Under våren har Scouternas generalsekreterare Louise Fielder Frisk och påverkansansvarig Johanna Jung bland annat fört samtal med Amanda Lind (MP), Vasiliki Tsouplaki (V), Karin Enström (M), Azadeh Rojhan (S) och Anne-Li Sjölund (C).

Scouternas nationella påverkansarbete fokuserar framför allt på två för oss avgörande frågor:

1. Stärk de ekonomiska förutsättningarna för barn- och ungdomsorganisationer
Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer har under lång tid tappat i värde. Scouterna vill därför att statsbidraget höjs med 150 miljoner kronor och indexregleras årligen, för att säkra långsiktiga och stabila förutsättningar för verksamheten.

2. Gör det enklare att engagera sig ideellt
Scouternas verksamhet bygger på engagemanget från tusentals ideella ledare. Ett av de största administrativa hinder som scoutkårer stöter på idag är att det är svårt och dyrt att få tillgång till bankkonto. Det gör det svårt att bedriva verksamhet och riskerar i praktiken att begränsa föreningsfriheten. Scouterna vill därför se lösningar liknande de som finns i Danmark och Nederländerna, där ideella föreningars tillgång till bankkonto är tydligare reglerad.
 
Scouterna vill att fler barn och unga ska få möjlighet att hitta sin röst, känna gemenskap och upptäcka att de kan påverka, upptäcka och vara en del av världen. För att det ska vara möjligt behövs både engagerade ledare och politiska beslut som gör det lättare för civilsamhället att växa.

Läs mer om Scouternas arbete med politik och påverkan:

Politik och påverkan – Scouterna

Vill du boka ett möte med oss?

Kontakta Johanna Jung
Mail: Johanna Jung
Mobil: +46720710211

The post Scouterna i dialog med riksdagspolitiker: Stärk barn- och ungdomsverksamheten i Sverige! appeared first on Scouterna.

Det nynnas och smådansas i köket på Lysestrand. ”Kalle kamel har fem pucklar, fem pucklar, feeem pucklar …” Det är så det låter när patrullen Kamelen städar. I hallen åker skorna ut. Mattorna ska skakas. Golv ska sopas och moppas. Allt med gott humör och till en melodi som gör det lite lättare.  

Att vara på konfirmationsläger, eller konfaläger som alla säger här, är betydligt mer än att läsa bibeln och diskutera kristen tro. Det är att sova i vindskydd, baka tårtor, umgås och skratta. Och att göra det tillsammans med nya kompisar i en lägergård på västkusten.  

Det här året kommer de flesta deltagarna från västkusten med omnejd, men några har tagit sig hit från helt andra delar av landet.

– Min syster konfirmerade sig här, så det blev naturligt att jag också sökte hit, säger Ida från Falun.  

Hon har snabbt fått nya vänner. Några lärde hon känna redan på förlägret under Kristihimmelsfärdshelgen i maj.

– Det var väldigt bra att träffas en helg i förväg. Då fick man känna efter och veta lite mer om vad som väntade, säger hon.  

Rumskompisen Ester håller med.

– Men nu har man nästan kommit varandra för nära. Det kommer att bli jobbigt att säga hej då när lägret är slut, säger hon.  

Till tonerna av ännu en kamellåt torkar de av det sista i köket. Snart är alla patruller redo att åka till kyrkan. Det är trots allt söndag och dags för gudstjänst.  

Inne i kyrkan i Brodalen fyller scouterna upp många av bänkraderna, som annars brukar vara glest befolkade. Prästen Reine Bäck ser glad ut över att de blåa skjortorna tar plats. Han hälsar dem särskilt välkomna. Med i gänget finns också scouternas konfirmationspräst Christopher Asker.

Det är första gången han är konfirmationspräst för scouter och han tycker att gruppen är speciell. Det är tydligt att de är vana vid att vara på läger. Men sen är det en sak till:

– Alla är väldigt snälla. Tuffa gänget finns liksom inte här. Man tar hand om varandra.

När de är tillbaka på lägergården Lysestrand fortsätter dagens schema. Scouterna har lektioner och uppgifter – men också tid till reflektion. 

Vilma visar upp Frälsarkransen som ligger i lektionsrummet. Det är en krans av pärlor som ska göra det lättare att rikta sina tankar, och kanske böner, till olika frågor. Pärlorna ska symbolisera olika saker. De heter till exempel Gudspärlan, Tystnadspärlan, Jagpärlan och Nattens pärla. För Vilma var det självklart att komma hit och konfirmera sig, för nästan hela hennes familjen har varit här.

– Min pappa och min bror konfirmerade sig här. Och min farfar byggde rampen här utanför, säger hon och pekar mot ena kortändan av huset. 

Men fastän det var självklart att komma hit och konfirmera sig är hon inte helt säker på hur troende hon är.

– Jag hade gärna velat tro att det finns en gud där uppe. Så jag vill väl ta reda på om jag tror det eller inte. Men jag är lite tveksam. Om Gud finns, varför finns det så mycket dåligt i världen? Jag är inte riktigt säker, säger hon. 

Det är inte ovanligt att tvivla på sin tro. Och det är helt okej, tycker prästen Christopher.

– Tvivel är inte en motsats till tro. Det är att utforska och tänka, säger han.  

Om någon ändrar sig och inte vill konfirmera sig är det förstås också helt okej. Det ska inte finnas någon press.  

– Men det finns också en tillhörighet och trygghet i kyrkan. Man kan känna att man vill känna den tillhörigheten, precis som man gör med Scouterna.  

På bordet i lektionssalen står en frågelåda. Där kan ungdomarna dutta ner lappar anonymt och fråga precis vad de vill. Häromdagen ställdes en fråga till ledarna om hur kristna de var på en skala från 1 till 10. Det ledde till en diskussion om vad tro kan vara.

– Vi ska inte gradera människor och inte heller tro. Vem är mest kristen, är det den som går på gudstjänst eller den som inte gör det? Hur kristen man känner sig kan variera från dag till dag, säger Christopher.

– Det blir aldrig bra att försöka vara något man inte är. Gud vill att vi ska leva våra liv. Den största synden är att inte vara sig själv, som någon sa.  

Under veckorna som gått har konfirmanderna hunnit med en hel del. De har spelat upp Den sista måltiden – som beskrivs i bibeln – som ett skådespel med polarkaka som bröd och saft som vin. De har haft lägervecka och sovit ute i egenbyggda vindskydd varje natt. De har klättrat i höghöjdsbana och haft pajbakningstävling. Och så de har busat en hel del. Inte bara med varandra, utan också med kökspersonalen i den andra byggnaden på gården. Personalen kallas för drängarna och pigorna, DoP. Och de är minst lika busiga som konfirmanderna. Varannan dag hittar de på ett prank mot varandra. När konfirmanderna kommer tillbaka till stora huset efter lunch märks det direkt att DoP har varit i farten.

– Mjöl! Överallt!  

Sture sopar golvet i korridoren. Där hängde en påse med mjöl som åkte ner när de öppnade dörren. I duschen var alla duschslangarna ihopknutna. Stolarna i lektionssalen var utspridda, borden hade blivit långbord. Med mera.  

Genast börjar planer smidas för hur de ska ge tillbaka i morgon. Det finns vissa regler: Man får inte göra sånt som förstör saker och man får inte ge sig på privata prylar. Men lite mjöl här och där, eller förvirrande ommöblering, är pranks som absolut funkar.  

– Jag skrev i alla fall förlåt i mjölet när vi prankade dem senast, säger Ella och sopar vidare.  

Ledarna Eric, Johan, Marion och Judit har förstås också varit med om det här när de själva var konfirmander på Lysestrand. Nu är de några år äldre och får guida de yngre scouterna genom veckorna och ge stöd och pepp när de behöver det.

– En del får ju hemlängtan och då finns vi här för dem, säger Eric Norén som är huvudledare.  

Men att hålla reda på 15 tonåringar handlar också om att få upp dem på morgonen och i säng på kvällen. Eller, som nu, att få dem med sig i uppgiften att plantera ett träd. För det är också tradition.  

Årets konfirmandträd är ett äppelträd. Det krävs ett ganska stort hål i marken för att få ner det – men också en hel del jord och vatten. Konfirmanderna hjälps åt och de gör det bra. Men när vattnet hälls på och jorden rörs om blir händerna allt lerigare. Frestelsen att lera ner även kamraten blir för stor. Snart är det inte bara lera på händer, utan i ansikten och frisyrer. Miriam har krigarstreck över kinderna och skrattar stort. Edwin har fått ett skägg av lera över hakan. Skratten flödar, skriken ilar. Lera flyger. Ida skadar ett finger när hon ska slå ner pinnar i en cirkel runt trädet. Men kul har de.  

Lite senare är det vila på schemat. Det är då man får tid att bara vara för sig själv om man vill, kanske sova, kanske ringa hem eller kolla i mobilen. För Ester är det tid att sy om sina märken på scoutskjortan. De satt lite dåligt och de måste ju sitta fint till självaste konfirmationen. Självklart ska den ske i blå skjorta och tillhörande scarf.  

Ella, som bor i samma rum, pysslar med annat.  

– Vi gör verkligen allt ihop här. Brutalt allt. Ibland går vi till och med på toa ihop och sover i samma säng fast man inte får det, säger hon.  

Men om någon vill vara för sig själv ett tag respekterar man det, understryker hon. Vad har varit roligast då? Först svarar Ella att allt har varit kul. 

– Fast städa avlopp är inte kul. Men det mesta blir kul för att vi blir som en familj. Vi kan ligga i sängen och bara asgarva.  

Till dem som funderar på att åka på konfirmationsläger säger Ester:

– Våga!

– Ja, man får vänner för livet, fyller Ella i.  

Och Ester har ungefär 40 märken kvar att sy fast på sin skjorta. 

Vad gör man på konfirmationsläger?

Konfalägret på Lysestrand pågår under tre veckor. Lektioner hålls både inomhus och utomhus och handlar på olika sätt om kristendomen och tro. Det blir mycket diskussioner om religion och livet i stort. Förutom de kristna inslagen blir det också en del scoutaktiviteter och tävlingar. Bland annat har man en vecka då man sover i vindskydd ute på lägerängen. Man bor 2–4 personer i varje rum och är med i en patrull som håller ihop under aktiviteterna dagtid. 

Lysestrand

Strax utanför Lysekil i Bohuslän ligger lågergården Lysestrand. Varje år hålls flera scoutläger här, men också ett konfirmationsläger. Alla som är intresserade får söka till lägret oavsett var i landet man bor. Den som inte är scout kan anmäla sig och sen gå med i Lysestrands scoutkår eller en annan kår. För att konfirmeras måste man vara döpt. Om man inte är det kan man döpa sig under lägret. 

Vad händer om man inte tror på gud?

Varje person bestämmer själv om hen vill konfirmera sig eller inte. Om du vill konfirmera dig kommer ingen kräva bevis på att du verkligen tror på Gud. Det handlar om att hitta sin egen väg och sin egen relation till kristendomen. 

The post Konfaläger med tro, tvivel – och pranks  appeared first on Scouterna.

När aprilstormen Dave drar in över Sverige ger sig testpatrullen från Södra Sandbys scoutkår ut till ett närliggande gammalt stenbrott. De har packat sina vandringssäckar med sovsäck och annat. Det blåser friskt, men på mjukt gräs, hård sten och knöligt underlag ska sex olika typer av liggunderlag testas. Med sig har de två traditionella liggunderlagsrullar i skumplast och ett trendigt vikbart. Två andra liggunderlag är kombinerade med skumplast och luft, och blåser dessutom upp sig själva. Sedan finns det ytterligare ett som måste blåsas upp och som även är isolerat så att luften i det inte blir iskall under natten. 

Det finns en uppsjö av liggunderlag att köpa och de flesta fungerar säkert bra att sova en natt på. Du kanske gillar att sova på hårt underlag, medan någon annan föredrar det mjukare. Är det viktigast för dig att det är lätt att bära eller är det komforten du tänker på först? Räcker liggunderlagets längd? Ditt val av liggunderlag är verkligen individuellt. Ibland kan du behöva prova dig fram för att hitta det som funkar bäst. 

– Åh, det här är lent, men väldigt knöligt, säger Felix när han lägger kinden mot det silvergula liggunderlaget från Therm-a-Rest.  

Scouterna är i full gång med testet och låter kinden glida över varje liggunderlag. 

– Ah, detta känns som ett sandpapper, stönar Axel över det svarta liggunderlaget från Asivik. 

Ytan på de olika liggunderlagen är verkligen olika. Från raspigt grova till sammetslena mjuka. Frågan är om det gör så mycket egentligen när du sedan har en sovsäck närmast huden. Men det kan vara bra att veta inser testpatrullen, för när scouterna tar fram sina sovsäckar ser de snart hur bra eller dåligt sovsäcken håller sig kvar på liggunderlaget. De upptäcker att det är stora skillnader. Just nu befinner de sig på en grässluttning ner mot stenbrottets sjö. Här är det lite lä och det skulle fungera bra att sova här med huvudet lätt upphöjt. 

– Wau, jag glider ju av! ropar Luna när hon testar ett av de självuppblåsande liggunderlagen.  

Ytan är av polyester och det blir väldigt glatt mot sovsäcken. 

– Då är de vanliga liggunderlagen bättre. Där glider inte sovsäcken lika lätt, konstaterar Luna och Amanda. 

Redan nu vet testarna att liggunderlagens material är olika.  

– Nu kollar vi hur bra jag får plats dem, flinar Peter som är längst med sina 176 cm. Hans axelbredd är 43 cm.  

Och det visar sig bli svårt. Peter ligger med fötterna utanför på alla utom det gula uppblåsbara från Sydvang. Han tycker också att alla är för smala för honom.  

Nu klättrar alla testare upp på de omkringliggande stenblocken. Några är släta, men stenhårda. Andra är dessutom väldigt knöliga. Testarna ligger på rygg ett tag och funderar. Sedan vänder de sig på sidan en stund så att trycket kommer på höften och axeln. 

– Här skulle jag kunna somna, säger Amanda och ler.  

Hon ligger på det gula uppblåsta liggunderlaget.  

– Jag måste testa det på ett knöligt stenblock också! 

Amanda konstaterar att det funkar lika på bra där, så det här liggunderlaget klarar både knölar och hårt underlag. Felix och Axel provar de två liggunderlagen i skumplast och ligger däremot inte särskilt skönt alls.  

– Nä, de måste nog ligga på mjukare mark för att vara sköna, menar de. 

Testpatrullen är nu redo att kolla hur lätta liggunderlagen är att hantera. Alla liggunderlag ligger utfällda. Vera ställer upp för att testa hur lång tid det tar att rulla ihop dem och få ur luften ur vart och ett. Och det visar sig att Vera verkligen är en mästerpackare. Med flinka fingrar fäller hon ihop det silvriga Therm-a-rest på 3 sekunder! De rullbara får gummisnodd runt sig på drygt 10 sekunder. Det uppblåsbara packas ihop på mindre än 40 sekunder, men de självuppblåsta blir en match. Här måste hon trycka ut luften i två omgångar så det tar runt minuten att få ihop dem till rullar. Vera reser på sig och skakar av armarna. 

– Så, nu testar vi att packa ner de uppblåsbara i sina påsar också, säger hon.  

Nu får hon hjälp av Peter. Att vara två är inte så dumt när de uppblåsbara ska vikas rätt, rullas och stoppas ner i sina anpassade påsar. De båda själuppblåsande liggunderlagen packas ner på en halv minut och påsarna är rätt rymliga. Det från Asivik måste dessutom vikas först. Det uppblåsbara ska vikas två gånger, rullas riktigt tajt och stoppas sedan ner i sin påse med en ganska svår öppning, så det tar nära på en minut att få det gjort. 

– Ska vi mäta hur stora de blev? frågar Felix och Axel och tar fram måttbandet.  

Ja, det kan vara bra att veta måtten när de ska packas ner eller spännas fast. 

De två liggunderlag som viktes innan de packades ner är nästan som två bollar, medan de andra är avlånga och smalare. Det påverkar så klart hur lätta de är att stoppa ner i en packad ryggsäck. Peter tar sig an uppgiften och testar att packa ner dem en och en.  

– Ah, det här silvriga är svårt att trycka ner, hojtar Peter och försöker få grepp om det medan det flaxar som en solfjäder.  

Det ingår inget gummiband eller spännrem att ha runt det, så det fäller lätt ut sig. De som är långa och har en sträv yta tar också längre tid att packa än de som är glatta eller mindre. 

Att spänna fast dem utanpå ryggsäcken med dess spännremmar tar ungefär lika lång tid för alla liggunderlagen. 

Då återstår bara frågan om vilket som är lättast eller tyngst att bära på. Testpatrullen ser till att allt extramaterial som hör till varje liggunderlag finns med. Det kan vara ett litet lagningskit, två gummiband, en packpåse och till och med en pumpsäck.  

– Det svarta från Asivik är helt klart lättast, konstaterar Axel när han balanserar det i vinden på vågen. 

Nära i vikt är det blå från JO Sport och det silvriga från Therm-a-Rest. De väger max 400 gram. Tyngst är Fjällmarks självuppblåsande som väger över 1000 gram. Strax under det kommer det uppblåsbara med sin pumpsäck från Sydvang och det andra självuppblåsande från Asivik. 

– Ja, de väger mer, men de var också skönare än de andra, menar Amanda. 

– Fast jag gillar det silvriga. Det är ett sådant jag har och är van vid, säger Peter. 

Testpatrullen pekar nu på det liggunderlag de skulle vilja ta med sig på nästa, kortare hajk. Då får tre liggunderlag två röster var – det silvriga från Therm-a-Rest, det gröna från Asivik och det gula från Sydvang. Och det är faktiskt samma tre liggunderlag som det pekas på när scouterna visar vilket de vill ta med sig på nästa läger.  

Men då får det gula från Sydvang fyra röster. Det är kanske ändå skönast att ligga på flera nätter i rad. 

Allt du behöver veta om R-värde

R-värde visar liggunderlagets värmeisolering. Det finns en internationell standard, ASTM F3340-18, som mäter hur bra ett liggunderlag isolerar. Liggunderlaget testas genom att läggas mellan två plattor som är olika varma. Den ena är 5 grader kall som marken kan vara och den andra är 35 grader varm för att symbolisera vår kroppsvärme. Här mäts energin som går åt för att hålla den varma plattan 35 grader under en längre tid. Om det går åt lite energi, isolerar liggunderlaget bra och det får ett högt R-värde. Ett R-värde mellan 2 och 3,5 kan hålla dig varm om det är ner till +5 grader kallt ute. 

Hur väljer jag rätt?

Årstid: Om underlaget används mest under sommaren kan du välja ett med lågt R-värde. För kallare årstider måste R-värdet vara högre. 

Komfort: Vad är skönast för dig? Hårt eller mjukt underlag? 

Sovläge: Sover du mest på ryggen eller på sidan? Sover du på sidan mår höft och axlar bäst på ett mjukare underlag. 

Bära: Väg vikt och packstorlek mot bekvämlighet. Vad är viktigast för dig? 

Storlek: Får du plats att ligga på det på längd och bredd? 

Material: Välj ett underlag som tål din hantering av det, samtidigt som det känns skönt. 

Pris: Alltid viktigt, så väg övriga egenskaper mot priset. 

The post Hur ligger det till? appeared first on Scouterna.

Grattis! Hur känns det här? 
– Det känns väldigt bra. Det är ett kvitto på att allt arbete jag har lagt ner har gett resultat. När jag var tre år lämnade mina föräldrar allt de hade i Irak för att ge mig och min bror en framtid. De kom till Sverige utan jobb, utbildning eller hus. Jag tror aldrig de hade kunnat föreställa sig att pappa 16 år senare skulle få följa med mig till slottet och träffa kungen. Det är som en dröm som går i uppfyllelse. 

Du är scoutledare för en musikgrupp. Hur är det?  
– Jag är med i Suryoyo Ortodoxa Scoutförbund, SOFS, där musikgrupper är vanliga. Jag började där när jag var tio år. När jag gick i nian behövdes det en ny musikledare för gruppen. Jag var ung men tog chansen.  

Varför tror du att just du får Kompassrosen? 
– För att jag står för det vardagliga ledarskapet i ett utsatt område med kriminalitet, där vi kan skapa en verklig mötesplats för unga. Jag har inte startat någon stor organisation eller lagt 50 timmar i veckan på ideellt arbete. Men jag försöker alltid ta ansvar i de små stunderna på träningar, i samtal, i relationer.  

Er scoutkår finns i ett utsatt område. Hur påverkar det er? 
– Det händer saker i vår närhet, ibland mer, ibland mindre. Senast i natt var det till exempel en sprängning i vårt område. Våra scouter är i en ålder där de kan hamna fel. Därför jobbar vi mycket förebyggande: Pratar, ger råd, finns där. Det viktigaste är att de känner att de har en trygg plats.  

Hur skapar du den platsen? 
– Först är jag deras vän och sen deras scoutledare. Man kan inte vara för formell. Och jag är bara 19 år så det skiljer inte så mycket i ålder mellan mig och ungdomarna. Jag kan relatera till deras problem, då vågar de ta initiativ och berätta saker för mig. 

Du är också fotbollsdomare. Hur skiljer sig det ledarskapet från scouting? 
– Det är helt annorlunda. Som domare är du ledare i två timmar och känner ofta inte spelarna. Då handlar det mycket om kommunikation och att snabbt skapa förtroende. I Scouterna bygger du relationer över tid och ser utvecklingen på ett helt annat sätt. 

Nu pluggar du på Handelshögskolan. Hur får du ihop allt? 
– Jag är bra på att planera! Många tänker att de måste välja bort Scouterna när de blir äldre och börjar plugga eller jobba, men jag tror det är viktigt att fortsätta. Scouterna skapar en trygghet som jag inte kan få i jobb och utbildning. De där stunderna vid brasan är de som räknas mest.

Om Milad Findakli

Ålder: 19 år.  
Bor: Södertälje.
Gör: Studerar Business & Economics-programmet på Handelshögskolan i Stockholm, är musikledare och scoutledare i St: Tomas Syrisk Ortodoxa Scoutkår i Södertälje och fotbollsdomare. 
Drömjobb: Kombinera affärsvärlden med att skapa samhällsnytta och vara ledare på något sätt.

Det här är Kompassrosen

Varje år delar Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap ut tre till fem stipendier till unga ledare. Sedan 2006 har sju andra scoutledare fått utmärkelsen. Motiveringen till Milads pris är: ”För att han med omtanke och troget engagemang, inom scoutrörelsen och i andra sammanhang han verkar, visar att det till synes omöjliga är möjligt.”

Läs mer om Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap

The post Jag var ung men tog chansen appeared first on Scouterna.

Nu har projektet landat i ett svar. Ungdomarna kan nu, tillsammans med Scouterna, presentera konceptet Gnistan – platsen där din glöd får syre. Ett koncept och en mötesplats för ungas engagemang.

Projektet har arbetat för att hitta nya sätt för unga att delta på sina villkor – inte bara genom traditionella möten och beslut, utan också genom kreativa och roliga arbetssätt där fler känner att deras perspektiv räknas och får testas.

– Vi ville skapa något som känns på riktigt för oss unga. En plats där idéer tas på allvar och där det är enkelt att vara med och påverka, och att lära sig påverka tillsammans med andra, säger Ida Axelsson, en av ungdomarna i projektgruppen.

Anton Karlsson, en av Scouternas projektledare berättar:

– Scouterna ger unga många tankar och känslor, men ibland kan engagemanget också fastna, till exempel: “Min kår går ut och plockar skräp, men hur engagerar jag mig i det jag verkligen bryr mig om?”

Vad kommer besökarna, mer konkret att få uppleva i Gnistan?

– Gnistan slår för första gången upp sina tältdörrar under sommarens stora jamboree. Där får scouter sätta ord på orättvisorna de ser, testa förändringarna de vill driva och ta tag i frågorna de inte vetat hur de ska börja med. Och de gör det inte ensamma – här finns unga från hela landet som känner igen sig, och förebilder som redan förändrat något på riktigt. De lämnar Gnistan med konkreta verktyg och kontakter, vare sig de vill förändra sin kår, sin skola eller något mycket större.

Förra sommaren besökte Anton scoutlägret Boomerang för att se hur konceptet togs emot:

– Vi åkte till ett utmanarläger, lånade trasmattor och massor av ljusslingor. Grundidén var att testa: fungerar det här i verkligheten? Hur gör vi det relevant för deltagarna och hur kan vi prata om viktiga frågor. Målet var att hjälpa unga scouter att gå från åsikt till handling, berättar Anton.

Vera, som nu är engagerad i projektgruppen för Gnistan, var en av de scouter som besökte tältet på Vässarö och fick uppleva konceptet live.

– Diskussionerna blev väldigt bra. Vi pratade om orättvisorna jag upplevde, vem jag kan vända mig till för att förändra problem i min närhet, gränser, energi, och allt möjligt. Vi diskuterade scoutverksamhet i olika former, internationell scouting, hur man startar ett roverlag. Jag tar med mig känslan från tältet och många vänner som får mig att inse att vi gör det tillsammans, säger Vera.

Konceptet Gnistan kommer att leva vidare och finnas kvar som mötesplats under Scouternas framtida nationella läger.

– Det här bara början! Gnistan kommer ständigt att utvecklas, som en viktig plats där unga kan växa och agera inom och utanför Scouterna, säger Vera.

Gnistan lanseras på Jamboree26
Hos Gnistan kommer du att kunna mingla och ställa frågor till politiker och makthavare, utforska dina idéer, bygga broar mellan kårer och bli inspirerad av dina “scoutidoler”. Allt sånt som är viktigt på riktigt. En plats för riktiga samtal, diskussioner och möten.

The post Scouterna presenterar: Gnistan – platsen där din glöd får syre! appeared first on Scouterna.

Hur skulle detta kunna se ut i verkligheten? 

Familjescout

För en familjescoutavdelning så kan det se ut som att scouterna på första mötet får berätta vilka sagor, mötesteman, de vill att avdelningen ska genomföra under terminen och kanske vilken ordning. 

Spårare

Spåraravdelningen får under terminen hjälpa räven Tofs hitta sina vänner i olika skogar. Och avdelningen får själva bestämma i vilken ordning som vännerna ska letas efter, och det påverkar terminens genomförande. Varje skog innehåller flera möten. Detta kan innebära att scouterna väljer en ny kompis att leta efter ungefär var 5:e scoutmöte.  

Upptäckare

Det blir lite mer påtagligt för upptäckarna som ger sig ut på en upptäcksfärd bland en massa öar. Varje ö innehåller en eller ett par utmaningar som avdelningen måste klara, scoutmötet, för att ta sig vidare till nästa ö. Scouterna får helt enkelt göra val lite oftare än spårarna får. 

Äventyrare

Som en del i stegringen av scouternas val får äventyrarna göra sina val i patrullen istället för tillsammans i avdelningen. Dessutom gör patrullen val oftare. Varje möte utgör nu ett val om vilken utmaning som äventyrarna ska klara av och i slutet av varje möte så får de bestämma vilken utmaning de ska ta sig an härnäst. 

Utmanare

Utmanarna får också göra val som handlar om vilka utmaningar de vill fokusera på under terminen. Till varje utmaning får de väja bland förslag på intressemärken och aktiviteter som skapar deras egen väg mot målet med utmaningen. 

The post Scouternas program uppdateras: Scouternas val i programmet appeared first on Scouterna.

• Resor – att minska klimatpåverkan och främja hållbara transportval.
• Mat – att erbjuda mer hållbara måltider och minska matsvinnet.
• Material & inköp – att använda och erbjuda utrustning och förbrukningsvaror som är hållbart producerat och att undvika onödig konsumtion.
• Kunskap & påverkan – att ge deltagare och kårer verktyg att göra hållbara val, både under lägret och i vardagen.

Här hittar du hållbarhetsplanen och policyn>>

Målsättningar

Mindre matsvinn – mer omtanke

Varje kilo mat räknas. Under lägret mäter vi matsvinn i vikt, varje dag. Det gör att vi snabbt kan se vad som fungerar och vad vi kan göra bättre. Vårt mål är att minska matsvinnet jämfört med Jamboree22 – för att visa att små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad.

Resor som tar oss framåt – med mindre avtryck

Äventyret börjar redan på vägen till lägret. Genom att samla in data från kårernas resor får vi en tydlig bild av vår gemensamma klimatpåverkan. Tillsammans strävar vi efter att minska utsläppen från inrikes transporter med 50 % jämfört med Jamboree22. Det handlar om smartare val, samarbete och att inspirera varandra till mer hållbara sätt att resa.

Ett läger där människor växer

Den kanske viktigaste hållbarheten är den vi känner. Våra funktionärer är hjärtat i lägret, och deras upplevelse följs upp både under och efter Jamboree26. Vi lyssnar, utvecklar och förbättrar – med målet att alla ska känna glädje, stolthet och gemenskap i sitt engagemang.

Resor

Scoutkårer och funktionärer planerar själva sina resor till och från lägret. Jamboree26 uppmanar alla att resa så klimatsmart som möjligt. Det innebär att nyttja kollektiva färdmedel som lokaltrafik och tåg, eller att samåka. Om hyrd buss är bästa alternativet så uppmanar Jamboree26 till att prata med närliggande kårer så att man kan samåka om man inte fyller en buss själv.

Jamboree26 tipsar om flera etablerade samarbeten, med bland annat bussföretag, som scoutkårerna har möjlighet att utnyttja. Läs mer om resor här >>

Mat

Matfilosofin

På Jamboree26 kommer maten bestå av fasta recept, med möjlighet för kårerna att göra egna varianter på samma rätt. Deltagarna på lägret involveras i matlagning med råvaror som är hållbara samtidigt som de främjar matglädje, hälsa och social gemenskap. Med den idén som grund bjuds det på varierad mat, med både kött och vegetariskt.

Läs mer om mat på Jamboree26 här >>

Matsvinn

Jamboree26 jobbar aktivt för att minska matsvinnet under lägret på flera sätt:

• Kylskåp – På ett antal platser på lägerområdet kommer det att finnas kylcontainrar. I containrarna kommer varje by tilldelas en anvisad förvaringsyta för livsmedel tillhandahållna av lägret. Detta blir ett sätt att minska matsvinn under lägret.
• Matlådor – Scoutkårerna ombeds ta med olika förvaringslådor att förvara mat i. För att kunna spara och äta senare eller ha som matsäck.
• Svinnsmarta rätter – Det kommer att vara ett flöde mellan Matriket (matutlämningen) och Funktionärsmatsalen där det lagas svinnsmarta rätter till funktionärerna av sådant som blir över.

Meny och Recept

För att uppfylla målsättningarna i matfilosofin har menyn lagts med två huvudfokus. Till att börja med ska maten vara hållbar, vilket gått att uppfylla på flera sätt. I vissa recept syns det genom att “vanliga” recept med utsläppstunga råvaror, som till exempel kött, fått miljövänligare alternativ. I andra recept har vi istället valt rätter som är naturligt snällare mot miljön. Recepten har även anpassats för att tillåta användandet av närproducerade råvaror istället för produkter som transporterats från länder långt bort.

Det andra fokuset har legat på matglädjen och främjandet av gemenskap. En del av det har uppfyllts genom att lyssna på vad deltagare önskat sig inför lägret och vad deltagare gillat under tidigare läger. Ett annat sätt att främja gemenskap är att använda recept och måltider som med fördel tillagas i grupp.

Kranmärkt 

Det kommer inte att säljas vatten på flaska på lägret. I stället kan man fylla på sin egen flaska och dricka det goda kranvattnet. Det kommer att finnas vattenmaskiner på några utvalda ställen på lägerområdet. Då slipper vi onödiga transporter av plastflaskor med helt vanligt vatten.

Material och inköp

Jamboree26 arbetar med att ha en röd tråd i att försöka minimera inköp av material, återanvända från tidigare läger, köpa second hand, miljömärkt, sälja efter lägrets slut.

Certifieringen Hållbart Evenemang

Hela planerings organisationen har varit med och arbetat flitigt med att uppfylla kriterierna för Certifieringen Hållbart Evenemang. Kriterierna utgår från de Globala Målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, och bygger på en samlad erfarenhet utifrån vad som är relevant och genomförbart för olika aktörer. Ansökan skickas in nästa vecka och vi får besked i juni om storlägret har blivit godkända. Vi håller tummarna!

Läs mer om certifieringen här>>

The post Hur gör man ett storläger hållbart? appeared first on Scouterna.

Under en fjällvandring med scoutkåren för två år sen tittade scouten Märta Spjut ut över den vackra naturen hon upplevde för första gången. De gröna fjällen tornade upp sig i horisonten.  

– Då tänkte jag att ”Det här är ju det vi vill rädda och ta hand om!”. Det var en mäktig känsla. Sen kom en ökad medvetenhet om att vi påverkar så mycket av det här stora, mäktiga klimatet, berättar Märta. 

Fem år innan den där fjällvandringen började Märta i Scouterna hemma i Umeå. Det startade med inspiration från en Bamsetidning och en häftig känsla av att kunna tända ett Trangiakök själv. Nu är hon med i en utmanarpatrull och är ledare för spårarscouter. Hon är också engagerad för miljö och klimat, mycket tack vare scoutingen.  

– Att vara ute i skogen och uppleva olika äventyr har gett mig en förståelse för varför naturen är så viktig. Det får mig att tänka att vi måste ta hand om vår miljö, säger Märta.  

Mer medveten om vardagliga val

Ju äldre Märta har blivit, desto mer har engagemanget för klimat och hållbarhet växt. Upplevelser som fjällvandringen har gjort henne mer medveten om hur det hon gör i vardagen påverkar naturen. Det märks bland annat under möten och hajker med utmanarpatrullen. Tillsammans har de beslutat att det enbart ska serveras vegetarisk mat på hajkerna. Inför läger försöker de också tänka på sådant som var de kan hälla ut diskvatten utan att skada närliggande vattendrag, och att samåka i stället för att åka i varsin bil.  

– Scouterna är en organisation som visar på att man kan göra skillnad. Det kan vara små saker, men det ger en medvetenhet att man kan påverka, säger Märta. 

Scouting handlar ju mycket om natur och friluftsliv. Har det påverkat ditt engagemang för hållbarhet? 

– Jättemycket! Det är svårt att brinna för en fråga om man inte vet vad man vinner på det. Jag har fått möjlighet till jätteroliga naturupplevelser – och det är tack vare att vi har den natur vi har. Om vi inte tar hand om vår miljö så kommer den att försvinna. Det har fått mig att tänka ”Det vill vi ju inte, det måste vi göra nåt åt!” 

Framöver vill Märta gärna sprida hållbarhetstänket till de yngre scouterna hon är ledare för.  

– Det hade varit kul att ha möten där vi pratar hållbarhet i de yngre grupperna också. Till exempel att de får prova att ha en vegohajk eller testa källsortering, säger hon.  

The post Scouten Märta brinner för miljön: “Friluftslivet har påverkat mitt engagemang jättemycket” appeared first on Scouterna.

I sitt inledningstal återkom H.M. Konungen till scoutingens roll som en global rörelse byggd på gemensamma värderingar, där unga människor runt om i världen får möjlighet att växa, ta ansvar och bidra till något större än sig själva. 

– Scouting har redan hjälpt miljontals människor att utveckla mod, handlingskraft och omtanke. En fredlig värld är ett ambitiöst mål, och ibland kan det kännas långt borta när vi följer nyheterna. Men när världen verkar röra sig åt fel håll blir det målet ännu viktigare. Och det är där vi kommer in – Scouterna, berättade H.M. Konungen.

En av seminariets huvudtalare var fredspristagaren och journalisten Maria Ressa, som talade om demokratins motståndskraft, pressfrihet och vikten av att försvara sanningen i en digital tid präglad av desinformation och ökade motsättningar.

Maria Ressa återkom flera gånger till scoutingens värderingar och beskrev dem som både radikala och djupt relevanta i vår tid. Integritet, mod, respekt och ansvar lyftes fram som avgörande för att kunna bygga fredliga och inkluderande samhällen – särskilt i ett informationslandskap där människor allt oftare ställs mot varandra och där teknikutvecklingen går snabbare än samhällets förmåga att hantera konsekvenserna. 

Hon riktade även en särskild uppmaning till de unga ledare och scouter som deltog under seminariet och betonade att framtidens samhälle formas av de handlingar och värderingar människor väljer att stå upp för redan idag.

Under eftermiddagen återkom också scoutingens roll som en global fredsrörelse. Dr Andres Morales presenterade sin forskning om hur scoutingens icke-formella utbildning bidrar till fredsbyggande genom relationer, gemensamma erfarenheter och möten mellan människor från olika delar av världen. 

Han beskrev scouting som något större än aktiviteter och läger – som en formativ resa där unga människor tränar på empati, ansvar och att lösa konflikter utan våld. Fred, menade han, skapas inte i första hand genom institutioner utan genom människor och relationer mellan människor.

För många blev seminariet ett konkret exempel på hur människor från olika generationer, kulturer och erfarenheter kan mötas genom scoutingens gemensamma värderingar och syn på gemenskap, demokrati och inkludering. 

Nikita Castillo, ung scout som var med på seminariet, beskrev hur samtalen under dagen snabbt suddade ut titlar, åldersskillnader och olika bakgrunder. 

– Man glömmer bort vilka man sitter med när man börjar prata med varandra. Till slut blir alla bara scouter som sitter kring samma lägereld. Vi lyssnar på varandra, alla får göra sin röst hörd – och det är kärnan i demokrati, säger Nikita.

Maximilian Viklund Hejrskov, även han ung scout som var med på seminariet, återkom till känslan av gemenskap och handlingskraft. Han beskrev seminariet som en påminnelse om att unga människor inte bara är framtiden, utan också har möjlighet att påverka samhället här och nu.

Avslutningsvis återkom World Scouting Secretary General David Berg till hur frågor om fred, hållbarhet och ungas möjligheter hänger samman. Han beskrev hur scouting bygger på att skapa trygga miljöer där unga människor får möjlighet att känna tillhörighet, bli lyssnade på och vara sig själva fullt ut. 

Han betonade också att det är genom lokala gemenskaper och relationer som scouting bidrar till att skapa fred – och att den starka känslan av samhörighet mellan scouter världen över bygger på just erfarenheten av att bli välkomnad, sedd och tagen på allvar.

The post Seminarium: En fredlig och inkluderande värld appeared first on Scouterna.

Lidl blir en huvudpartner till Scouternas jätteläger Jamboree26, Sveriges största scoutläger som samlar tusentals barn och unga vart fjärde år. I sommar kommer 17 000 scouter från Sverige och världen att uppleva ett läger utöver det vanliga på fältet i Norra Åsum, Kristianstad. Med Lidl som samarbetspartner stärks scouters kunskap om hållbar mat.

Scouternas nationella läger, Jamboree26, genomförs i Norra Åsum utanför Kristianstad och är en mötesplats för barn och unga från hela Sverige. Mat och matlagning är en stor del av sommarens lägerupplevelse. Lidl och Scouterna vill tillsammans öka ungas kunskap och engagemang kring mat, resurser och framtidens samhälle. Genom Matrikets svenskodlade utbud får deltagarna ta del av hållbar, energifylld och god mat av högsta kvalitet till lägerveckans alla frukostar och även grönsaker till övriga måltider. där de även uppmuntras att delta i utomhusmatlagningen.

– Vi vill att Jamboree26 ska vara en hävstång som främjar matglädje, hälsa och social gemenskap. Att mata 17 000 människor är inget litet arbete. Det kräver en ordentlig organisation och planering som blir som en mataffär för en veckas bruk. Tack vare bra mat från Lidl med Matriket når vi vår vision om gott smakande måltider som bidrar till äventyr utan att skada planeten, säger Martin Björgell, matansvarig Jamboree26.

– Lidl är en stolt partner till Jamboree26. Genom att erbjuda mat från Sverige av högsta kvalitet vill vi bidra till positiva upplevelser och främja hälsa och hållbarhet för barn och unga. Under Jamboree26 kommer frukost och grönsaker från vårt varumärke Matriket, säger Jakob Josefsson, VD Lidl Sverige.

Om Jamboree26
Jamboree26 är Scouternas nationella scoutläger och ett av Sveriges största evenemang för barn och unga 2026. Lägret samlar omkring 17 000 deltagare och genomförs i Norra Åsum utanför Kristianstad med fokus på ledarskap, gemenskap och hållbar utveckling under temat Tillsammans.

Om Lidl och Matriket
Lidl Sveriges första butiker slog upp dörrarna i september 2003. Idag är Lidl en dagligvarukedja med 212 butiker i Sverige från Trelleborg i söder till Boden i norr. Matriket är Lidls varumärke som gör det enkelt för kunden att välja svenskt i butiken. Alla produkter under Matriket är odlade eller uppfödda, förädlade, förpackade och kontrollerade i Sverige. Matriket lanserades våren 2023 och är Lidl Sveriges enskilt största varumärke med omkring 300 produkter att välja bland.

The post Lidl blir en huvudpartner till Scouternas jätteläger appeared first on Scouterna.