– Det känns jätteroligt att bli nominerade till Årets miljöhjälte! Det är ett fint kvitto på att vi är på rätt väg. Det känns extra bra att få uppmärksamma våra ideella krafter som lägger ner otroligt mycket tid och energi på miljö- och klimatfrågor i vår rörelse, säger Cecilia Wesslén, hållbarhetsansvarig, Scouterna.

Scouterna är nominerade för sitt engagemang för de som är framtiden; dagens unga. Scouterna skapar meningsfulla platser där barn och unga får uppleva och utvecklas, samtidigt som de lär sig värna om och respektera naturen. Hållbarhet är en central del av deras vision och genom sin verksamhet strävar de efter att bidra till att skapa ett hållbart samhälle.

Scouterna gratulerar även övriga nominerade: konstnären Maria Vildhjärta Westerberg och ekonomen och entreprenören Stefan Krook.

Priset Årets Miljöhjälte delas ut den 25 november. Vinnaren får ett diplom och 50 000 kronor. 

Mer om Scouternas engagemang för miljö och klimat

För Scouterna är miljö och klimat en självklar del av verksamheten; från att barn och unga lär sig värna naturen, plocka skräp och göra hållbara matval till att scoutkårer arbetar med återbruk och samåkning.

Genom certifieringen Hållbar scoutkår får de lokala kårerna verktyg för att göra hållbara val i verksamheten. Samtidigt har Scouterna på nationell nivå utvecklat sitt hållbarhetsarbete med bland annat klimatsmartare transporter, second hand och hållbara läger.

Scouternas unga medlemmar visar på ett stort engagemang för miljö och klimat. Den senaste medlemsundersökningen visar att hela 96 procent av dem tycker att miljö och klimat är viktigt. Ett flertal motioner till organisationens stämma handlar också om det. Scouter deltar även ofta i stora klimatdemonstrationer och närvarar ibland vid klimattoppmöten genom våra världsorganisationer. 

Länk
Pressmeddelande WWF: Årets Miljöhjälte 2026 – här är kandidaterna

The post Scouterna nominerade till Årets Miljöhjälte av WWF appeared first on Scouterna.

Många distrikt har dock uttryckt en osäkerhet och otydlighet om sin roll. Därför har Scouterna under 2026 gjort en utredning för att förtydliga den. Utredningen har också resulterat i ett förslag till stadgeändring som ska beslutas av Scouternas stämma 2026. Förslaget på ny beskrivning i stadgarna är:

”Distriktets syfte är att stärka scoutrörelsen inom sitt geografiska område. Detta sker genom att möjliggöra och sänka trösklarna för lokal samverkan och engagemang samt stärka utmanar- och roverscouters förutsättningar. Hur detta görs och vad som prioriteras beslutas av scoutkårerna i distriktet.”

Vad betyder den nya beskrivningen av distriktens roll för er som distrikt eller kår? Hur kan ni utveckla distriktets arbete i linje med det? Här finns ett underlag för samtal för styrelser eller arbetsgrupper i distrikt och kårer:

Du kan läsa mer om utredningen här >>

Den fullständiga utredningen kommer att finnas på plats under Demokratijamboree 2026 och tillgängliggöras i samband med den.

The post Distriktens möjligheter appeared first on Scouterna.

Till grund för vägvalet finns en utredning NSF genomförde 2025. NSF:s förbundsmöte beslutade 2025 att bli en del av Movendi; ett beslut som nu bekräftats och träder ikraft.

– Det är mycket roligt att vi nu blir en integrerad del av Movendi Sverige. Vi har varit en del av denna nykterhetsrörelse i nästan 100 år nu. Under alla år har vi knutit samman svensk scouting med nykterhetsrörelsen. Som en aktiv del av den nya nykterhetsrörelsen kan vi bidra till att stärka banden ytterligare bland annat genom att utveckla nykter scouting, säger Anders Ödman, förbundsordförande för NSF.

Nytt samverkansavtal mellan Movendi och Scouterna

Scouterna och Movendi har skrivit ett avtal som ligger till grund för organisationernas samverkan. Den som varit medlem i NSF blir fullvärdig medlem i både Scouterna och Movendi och kan delta fullt ut i båda organisationernas verksamhet. Movendi samlar stora delar av den svenska nykterhetsrörelsen och fortsätter nu också NSF:s arbete för att driva och utveckla scouting med nykter profil. Det nya avtalet möjliggör dessutom ny scoutverksamhet inom ramen för existerande lokalföreningar i Movendi.

– NSF har satt djupa avtryck i svensk scouting. Vi är glada över att tillsammans med Movendi föra traditionen vidare så att unga med engagemang i både scout- och nykterhetsrörelsen även i framtiden kan hitta en självklar plats i Scouterna, säger Johan Pettersson, generalsekreterare för Scouterna.

I samband med det nya beslutet avvecklas NSF som förbund. Det är upp till varje kårstämma att besluta om de vill gå med i Movendi. En före detta NSF-kår som går med i Movendi, fortsätter att vara ansluten till Scouterna. Kårerna kommer att vara parallellt anslutna till både en distriktsorganisation inom Scouterna och en inom Movendi. Vi hälsar de nya kårer som nu ansluter till Scouternas distrikt varmt välkomna. Mer detaljerad information om hur distriktsanslutningen kommer gå till kommer inom kort.

FAQ Samverkansavtal Scouterna-Movendi 

Instruktion till kårerna i NSF 

Vilka beslut behöver kårstämman fatta? 

Att ansluta till Movendi och Scouterna, eller att ansluta enbart till Scouterna, samt stadgeändringar i linje med detta. Exakta att-satser håller på att tas fram. Beslut ska ske senast 30 april 2027. 

Kommer Movendi-scoutkårer behöva göra all medlemsregistrering i både Scoutnet och Movendis kommande medlemssystem? 

Avsikten är att movendikårer ska sköta all sin medlemsregistrering i Scoutnet. Där finns redan det stöd som behövs för att kunna integrera en medlemsdatasynkronisering. Men innan Movendis system är på plats kan vi inte säga exakt vad som kommer gå att göra smidigt. Även i de fall som systemen inte pratar med varandra smidigt så kommer Scouterna och Movendi gemensamt sträva efter att det inte blir en extra administrativ börda för scoutkårerna och medlemmarna. 

Om samverkansavtalet 

Hur får jag tag på samverkansavtalet? 

Hör av dig till info@scouterna.se eller info@movendi.se så delar vi det gärna med dig. Det är inte hemligt men kommer inte publiceras på internet. 

Vad betyder det att movendikårerna har rätt att “ta del av stöd och utveckling från Scouternas kansli när det går att göra på ett resurseffektivt sätt”? 

Kårer anslutna till Movendi söker och tar del av statsbidraget på annat sätt än de flesta kårer. Därför begränsas finansieringen av det stödet. Formuleringen ger Scouterna möjlighet att ge en mindre mängd stöd, exempelvis utifrån existerande processer eller i samarbete med andra scoutkårer. För besök av utvecklingskonsulenter, insatser på längre sikt eller utveckling av metodmaterial som handlar särskilt om scouting med nykter profil hänvisas till Movendi. Ambitionen är att insatser från respektive förbund ska komma övriga scoutsverige till del. En del i denna överenskommelse är också att Movendi fortsätter satsa på scouting och utveckling, på ett sätt som ska komma hela scoutsverige till del. 

Hur kommer scouting i Movendi att se ut? 

Kommer följa Movendis grafiska profil och förhålla sig till Scouternas kommunikationsriktlinjer. Tanken är att kommunikationen ska upplevas komma från båda organisationerna. Nu när besluten är fattade så kommer Movendi inleda en arbetsgrupp som ser över detta. Scouterna kommer vara med så att den grafiska utformningen matchar våra ambitioner. 

Vad är tanken med ny verksamhet inom Movendis lokalföreningar? 

Genom detta avtal så kan Movendis lokalföreningar börja bedriva scoutverksamhet. Planen är att det ska ske genom en stadgelydelse som ingår i lokalföreningarnas normalstadga och kan aktiveras ifall lokalföreningen vill bedriva scoutverksamhet. Då räcker det att Scouternas styrelse formellt bekräftar anslutningen och att lokalföreningen sätter igång. Intentionen är att utöver scoutparagrafen i den vanliga lokalföreningsstadgan ta fram en scoutkårsstadga för lokalföreningar i Movendi. 

Kommer Movendi-kårer vara direkanslutna eller inte? 

I korthet, ja de kommer vara direktanslutna i ordets vanligaste bemärkelse, och de kommer ha tillgång till Scouterna tjänster och verktyg (med undantag för begränsningar i konsulentstöd enligt ovan).  Ordet direktanslutning används för olika saker och orsakar viss förvirring så Scouterna håller på att se över språkbruket i vår allmänna kommunikation för att göra det tydligare. Eftersom kårerna även är anslutna till Movendi så kallar vi det för dubbelanslutning. En kår som bara är ansluten till Scouterna kallar vi för enkelansluten. 

Hur betalar jag medlemsavgift till Movendi? 

Alla medlemsavgifter betalas via Scouternas medlemsfaktura.

Scouternas distrikt 

När ansluts kåren till Scouterna-distrikt? 

Kårer ansluts till Scouterna-distrikten efter 30 april 2027, när respektive distriktsstyrelse bekräftat medlemskap. Ifall kåren lämnar nykterhetsrörelsen och går över till bara Scouterna kan annat datum gälla efter överenskommelse med distriktet. Ifall kåren ansluter till både Movendi och Scouterna finns möjlighet att kårstämman fattar ett aktivt beslut om att inte gå in i ett Scouterna-distrikt. För Movendikårer finns möjligheten att gå ur ett Scouterna-distrikt även vid senare tillfälle. 

Vad behöver Scouterna-distrikt göra för att välkomna de nya kårerna? 

Som vanligt bekräftar distriktet nya medlemskap enligt vanlig rutin, och välkomnar de nya medlemmarna. Se till så de känner sig välkomna och inbjudna. För att underlätta hanteringen så samlas medlemskapsfrågan till efter 30 april. För de kårer som väljer att ansluta till bara Scouterna så finns möjligheten att bekräfta medlemskapet tidigare enligt samma rutin som för andra nya kårer till distriktet. För hjälp eller frågor, hör av er till Adam Lundberg på Scouterna (adam.lundberg@scouterna.se ). 

Hur kommer Movendis distrikt att fungera? 

Det pågår en utredning kring detta inom Movendi som väntas vara klar till Movendis riksmöte i november 2027. 

Vad gäller regionala bidrag för distrikt i och med dubbelanslutning? 

Movendis distrikt har förtur för de bidrag som bara kan sökas av ett distrikt men lokalt kan annat bestämmas 

På grund av detta kan Scouterna-distrikt göra vissa begränsningar för vad kårer kan få ut från distriktet, men som medlem ska du kunna delta på samma sätt som alla andra. 

Exempel: kanske inte går att boka distriktslokalen eller söka pengar från vissa utlyselser, men alla scouter ska vara välkomna på arrangemang på samma villkor. 

Kontakt

Förtydliganden eller ytterligare frågor hänvisas till Teo Elmfeldt, teo.elmfeldt@scouterna.se, (Scouternas styrelse) eller Vidar Aronsson, vidar.aronsson@movendi.se, (Generalsekreterarare Movendi).

För hjälp med övergången, hör av er till Adam Lundberg, adam.lundberg@scouterna.se, eller info@movendi.se. 

The post Nykterhetsrörelsens Scoutförbund välkomnas i Movendi appeared first on Scouterna.

Det är en fantastiskt fin dag. Fjällvärlden har vaknat på sin allra bästa sida. Vid randen på en myr nära Ulvåns porlande vatten sitter en testpatrull med knorrande magar. De är deltagare på Mullfjällets familjevecka 2026 och kommer från olika scoutkårer i landet. I dag är de ute på hajk och har gått någon kilometer uppströms från fjällstationen Storulvån. Nu är det dags för lunch – och ett test för tidningen Scout. 

Testpatrullen består av tre familjer. Det finns 31 olika påsar med frystorkad mat. Alla får välja en rätt som de vill testa. Nu ska maten tillagas. Sen ska den smakas och betygsättas.

– Jag har valt spaghetti carbonara!

Nils visar upp sin påse. Han berättar att det är hans favoriträtt i skolan, därför har han valt den. Men tänk om den smakar annorlunda – den är ju ändå frystorkad. Är han rädd för det?

– Neej!

Alla börjar pyssla med maten. Någon tycker att förpackningen var lite svår att öppna för ett barn. Någon annan tycker att frystorkat är ett enkelt sätt att laga mat på. En tredje testdeltagare konstaterar att påsmaten nog är väldigt lätt att packa med sig i en ryggsäck.

– Ska vi börja, Lovis?

Isak frågar sin syster. Mamma Lena och pappa Thomas får vänta lite till. Han tittar på påsen och ser att det finns väldigt tydliga instruktioner för hur man ska göra. Det är inte särskilt svårt att laga frystorkad mat: Tillsätt varmt vatten i påsen som maten ligger i och ha lite tålamod. Sen är det klart.

– Ta tid. 10 minuter! beordrar Isak.

Några i testpatrullen har varit i fjällen tidigare. För några andra är det första gången. Men de har redan hunnit bestiga både Åreskutan och Mullfjällets topp. Dagens utflykt är lite lugnare. Och de har tur – det är inte alltid Jämtlands fjällvärld ställer upp med t-shirtväder.

I nästa familj finns Mira och hennes mamma. De är vegetarianer och provar vegetariska rätter. Mira, som är jättehungrig, valde pasta med tomat och vitlök. Nu ska hon testa sin lunch.

– Den smakar lite … syrligt. Jag ville att det skulle vara gott! säger hon lite besviken. Tomatpasta brukar vara en favorit hemma.

– Vill du smaka lite av min couscousgryta? Den är ganska stark, har lite vuxen smak och har linser i, frågar mamma Viktoria.  

– Nej …  

– Vilken tur att vi har med lite snabbnudlar då!

I den tredje familjen, med Nils, Juni och mamma Ninas, äts det för fullt. Både Nils och Juni är mycket nöjda med sina matval.

– Mmmm! säger Nils.

Han ger tummen upp. Carbonaran slinker ner i stora tuggor.

– Det är godare än skolans! Jag måste stjäla din plånbok så jag kan köpa fler, säger han till mamma Nina.

Juni ger sin maträtt spaghetti bolognese bra betyg, fem av fem.

– Den var jättegod!

Mamma Nina har valt tacogryta. Hon tittar ner på den:

– Den här ser däremot ut lite … som något som hänt en lördagskväll!

Hon får igenkännande skratt från andra vuxna. Just utseendet på några av maträtterna drar ner betyget något, i alla fall hos de vuxna. Men Nina upptäcker att grytan smakar mycket godare än den ser ut.

Äntligen är det Isaks tur att få äta sin maträtt thai red curry. Även han får ett första gott intryck av sin frystorkade thaimat.

– Det luktar gott! Den var lite starkare än jag trodde att den skulle vara. Den smakar nog egentligen mest starkt.

– Först var den god, men sen smakade den inte särskilt mycket, funderar Lovis över sin laxpasta. Och det var inte så mycket lax och ärtor! 

– Nils! ropar Isak. Får jag smaka din carbonara?

Plötsligt smakas det ur alla möjliga påsar. Bara den rena tomatpastan får lite lägre betyg. Och några stödnudlar åkte också fram ur gömmorna hos fler än en. Det är viktigt att bli ordentligt mätt när man är till fjälls. Här har Thomas och Lena en fundering: Hur mycket energi får man egentligen i sig av frystorkad mat?

– Den innehåller inte så mycket. Om man är ute någon dag så är det ju ingen fara. Men om man ska gå en längre vandring med tung packning så innehåller frystorkad mat lite väl lite energi för att man ska orka.

Pappa Thomas, med bakgrund inom det militära, tipsar också om att piffa maten med lite egna kryddor, som Tabasco eller riven parmesan. Då blir den mer smakrik. Ett annat bra tips är att röra om. Det märker Lovis och Mamma Lena. Först var de lite besvikna över hur lite protein det var i påsen med laxpasta.

– Titta, det fanns en hel del lax och ärtor! Men de fanns allra längst ner i påsen, under pastan.

En till sak kommer upp som lite negativt: Priset.

– Påsarna är ganska dyra. 189 kronor kostade vårt märke, säger Viktoria.  

– Man brukar kunna hitta bra erbjudanden där man kan köpa fem och betala för fyra, säger Thomas. Men det är klart, de kostar ju lite…  

– Titta!

På Junis ena arm kryper en grön, centimeterlång liten larv. Lugnet har lagt sig och barnen sprider ut sig över myren, det finns mycket att upptäcka. Föräldrarna börjar tänka på kaffe. Som efter en vanlig lunch. 

Så tänker föräldrarna om frystorkad mat

Man slipper disk. Man behöver bara ta med en skräppåse.
Det smakar inte som när vi var unga, utan mycket bättre.
Tänk på att inte bara ta med rätter gjorda på tomat, det blir enformigt.
Ta med egna kryddor för att piffa till maten. Ett hett tips är Tabasco eller riven parmesan.
Glöm inte snacks, som nötter och gott fika, om du är ute på tur med barn. Det behövs mer mat än du kan tro.

Mullfjällets familjevecka

Familjeveckan är ett av Scouternas arrangemang. Det hålls varje år och ordnas av ideella scoutledare. Under veckan samlas familjer från olika delar av Sverige för att lära känna varandra och lära sig om fjällmiljö. De gör dagsvandringar tillsammans med erfarna ledare, badar i en fjälljokk, lagar mat ute och utforskar fjällvärlden. De bor i Scouternas fjällstuga i Duved, Mullfjällsstationen, med modernt kök och bastu.

Familjer med barn, ungdomar och vuxna i alla åldrar kan delta. Det krävs ingen fjällvana, men det är bra att ha god grundkondition och ett sug efter att få nya vänner.

Om Mullfjällets familjevecka

The post Gott, mättande eller enkelt? appeared first on Scouterna.

Det luktar nykokt gröt och sommarfuktigt gräs. En scout letar efter sin vattenflaska. En annan försöker göra en vänskapsknop på halsduken i sista stund. Över hela lägerområdet hörs röster från patruller som är på väg mot dagens första programpass.

Jamboree26 är igång. För bara några dagar sedan var Norra Åsum ett stort, tomt fält utanför Kristianstad i Skåne. Nu är platsen en stad, efter en invigning där tusentals händer svajade i luften till Medinas musik. Och där scouter över hela fältet ropade sig hesa med ”Oggy Oggy Oggy! Oi Oi Oi!”. Under en vecka bor omkring 18 000 scouter, ledare och funktionärer här. Gatuskyltar har kommit upp som visar att vi nu går längs med Bästisboulevarden, som korsar Kompisgatan.

– Akta, akta! Håll avstånd från viruset!

Sanna Friedenthal ropar i megafonen och springer fram i sjukvårdskläder, munskydd och med handspriten i högsta hugg. Hon försöker springa ikapp viruset, Annika Johansson. Båda är avdelningsansvariga för programpasset Karantän och har spenderat massvis med tid på att bygga upp det.

– Egentligen är vi jättetrötta, men man får sådan energi av att se allt detta funka! säger Sanna innan hon springer vidare.

Inne på Karantän finns ett laboratorium, sjukhus, apotek, samhälle och smittskyddscentral. Det har skett ett farligt virusutbrott i ett skogsparti som nu har satts i karantän. Virusforskarna behöver scouternas hjälp innan smittan blir en pandemi. Inne på laboratoriet pågår metaboliska experiment.

Äventyrarna Emilia och Lidia från Nacka Equmenia ska proväta torkade larver.

– De smakar ungefär som riskakor med pizzasmak, tycker Emilia.
– Och titta, den här har nästan ett ansikte! utbrister Lidia.

Båda tycker att det var ganska gott.

– Höger om, ett, två, tre. Najs! Scoutapplåd! ropar ledare Yonan.

I ett skogsbryn tar sig skrattande SOSF-scouter fram på tandemskidor iklädda hörselkåpor. Sex kårer från Suryoyo Ortodoxa Scoutförbund har i år åkt på jamboree tillsammans.

– Det här är första gången vi är med på en svensk jamboree. Det är så häftigt! berättar Yonan.

Kanske är det roligast kring tälten.

– Vi har haft väldigt roligt på byn, med Yatzy, Uno och framför allt väldigt mycket vattenkrig i värmen, säger Breskela.

En eftermiddag mitt i lägerveckan är det extra högt tempo ute i byarna. Det verkar som om varenda scout är igång och surrar någonting. På kvällen är det nämligen dags för jamboreens Tillsammansfest där varje by för en kväll förvandlas från en plats för sömn och måltider till ytor för utmaningar, smakprov och hinderbanor.

I många byar sitter fotoväggar. Ärentuna och Lyckebo scoutkår lät besökarna fira ”jul i juli” med dans runt granen. Dalakårerna ordnade skidåkning på gräs i sann Vasaloppsanda. I by 246 kunde man svinga sig i lian till en hängbro, och på andra sidan Kompisvägen stod ett högt utkikstorn. En sjöscoutkår serverade popcorn, en annan öppnade ett karaoketält och i by 120 skapade scouter en stor, färgglad vävning tillsammans. Och så mitt i allt:

– Kom och smaka surströmming!

Luleå-Hertsön scoutkår bjuder och många modiga scouter vågar testa. Nu får de surströmmingsmärket.

En förmiddag tar vi oss till lägrets stora torg: Hjärtat. Här finns en juicebar, klättervägg, lägerkyrka, spelhall och till och med en egen radiostation.

Inne på juicebaren har dagens två smaker fått namnen Berry banana och Ginger glow. På eftermiddagen ringlar kön lång mellan plastpalmer och lastpallsbyggda soffor. De är fyllda av scouter som vill ta en svalkande paus i en solstol eller hängmatta.

Vid torget finns också en gulmålad plåtcontainer. Och så en bit bort: Tre lastpallar med en liten låda ovanpå som innehåller en vit, fast telefon. Lägerradiochef Patricia Ståhl lyfter på luren. Hon berättar att jättemånga scouter använder telefonerna för att ringa in till radiostationen. Finlands jamboreechef, politiker och nyfikna scouter har bland annat besökt sändningarna.

– Det roliga med att ha jamborreradio är att man får möjlighet att ta del av så många scouters lägerupplevelser genom radion, säger Patricia.

Inne i radiocontainern sänder Attle Käck Karlsson och Florenz Sörling lägerradio.

– Det är många scouter från andra länder som har varit nyfikna, berättar Attle.

Vi kikar in i spelhallen på torget. Här lyser färgglada lampor och vimplar täcker hela taket. Det myllrar av besökare som alla är här för att lösa kluriga utmaningar, tävla och ta sig an tekniska uppdrag. Spårare Arvid, Eslövs scoutkår, är en. Han sitter koncentrerat redo att rulla bollarna i hålen så att bilar rör sig framåt i ett race.

– Det är så kul att få göra så många olika aktiviteter på en jamboree, som detta. Stora läger är roligare. Fast ibland kan det vara för stort och man vill vara själv, då lägger jag mig och vilar i portalen, säger han.

Hallen är fylld till bredden av scouter och uppfinningar. Några spelmaskiner är tjugo år gamla. Maskinerna tillhör Equmenia i Orrefors där Magnus Ripheden fortsätter bygga nya tillsammans med tre andra. De testar alltid sina idéer på scouterna i kåren.

– Det är perfekt med scouterna när man har en idé. De är bra på att lösa problem, säger Magnus.

Flera maskiner är nybyggda inför jamboreen.

– Vi är överraskade av hur mycket folk som är här i spelhallen om dagarna. Man somnar direkt på kvällen, om man säger så.

Längst bort på området väntar Riktningarnas borg. För att komma in måste scouterna besöka fyra väktare. Självkännaren ställer frågor om vem du är. Rättvisaren handlar om rätt och fel. Vandraren visar vägen framåt. Och Stjärnskådaren ställer frågor om tro, hopp och framtid.

När scouterna samlat nycklarna öppnas portarna. Här väntar en plats för att fundera ut nästa väg. Det gör man förstås bäst i hängmattor och med popcorn.

– Det var väldigt skönt att få känna och prata en stund, inte bara klura och tänka som man har gjort på många andra programpass, säger utmanaren Tanja.

Hon har landat i skuggan intill en hängmatta. Kanske är det extra skönt eftersom scouterna kom in i tälten först vid tre på natten kvällen innan. Utmanarhubben är nämligen riktigt kul om kvällarna, får vi höra.

– På dagarna löser vi uppgifter ihop och lever lägerliv, det är som en uppladdning. Sen är kvällen utmanarnas tid för att vara sociala. Det är då vi hittar djupa connections, säger Elsa.

– Lägerstämningen på jamboreen är skön. Vi är i en scoutbubbla nu av sömn och lycka. Det är ingen som bryr sig om sociala medier och ingen som vill åka hem, säger Emilia.

För en vecka sedan kände många i patrullen bara varandra. Nu är ryggsäckarna fulla av swoppade märken, scoutskjortorna är smutsigare och det är svårt att hitta rena strumpor i tälten. Någon har lärt sig att surra en portal. Någon har vågat prata engelska för första gången.

När alla 18 000 scouter samlats tätt en sista gång under avslutningen håller kungen tal. Han påminner om att scouter aldrig är ensamma. ”Ni vet ju om att det finns 60 miljoner scouter runt omkring i världen som är era vänner”, säger han innan han avslutar med Raketen. Ett jubel exploderar över fältet.

Snart rivs tälten, slanorna lastas och det är dags att längta till nästa sommarläger. På en anslagstavla har någon tejpat upp vita papper och frågat ”Vilka erfarenheter tar du med dig hem?”.

”Att läger är skitkul” har någon skrivit med röd penna längst ner till höger. ”Det är lätt att hitta kompisar” skriver någon annan. Och i mitten står det ”att man kan skaffa kompisar genom att bara prata med främlingar”.

Lägret i siffror

600 000
ideella timmar. Så mycket tid har lagts av funktionärer och ledare för att skapa scoutlägret. Det motsvarar 300 heltidsjobb under ett år.

800
scouter. Så många åkte med ett eget SJ-tåg till Jamboree26. Det var flera scoutkårer inom Equmenia som valt att chartra specialtåg för att resa tillsammans till lägret.

12
kilometer. Så långt räckte alla köttbullar, fiskbullar, kycklingbullar och plantbullar som åts under jamboreen.

800
kilo bananskal blev det. Och nästan en hel container fylld med grillost.

The post Jamboree26 – stunder av lycka appeared first on Scouterna.

Ropet hörs högt och tydligt:

– En gång Stigfinnare.
– Alltid Stigfinnare!

Sebastian inleder och scouterna svarar innan de sätter sig på stockarna runt brasan, där lågor flämtar i mörkret. Eller vänta nu. Brasan är egentligen några lyktor och stockarna ligger inte på marken, utan på ett golv. Och när mötesceremonin är avslutad tänds lamporna i taket. Och i den underjordiska lokalen mitt i centrala Stockholm är allt som vanligt igen.

Adolf Fredriks Scoutkår har ingen stuga i skogen. I stället försöker de inreda en källare på 205 kvadratmeter så att den känns så scoutig som möjligt.

– Det här var skyddsrum under andra världskriget. När kriget var slut ville fastighetsägaren att vi skulle ta över lokalen, säger Sebastian von Schmalensée, som är ordförande i kåren.

De brukar kalla sig för Sveriges mest centralt belägna scoutkår. Lite på skämt. Men i Stockholm är de den kår som ligger närmast centralstationen, bara ett stenkast från Drottninggatan med Adolf Fredriks kyrka precis utanför porten. Många har nog inte en aning om att det finns en scoutlokal här. Men under jord finns vindlande gångar med olika rum och förråd. Längs en korridor finns patrull-lyorna. Det är små rum där patrullerna kan samlas.

I en av lyorna sitter några scouter hopträngda vid ett bord och pratar. I ett skåp har de grejer som yxa, kniv, lykta och loggbok. Halva rummet är målat i gult och halva i grått, för att visa att två patruller delar på lyan: Vesslan och Vargen. Just i kväll är Vargen på plats. Scouterna ser flera fördelar med att vara scout mitt i stan.

– Det är ju bra att det finns en scoutkår mitt i stan för oss som bor här, säger Sofie.

Hon och hennes scoutkompisar är vana vid att väcka en del uppmärksamhet när de går ut på stan i sina blåa skjortor. Ellen skrattar och förklarar:

– Folk kommer fram och säger: Är ni scouter? Jag var också scout när jag var barn!
– När vi sitter och eldar bredvid Sveavägen blir de lite förvånade, säger Arvid.

Några gånger per termin åker de ut till platser närmare naturen, men till vardags håller Adolf Fredrik-scouterna till i någon av parkerna i Vasastan. Det blir oftast Tegnérlunden eller Observatorielunden. I kväll bär det av till ”Obsan”. Men först måste all utrustning plockas fram och kånkas med. Det kan vara en utmaning.

– Bårstängerna är här nere. Späntknivar har de i sina skåp, säger scoutledaren Ellinor Gudmundsson.
– Fotogenlyktor finns i förrådet, men fyrfat, galler och presenning är på vinden, fortsätter Sebastian.

Från källare till vind är det sex våningar utan hiss, så det är bara att sätta igång. Scouter och ledare tar stentrapporna i stora kliv. Det är ett träningspass att ta sig upp. När de går ner igen kånkar de på eldfat, galler och stora säckar med presenning.

– Sedan ska allt upp igen, säger Sebastian med ett snett leende.

När allt är färdigpackat tar sig scouterna till parken – till fots. Att köra utrustning i bil och hitta parkeringsplatser är för besvärligt i innerstan. Så det gäller att planera in tid för själva bärandet, för det är en stor del av cityscouting. I samlad trupp går de uppför Drottninggatan med lådor och säckar. De ska inte gå mer än några kvarter. Men många människor rör sig där och de blå skjortorna drar till sig blickar.

– Det är ju en fördel att vi syns också. Vi visar verkligen upp scouting när vi är i de här centrala delarna av stan, säger Ellinor.
– Om vi upptäcker att vi har slut på gasol kan vi bara springa ner till Naturkompaniet och köpa mer. Det ligger tre affärer runt hörnet, säger ledaren Hampus Reyier med ett skratt.

I Observatorielunden går gänget upp på kullen och delar upp sig i två grupper. En ska surra trefot, en ska elda. Kvällshimlen är fortfarande ljus men har börjat bli rosa i horisonten. Uppifrån kullen kan man se långt. Stans hustak breder ut sig åt alla håll. Takåsar och kyrktorn. Oändliga gator, höghus och parker. Borta på Djurgården sticker Kaknästornet upp som ett spjut.

Det gamla observatoriet på kullen ligger lummigt inramat av kastanjeträd och lind. Från den här gamla byggnaden har man riktat stjärnkikare mot himlen sedan 1700-talet. På den tiden fanns inga stadsljus som störde stjärnhimlen under den mörka delen av året. I dag är det annorlunda, med hus, trafik och folkliv precis runt hörnet. Men just här i parken är det lugnt. Folk är ute med hundar eller kommer för att beundra utsikten. Mitt i allt ihop ligger några scouter på marken och blåser allt de kan för att få fart på elden. Jasmine och Linnea kämpar för att lågorna ska bli större och för att vattnet i burken ska börja koka. Det späntas ved och byggs vedtorn. Det är en ganska ovanlig syn i storstaden.

Det är kul att scouterna kan ha scouting i en park i stan. Men det har också uppstått ett litet problem på senare år, berättar Sebastian. Polisen larmas oftare av någon som sett dem elda eller hålla på med yxor och knivar.

– Senast körde sex polisbilar mot färdriktningen i full fart och undrade om vi sett några busar. Men det var oss de letade efter, säger Sebastian.

Så fort de berättar och visar att de är scouter brukar poliserna spricka upp i ett leende. Det är inte förbjudet att göra scoutgrejer i stan, inte ens att elda under ordnade former. Men Sebastian upplever att det finns en större oro bland folk. Det kanske har med samhällsklimatet att göra, funderar han.

– Det har även hänt att civilpoliser blir misstänksamma när vi gör saker i parken på vintern. Det syns ju inte på en gång att man är scout när man har varmare kläder utanpå scoutskjortan.

I Stockholms scoutdistrikt har man diskuterat om kårerna kan anmäla sin närvaro någonstans för att slippa polisbesök.

– Inte bara för vår skull utan också för samhällskostnaden. Polisen har ju bättre saker att göra, säger Sebastian.

Några scouter har nu fått rejäl fyr på eldarna nedanför observatoriet. Linnea och Jasmine fläktar och viftar för att hålla igång lågorna. Några personer stannar till och tittar. Sebastian ler.

– Jag brukar faktiskt få mejl ibland från folk som skriver att de har sett oss i parken, och undrar hur man gör för att gå med. Så att synas är inte så dumt.

Adolf Fredriks Scoutkår

Scoutkåren ligger i centrala Stockholm och har 272 medlemmar. De har verksamhet för barn och ungdomar i åldrar från lågstadiet till gymnasiet. De har också en underjordisk lokal på 205 kvadratmeter vid Adolf Fredriks kyrka.

The post Scouting in the city appeared first on Scouterna.

Aktiviteter

Genomför ni tre av aktiviteterna får ni en kåsa med självstärkande budskap till alla scouter i gruppen. Ni behöver bara betala porto.
Här hittar du aktiviteterna >>
Här beställ du kåsorna >>

Samtalskort

Beställ en samtalskortlek som gör det enklare att börja prata om hur man mår och sänker tröskeln för viktiga samtal.
Beställ samtalskorten i Scoutshop, här >>

Kursen Våga lyssna

Du som ledare kan gå utbildningen Våga lyssna. Den ger dig kunskap och verktyg för att vara en trygg vuxen som vågar lyssna när barn och unga vill prata.
Läs mer om kursen här >>

Har du gått grundkursen Våga lyssna kan du ta nästa steg med workshoppen Våga lyssna fördjupning. Workshopen fokuserar på att fördjupa dina kunskaper och öva på de verktyg du fått med dig från webbkursen. Målet är att känna större trygghet i att hålla samtal om mående och känslor med barn och unga. Workshopen leds av en utbildad samtalsledare och bokas bokas via ditt regionala kansli.
Hitta ditt regionala kansli här >>

Märken

Uppochner-märket
Märket är framtaget i samarbete med Henrik Wahlström. Detta märke är främst för vuxna och ledare. Genom att ta detta märke visar du som ledare att psykisk hälsa är något vi kan prata öppet om. Märket signalerar trygghet, acceptans och omtanke, och bidrar till att skapa en miljö där barn och unga vågar vara sig själva och berätta hur de mår.
Läs mer om hur du tar märket här >>

Intressemärket Psykisk hälsa
Märket Psykiska hälsa är det tredje i en serie om kroppen. I det här märket får dina scouter utforska hur de gör för att de ska må bra på insidan.
Läs mer om märket här >>

Fler tips

Du hittar ännu fler tips på sidan om Psykisk hälsa, här >>

The post Uppmärksamma Världsdagen för psykisk hälsa appeared first on Scouterna.

Under våren har scouterna från Bergshamra scoutkår arbetat med klimatet som tema.  
 
– Vi ville visa våra unga scouter hur man faktiskt kan göra skillnad på riktigt. Naturen och klimatet är viktigt för scouter syntes långa vägar, vi var många. ”Jag blev scout av en anledning” och ”scouting blir svårt utan natur” var några av budskapen du kunde läsa på plakaten runt omkring oss.

Scouterna jobbar aktivt med klimat och hållbarhetsfrågor. Vi uppmuntrar barn och unga att vara aktiva i samhället och göra skillnad i frågor som är viktiga för dem. Läs om hur scouten Märta engagerat sig i hållbarhetsfrågor:
Scouten Märta brinner för miljön: “Friluftslivet har påverkat mitt engagemang jättemycket” – Scouterna 
 
Och läs mer om hur Scouterna arbetar med klimat och hållbarhet på nationell och lokal nivå:
Om Hållbarhet i scoutkåren – Scouterna och i Scouterna Hållbarhet – Scouterna 

The post Scouter demonstrerar för klimatet appeared first on Scouterna.

Under Jamboree26 besökte flera tusen scouter och ledare programtältet för att höra om, utforska och testa programuppdateringen. Intresset för materialet har varit stort, och nu börjar det göras tillgängligt för scouter, ledare och kårer över hela landet.

Den första delen av materialet har redan publicerats på olika sidor på hemsidan. Material är också på väg till Scoutshoppen och arbetet med märkena pågår för fullt. Under hösten kommer mer material att släppas löpande, både digitalt och i fysisk form, i takt med att det färdigställs.