I sommar ska scouterna Nikita och Idun cykla tandemcykel från Stockholm till det stora scoutlägret i Kristianstad. Jamboree är ett nationellt scoutläger som bara arrangeras vart fjärde år och i år väntas över 17 000 deltagare från Sverige och världen. “Jag tycker inte ens att det är kul att cykla, men jag vet att vi kommer ha så kul i varandras sällskap!” säger Nikita Castillo.

The post Scouterna Nikita och Idun ska cykla tandemcykel till sommarens stora scoutläger “Vi räknar med två veckor från Stockholm till Kristianstad.” appeared first on Scouterna.

När Scouternas största nationella läger på fyra år samlar 18 000 deltagare i Kristianstad finns göteborgaren Rasmus på plats i flera olika roller. För honom blev Scouterna starten på en resa som gav honom “FOMO” och viljan att upptäcka mer i livet.

– Jag började Scouterna ganska sent i livet, när jag var 14–15 år. Min kompis sa: “Du ska med till Scouterna”, så jag hängde med på ett möte och blev totalt kär.

Idag har Rasmus ett kontaktnät över hela Sverige, den gemensamma punkten är äventyr.

–De minnena som skapas när man gör saker, ute i skogen eller på vandring, det skapar ett speciellt vänskapsband.

Rasmus studerar på Handelshögskolan i Göteborg, har precis diplomerats av Kungen efter att ha genomfört den ettåriga ledarskapsutbildningen Värdebaserat Ledarskap. Vid sidan av studierna engagerar han sig i flera föreningar och leder bland annat klättring för 6–10 åringar på Klätterlabbet som ligger nära studentområdet där han bor.

– Alla andra har så mycket kunskap om själva klättringen, min skill är ledarskapet. Kunskapen om hur föreningsliv fungerar, hur man leder människor hur man startar projekt.

Innan Scouterna såg livet annorlunda ut.

– Jag tyckte att jag var ganska tråkig. Jag gick i skolan, spelade spel när jag kom hem. Livet gick på repeat. Sen fick jag en insikt att man kan göra så mycket olika grejer. Scouterna gav mig FOMO. Idag tar jag alla möjligheter jag får!

Om bara några veckor samlas 18 000 scouter från Sverige och världen för att resa till Kristianstad och årets stora scoutfest: Jamboree26. Scouternas nationella läger som bara arrangeras vart fjärde år. Rasmus kommer att vara på plats på lägret som funktionär.

– Jag är astaggad! Det där fältet kommer att bubbla av liv! Det känns otroligt. Jag har inte börjat packa ännu, men preppa lite och diskutera med olika vänner: när vi ska ses, vilka som kommer, funderar över hur mina dagar kommer se ut. Det ska bli kul att träffa gamla scoutvänner igen. Jag vet att jag kommer att dygna ett par nätter, för vi kommer inte kunna sluta prata!

The post Scouten Rasmus Halonen från Göteborg ska till Jamboree26: ”Scouting har gett mig FOMO!” appeared first on Scouterna.

– Att vara på en jamboree är som att kliva in i en helt ny värld. Det är svårt att jämföra med något annat, men tänkt ett OS eller en festival. Det är här barn växer, blir modiga, och upplever en ny del av världen, säger Albin Haglund, programansvarig för Jamboree26.

Förutom svenska deltagare väntas internationella gäster från ett 30-tal länder från bland annat Kanada, Storbritannien, Hongkong och Österrike. Under onsdagen besöks lägret av politiker från Sveriges riksdag för att delta i samtal med unga om ungas framtid.

Lägret erbjuder aktiviteter för olika åldrar som: konserter, sport, hantverk, utmaningar i scoutpatrullen, hinderbanor, bad och lägerbål.

The post Pressinbjudan: Besök eller rapportera om Jamboree26, sommarens största läger för barn och unga appeared first on Scouterna.

Motståndskraft handlar inte bara om att kunna hantera en kris. Det handlar också om den beredskap som byggs varje dag när människor hjälper varandra, tar ansvar, samarbetar och litar på sin egen och andras förmåga. Just detta fick statsministern uppleva genom aktiviteter som visar hur barn och unga inom Scouterna utvecklar ledarskap, samarbetsförmåga, initiativkraft och demokratiskt engagemang. Tillsammans med scouterna Emilia Thomasson från Equmenia Gotlands östra scoutkår och Albin Haglund från Sollentuna södra scoutkår surrade statsministern en bro och fick smaka popcorn tillagade på stormkök.

– Meningsfull fritid är inte bara viktigt för individen. Det är en investering i samhällets framtida motståndskraft. När regeringen nu går in i kommande budgetförhandlingar hoppas vi att barn och ungas möjligheter att utvecklas, ta ansvar och engagera sig får den prioritet de förtjänar, säger Louise Fielder Frisk.

Andelen unga som upplever att de kan påverka samhället har minskat kraftigt de senaste åren. Samtidigt känner många oro för demokratins utveckling och för samhällsutmaningar som klimatförändringar, krig och kriser. Trots det har statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer, som delas ut av MUCF och är en viktig del av Scouternas finansiering, sjunkit med över en tredjedel i värde de senaste 15 åren. Scouterna förespråkar en höjning med 150 miljoner kronor av bidraget för att kunna göra skillnad för fler barn och unga.

Under besöket i Almedalen frågade Scouterna statsministern vad han kommer att göra för att stötta Scouternas verksamhet, om han blir omvald till statsminister i höstens riksdagsval.

– Jag har väl inga sådär färdiga förslag för just scouter. Men att barn och unga människor ska vara i rörelse, vara i natur, träffa andra, lära sig samarbeta och lösa problem tillsammans – det tycker jag är jätteviktigt. Och nu fick jag ju ett medskick här att idrotten har mycket, mycket bättre finansiering än vad Scouterna har. Så jag tar med det medskicket, säger Ulf Kristersson, Sveriges statsminister.

Genom personlig utveckling, praktiskt ledarskap, demokratisk träning och fredsfrämjande verksamhet får barn och unga i Scouterna verktyg att möta framtidens utmaningar och vara aktiva samhällsmedborgare.

– Vi gör barn och unga redo att agera för varandra, för samhället och för en bättre värld. Vår vision är just ”unga som gör världen bättre”. Med en bättre värld menar vi en hållbar, jämlik, fredlig och demokratisk värld där unga är med och påverkar, säger Louise Fielder Frisk, generalsekreterare för Scouterna.

Scouterna är en del av en global rörelse med omkring 60 miljoner medlemmar i över 200 länder och territorier. Genom internationella möten, läger och samarbeten byggs vänskap, förståelse och engagemang över nationsgränserna. Det är en av anledningarna till att scouting ofta beskrivs som världens största fredsrörelse.

The post Almedalen 2026: Scouterna surrar med statsministern appeared first on Scouterna.

Under våren har Scouternas generalsekreterare Louise Fielder Frisk och påverkansansvarig Johanna Jung bland annat fört samtal med Amanda Lind (MP), Vasiliki Tsouplaki (V), Karin Enström (M), Azadeh Rojhan (S) och Anne-Li Sjölund (C).

Scouternas nationella påverkansarbete fokuserar framför allt på två för oss avgörande frågor:

1. Stärk de ekonomiska förutsättningarna för barn- och ungdomsorganisationer
Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer har under lång tid tappat i värde. Scouterna vill därför att statsbidraget höjs med 150 miljoner kronor och indexregleras årligen, för att säkra långsiktiga och stabila förutsättningar för verksamheten.

2. Gör det enklare att engagera sig ideellt
Scouternas verksamhet bygger på engagemanget från tusentals ideella ledare. Ett av de största administrativa hinder som scoutkårer stöter på idag är att det är svårt och dyrt att få tillgång till bankkonto. Det gör det svårt att bedriva verksamhet och riskerar i praktiken att begränsa föreningsfriheten. Scouterna vill därför se lösningar liknande de som finns i Danmark och Nederländerna, där ideella föreningars tillgång till bankkonto är tydligare reglerad.
 
Scouterna vill att fler barn och unga ska få möjlighet att hitta sin röst, känna gemenskap och upptäcka att de kan påverka, upptäcka och vara en del av världen. För att det ska vara möjligt behövs både engagerade ledare och politiska beslut som gör det lättare för civilsamhället att växa.

Läs mer om Scouternas arbete med politik och påverkan:

Politik och påverkan – Scouterna

Vill du boka ett möte med oss?

Kontakta Johanna Jung
Mail: Johanna Jung
Mobil: +46720710211

The post Scouterna i dialog med riksdagspolitiker: Stärk barn- och ungdomsverksamheten i Sverige! appeared first on Scouterna.

Det nynnas och smådansas i köket på Lysestrand. ”Kalle kamel har fem pucklar, fem pucklar, feeem pucklar …” Det är så det låter när patrullen Kamelen städar. I hallen åker skorna ut. Mattorna ska skakas. Golv ska sopas och moppas. Allt med gott humör och till en melodi som gör det lite lättare.  

Att vara på konfirmationsläger, eller konfaläger som alla säger här, är betydligt mer än att läsa bibeln och diskutera kristen tro. Det är att sova i vindskydd, baka tårtor, umgås och skratta. Och att göra det tillsammans med nya kompisar i en lägergård på västkusten.  

Det här året kommer de flesta deltagarna från västkusten med omnejd, men några har tagit sig hit från helt andra delar av landet.

– Min syster konfirmerade sig här, så det blev naturligt att jag också sökte hit, säger Ida från Falun.  

Hon har snabbt fått nya vänner. Några lärde hon känna redan på förlägret under Kristihimmelsfärdshelgen i maj.

– Det var väldigt bra att träffas en helg i förväg. Då fick man känna efter och veta lite mer om vad som väntade, säger hon.  

Rumskompisen Ester håller med.

– Men nu har man nästan kommit varandra för nära. Det kommer att bli jobbigt att säga hej då när lägret är slut, säger hon.  

Till tonerna av ännu en kamellåt torkar de av det sista i köket. Snart är alla patruller redo att åka till kyrkan. Det är trots allt söndag och dags för gudstjänst.  

Inne i kyrkan i Brodalen fyller scouterna upp många av bänkraderna, som annars brukar vara glest befolkade. Prästen Reine Bäck ser glad ut över att de blåa skjortorna tar plats. Han hälsar dem särskilt välkomna. Med i gänget finns också scouternas konfirmationspräst Christopher Asker.

Det är första gången han är konfirmationspräst för scouter och han tycker att gruppen är speciell. Det är tydligt att de är vana vid att vara på läger. Men sen är det en sak till:

– Alla är väldigt snälla. Tuffa gänget finns liksom inte här. Man tar hand om varandra.

När de är tillbaka på lägergården Lysestrand fortsätter dagens schema. Scouterna har lektioner och uppgifter – men också tid till reflektion. 

Vilma visar upp Frälsarkransen som ligger i lektionsrummet. Det är en krans av pärlor som ska göra det lättare att rikta sina tankar, och kanske böner, till olika frågor. Pärlorna ska symbolisera olika saker. De heter till exempel Gudspärlan, Tystnadspärlan, Jagpärlan och Nattens pärla. För Vilma var det självklart att komma hit och konfirmera sig, för nästan hela hennes familjen har varit här.

– Min pappa och min bror konfirmerade sig här. Och min farfar byggde rampen här utanför, säger hon och pekar mot ena kortändan av huset. 

Men fastän det var självklart att komma hit och konfirmera sig är hon inte helt säker på hur troende hon är.

– Jag hade gärna velat tro att det finns en gud där uppe. Så jag vill väl ta reda på om jag tror det eller inte. Men jag är lite tveksam. Om Gud finns, varför finns det så mycket dåligt i världen? Jag är inte riktigt säker, säger hon. 

Det är inte ovanligt att tvivla på sin tro. Och det är helt okej, tycker prästen Christopher.

– Tvivel är inte en motsats till tro. Det är att utforska och tänka, säger han.  

Om någon ändrar sig och inte vill konfirmera sig är det förstås också helt okej. Det ska inte finnas någon press.  

– Men det finns också en tillhörighet och trygghet i kyrkan. Man kan känna att man vill känna den tillhörigheten, precis som man gör med Scouterna.  

På bordet i lektionssalen står en frågelåda. Där kan ungdomarna dutta ner lappar anonymt och fråga precis vad de vill. Häromdagen ställdes en fråga till ledarna om hur kristna de var på en skala från 1 till 10. Det ledde till en diskussion om vad tro kan vara.

– Vi ska inte gradera människor och inte heller tro. Vem är mest kristen, är det den som går på gudstjänst eller den som inte gör det? Hur kristen man känner sig kan variera från dag till dag, säger Christopher.

– Det blir aldrig bra att försöka vara något man inte är. Gud vill att vi ska leva våra liv. Den största synden är att inte vara sig själv, som någon sa.  

Under veckorna som gått har konfirmanderna hunnit med en hel del. De har spelat upp Den sista måltiden – som beskrivs i bibeln – som ett skådespel med polarkaka som bröd och saft som vin. De har haft lägervecka och sovit ute i egenbyggda vindskydd varje natt. De har klättrat i höghöjdsbana och haft pajbakningstävling. Och så de har busat en hel del. Inte bara med varandra, utan också med kökspersonalen i den andra byggnaden på gården. Personalen kallas för drängarna och pigorna, DoP. Och de är minst lika busiga som konfirmanderna. Varannan dag hittar de på ett prank mot varandra. När konfirmanderna kommer tillbaka till stora huset efter lunch märks det direkt att DoP har varit i farten.

– Mjöl! Överallt!  

Sture sopar golvet i korridoren. Där hängde en påse med mjöl som åkte ner när de öppnade dörren. I duschen var alla duschslangarna ihopknutna. Stolarna i lektionssalen var utspridda, borden hade blivit långbord. Med mera.  

Genast börjar planer smidas för hur de ska ge tillbaka i morgon. Det finns vissa regler: Man får inte göra sånt som förstör saker och man får inte ge sig på privata prylar. Men lite mjöl här och där, eller förvirrande ommöblering, är pranks som absolut funkar.  

– Jag skrev i alla fall förlåt i mjölet när vi prankade dem senast, säger Ella och sopar vidare.  

Ledarna Eric, Johan, Marion och Judit har förstås också varit med om det här när de själva var konfirmander på Lysestrand. Nu är de några år äldre och får guida de yngre scouterna genom veckorna och ge stöd och pepp när de behöver det.

– En del får ju hemlängtan och då finns vi här för dem, säger Eric Norén som är huvudledare.  

Men att hålla reda på 15 tonåringar handlar också om att få upp dem på morgonen och i säng på kvällen. Eller, som nu, att få dem med sig i uppgiften att plantera ett träd. För det är också tradition.  

Årets konfirmandträd är ett äppelträd. Det krävs ett ganska stort hål i marken för att få ner det – men också en hel del jord och vatten. Konfirmanderna hjälps åt och de gör det bra. Men när vattnet hälls på och jorden rörs om blir händerna allt lerigare. Frestelsen att lera ner även kamraten blir för stor. Snart är det inte bara lera på händer, utan i ansikten och frisyrer. Miriam har krigarstreck över kinderna och skrattar stort. Edwin har fått ett skägg av lera över hakan. Skratten flödar, skriken ilar. Lera flyger. Ida skadar ett finger när hon ska slå ner pinnar i en cirkel runt trädet. Men kul har de.  

Lite senare är det vila på schemat. Det är då man får tid att bara vara för sig själv om man vill, kanske sova, kanske ringa hem eller kolla i mobilen. För Ester är det tid att sy om sina märken på scoutskjortan. De satt lite dåligt och de måste ju sitta fint till självaste konfirmationen. Självklart ska den ske i blå skjorta och tillhörande scarf.  

Ella, som bor i samma rum, pysslar med annat.  

– Vi gör verkligen allt ihop här. Brutalt allt. Ibland går vi till och med på toa ihop och sover i samma säng fast man inte får det, säger hon.  

Men om någon vill vara för sig själv ett tag respekterar man det, understryker hon. Vad har varit roligast då? Först svarar Ella att allt har varit kul. 

– Fast städa avlopp är inte kul. Men det mesta blir kul för att vi blir som en familj. Vi kan ligga i sängen och bara asgarva.  

Till dem som funderar på att åka på konfirmationsläger säger Ester:

– Våga!

– Ja, man får vänner för livet, fyller Ella i.  

Och Ester har ungefär 40 märken kvar att sy fast på sin skjorta. 

Vad gör man på konfirmationsläger?

Konfalägret på Lysestrand pågår under tre veckor. Lektioner hålls både inomhus och utomhus och handlar på olika sätt om kristendomen och tro. Det blir mycket diskussioner om religion och livet i stort. Förutom de kristna inslagen blir det också en del scoutaktiviteter och tävlingar. Bland annat har man en vecka då man sover i vindskydd ute på lägerängen. Man bor 2–4 personer i varje rum och är med i en patrull som håller ihop under aktiviteterna dagtid. 

Lysestrand

Strax utanför Lysekil i Bohuslän ligger lågergården Lysestrand. Varje år hålls flera scoutläger här, men också ett konfirmationsläger. Alla som är intresserade får söka till lägret oavsett var i landet man bor. Den som inte är scout kan anmäla sig och sen gå med i Lysestrands scoutkår eller en annan kår. För att konfirmeras måste man vara döpt. Om man inte är det kan man döpa sig under lägret. 

Vad händer om man inte tror på gud?

Varje person bestämmer själv om hen vill konfirmera sig eller inte. Om du vill konfirmera dig kommer ingen kräva bevis på att du verkligen tror på Gud. Det handlar om att hitta sin egen väg och sin egen relation till kristendomen. 

The post Konfaläger med tro, tvivel – och pranks  appeared first on Scouterna.

När aprilstormen Dave drar in över Sverige ger sig testpatrullen från Södra Sandbys scoutkår ut till ett närliggande gammalt stenbrott. De har packat sina vandringssäckar med sovsäck och annat. Det blåser friskt, men på mjukt gräs, hård sten och knöligt underlag ska sex olika typer av liggunderlag testas. Med sig har de två traditionella liggunderlagsrullar i skumplast och ett trendigt vikbart. Två andra liggunderlag är kombinerade med skumplast och luft, och blåser dessutom upp sig själva. Sedan finns det ytterligare ett som måste blåsas upp och som även är isolerat så att luften i det inte blir iskall under natten. 

Det finns en uppsjö av liggunderlag att köpa och de flesta fungerar säkert bra att sova en natt på. Du kanske gillar att sova på hårt underlag, medan någon annan föredrar det mjukare. Är det viktigast för dig att det är lätt att bära eller är det komforten du tänker på först? Räcker liggunderlagets längd? Ditt val av liggunderlag är verkligen individuellt. Ibland kan du behöva prova dig fram för att hitta det som funkar bäst. 

– Åh, det här är lent, men väldigt knöligt, säger Felix när han lägger kinden mot det silvergula liggunderlaget från Therm-a-Rest.  

Scouterna är i full gång med testet och låter kinden glida över varje liggunderlag. 

– Ah, detta känns som ett sandpapper, stönar Axel över det svarta liggunderlaget från Asivik. 

Ytan på de olika liggunderlagen är verkligen olika. Från raspigt grova till sammetslena mjuka. Frågan är om det gör så mycket egentligen när du sedan har en sovsäck närmast huden. Men det kan vara bra att veta inser testpatrullen, för när scouterna tar fram sina sovsäckar ser de snart hur bra eller dåligt sovsäcken håller sig kvar på liggunderlaget. De upptäcker att det är stora skillnader. Just nu befinner de sig på en grässluttning ner mot stenbrottets sjö. Här är det lite lä och det skulle fungera bra att sova här med huvudet lätt upphöjt. 

– Wau, jag glider ju av! ropar Luna när hon testar ett av de självuppblåsande liggunderlagen.  

Ytan är av polyester och det blir väldigt glatt mot sovsäcken. 

– Då är de vanliga liggunderlagen bättre. Där glider inte sovsäcken lika lätt, konstaterar Luna och Amanda. 

Redan nu vet testarna att liggunderlagens material är olika.  

– Nu kollar vi hur bra jag får plats dem, flinar Peter som är längst med sina 176 cm. Hans axelbredd är 43 cm.  

Och det visar sig bli svårt. Peter ligger med fötterna utanför på alla utom det gula uppblåsbara från Sydvang. Han tycker också att alla är för smala för honom.  

Nu klättrar alla testare upp på de omkringliggande stenblocken. Några är släta, men stenhårda. Andra är dessutom väldigt knöliga. Testarna ligger på rygg ett tag och funderar. Sedan vänder de sig på sidan en stund så att trycket kommer på höften och axeln. 

– Här skulle jag kunna somna, säger Amanda och ler.  

Hon ligger på det gula uppblåsta liggunderlaget.  

– Jag måste testa det på ett knöligt stenblock också! 

Amanda konstaterar att det funkar lika på bra där, så det här liggunderlaget klarar både knölar och hårt underlag. Felix och Axel provar de två liggunderlagen i skumplast och ligger däremot inte särskilt skönt alls.  

– Nä, de måste nog ligga på mjukare mark för att vara sköna, menar de. 

Testpatrullen är nu redo att kolla hur lätta liggunderlagen är att hantera. Alla liggunderlag ligger utfällda. Vera ställer upp för att testa hur lång tid det tar att rulla ihop dem och få ur luften ur vart och ett. Och det visar sig att Vera verkligen är en mästerpackare. Med flinka fingrar fäller hon ihop det silvriga Therm-a-rest på 3 sekunder! De rullbara får gummisnodd runt sig på drygt 10 sekunder. Det uppblåsbara packas ihop på mindre än 40 sekunder, men de självuppblåsta blir en match. Här måste hon trycka ut luften i två omgångar så det tar runt minuten att få ihop dem till rullar. Vera reser på sig och skakar av armarna. 

– Så, nu testar vi att packa ner de uppblåsbara i sina påsar också, säger hon.  

Nu får hon hjälp av Peter. Att vara två är inte så dumt när de uppblåsbara ska vikas rätt, rullas och stoppas ner i sina anpassade påsar. De båda själuppblåsande liggunderlagen packas ner på en halv minut och påsarna är rätt rymliga. Det från Asivik måste dessutom vikas först. Det uppblåsbara ska vikas två gånger, rullas riktigt tajt och stoppas sedan ner i sin påse med en ganska svår öppning, så det tar nära på en minut att få det gjort. 

– Ska vi mäta hur stora de blev? frågar Felix och Axel och tar fram måttbandet.  

Ja, det kan vara bra att veta måtten när de ska packas ner eller spännas fast. 

De två liggunderlag som viktes innan de packades ner är nästan som två bollar, medan de andra är avlånga och smalare. Det påverkar så klart hur lätta de är att stoppa ner i en packad ryggsäck. Peter tar sig an uppgiften och testar att packa ner dem en och en.  

– Ah, det här silvriga är svårt att trycka ner, hojtar Peter och försöker få grepp om det medan det flaxar som en solfjäder.  

Det ingår inget gummiband eller spännrem att ha runt det, så det fäller lätt ut sig. De som är långa och har en sträv yta tar också längre tid att packa än de som är glatta eller mindre. 

Att spänna fast dem utanpå ryggsäcken med dess spännremmar tar ungefär lika lång tid för alla liggunderlagen. 

Då återstår bara frågan om vilket som är lättast eller tyngst att bära på. Testpatrullen ser till att allt extramaterial som hör till varje liggunderlag finns med. Det kan vara ett litet lagningskit, två gummiband, en packpåse och till och med en pumpsäck.  

– Det svarta från Asivik är helt klart lättast, konstaterar Axel när han balanserar det i vinden på vågen. 

Nära i vikt är det blå från JO Sport och det silvriga från Therm-a-Rest. De väger max 400 gram. Tyngst är Fjällmarks självuppblåsande som väger över 1000 gram. Strax under det kommer det uppblåsbara med sin pumpsäck från Sydvang och det andra självuppblåsande från Asivik. 

– Ja, de väger mer, men de var också skönare än de andra, menar Amanda. 

– Fast jag gillar det silvriga. Det är ett sådant jag har och är van vid, säger Peter. 

Testpatrullen pekar nu på det liggunderlag de skulle vilja ta med sig på nästa, kortare hajk. Då får tre liggunderlag två röster var – det silvriga från Therm-a-Rest, det gröna från Asivik och det gula från Sydvang. Och det är faktiskt samma tre liggunderlag som det pekas på när scouterna visar vilket de vill ta med sig på nästa läger.  

Men då får det gula från Sydvang fyra röster. Det är kanske ändå skönast att ligga på flera nätter i rad. 

Allt du behöver veta om R-värde

R-värde visar liggunderlagets värmeisolering. Det finns en internationell standard, ASTM F3340-18, som mäter hur bra ett liggunderlag isolerar. Liggunderlaget testas genom att läggas mellan två plattor som är olika varma. Den ena är 5 grader kall som marken kan vara och den andra är 35 grader varm för att symbolisera vår kroppsvärme. Här mäts energin som går åt för att hålla den varma plattan 35 grader under en längre tid. Om det går åt lite energi, isolerar liggunderlaget bra och det får ett högt R-värde. Ett R-värde mellan 2 och 3,5 kan hålla dig varm om det är ner till +5 grader kallt ute. 

Hur väljer jag rätt?

Årstid: Om underlaget används mest under sommaren kan du välja ett med lågt R-värde. För kallare årstider måste R-värdet vara högre. 

Komfort: Vad är skönast för dig? Hårt eller mjukt underlag? 

Sovläge: Sover du mest på ryggen eller på sidan? Sover du på sidan mår höft och axlar bäst på ett mjukare underlag. 

Bära: Väg vikt och packstorlek mot bekvämlighet. Vad är viktigast för dig? 

Storlek: Får du plats att ligga på det på längd och bredd? 

Material: Välj ett underlag som tål din hantering av det, samtidigt som det känns skönt. 

Pris: Alltid viktigt, så väg övriga egenskaper mot priset. 

The post Hur ligger det till? appeared first on Scouterna.

Grattis! Hur känns det här? 
– Det känns väldigt bra. Det är ett kvitto på att allt arbete jag har lagt ner har gett resultat. När jag var tre år lämnade mina föräldrar allt de hade i Irak för att ge mig och min bror en framtid. De kom till Sverige utan jobb, utbildning eller hus. Jag tror aldrig de hade kunnat föreställa sig att pappa 16 år senare skulle få följa med mig till slottet och träffa kungen. Det är som en dröm som går i uppfyllelse. 

Du är scoutledare för en musikgrupp. Hur är det?  
– Jag är med i Suryoyo Ortodoxa Scoutförbund, SOFS, där musikgrupper är vanliga. Jag började där när jag var tio år. När jag gick i nian behövdes det en ny musikledare för gruppen. Jag var ung men tog chansen.  

Varför tror du att just du får Kompassrosen? 
– För att jag står för det vardagliga ledarskapet i ett utsatt område med kriminalitet, där vi kan skapa en verklig mötesplats för unga. Jag har inte startat någon stor organisation eller lagt 50 timmar i veckan på ideellt arbete. Men jag försöker alltid ta ansvar i de små stunderna på träningar, i samtal, i relationer.  

Er scoutkår finns i ett utsatt område. Hur påverkar det er? 
– Det händer saker i vår närhet, ibland mer, ibland mindre. Senast i natt var det till exempel en sprängning i vårt område. Våra scouter är i en ålder där de kan hamna fel. Därför jobbar vi mycket förebyggande: Pratar, ger råd, finns där. Det viktigaste är att de känner att de har en trygg plats.  

Hur skapar du den platsen? 
– Först är jag deras vän och sen deras scoutledare. Man kan inte vara för formell. Och jag är bara 19 år så det skiljer inte så mycket i ålder mellan mig och ungdomarna. Jag kan relatera till deras problem, då vågar de ta initiativ och berätta saker för mig. 

Du är också fotbollsdomare. Hur skiljer sig det ledarskapet från scouting? 
– Det är helt annorlunda. Som domare är du ledare i två timmar och känner ofta inte spelarna. Då handlar det mycket om kommunikation och att snabbt skapa förtroende. I Scouterna bygger du relationer över tid och ser utvecklingen på ett helt annat sätt. 

Nu pluggar du på Handelshögskolan. Hur får du ihop allt? 
– Jag är bra på att planera! Många tänker att de måste välja bort Scouterna när de blir äldre och börjar plugga eller jobba, men jag tror det är viktigt att fortsätta. Scouterna skapar en trygghet som jag inte kan få i jobb och utbildning. De där stunderna vid brasan är de som räknas mest.

Om Milad Findakli

Ålder: 19 år.  
Bor: Södertälje.
Gör: Studerar Business & Economics-programmet på Handelshögskolan i Stockholm, är musikledare och scoutledare i St: Tomas Syrisk Ortodoxa Scoutkår i Södertälje och fotbollsdomare. 
Drömjobb: Kombinera affärsvärlden med att skapa samhällsnytta och vara ledare på något sätt.

Det här är Kompassrosen

Varje år delar Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap ut tre till fem stipendier till unga ledare. Sedan 2006 har sju andra scoutledare fått utmärkelsen. Motiveringen till Milads pris är: ”För att han med omtanke och troget engagemang, inom scoutrörelsen och i andra sammanhang han verkar, visar att det till synes omöjliga är möjligt.”

Läs mer om Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap

The post Jag var ung men tog chansen appeared first on Scouterna.

Nu har projektet landat i ett svar. Ungdomarna kan nu, tillsammans med Scouterna, presentera konceptet Gnistan – platsen där din glöd får syre. Ett koncept och en mötesplats för ungas engagemang.

Projektet har arbetat för att hitta nya sätt för unga att delta på sina villkor – inte bara genom traditionella möten och beslut, utan också genom kreativa och roliga arbetssätt där fler känner att deras perspektiv räknas och får testas.

– Vi ville skapa något som känns på riktigt för oss unga. En plats där idéer tas på allvar och där det är enkelt att vara med och påverka, och att lära sig påverka tillsammans med andra, säger Ida Axelsson, en av ungdomarna i projektgruppen.

Anton Karlsson, en av Scouternas projektledare berättar:

– Scouterna ger unga många tankar och känslor, men ibland kan engagemanget också fastna, till exempel: “Min kår går ut och plockar skräp, men hur engagerar jag mig i det jag verkligen bryr mig om?”

Vad kommer besökarna, mer konkret att få uppleva i Gnistan?

– Gnistan slår för första gången upp sina tältdörrar under sommarens stora jamboree. Där får scouter sätta ord på orättvisorna de ser, testa förändringarna de vill driva och ta tag i frågorna de inte vetat hur de ska börja med. Och de gör det inte ensamma – här finns unga från hela landet som känner igen sig, och förebilder som redan förändrat något på riktigt. De lämnar Gnistan med konkreta verktyg och kontakter, vare sig de vill förändra sin kår, sin skola eller något mycket större.

Förra sommaren besökte Anton scoutlägret Boomerang för att se hur konceptet togs emot:

– Vi åkte till ett utmanarläger, lånade trasmattor och massor av ljusslingor. Grundidén var att testa: fungerar det här i verkligheten? Hur gör vi det relevant för deltagarna och hur kan vi prata om viktiga frågor. Målet var att hjälpa unga scouter att gå från åsikt till handling, berättar Anton.

Vera, som nu är engagerad i projektgruppen för Gnistan, var en av de scouter som besökte tältet på Vässarö och fick uppleva konceptet live.

– Diskussionerna blev väldigt bra. Vi pratade om orättvisorna jag upplevde, vem jag kan vända mig till för att förändra problem i min närhet, gränser, energi, och allt möjligt. Vi diskuterade scoutverksamhet i olika former, internationell scouting, hur man startar ett roverlag. Jag tar med mig känslan från tältet och många vänner som får mig att inse att vi gör det tillsammans, säger Vera.

Konceptet Gnistan kommer att leva vidare och finnas kvar som mötesplats under Scouternas framtida nationella läger.

– Det här bara början! Gnistan kommer ständigt att utvecklas, som en viktig plats där unga kan växa och agera inom och utanför Scouterna, säger Vera.

Gnistan lanseras på Jamboree26
Hos Gnistan kommer du att kunna mingla och ställa frågor till politiker och makthavare, utforska dina idéer, bygga broar mellan kårer och bli inspirerad av dina “scoutidoler”. Allt sånt som är viktigt på riktigt. En plats för riktiga samtal, diskussioner och möten.

The post Scouterna presenterar: Gnistan – platsen där din glöd får syre! appeared first on Scouterna.

Hur skulle detta kunna se ut i verkligheten? 

Familjescout

För en familjescoutavdelning så kan det se ut som att scouterna på första mötet får berätta vilka sagor, mötesteman, de vill att avdelningen ska genomföra under terminen och kanske vilken ordning. 

Spårare

Spåraravdelningen får under terminen hjälpa räven Tofs hitta sina vänner i olika skogar. Och avdelningen får själva bestämma i vilken ordning som vännerna ska letas efter, och det påverkar terminens genomförande. Varje skog innehåller flera möten. Detta kan innebära att scouterna väljer en ny kompis att leta efter ungefär var 5:e scoutmöte.  

Upptäckare

Det blir lite mer påtagligt för upptäckarna som ger sig ut på en upptäcksfärd bland en massa öar. Varje ö innehåller en eller ett par utmaningar som avdelningen måste klara, scoutmötet, för att ta sig vidare till nästa ö. Scouterna får helt enkelt göra val lite oftare än spårarna får. 

Äventyrare

Som en del i stegringen av scouternas val får äventyrarna göra sina val i patrullen istället för tillsammans i avdelningen. Dessutom gör patrullen val oftare. Varje möte utgör nu ett val om vilken utmaning som äventyrarna ska klara av och i slutet av varje möte så får de bestämma vilken utmaning de ska ta sig an härnäst. 

Utmanare

Utmanarna får också göra val som handlar om vilka utmaningar de vill fokusera på under terminen. Till varje utmaning får de väja bland förslag på intressemärken och aktiviteter som skapar deras egen väg mot målet med utmaningen. 

The post Scouternas program uppdateras: Scouternas val i programmet appeared first on Scouterna.