<?xml version="1.0" encoding="utf-8" standalone="no"?><!-- generator="Joomla! - Open Source Content Management" --><feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv-se">
	<title type="text">Schizofreni Fakta och Nyheter </title>
	<subtitle type="text">Fakta Nyheter och information kring Schizofreni och psykos och psykossjukdomar</subtitle>
	<link href="https://www.viska.se" rel="alternate" type="text/html"/>
	<id>https://www.viska.se/index.php</id>
	<updated>2026-11-17T01:07:33+01:00</updated>
	<generator uri="https://www.joomla.org">Joomla! - Open Source Content Management</generator>
	<link href="https://www.viska.se/?format=feed&amp;type=atom" rel="self" type="application/atom+xml"/>
	<entry>
		<title>RSMH behöver fler än 5000 medlemmar!</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12454-rsmh-behoever-fler-aen-5000-medlemmar" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-16T15:03:51+01:00</published>
		<updated>2026-11-16T15:03:51+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/353-rsmh/12454-rsmh-behoever-fler-aen-5000-medlemmar</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://www.youtube.com/embed/_hL0vlYJg4I" allowfullscreen="allowfullscreen" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" frameborder="0" title="Jonas Bredford - RSMH är livräddande, det är en familj och det är en stor möjlighet!" height="340" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver bli fler i RSMH! Ditt medlemskap stärker våra mötesplatser, kamratstödet och arbetet för bättre livsvillkor för personer med psykisk ohälsa. Gå med i din närmaste lokalförening på vår hemsida och bli en del av vår gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bli medlem för 2026 på vår hemsida senast den &lt;strong&gt;30 november&lt;/strong&gt;, så får du en tygkasse med budskapet ”Vi bär varandra”. I RSMH stöttar vi varandra på våra mötesplatser över hela landet, varje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem får du också fyra nummer per år av vår medlemstidning &lt;strong&gt;Revansch&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från &lt;a href="https://www.rsmh.se/" target="_blank" rel="noopener"&gt;RSMH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://www.youtube.com/embed/_hL0vlYJg4I" allowfullscreen="allowfullscreen" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" frameborder="0" title="Jonas Bredford - RSMH är livräddande, det är en familj och det är en stor möjlighet!" height="340" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver bli fler i RSMH! Ditt medlemskap stärker våra mötesplatser, kamratstödet och arbetet för bättre livsvillkor för personer med psykisk ohälsa. Gå med i din närmaste lokalförening på vår hemsida och bli en del av vår gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bli medlem för 2026 på vår hemsida senast den &lt;strong&gt;30 november&lt;/strong&gt;, så får du en tygkasse med budskapet ”Vi bär varandra”. I RSMH stöttar vi varandra på våra mötesplatser över hela landet, varje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som medlem får du också fyra nummer per år av vår medlemstidning &lt;strong&gt;Revansch&lt;/strong&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från &lt;a href="https://www.rsmh.se/" target="_blank" rel="noopener"&gt;RSMH&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="RSMH NSPH"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Fler än 600 läkemedel har antikolinerga effekter</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/2-biverkningar/12453-fler-aen-600-laekemedel-har-antikolinerga-effekter" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-16T14:46:21+01:00</published>
		<updated>2026-11-16T14:46:21+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/2-biverkningar/12453-fler-aen-600-laekemedel-har-antikolinerga-effekter</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://janusinfo.se/images/18.59ad10e619993ac4bc9c75/1763652377512/Maria-Ljungdahl-2025.webp" width="320" alt="Maria Ljungdahl" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta har nog hört att&lt;strong&gt; anti&amp;shy;kolinergika är olämpligt till äldre&lt;/strong&gt;. Varför är det så?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är egentligen de antikolinerga effekterna och vad betyder ”den anti&amp;shy;kolinerga bördan”?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gammalt ämne borstas av och fräschas upp – det är fortfarande aktuellt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr32026temapsykiskhalsa/3/fleran600lakemedelharantikolinergaeffekter.5.674165d61a0e741906c7300.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;Janusinfo&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://janusinfo.se/images/18.59ad10e619993ac4bc9c75/1763652377512/Maria-Ljungdahl-2025.webp" width="320" alt="Maria Ljungdahl" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta har nog hört att&lt;strong&gt; anti&amp;shy;kolinergika är olämpligt till äldre&lt;/strong&gt;. Varför är det så?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är egentligen de antikolinerga effekterna och vad betyder ”den anti&amp;shy;kolinerga bördan”?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gammalt ämne borstas av och fräschas upp – det är fortfarande aktuellt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr32026temapsykiskhalsa/3/fleran600lakemedelharantikolinergaeffekter.5.674165d61a0e741906c7300.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;Janusinfo&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Biverkningar"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Kan obalanser i hjärnans energi förklara förändrade upplevelser vid schizofreni?</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12452-kan-obalanser-i-hjaernans-energi-foerklara-foeraendrade-upplevelser-vid-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-16T10:12:24+01:00</published>
		<updated>2026-11-16T10:12:24+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12452-kan-obalanser-i-hjaernans-energi-foerklara-foeraendrade-upplevelser-vid-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/medical-xpress-logo1.png" class="style" alt="medical xpress logo1" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny studie undersöker varför personer med schizofreni ofta upplever tid, rum och sin självuppfattning på olika sätt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med utgångspunkt i bevis från cellstudier, metabolisk avbildning, elektriska registreringar av hjärnaktivitet och funktionell hjärnavbildning utvecklades en enhetlig modell.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen föreslår att en energiflaskhals i hjärnceller kan begränsa hjärnans förmåga att upprätthålla synkroniserade rytmer, vilket bidrar till fragmenterade vardagliga upplevelser.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För att testa denna hypotes föreslog författaren experiment som kombinerar hjärnvågsregistreringar (EEG) i realtid med metabolisk hjärnavbildning (fPET) medan deltagarna lyssnar på ett rytmiskt 40 Hz-ljud. Testerna skulle undersöka hur hjärnan producerar och använder energi, hur den reagerar på förändrade krav och sambandet mellan energimetabolism och neural aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resultaten däremot håller, skulle denna hypotes kunna bidra till att pröva r&lt;strong&gt;iktade metabola behandlingar&lt;/strong&gt; – exempelvis terapier inriktade på mitokondrier eller ATP-buffring – för att undersöka om återställandet av cellenergin kan återsynkronisera hjärnrytmer och förbättra människors vardagsupplevelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://medicalxpress.com/news/2026-11-brain-energy-mismatches-schizophrenia.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;MedicalXpress&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/medical-xpress-logo1.png" class="style" alt="medical xpress logo1" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny studie undersöker varför personer med schizofreni ofta upplever tid, rum och sin självuppfattning på olika sätt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med utgångspunkt i bevis från cellstudier, metabolisk avbildning, elektriska registreringar av hjärnaktivitet och funktionell hjärnavbildning utvecklades en enhetlig modell.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen föreslår att en energiflaskhals i hjärnceller kan begränsa hjärnans förmåga att upprätthålla synkroniserade rytmer, vilket bidrar till fragmenterade vardagliga upplevelser.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För att testa denna hypotes föreslog författaren experiment som kombinerar hjärnvågsregistreringar (EEG) i realtid med metabolisk hjärnavbildning (fPET) medan deltagarna lyssnar på ett rytmiskt 40 Hz-ljud. Testerna skulle undersöka hur hjärnan producerar och använder energi, hur den reagerar på förändrade krav och sambandet mellan energimetabolism och neural aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resultaten däremot håller, skulle denna hypotes kunna bidra till att pröva r&lt;strong&gt;iktade metabola behandlingar&lt;/strong&gt; – exempelvis terapier inriktade på mitokondrier eller ATP-buffring – för att undersöka om återställandet av cellenergin kan återsynkronisera hjärnrytmer och förbättra människors vardagsupplevelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://medicalxpress.com/news/2026-11-brain-energy-mismatches-schizophrenia.html" target="_blank" rel="noopener"&gt;MedicalXpress&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Terapeut som samtalade med röster gav förbättring</title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/ny-behandling/12451-terapeut-som-samtalade-med-roester-gav-foerbaettring" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-16T09:47:51+01:00</published>
		<updated>2026-11-16T09:47:51+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/ny-behandling/12451-terapeut-som-samtalade-med-roester-gav-foerbaettring</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Lancet.png" alt="Lancet" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga behandlingar för hörselhallucinationer bland personer med allvarliga psykiska problem visar endast&lt;strong&gt; blygsamma kliniska fördelar&lt;/strong&gt;, ger inkonsekventa långsiktiga resultat och prioriterar sällan personlig återhämtning som ett primärt behandlingsmål.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi undersökte effektiviteten av &lt;strong&gt;Talking with Voices&lt;/strong&gt; (TwV), en erfarenhetsinformerad intervention där terapeuter för direkt dialog med röster, för att förbättra både personlig återhämtning och kliniska resultat för individer som upplever ihållande och plågsamma röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TwV&amp;nbsp; var överlägset när det gällde att&lt;strong&gt; underlätta personlig återhämtning och minska röststörningens svårighetsgrad&lt;/strong&gt; i ett transdiagnostiskt urval som upplevde ihållande och plågsamma röster.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa resultat medierades av förändringar i uppfattningar om röster, negativa uppfattningar om sig själv och relationell dynamik mellan lyssnare och röst eller röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(26)00330-5/fulltext" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Lancet Psychiatry&lt;/a&gt;. (Open Access)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Lancet.png" alt="Lancet" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga behandlingar för hörselhallucinationer bland personer med allvarliga psykiska problem visar endast&lt;strong&gt; blygsamma kliniska fördelar&lt;/strong&gt;, ger inkonsekventa långsiktiga resultat och prioriterar sällan personlig återhämtning som ett primärt behandlingsmål.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi undersökte effektiviteten av &lt;strong&gt;Talking with Voices&lt;/strong&gt; (TwV), en erfarenhetsinformerad intervention där terapeuter för direkt dialog med röster, för att förbättra både personlig återhämtning och kliniska resultat för individer som upplever ihållande och plågsamma röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TwV&amp;nbsp; var överlägset när det gällde att&lt;strong&gt; underlätta personlig återhämtning och minska röststörningens svårighetsgrad&lt;/strong&gt; i ett transdiagnostiskt urval som upplevde ihållande och plågsamma röster.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa resultat medierades av förändringar i uppfattningar om röster, negativa uppfattningar om sig själv och relationell dynamik mellan lyssnare och röst eller röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(26)00330-5/fulltext" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Lancet Psychiatry&lt;/a&gt;. (Open Access)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Ny behandling"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Nya studier på KBT mot schizofreni</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/11-beteendeterapi/12450-nya-studier-pa-kbt-mot-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-15T09:21:25+01:00</published>
		<updated>2026-11-15T09:21:25+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/11-beteendeterapi/12450-nya-studier-pa-kbt-mot-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a4/Ovid_Technologies_logo.svg" width="300" alt="Ovid" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 17 senaste studierna av kognitiv beteendeterapi (KBT) vid schizofreni har utvärderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av KBT-insatser varierar och det finns både individuell KBT och gruppbaserad KBT, varav vissa har kombinerats med andra psykosociala behandlingar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från studierna är inte entydiga, men det finns &lt;strong&gt;starkast stöd för att behandlingen är till nytta för öppenvårdspatienter som har kvarstående symtom, såsom hallucinationer, vanföreställningar eller negativa symtom&lt;/strong&gt;.&amp;nbsp;Bland de metodologiska aspekterna märks valet av jämförelsegrupp, studiens urvalsstorlek samt patientbortfall.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida forskning om KBT skulle gynnas av en ökad standardisering av tillvägagångssätten, samt av att patienter delas in i undergrupper utifrån kliniska kännetecken – detta för att bättre kunna förstå vilka patienter som har störst sannolikhet att dra nytta av behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.ovid.com/journals/jcpt/toc/2004/18030" target="_blank" rel="noopener"&gt;Ovid&lt;/a&gt;. (har temanummer om KBT mot schizofreni)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a4/Ovid_Technologies_logo.svg" width="300" alt="Ovid" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 17 senaste studierna av kognitiv beteendeterapi (KBT) vid schizofreni har utvärderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av KBT-insatser varierar och det finns både individuell KBT och gruppbaserad KBT, varav vissa har kombinerats med andra psykosociala behandlingar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från studierna är inte entydiga, men det finns &lt;strong&gt;starkast stöd för att behandlingen är till nytta för öppenvårdspatienter som har kvarstående symtom, såsom hallucinationer, vanföreställningar eller negativa symtom&lt;/strong&gt;.&amp;nbsp;Bland de metodologiska aspekterna märks valet av jämförelsegrupp, studiens urvalsstorlek samt patientbortfall.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida forskning om KBT skulle gynnas av en ökad standardisering av tillvägagångssätten, samt av att patienter delas in i undergrupper utifrån kliniska kännetecken – detta för att bättre kunna förstå vilka patienter som har störst sannolikhet att dra nytta av behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.ovid.com/journals/jcpt/toc/2004/18030" target="_blank" rel="noopener"&gt;Ovid&lt;/a&gt;. (har temanummer om KBT mot schizofreni)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Beteendeterapi"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Han hittades död i skogen – familjen kan få vänta halvår på svar</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/357-gruppboende/12449-han-hittades-doed-i-skogen-familjen-kan-fa-vaenta-halvar-pa-svar" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-14T16:18:00+01:00</published>
		<updated>2026-11-14T16:18:00+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/357-gruppboende/12449-han-hittades-doed-i-skogen-familjen-kan-fa-vaenta-halvar-pa-svar</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://image-api.sr.se/v1/static/AA/91/2cc05f30-2caf-4fcb-9d88-adf1bef40c25.jpg" width="400" alt="Huu Bach" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Huu Cam Bach&lt;/strong&gt; lämnade &lt;strong&gt;LSS-boendet i Gnosjö&lt;/strong&gt; för att gå och klippa sig hos en bekant – åtta timmar senare hittades han död i skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger polisen att familjen kan få vänta uppemot ett halvår för att få besked om vad han dog av och vad som kan ha hänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Cecilia Thelin&lt;/strong&gt; är förundersökningsledare på polisen i Värnamo, och berättar varför det dröjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyssna hos &lt;a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/man-forsvann-fran-lss-boende-i-gnosjo-hittades-dod" target="_blank" rel="noopener"&gt;Sveriges Radio&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://image-api.sr.se/v1/static/AA/91/2cc05f30-2caf-4fcb-9d88-adf1bef40c25.jpg" width="400" alt="Huu Bach" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Huu Cam Bach&lt;/strong&gt; lämnade &lt;strong&gt;LSS-boendet i Gnosjö&lt;/strong&gt; för att gå och klippa sig hos en bekant – åtta timmar senare hittades han död i skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger polisen att familjen kan få vänta uppemot ett halvår för att få besked om vad han dog av och vad som kan ha hänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Cecilia Thelin&lt;/strong&gt; är förundersökningsledare på polisen i Värnamo, och berättar varför det dröjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyssna hos &lt;a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/man-forsvann-fran-lss-boende-i-gnosjo-hittades-dod" target="_blank" rel="noopener"&gt;Sveriges Radio&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Gruppboende"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Neuron upptäckt som kan spela en roll vid schizofreni</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12448-neuron-upptaeckt-som-kan-spela-en-roll-vid-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-14T14:20:01+01:00</published>
		<updated>2026-11-14T14:20:01+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12448-neuron-upptaeckt-som-kan-spela-en-roll-vid-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://thumb.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Natgeologo.svg/330px-Natgeologo.svg.png" class="style" alt="National Geographic" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny 3D-karta över hjärnans rörelsecentrum ger redan upptäckter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sällsynt typ av neuron som kallas &lt;strong&gt;STR D2 SMYD2-HTR7&lt;/strong&gt; fanns, som är belägen i striatum,&amp;nbsp; där information kommer in i basala ganglierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De&amp;nbsp;bar på en kombination av gener som kodar för receptorer som tar upp signaler från dopamin och serotonin.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antipsykotika riktar sig huvudsakligen mot D2-dopaminreceptorerna. &lt;strong&gt;Serotoninreceptorn HTR7&lt;/strong&gt; reglerar humör och kognition, och att blockera den behandlar humör, ångest och andra kognitiva symtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.nationalgeographic.com/science/article/brain-cell-map-basal-ganglia-neuron-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener"&gt;National Geographic&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://thumb.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fc/Natgeologo.svg/330px-Natgeologo.svg.png" class="style" alt="National Geographic" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny 3D-karta över hjärnans rörelsecentrum ger redan upptäckter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sällsynt typ av neuron som kallas &lt;strong&gt;STR D2 SMYD2-HTR7&lt;/strong&gt; fanns, som är belägen i striatum,&amp;nbsp; där information kommer in i basala ganglierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De&amp;nbsp;bar på en kombination av gener som kodar för receptorer som tar upp signaler från dopamin och serotonin.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antipsykotika riktar sig huvudsakligen mot D2-dopaminreceptorerna. &lt;strong&gt;Serotoninreceptorn HTR7&lt;/strong&gt; reglerar humör och kognition, och att blockera den behandlar humör, ångest och andra kognitiva symtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.nationalgeographic.com/science/article/brain-cell-map-basal-ganglia-neuron-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener"&gt;National Geographic&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Polyaminstressrespons vid schizofreni: Ett translationellt ramverk bortom dagens farmakologi</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12447-polyaminstressrespons-vid-schizofreni-ett-translationellt-ramverk-bortom-dagens-farmakologi" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-14T13:47:37+01:00</published>
		<updated>2026-11-14T13:47:37+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/12447-polyaminstressrespons-vid-schizofreni-ett-translationellt-ramverk-bortom-dagens-farmakologi</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://ars.els-cdn.com/content/image/1-s2.0-S0278584626X20048-cov200h.gif" class="style" alt="artikel" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av schizofreni förlitar sig fortfarande på dopaminriktade antipsykotika, men ouppfyllda behov kvarstår inom negativa symtom, kognition och verklig funktion.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreslår vi &lt;strong&gt;Polyamine Stress Response (PSR)&lt;/strong&gt; som ett systemnivåprogram initierat genom stressdriven återställning av intracellulära polyaminpooler, med nedströms konsekvenser för oxidativ belastning, gliaresponser, membrandynamik och kretsstabilitet.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi positionerar vidare PSR som ett potentiellt konserverat &lt;strong&gt;stressresponsprogram&lt;/strong&gt; för hjärnsjukdomar, där schizofreni är viktigt att undersöka.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Arginin-kväveoxid-agmatin-polyamin-övergången&lt;/strong&gt; gör viktiga PSR-värden synliga och handlingsbara.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis från studier på människor och djur tyder på att agmatinas kan fungera som en reglerande nod som formar agmatintonus.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är nära ett projekt som först använder &lt;strong&gt;polyamin-fluxmodulatorer som läkemede&lt;/strong&gt;l i djurmodeller, och sedan går vidare mot mer selektiva modulatorer om signalerna är konsekventa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42600837/" target="_blank" rel="noopener"&gt;PubMed&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://ars.els-cdn.com/content/image/1-s2.0-S0278584626X20048-cov200h.gif" class="style" alt="artikel" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av schizofreni förlitar sig fortfarande på dopaminriktade antipsykotika, men ouppfyllda behov kvarstår inom negativa symtom, kognition och verklig funktion.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreslår vi &lt;strong&gt;Polyamine Stress Response (PSR)&lt;/strong&gt; som ett systemnivåprogram initierat genom stressdriven återställning av intracellulära polyaminpooler, med nedströms konsekvenser för oxidativ belastning, gliaresponser, membrandynamik och kretsstabilitet.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi positionerar vidare PSR som ett potentiellt konserverat &lt;strong&gt;stressresponsprogram&lt;/strong&gt; för hjärnsjukdomar, där schizofreni är viktigt att undersöka.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Arginin-kväveoxid-agmatin-polyamin-övergången&lt;/strong&gt; gör viktiga PSR-värden synliga och handlingsbara.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis från studier på människor och djur tyder på att agmatinas kan fungera som en reglerande nod som formar agmatintonus.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är nära ett projekt som först använder &lt;strong&gt;polyamin-fluxmodulatorer som läkemede&lt;/strong&gt;l i djurmodeller, och sedan går vidare mot mer selektiva modulatorer om signalerna är konsekventa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42600837/" target="_blank" rel="noopener"&gt;PubMed&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya rön"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Roluperidon mot negativa symtom på schizofreni: Insikter från utvecklingsexperter</title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/nya-lakemedel/11921-roluperidon-mot-negativa-symtom-pa-schizofreni-insikter-fran-utvecklingsexperter" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-04-09T20:00:17+02:00</published>
		<updated>2026-04-09T20:00:17+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/nya-lakemedel/11921-roluperidon-mot-negativa-symtom-pa-schizofreni-insikter-fran-utvecklingsexperter</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/PsychiatricTimesLogo1-min.png" alt="PsychiatricTimesLogo" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primära negativa symtom är fortfarande underdiagnostiserade, dåligt behandlade och centrala för funktionsnedsättning, medan dopaminblockerande antipsykotika huvudsakligen åtgärdar psykos och kan förvärra sekundära negativa symtom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roluperidon motverkar&lt;strong&gt; sigma2-, 5-HT2A- och α1A-receptore&lt;/strong&gt;r utan direkta dopamin- eller histamineffekter, och kan öka BDNF och GDNF, vilket potentiellt stöder neuronal plasticitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roluperidon avser att behandla &lt;strong&gt;specifikt negativa symtom&lt;/strong&gt; vid schizofreni med en minskad risk för biverkningar som vanligtvis ses vid antipsykotika.Två randomiserade kontrollerade studier har visat att roluperidon gav förbättring jämfört med placebo när det gäller att förbättra negativa symtom och personlig social prestation och tolererades mycket väl.&amp;nbsp;Snart startar den slutliga studien FAS 3, som skall bevisa att effekt mot negativa symptom finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/roluperidone-for-negative-symptoms-of-schizophrenia-insights-from-development-experts" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatric Times&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minerva Neurosciences webbinarium rapporterade att roluperidon i monoterapi &lt;strong&gt;förbättrade primära negativa symtom och funktion&lt;/strong&gt; hos stabila patienter med schizofreni som hade&lt;strong&gt; låg återfallsrisk&lt;/strong&gt;. Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/reviewing-roluperidone-as-treatment-for-negative-symptoms-in-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatric Times&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/PsychiatricTimesLogo1-min.png" alt="PsychiatricTimesLogo" class="style" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primära negativa symtom är fortfarande underdiagnostiserade, dåligt behandlade och centrala för funktionsnedsättning, medan dopaminblockerande antipsykotika huvudsakligen åtgärdar psykos och kan förvärra sekundära negativa symtom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roluperidon motverkar&lt;strong&gt; sigma2-, 5-HT2A- och α1A-receptore&lt;/strong&gt;r utan direkta dopamin- eller histamineffekter, och kan öka BDNF och GDNF, vilket potentiellt stöder neuronal plasticitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roluperidon avser att behandla &lt;strong&gt;specifikt negativa symtom&lt;/strong&gt; vid schizofreni med en minskad risk för biverkningar som vanligtvis ses vid antipsykotika.Två randomiserade kontrollerade studier har visat att roluperidon gav förbättring jämfört med placebo när det gäller att förbättra negativa symtom och personlig social prestation och tolererades mycket väl.&amp;nbsp;Snart startar den slutliga studien FAS 3, som skall bevisa att effekt mot negativa symptom finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/roluperidone-for-negative-symptoms-of-schizophrenia-insights-from-development-experts" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatric Times&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minerva Neurosciences webbinarium rapporterade att roluperidon i monoterapi &lt;strong&gt;förbättrade primära negativa symtom och funktion&lt;/strong&gt; hos stabila patienter med schizofreni som hade&lt;strong&gt; låg återfallsrisk&lt;/strong&gt;. Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/reviewing-roluperidone-as-treatment-for-negative-symptoms-in-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatric Times&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Nya läkemedel"/>
		<category term="Läkemedel"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Bästa medicinerna mot viktökning av antipsykotika</title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12153-baesta-medicinerna-mot-viktoekning-av-antipsykotika" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-07-15T10:13:18+02:00</published>
		<updated>2026-07-15T10:13:18+02:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12153-baesta-medicinerna-mot-viktoekning-av-antipsykotika</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Wegovy_-_Semaglutide.jpg" width="320" alt="Wegovy Semaglutide" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Semaglutid&lt;/strong&gt; var associerat med större viktminskning hos patienter som tog antipsykotika för schizofrenispektrumstörning (SSD) än andra viktminskningsläkemedel, visade en ny systematisk granskning och nätverksmetaanalys.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Forskarna analyserade data om 39 farmakologiska viktminskningsbehandlingar och fann att &lt;strong&gt;semaglutid&lt;/strong&gt; gav en viktminskning på nästan &lt;strong&gt;11 kg&lt;/strong&gt;.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De näst största förlusterna rapporterades hos dem som fick &lt;strong&gt;liraglutid, topiramat, metformin och exenatid&lt;/strong&gt;, med minskningar från &lt;strong&gt;3 kg till drygt 5 kg.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Aripiprazol&lt;/strong&gt; gav mer viktminskning jämfört med placebo, men säkerheten för bevisen för det var mycket låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.medscape.com/viewarticle/weight-loss-while-taking-antipsychotics-which-drug-works-2026a1000nkf" target="_blank" rel="noopener"&gt;Medscape&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color: #ffff00;"&gt;Läs mer om studien i&lt;/span&gt; &lt;a href="https://www.nationalelfservice.net/mental-health/schizophrenia/semaglutide-metformin-and-antipsychotic-weight-gain-in-schizophrenia/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Mental Elf&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs Abstract hos &lt;a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42418179/" target="_blank" rel="noopener"&gt;PubMed&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan liknande studie beskrivs i &lt;a href="https://www.nationalelfservice.net/treatment/medicine/anti-obesity-medicine/new-heavyweight-contender-against-antipsychotic-weight-gain-semaglutide-enters-the-ring/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Mental Elf&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Wegovy_-_Semaglutide.jpg" width="320" alt="Wegovy Semaglutide" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; float: left;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Semaglutid&lt;/strong&gt; var associerat med större viktminskning hos patienter som tog antipsykotika för schizofrenispektrumstörning (SSD) än andra viktminskningsläkemedel, visade en ny systematisk granskning och nätverksmetaanalys.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Forskarna analyserade data om 39 farmakologiska viktminskningsbehandlingar och fann att &lt;strong&gt;semaglutid&lt;/strong&gt; gav en viktminskning på nästan &lt;strong&gt;11 kg&lt;/strong&gt;.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De näst största förlusterna rapporterades hos dem som fick &lt;strong&gt;liraglutid, topiramat, metformin och exenatid&lt;/strong&gt;, med minskningar från &lt;strong&gt;3 kg till drygt 5 kg.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Aripiprazol&lt;/strong&gt; gav mer viktminskning jämfört med placebo, men säkerheten för bevisen för det var mycket låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.medscape.com/viewarticle/weight-loss-while-taking-antipsychotics-which-drug-works-2026a1000nkf" target="_blank" rel="noopener"&gt;Medscape&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color: #ffff00;"&gt;Läs mer om studien i&lt;/span&gt; &lt;a href="https://www.nationalelfservice.net/mental-health/schizophrenia/semaglutide-metformin-and-antipsychotic-weight-gain-in-schizophrenia/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Mental Elf&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs Abstract hos &lt;a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42418179/" target="_blank" rel="noopener"&gt;PubMed&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan liknande studie beskrivs i &lt;a href="https://www.nationalelfservice.net/treatment/medicine/anti-obesity-medicine/new-heavyweight-contender-against-antipsychotic-weight-gain-semaglutide-enters-the-ring/" target="_blank" rel="noopener"&gt;The Mental Elf&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Läkemedel"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Därför riskerar personer med psykisk sjukdom att dö i förtid</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/344-kroppslig-halsa/12446-daerfoer-riskerar-personer-med-psykisk-sjukdom-att-doe-i-foertid" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-13T09:43:41+01:00</published>
		<updated>2026-11-13T09:43:41+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/344-kroppslig-halsa/12446-daerfoer-riskerar-personer-med-psykisk-sjukdom-att-doe-i-foertid</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://image-api.sr.se/v1/static/AA/91/f06006f2-a4d8-4698-9375-4e727253ec30.jpg" width="320" alt="Ioana Petersson" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med &lt;strong&gt;allvarliga psykiska sjukdomar&lt;/strong&gt; som schizofreni, djup depression eller bipolär riskerar att dö 15 till 20 år tidigare än personer utan dessa sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om en högre risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, vilket kan kopplas till långvarig stress och en mindre hälsosam livsstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men sjukvården har blivit bättre på att arbeta förebyggande, menar &lt;strong&gt;Iona Petersson&lt;/strong&gt;, verksamhetschef för Psykiatriska kliniken i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyssna hos &lt;a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/allvarlig-psykisk-sjukdom-kopplas-till-tidigare-dod" target="_blank" rel="noopener"&gt;Sveriges Radio&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://image-api.sr.se/v1/static/AA/91/f06006f2-a4d8-4698-9375-4e727253ec30.jpg" width="320" alt="Ioana Petersson" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; float: right;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med &lt;strong&gt;allvarliga psykiska sjukdomar&lt;/strong&gt; som schizofreni, djup depression eller bipolär riskerar att dö 15 till 20 år tidigare än personer utan dessa sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om en högre risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, vilket kan kopplas till långvarig stress och en mindre hälsosam livsstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men sjukvården har blivit bättre på att arbeta förebyggande, menar &lt;strong&gt;Iona Petersson&lt;/strong&gt;, verksamhetschef för Psykiatriska kliniken i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyssna hos &lt;a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/allvarlig-psykisk-sjukdom-kopplas-till-tidigare-dod" target="_blank" rel="noopener"&gt;Sveriges Radio&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Kroppslig hälsa"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>SchizoOCD! Att reda ut överlappningen mellan tvångssyndrom och schizofreni</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/16-diagnostik/12445-schizoocd-att-reda-ut-oeverlappningen-mellan-tvangssyndrom-och-schizofreni" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-13T08:44:21+01:00</published>
		<updated>2026-11-13T08:44:21+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/16-diagnostik/12445-schizoocd-att-reda-ut-oeverlappningen-mellan-tvangssyndrom-och-schizofreni</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/psychiatrylive.png" class="style" alt="psychiatrylive" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samsjuklighet med &lt;strong&gt;tvångssymptom/OCD vid schizofreni&lt;/strong&gt; är vanligt förekommande (tvångssymptom ~20–30 %; &lt;strong&gt;OCD ~12–20 %&lt;/strong&gt;) och ger större symtom, sämre funktion och ökad risk för självmord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att &lt;strong&gt;skilja tvångstankar från vanföreställningar&lt;/strong&gt; beror på insikt, motstånd, fixering i föreställningar och kausala attributioner; "bisarrhet" är diagnostiskt missvisande utan att bedöma funktionell påverkan och tvivel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DSM-5-TR tillåter OCD-diagnos med avsaknad av insikt/vanföreställningar, vilket potentiellt kan flytta fall från psykosspektrumetiketter och förändra behandlingsvalet mellan antipsykotika och ERP/SSRI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra generationens antipsykotika kan utlösa eller förvärra tvångssymptom via serotonerga mekanismer;&lt;strong&gt; klozapin, risperidon och olanzapin&lt;/strong&gt; har högre risk, medan haloperidol sällan är inblandat. Behandling prioriterar vanligtvis psykosstabilisering med läkemedel med lägre tvångssymptom-risk, högdoserade SSRI eller klomipramin för tvångssymptom, Y-BOCS-övervakning, glutamaterg förstärkning och strukturerad ERP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/schizo-obsessed-untangling-the-overlap-between-obsessive-compulsive-disorder-and-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatry.Live&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/psychiatrylive.png" class="style" alt="psychiatrylive" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samsjuklighet med &lt;strong&gt;tvångssymptom/OCD vid schizofreni&lt;/strong&gt; är vanligt förekommande (tvångssymptom ~20–30 %; &lt;strong&gt;OCD ~12–20 %&lt;/strong&gt;) och ger större symtom, sämre funktion och ökad risk för självmord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att &lt;strong&gt;skilja tvångstankar från vanföreställningar&lt;/strong&gt; beror på insikt, motstånd, fixering i föreställningar och kausala attributioner; "bisarrhet" är diagnostiskt missvisande utan att bedöma funktionell påverkan och tvivel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DSM-5-TR tillåter OCD-diagnos med avsaknad av insikt/vanföreställningar, vilket potentiellt kan flytta fall från psykosspektrumetiketter och förändra behandlingsvalet mellan antipsykotika och ERP/SSRI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra generationens antipsykotika kan utlösa eller förvärra tvångssymptom via serotonerga mekanismer;&lt;strong&gt; klozapin, risperidon och olanzapin&lt;/strong&gt; har högre risk, medan haloperidol sällan är inblandat. Behandling prioriterar vanligtvis psykosstabilisering med läkemedel med lägre tvångssymptom-risk, högdoserade SSRI eller klomipramin för tvångssymptom, Y-BOCS-övervakning, glutamaterg förstärkning och strukturerad ERP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/schizo-obsessed-untangling-the-overlap-between-obsessive-compulsive-disorder-and-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatry.Live&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Diagnostik"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Antipsykotika som tillägg vid svårare depression</title>
		<link href="https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12444-antipsykotika-som-tillaegg-vid-svarare-depression" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-13T08:22:38+01:00</published>
		<updated>2026-11-13T08:22:38+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/12444-antipsykotika-som-tillaegg-vid-svarare-depression</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://players.brightcove.net/10203567001/cv3eRkzu9_default/index.html?videoId=6405919745112" allow="encrypted-media" allowfullscreen="allowfullscreen" height="340" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fem tilläggsbehandlingar med antipsykotika som nu är godkända för svårare depression (MDD), är det skillnader i tolerans som avgör det mesta.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panelen matchar specifika biverkningsprofiler med enskilda patienter och ställer in när nedtrappning bör påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Citrome går igenom de fem läkemedel som godkänts för förstärkning utanför den behandlingsresistenta indikationen.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Aripiprazol&lt;/strong&gt; används i stor utsträckning och är tolererbart vid de lägre doser som han föredrar, även om det medför en akatisirisk.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Quetiapin depåtabletter undviker han eftersom trötthet och viktökning gör att många avbryter.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyare alternativen, brexpiprazol (finns i EU), Reagila och lumateperon (finns i USA), anser han generellt sett vara bättre tolererade: brexpiprazol med mindre akatisi, kariprazin i stort sett fritt från sedering och viktökning, och lumateperon fritt från läkemedelsinducerade rörelsestörningar och viktökning, även om det kan orsaka viss sedering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/five-adjunctive-antipsychotics-compared-tolerability-tapering-and-deprescribing" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatry.Live&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;iframe src="https://players.brightcove.net/10203567001/cv3eRkzu9_default/index.html?videoId=6405919745112" allow="encrypted-media" allowfullscreen="allowfullscreen" height="340" width="100%"&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fem tilläggsbehandlingar med antipsykotika som nu är godkända för svårare depression (MDD), är det skillnader i tolerans som avgör det mesta.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panelen matchar specifika biverkningsprofiler med enskilda patienter och ställer in när nedtrappning bör påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Citrome går igenom de fem läkemedel som godkänts för förstärkning utanför den behandlingsresistenta indikationen.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Aripiprazol&lt;/strong&gt; används i stor utsträckning och är tolererbart vid de lägre doser som han föredrar, även om det medför en akatisirisk.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Quetiapin depåtabletter undviker han eftersom trötthet och viktökning gör att många avbryter.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyare alternativen, brexpiprazol (finns i EU), Reagila och lumateperon (finns i USA), anser han generellt sett vara bättre tolererade: brexpiprazol med mindre akatisi, kariprazin i stort sett fritt från sedering och viktökning, och lumateperon fritt från läkemedelsinducerade rörelsestörningar och viktökning, även om det kan orsaka viss sedering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://www.psychiatrictimes.com/view/five-adjunctive-antipsychotics-compared-tolerability-tapering-and-deprescribing" target="_blank" rel="noopener"&gt;Psychiatry.Live&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Läkemedel"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
	<entry>
		<title>Dissociation misstolkas ofta – ny bok ökar kunskapen</title>
		<link href="https://www.viska.se/nyheter1/350-bocker/12443-dissociation-misstolkas-ofta-ny-bok-oekar-kunskapen" rel="alternate" type="text/html"/>
		<published>2026-11-13T07:58:39+01:00</published>
		<updated>2026-11-13T07:58:39+01:00</updated>
		<id>https://www.viska.se/nyheter1/350-bocker/12443-dissociation-misstolkas-ofta-ny-bok-oekar-kunskapen</id>
		<author>
			<name>Administrator</name>
		</author>
		<summary type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://mb.cision.com/Public/13717/4396976/a0fa73c627056b06_800x800ar.jpg" width="320" alt="Lina Skantze" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Dissociation&lt;/strong&gt; är vanligt förekommande men sällan igenkänt, varken i vården, på arbetsplatsen eller av den som själv bär på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplevelser av att inte vara i sin egen kropp eller att världen känns främmande och avlägsen är former av dissociation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta tolkas tillståndet som ångest eller depression. &lt;strong&gt;Lina Skantze&lt;/strong&gt;, leg. psykoterapeut, har därför skrivit boken &lt;strong&gt;Frånvaro av närvaro – om dissociation och vägen tillbaka&lt;/strong&gt;, för att sprida kunskap om dissociativa tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://news.cision.com/se/gothia-kompetens/r/dissociation-misstolkas-ofta---ny-bok-okar-kunskapen,c4396976" target="_blank" rel="noopener"&gt;Gothia Kompetens&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<content type="html">&lt;div class="feed-description"&gt;&lt;p&gt;&lt;img src="https://mb.cision.com/Public/13717/4396976/a0fa73c627056b06_800x800ar.jpg" width="320" alt="Lina Skantze" style="margin-right: 10px; margin-bottom: 10px;" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Dissociation&lt;/strong&gt; är vanligt förekommande men sällan igenkänt, varken i vården, på arbetsplatsen eller av den som själv bär på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplevelser av att inte vara i sin egen kropp eller att världen känns främmande och avlägsen är former av dissociation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta tolkas tillståndet som ångest eller depression. &lt;strong&gt;Lina Skantze&lt;/strong&gt;, leg. psykoterapeut, har därför skrivit boken &lt;strong&gt;Frånvaro av närvaro – om dissociation och vägen tillbaka&lt;/strong&gt;, för att sprida kunskap om dissociativa tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer hos &lt;a href="https://news.cision.com/se/gothia-kompetens/r/dissociation-misstolkas-ofta---ny-bok-okar-kunskapen,c4396976" target="_blank" rel="noopener"&gt;Gothia Kompetens&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</content>
		<category term="Utvald"/>
		<category term="Böcker, Filmer"/>
		<category term="nyhet"/>
		<category term="ROOT"/>
	</entry>
</feed>