa upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i en insändare i &lt;a href="https://www.hn.se/asikter/ordet-ar-fritt/manga-utmaningar-for-framtidens-psykiatri.16e8aa4c-4d15-43db-97b5-a80181851fee" target="_blank" rel="noopener"&gt;Hallands Nyheter&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.riksdagen.se/_next/image/?url=https%3A%2F%2Fdata.riksdagen.se%2Ffilarkiv%2Fbilder%2Fledamot%2Fd7c326f7-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55_320.jpg&amp;amp;w=4096&amp;amp;q=75" width="320" alt="Lars Gustafsson" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka och bryta nuvarande trend måste andra delar av samhället steppa upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i en insändare i &lt;a href="https://www.hn.se/asikter/ordet-ar-fritt/manga-utmaningar-for-framtidens-psykiatri.16e8aa4c-4d15-43db-97b5-a80181851fee" target="_blank" rel="noopener"&gt;Hallands Nyheter&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Debatt"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Drabbades av psykisk ohälsa – så fann Anette vägen ut</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/18-arbete/12238-drabbades-av-psykisk-ohaelsa-sa-fann-anette-vaegen-ut" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-24T14:01:30+02:00</published>
		<updated>2026-08-24T14:01:30+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/18-arbete/12238-drabbades-av-psykisk-ohaelsa-sa-fann-anette-vaegen-ut</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.rsmh-hoppet.com/images/Symboler/Hoppet.gif" width="320" alt="RSMH Hoppet" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anette var bara 17 år när hon praktiserade på Säters sjukhus som undersköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett byte av avdelning till Stormen blev hon själv sjuk – i psykos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägen tillbaka har varit lång, men hon har hittat sitt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin man och i RSMH Hoppet. – Då var det en pusselbit som liksom stämde, berättar Anette.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.sodran.se/sater/drabbades-av-psykisk-ohalsa-sa-fann-anette-vagen-ut/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Södra Dalarnas Tidning&lt;/a&gt; (Bonnier News)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.rsmh-hoppet.com/images/Symboler/Hoppet.gif" width="320" alt="RSMH Hoppet" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anette var bara 17 år när hon praktiserade på Säters sjukhus som undersköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett byte av avdelning till Stormen blev hon själv sjuk – i psykos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägen tillbaka har varit lång, men hon har hittat sitt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin man och i RSMH Hoppet. – Då var det en pusselbit som liksom stämde, berättar Anette.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.sodran.se/sater/drabbades-av-psykisk-ohalsa-sa-fann-anette-vagen-ut/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Södra Dalarnas Tidning&lt;/a&gt; (Bonnier News)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Arbete och studier"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Hjärnskanningar avslöjar en slående likhet mellan schizofreni och bipolär</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12237-hjaernskanningar-avsloejar-en-slaende-likhet-mellan-schizofreni-och-bipolaer" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-22T11:18:02+02:00</published>
		<updated>2026-08-22T11:18:02+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12237-hjaernskanningar-avsloejar-en-slaende-likhet-mellan-schizofreni-och-bipolaer</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/frontiers1.png" alt="frontiers1" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hjärnskanningar vid vila visade personer med båda tillstånden &lt;strong&gt;mindre samordning mellan vitt skilda hjärnregioner&lt;/strong&gt; än personer utan diagnos.&amp;nbsp;Skillnaderna var mer utbredda vid schizofreni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teamet delade in hjärnan i 90 regioner och letade efter regioner vars aktivitet ökade och minskade vid liknande tidpunkter.&amp;nbsp;När två regioner uppvisar koordinerad aktivitet över tid beskriver forskarna dem som funktionellt sammankopplade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda grupperna uppvisade också förändrad kommunikation mellan regioner involverade i minne, känslor, uppmärksamhet, syn och sensorisk bearbetning.&amp;nbsp;Sambanden mellan system som hjälper till att styra uppmärksamhet och de som är involverade i minne och känslor var starkare än i kontrollgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schizofrenigruppen uppvisade också förändringar i regioner som är viktiga för att bearbeta &lt;strong&gt;ljud och språk samt för att känna igen ansikten&lt;/strong&gt;, som ej fanns i bipolär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.sciencealert.com/brain-scans-reveal-a-striking-similarity-between-schizophrenia-and-bipolar-disorder" target="_blank" rel="noopener"&gt;Science Alert&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/frontiers1.png" alt="frontiers1" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hjärnskanningar vid vila visade personer med båda tillstånden &lt;strong&gt;mindre samordning mellan vitt skilda hjärnregioner&lt;/strong&gt; än personer utan diagnos.&amp;nbsp;Skillnaderna var mer utbredda vid schizofreni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teamet delade in hjärnan i 90 regioner och letade efter regioner vars aktivitet ökade och minskade vid liknande tidpunkter.&amp;nbsp;När två regioner uppvisar koordinerad aktivitet över tid beskriver forskarna dem som funktionellt sammankopplade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda grupperna uppvisade också förändrad kommunikation mellan regioner involverade i minne, känslor, uppmärksamhet, syn och sensorisk bearbetning.&amp;nbsp;Sambanden mellan system som hjälper till att styra uppmärksamhet och de som är involverade i minne och känslor var starkare än i kontrollgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schizofrenigruppen uppvisade också förändringar i regioner som är viktiga för att bearbeta &lt;strong&gt;ljud och språk samt för att känna igen ansikten&lt;/strong&gt;, som ej fanns i bipolär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.sciencealert.com/brain-scans-reveal-a-striking-similarity-between-schizophrenia-and-bipolar-disorder" target="_blank" rel="noopener"&gt;Science Alert&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Nya psykiatrifordon stärker akutpsykiatrisk öppenvård i Dalarna</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/12236-nya-psykiatrifordon-staerker-akutpsykiatrisk-oeppenvard-i-dalarna" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-21T19:45:08+02:00</published>
		<updated>2026-08-21T19:45:08+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/12236-nya-psykiatrifordon-staerker-akutpsykiatrisk-oeppenvard-i-dalarna</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQzAKlTH0-XrbnCvTCX5vjwcMTGscjNaiEcal770fGp3Q&amp;amp;s" width="320" alt="Dalarna" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måndag 24 augusti levereras&lt;strong&gt; två nya lättambulanser&lt;/strong&gt; till Region Dalarnas prehospitala akutpsykiatriska team.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen stärker en verksamhet som fortfarande bedrivs i projektform men som redan har visat mycket goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.mynewsdesk.com/se/regiondalarna/pressreleases/dalarnas-psykiatriska-akutsjukvaard-staerks-med-tvaa-laettambulanser-3461913" target="_blank" rel="noopener"&gt;Region Dalarna&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQzAKlTH0-XrbnCvTCX5vjwcMTGscjNaiEcal770fGp3Q&amp;amp;s" width="320" alt="Dalarna" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måndag 24 augusti levereras&lt;strong&gt; två nya lättambulanser&lt;/strong&gt; till Region Dalarnas prehospitala akutpsykiatriska team.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen stärker en verksamhet som fortfarande bedrivs i projektform men som redan har visat mycket goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.mynewsdesk.com/se/regiondalarna/pressreleases/dalarnas-psykiatriska-akutsjukvaard-staerks-med-tvaa-laettambulanser-3461913" target="_blank" rel="noopener"&gt;Region Dalarna&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Vården"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Läs och skriv: Insändare i Revansch</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12235-laes-och-skriv-insaendare-i-revansch" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-21T15:32:01+02:00</published>
		<updated>2026-08-21T15:32:01+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12235-laes-och-skriv-insaendare-i-revansch</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/revansch-min.jpg" alt="revansch min" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSMH:s medlemstidningen &lt;strong&gt;Revansch&lt;/strong&gt; fokuserar på samhälle och psykisk ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs insändare och debatt både i papperstidningen och på webben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revansch har också plats för fler röster och skribenter!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Åsikter kan du läsa insändare och längre debattartiklar, både från medlemmar i Revansch och andra personer och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://tidningenrevansch.se/las-och-skriv-insandare-i-revansch/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Revansch&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/revansch-min.jpg" alt="revansch min" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSMH:s medlemstidningen &lt;strong&gt;Revansch&lt;/strong&gt; fokuserar på samhälle och psykisk ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs insändare och debatt både i papperstidningen och på webben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revansch har också plats för fler röster och skribenter!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Åsikter kan du läsa insändare och längre debattartiklar, både från medlemmar i Revansch och andra personer och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://tidningenrevansch.se/las-och-skriv-insandare-i-revansch/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Revansch&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="RSMH NSPH"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Ny musikstudio och utställningsyta – en fristad för psykiatrins patienter</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/12234-ny-musikstudio-och-utstaellningsyta-en-fristad-foer-psykiatrins-patienter" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-21T15:15:57+02:00</published>
		<updated>2026-08-21T15:15:57+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/12234-ny-musikstudio-och-utstaellningsyta-en-fristad-foer-psykiatrins-patienter</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://sahlgrenskaliv.se/wp-content/uploads/2026/08/IMG_1956-768x1024.jpg" width="320" alt="Sahlgrenska" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vernissage med konstnären och tidigare patienten &lt;strong&gt;Heba Alakkad&lt;/strong&gt;, en ny &lt;strong&gt;utställningsyta&lt;/strong&gt; och en &lt;strong&gt;ny musikstudio&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhet Psykiatri Affektiva satsas det på konstnärligt skapande – en fristad för patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://sahlgrenskaliv.se/ny-musikstudio-och-utstallningsyta-en-fristad-for-psykiatrins-patienter/" target="_blank" rel="noopener"&gt;sahlgrenskaliv.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://sahlgrenskaliv.se/wp-content/uploads/2026/08/IMG_1956-768x1024.jpg" width="320" alt="Sahlgrenska" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vernissage med konstnären och tidigare patienten &lt;strong&gt;Heba Alakkad&lt;/strong&gt;, en ny &lt;strong&gt;utställningsyta&lt;/strong&gt; och en &lt;strong&gt;ny musikstudio&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamhet Psykiatri Affektiva satsas det på konstnärligt skapande – en fristad för patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://sahlgrenskaliv.se/ny-musikstudio-och-utstallningsyta-en-fristad-for-psykiatrins-patienter/" target="_blank" rel="noopener"&gt;sahlgrenskaliv.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Vården"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Möjlig biomarkör för suicidtankar banar väg för nya behandlingar</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/8-vald/12233-moejlig-biomarkoer-foer-suicidtankar-banar-vaeg-foer-nya-behandlingar" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-21T14:18:14+02:00</published>
		<updated>2026-08-21T14:18:14+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/8-vald/12233-moejlig-biomarkoer-foer-suicidtankar-banar-vaeg-foer-nya-behandlingar</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/lc3a4kartidningen-logo.png" alt="Läkartidningen logo" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskare från Nederländerna kan ha hittat en biomarkör för suicidtankar efter studier av hjärnvävnad från avlidna.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studien är liten och behöver&amp;nbsp; upprepas&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Men man kan tänka sig P2RX7 som ett framtida mål för behandlingar«, säger &lt;strong&gt;Daniel Lindqvist&lt;/strong&gt;, överläkare i psykiatri, som har forskat på biomarkörer vid depression.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i&lt;a href="https://lakartidningen.se/nyheter/mojlig-biomarkor-for-suicidtankar-banar-vag-for-nya-behandlingar/" target="_blank" rel="noopener"&gt; Läkartidningen&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/lc3a4kartidningen-logo.png" alt="Läkartidningen logo" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskare från Nederländerna kan ha hittat en biomarkör för suicidtankar efter studier av hjärnvävnad från avlidna.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studien är liten och behöver&amp;nbsp; upprepas&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Men man kan tänka sig P2RX7 som ett framtida mål för behandlingar«, säger &lt;strong&gt;Daniel Lindqvist&lt;/strong&gt;, överläkare i psykiatri, som har forskat på biomarkörer vid depression.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i&lt;a href="https://lakartidningen.se/nyheter/mojlig-biomarkor-for-suicidtankar-banar-vag-for-nya-behandlingar/" target="_blank" rel="noopener"&gt; Läkartidningen&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Våld och självmord"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Paranoia kan öka vid ensamhet och stelt tänkande?</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/14-symptom/12232-paranoia-kan-oeka-vid-ensamhet-och-stelt-taenkande" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-21T10:06:17+02:00</published>
		<updated>2026-08-21T10:06:17+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/14-symptom/12232-paranoia-kan-oeka-vid-ensamhet-och-stelt-taenkande</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/scientificreports.png" alt="scientificreports" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Williams syndrom&lt;/strong&gt; är en sällsynt utvecklingsstörning som kännetecknas av förhöjd social motivation och förhållningssätt.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppvisar en distinkt kognitiv-affektiv profil, inklusive ökad ångest, stelt tänkande och mottaglighet för kognitiva bias – alla riskfaktorer för störningar i tankeinnehållet såsom paranoia, men psykotiska störningar relativt ovanliga för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personer med Williams och schizofreni jämfördes hade Williams mindre förföljande paranoia, mer robusta sociala nätverk och mindre socialt undvikande än de med schizofreni, trots jämförbar social ångest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I schizofreni var mindre robusta sociala nätverk associerade med ett starkare samband mellan socialkognitiva svårigheter och förföljande paranoia än i Williams. Vid schizofreni var trosuppdateringen nedsatt, men ej vid Williams.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stöder hypotesen att sociala faktorer och förändring av uppfattningar kan minska paranoia trots förhöjda riskfaktorer, vilket ger transdiagnostisk insikt i de sociala och kognitiva processer som formar sårbarhet för paranoia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.nature.com/articles/s41598-026-66606-x" target="_blank" rel="noopener"&gt;scientific reports&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/scientificreports.png" alt="scientificreports" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Williams syndrom&lt;/strong&gt; är en sällsynt utvecklingsstörning som kännetecknas av förhöjd social motivation och förhållningssätt.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppvisar en distinkt kognitiv-affektiv profil, inklusive ökad ångest, stelt tänkande och mottaglighet för kognitiva bias – alla riskfaktorer för störningar i tankeinnehållet såsom paranoia, men psykotiska störningar relativt ovanliga för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personer med Williams och schizofreni jämfördes hade Williams mindre förföljande paranoia, mer robusta sociala nätverk och mindre socialt undvikande än de med schizofreni, trots jämförbar social ångest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I schizofreni var mindre robusta sociala nätverk associerade med ett starkare samband mellan socialkognitiva svårigheter och förföljande paranoia än i Williams. Vid schizofreni var trosuppdateringen nedsatt, men ej vid Williams.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stöder hypotesen att sociala faktorer och förändring av uppfattningar kan minska paranoia trots förhöjda riskfaktorer, vilket ger transdiagnostisk insikt i de sociala och kognitiva processer som formar sårbarhet för paranoia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.nature.com/articles/s41598-026-66606-x" target="_blank" rel="noopener"&gt;scientific reports&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Symptom"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Podd: Övervikt och fetma</title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12231-podd-oevervikt-och-fetma" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-21T09:35:42+02:00</published>
		<updated>2026-08-21T09:35:42+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12231-podd-oevervikt-och-fetma</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://open.spotify.com/embed/episode/7sZIpOtc8DvXv3lUEdsZFI?utm_source=generator&amp;amp;si=cb4ef738411d4d7e" loading="lazy" allow="autoplay; clipboard-write; encrypted-media; fullscreen; picture-in-picture" allowfullscreen="allowfullscreen" frameborder="0" height="354" width="100%" style="border-radius: 12px;" data-testid="embed-iframe"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt av Stressforskningspodden möter vi Ylva Trolle Lagerros för ett samtal om övervikt och obesitas som sjukdom, hur definitioner och trender har förändrats över tid och varför vissa grupper drabbas hårdare än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi diskuterar hur de nya överviktsmedicinerna, de så kallade GLP-1-analogerna, påverkar hunger- och mättnadssystemet, men även potentiella effekter på andra sug.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtalet berör också &lt;strong&gt;stigma, strukturella hinder i vården, särskilt för patienter med psykossjukdom eller bipolär sjukdom&lt;/strong&gt;, samt kopplingar mellan sömn, stress och vikt.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://open.spotify.com/embed/episode/7sZIpOtc8DvXv3lUEdsZFI?utm_source=generator&amp;amp;si=cb4ef738411d4d7e" loading="lazy" allow="autoplay; clipboard-write; encrypted-media; fullscreen; picture-in-picture" allowfullscreen="allowfullscreen" frameborder="0" height="354" width="100%" style="border-radius: 12px;" data-testid="embed-iframe"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt av Stressforskningspodden möter vi Ylva Trolle Lagerros för ett samtal om övervikt och obesitas som sjukdom, hur definitioner och trender har förändrats över tid och varför vissa grupper drabbas hårdare än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi diskuterar hur de nya överviktsmedicinerna, de så kallade GLP-1-analogerna, påverkar hunger- och mättnadssystemet, men även potentiella effekter på andra sug.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtalet berör också &lt;strong&gt;stigma, strukturella hinder i vården, särskilt för patienter med psykossjukdom eller bipolär sjukdom&lt;/strong&gt;, samt kopplingar mellan sömn, stress och vikt.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Läkemedel"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Dödsfall och vanvård på LSS-boenden: ”Allt handlar om att det ska vara billigt”</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/357-gruppboende/12230-doedsfall-och-vanvard-pa-lss-boenden-allt-handlar-om-att-det-ska-vara-billigt" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-08-20T17:02:19+02:00</published>
		<updated>2026-08-20T17:02:19+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/357-gruppboende/12230-doedsfall-och-vanvard-pa-lss-boenden-allt-handlar-om-att-det-ska-vara-billigt</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://media.arto.se/app/uploads/sites/10/2026/08/20093557/peter-persson.jpg" width="350" alt="Peter Persson" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionsnedsatta som avlider till följd av vårdbrister och LSS-anställda som får springa allt snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu kräver riksförbundet FUB att politiker sätter stopp för &lt;strong&gt;missförhållandena inom LSS&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det måste få kosta pengar, säger &lt;strong&gt;Peter Persson&lt;/strong&gt;, personlig assistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://arbetet.se/2026/08/20/dodsfall-och-vanvard-pa-lss-boenden-allt-handlar-om-att-det-ska-vara-billigt/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Arbetet&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://media.arto.se/app/uploads/sites/10/2026/08/20093557/peter-persson.jpg" width="350" alt="Peter Persson" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionsnedsatta som avlider till följd av vårdbrister och LSS-anställda som får springa allt snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu kräver riksförbundet FUB att politiker sätter stopp för &lt;strong&gt;missförhållandena inom LSS&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;– Det måste få kosta pengar, säger &lt;strong&gt;Peter Persson&lt;/strong&gt;, personlig assistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer i &lt;a href="https://arbetet.se/2026/08/20/dodsfall-och-vanvard-pa-lss-boenden-allt-handlar-om-att-det-ska-vara-billigt/" target="_blank" rel="noopener"&gt;Arbetet&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Gruppboende"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
</feed>