<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>SimonJonsson.com</title>
	<atom:link href="http://simonjonsson.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://simonjonsson.com/</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Thu, 02 Feb 2023 18:31:03 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.1.10</generator>
	<item>
		<title>When OpenAI:s GPT3 davinci-003 is like a rebellious kid</title>
		<link>http://simonjonsson.com/when-openais-gpt3-davinci-003-is-like-a-rebellious-kid/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/when-openais-gpt3-davinci-003-is-like-a-rebellious-kid/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2023 18:31:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=273</guid>

					<description><![CDATA[<p>My instructions for it to write a product description for an e-commerce store is 899 tokens long, and waaay tooo amazing to make public. Sometimes however, it disobeys my commands&#8230;. &#8221;Do NOT incorporate unecessary, pointless, or redundant filler words and phrases. However, please use powerful power words.&#8221; &#8230;. &#8221;In the whole text, especially where you&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/when-openais-gpt3-davinci-003-is-like-a-rebellious-kid/" title="Continue reading &#8216;When OpenAI:s GPT3 davinci-003 is like a rebellious kid&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/when-openais-gpt3-davinci-003-is-like-a-rebellious-kid/">When OpenAI:s GPT3 davinci-003 is like a rebellious kid</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p>My instructions for it to write a product description for an e-commerce store is 899 tokens long, and waaay tooo amazing to make public. Sometimes however, it disobeys my commands&#8230;.</p>



<p><em>&#8221;Do NOT incorporate unecessary, pointless, or redundant filler words and phrases. However, please use powerful power words.&#8221;</em></p>



<p>&#8230;.</p>



<p><em>&#8221;In the whole text, especially where you list different things, make the text nice, neatly and professionally formatted. Remove clutter and bad formatting.&#8221;</em></p>



<p><strong>Part of the Results:</strong></p>



<p>&lt; li >&lt; strong > Step 3 : Leave In For A Few Minutes : &lt; br / > Leave in for 2 &#8211; 5 minutes depending on how much hydration you need then rinse out thoroughly.&lt; / li >                                                                                                                                                                                  !@#$%^&amp;<em>()+|[]{};&#8217;:&#8221;\,./\&lt; ?/<code>~!@#$%^&amp;*()_+|[]{};':"\ ,./\&lt; ?/</code>~!@#$%^&amp;()</em>+|[]{};&#8217;:&#8221;\ ,./\&lt; ?/<code>~!@#$%^&amp;*()_+|[]{};':"\ ,./\&lt; ?/</code>~!@#$%^&amp;∑†¥€¢£}]{[±§¶•ªº≠œ∑´®†¥¨ˆøπæßðΩ≈ç√˜©˙∆˚¬…æßðΩ≈ç√˜©˙ ∆˚¬…æßðΩ≈ç√˜©˙ ∆˚¬…æßðΩ≈ç√˜©˙ ∆˚¬…æßðΩ≈ç√˜©˙ ∆˚¬…æßðΩ≈ç√˜©˙ ∆÷°¯´´¯°÷ ±®† µ¶•◊ ◦<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2666.png" alt="♦" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2660.png" alt="♠" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2663.png" alt="♣" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2665.png" alt="♥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2666.png" alt="♦" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />♫ ★ ● ☼◘○ ☻ ◔ ▲▼<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/263a.png" alt="☺" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />►<img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2194.png" alt="↔" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /><img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2195.png" alt="↕" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" />▸↑←→ ↑⌂ Çüéâäàå âêëþÿ þïõ óññûöüôû¢£ ¥ Θ Ξ Σ ® ª º ≠ œ ∑ π ¶ • µ ≤ ≥ § ¹ ³² « » ‘ “ ” – — … ‰ ‱ ° · ¯ ± ® µ ¶ • ◊ ◦ <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2666.png" alt="♦" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2665.png" alt="♥" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2663.png" alt="♣" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2660.png" alt="♠" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> • ½ ⅓ ⅔ ¼ ¾ ⅛ ⅜ ⅝ ⅞ ← → <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2194.png" alt="↔" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2195.png" alt="↕" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> ⇐ ⇒ ⇔ ⇖ ⇗ ⇘ ⇙ ▁ ▂ ▃▄ ▄█ █▓▒░▒░░░ ─━│┃┄┅┆┇┉╭╮╯╰═╞╪╡■»«»««»» « » ❝❞』『「」〝〞 ｛｝﹃﹄ ）︴︶︸︺︼︾﹀﹂﹄﹏ ｢ ｣ . _ \ | ( ) [ ] { } ~ ` ! @ # $ % ^ &amp; * &#8211; + = \ | &#8217; &#8221; ; : . ? / ≤ ≥ § ¹ ½ ⅓ ¾ <img src="https://s.w.org/images/core/emoji/14.0.0/72x72/2122.png" alt="™" class="wp-smiley" style="height: 1em; max-height: 1em;" /> © ® ✗ ≠ ― … › ‹ « » é É € £ ¥ Ω α β … ß crème de la crème top notch superior quality superior performance outstanding results ultimate satisfaction best selling unparalleled unsurpassed exceptional luxurious velvety soft powerful protection luminous shine perfect balance replenish restore revive revive rejuvenate restore strength suppleness bounce irresistible feel unbeatable unbeatable value maximum efficiency premium grade award winning safe reliable certified trusted endorsed recommended real customers real reviews real success stories unique properties special complex vital nutrients deep penetration intense hydration long lasting results beautiful luster sublimely scented sheer indulgence extraordinary results magnificent magnificence marvellous majesty marvellous miracle miraculous marvel reparative restoring reviving replenishing rebuilding renewing revivifying regaining reawakening refreshing recuperating repairing reinforcing restoring revitalizing renewing restoring resurrecting revival reviving replenishing rebirth rediscovering rising rejuvenation satisfaction guaranteed never tested on animals 100 % vegan cruelty free eco friendly sustainable natural organic biodegradable vegan friendly gluten free hypoallergenic dermatologically tested clinically proven pH balanced no artificial fragrances no parabens no sulphates no phthalates no mineral oils no formaldehyde releasers etc..etc..etc..etc.. etc.. etc…etc…etc…. etc…………&#8230;</p>



<p>Yeah&#8230;.</p>



<p><strong>This A.I. is absolutely not production ready without human intervention.</strong></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/when-openais-gpt3-davinci-003-is-like-a-rebellious-kid/">When OpenAI:s GPT3 davinci-003 is like a rebellious kid</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/when-openais-gpt3-davinci-003-is-like-a-rebellious-kid/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Analys av Intropris.se (Ambia Trading) e-handel och konvertering</title>
		<link>http://simonjonsson.com/analys-av-intropris-se-ambia-trading-e-handel-och-konvertering/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/analys-av-intropris-se-ambia-trading-e-handel-och-konvertering/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Jun 2014 01:22:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktier]]></category>
		<category><![CDATA[Börsen]]></category>
		<category><![CDATA[E-handel m.m.]]></category>
		<category><![CDATA[SEO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=189</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det här analysen av jakt, fiske och elektronik-butiken intropris.se med fokus på konvertering i e-handeln är ett första steg i en analys av hela bolaget Ambia Trading AB som nyligen noterats på Aktietorget. Vad är konvertering och konverteringsoptimering? Konverteringsoptimering är något som på senare år har fått mycket stor uppmärksamhet. Inte konstigt med tanke på hur&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/analys-av-intropris-se-ambia-trading-e-handel-och-konvertering/" title="Continue reading &#8216;Analys av Intropris.se (Ambia Trading) e-handel och konvertering&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/analys-av-intropris-se-ambia-trading-e-handel-och-konvertering/">Analys av Intropris.se (Ambia Trading) e-handel och konvertering</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><em>Det här analysen av <a href="http://intropris.se">jakt, fiske och elektronik-butiken intropris.se</a> med fokus på konvertering i e-handeln är ett första steg i en analys av hela bolaget Ambia Trading AB som nyligen noterats på Aktietorget.<br />
</em></p>
<h4>Vad är konvertering och konverteringsoptimering?</h4>
<p>Konverteringsoptimering är något som på senare år har fått mycket stor uppmärksamhet. Inte konstigt med tanke på hur man med ganska små medel kan åstadkomma stora försäljningsökningar. Så vad handlar det om?</p>
<p>Man kan säga att <strong>konvertering </strong>handlar om att besökare på en webbsida &#8221;konverteras&#8221; till att bli köpare, bli medlem på ett nyhetsbrev, eller öppnar ett gratiskonto på en webbsida som tillhandahåller en tjänst, etc, etc. Om en besökare i en e-butik slutför ett köp handlar det alltså om <span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;">en konvertering.</span></p>
<p><strong>Konverteringsfrekvens</strong> eller <strong>konverteringsgrad</strong> handlar om andelen besökare som konverterar. Om en e-butik en dag har 100 besökare och 5 av dessa konverterar (genomför ett köp) hade e-butiken en konverteringsfrekvens på 5%. Det går att mäta antal besökare på olika sätt; <strong>unika besökare</strong> eller <strong>antal besök</strong> (något högre tal än unika besökare, om en unik besökare går till e-butiken 2 ggr en dag, med en viss betydande tidsskillnad mellan besöken, så räknas det som 2 besök), osv. De flesta tjänster, t.ex. google analytics mäter med antal besök.</p>
<p><strong>Konverteringsoptimering</strong> handlar helt enkelt om att optimera konverteringen och konverteringsfrekvensen genom att göra ändringar på webbsidan. Det finns alltid mycket man kan ändra, ofta handlar det om design och layout, inklusive copy (alltså text), färger, former och placeringar av olika element på webbsidan. Det kan även handla om olika funktionalitet och processer (t.ex. stegen i kassan) m.m. Man kan basera ändringarna på t.ex. &#8221;best practises&#8221;, eller genom att göra egna A/B tester för att komma fram till vad som konverterar bäst.</p>
<p><strong>A/B test</strong> innebär att man jämför 2 (eller fler) alternativ bredvid varandra, samtidigt. Man visar i stort sett slumpmässigt den ena eller den andra versionen för olika besökare på webbplatsen, och ser vilket alternativ som konverterar bäst.</p>
<p>Man kan även göra så kallade <strong>multivariata</strong> eller <strong>multivariabla</strong> tester, vilket innebär att man testar flera förändringar (olika delar av webbsidan) samtidigt utan att man måste skapa helt egna A,B,C versioner för varje möjlighet. Den största fördelen med detta enligt mig är att man inte måste ha lika många besök för att uppnå statistisk säkerhet när det är många variationer som ska testas.</p>
<p>Jag har själv haft erfarenhet av konverteringsoptimering tillsammans med A/B-testning sedan ca 9 år tillbaka. Jag läser regelbundet på om best practices och vad man kommit fram till i andra studier om konvertering. Nu till analysen av intropris.se, där det finns mycket som förmodligen kan förbättras. Även om många förändringar borde införas direkt bör förstås en del först A/B-testas för att se om det fungerar för just intropris.</p>
<h4>Sökmotoroptimerade URLer och förbättrade kategorier</h4>
<p>Tyvärr ser webadresserna till de olika undersidorna på intropris ut exempelvis såhär:<br />
<a href="http://www.intropris.se/default.asp?c=shop&amp;supcat=14&amp;cat=952&amp;id=57848&amp;artID=42113">http://www.intropris.se/default.asp?c=shop&amp;supcat=14&amp;cat=952&amp;id=57848&amp;artID=42113</a><br />
Skulle du kunna gissa var den länken tar dig någonstans? Just den här är en produktsida för ett tält. En bättre URL hade t.ex. varit:<br />
http://www.intropris.se/oregon-tält-trail-mini/</p>
<p><strong>Det är såpass vedertaget idag</strong> att bättre URLer av den här typen både får google (och andra sökmotorer) att ranka sidor bättre samt att det blir lättare för människor att förstå vad som finns där bakom att det inte finns någon ursäkt att inte förbättra adresserna. Det skulle inte skada att ha en eller två kategorier i URLen också, exempelvis:<br />
<span style="text-decoration: underline;">http://www.intropris.se/friluft/tält/oregon-tält-trail-mini/</span><br />
Dessvärre ligger den här produkten under en ganska märklig kategoristruktur, nämligen: Vitvaror &gt; Hus &amp; Hem &gt; Övrigt. Jag frågar mig, vitvaror? Under kategorin Vitvaror finns även bl.a. Kosmetik och Hudvård, ganska lustigt och det gör det inte lätt för kunder att hitta vad de söker.</p>
<p><span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;"><strong>De här problemen borde åtgärdas snarast</strong> för att förbättra synligheten i Google och förenkla för besökare till e-butiken.</span></p>
<h4>Simulerad eye-tracking &#8211; Sidan är plottrig &#8211; Förbättra tydligheten</h4>
<p>Vad är eye-tracking för det första? Jo, sätt en person vid en dator och låt denna besöka en webbsida (eller använda ett datorprogram) samtidigt som du <strong>med en kamera spårar personens exakta ögonrörelser</strong> och på så vis får reda på exakt var på skärmen och webbsidan personen tittar. Låt en mängd personer göra detta och du får en bra förståelse för vad personer lägger märke till på webbsidan och inte.</p>
<p><strong>Gör det hela med en ännu större mängd människor</strong>, på en mängd webbsidor, och låt ett <strong>datorprogram analysera</strong> det hela och vips så har du en algoritm eller kalla det artificiell intelligens som ganska exakt kan förutspå hur människor tittar på webbsidor. Nu behöver du endast det här, <strong>alltså simulerad eye-tracking</strong>. Okej, det kan inte helt ersätta tester med människor, men nästan. Här är en attention-map över en produktsida på intropris.se, gjord med tjänsten <a href="http://eyequant.com">EyeQuant</a>.<br />
<img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-203" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2014/06/intropris-attention-map.png" alt="intropris-attention-map" width="932" height="466" srcset="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2014/06/intropris-attention-map.png 932w, http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2014/06/intropris-attention-map-300x150.png 300w" sizes="(max-width: 932px) 100vw, 932px" /><strong>De röda områdena fångar mest uppmärksamhet</strong>, som du nog kan förstå. Om man vill sälja en SONY-HT-DH540SS 5.1 här så gör man här nästan allt förutom just det. Varken produktens namn, bild eller köpknappen fångar speciellt mycket uppmärksamhet. Förbättringsförslagen blir att:</p>
<ul>
<li>Ta bort de 3 produkterna ovanför all produktinfon, eller flytta dem nedanför produktinfon.</li>
<li>Gör köpknappen större, så att den får mer uppmärksamhet.</li>
<li>Ta bort annonserna ute till höger, de passar bra på startsidan kanske men inte överallt?</li>
<li>Även bilderna till &#8221;Besök vår butik&#8221; och &#8221;Snabba leveranser&#8221; känns överflödiga, speciellt eftersom den förstnämnda uppenbart är ett &#8221;stock photo&#8221;. Om den ändå ska finnas kvar, ha en äkta bild på eller i butiken.</li>
<li>Även logotypen fångar onödigt mycket uppmärksamhet, och förresten , vad har en man i kostym för relevans på en e-butik som nu börjat lägga om fokus ganska mycket åt jakt, fiske och friluftsliv?</li>
</ul>
<p>Nedan är en karta över &#8221;visual clarity&#8221; eller &#8221;visuell tydlighet&#8221;, också från EyeQuant. <strong>Den här produktsidan får en poäng på ganska låga 48.</strong> Genom att fixa allt ovan nämnt och designa om en del annat kan nog en poäng om minst 70 uppnås, 80+ hade varit mycket bra.<br />
<img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-206" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2014/06/visual-clarity.jpg" alt="visual-clarity" width="838" height="466" srcset="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2014/06/visual-clarity.jpg 838w, http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2014/06/visual-clarity-300x166.jpg 300w" sizes="(max-width: 838px) 100vw, 838px" /><br />
<strong>Detta är vad EyeQuant skriver om &#8221;visual clarity&#8221;,</strong> översatt till svenska:<br />
Apple, Google, Dropbox &#8211; de mest framgångsrika företagen är kända för sina rena, enkla och tydliga designer. Visual Clarity mäter direkt din poäng. Algoritmens artificiella intelligens baseras på svar från tusentals användare. Gröna områden på kartan bidrar till en känsla av tydlighet, enkelhet och organisation. <strong>Röda områden är visuellt överlastade och kan bidra till kognitiv belastning. Om de inte ger någon relevant information, är de bara röriga.</strong></p>
<h4>För mycket rött leder till färre köp och färre återkommande besökare</h4>
<p>Flera studier visar på att rött inte alltid är en bra färg för att öka försäljning, även fast det kanske är effektivt vid REA-och på reapriser för att fånga uppmärksamhet. Färgschemat på intropris.se är väldigt rött, och som du ska få se är det kanske <strong>väldigt dåligt för försäljningen.</strong></p>
<p>Enligt studien <a href="https://vtechworks.lib.vt.edu/bitstream/handle/10919/49137/666466.pdf">The Effect of Red Background Color on Willingness-to-pay</a> så leder röd bakgrundsfärg (testat online på ebay) till en ökad aggressivitet och därmed ökad vilja att bjuda över andra i auktioner. <strong>Däremot </strong>när man förhandlar direkt med säljaren, och <strong>vid fasta priser</strong>, leder aggressiviteten till att man vill förhandla fram ett lågt pris, och en <strong>minskad vilja att betala</strong>! Rött jämfördes med blått, och vid fasta priser var alltså blått en bättre färg.</p>
<p>I studien <a href="http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0148296301002466">Color and shopping intentions: The intervening effect of price fairness and perceived affect</a> kommer man fram till att (i modebutiker) så är <strong>blått</strong> en mycket bättre färg på interiören än orange när det gäller att driva fram köpbeslut. Det ledde dessutom till <strong>15% fler återkommande besökare</strong>.</p>
<p>I en kommentar <a href="http://www.1stwebdesigner.com/design/colors-in-web-design-make-websites-successful/">till den här bloggartikeln</a> skriver en person &#8221;<em>I recently replaced red for blue on my website and after that the number of returning visitors have almost doubled. Maybe it has something to do with it</em>.&#8221; Ta det för vad det är, en kommentar på en blogg, men kanske ligger det någon sanning i det?</p>
<h4>Det behövs mer &#8221;social proof&#8221;</h4>
<p><strong>Det här kan vara en av de viktigaste punkterna i hela analysen</strong></p>
<p>Vad som måste införas är nästan självklara funktioner som &#8221;<strong>andra kunder köpte också</strong>&#8221; eller liknande på produktsidorna, samt <strong>produktrecensioner </strong>från kunder. Bara synliga produktrecensioner i sig har förmågan att öka försäljningen med 20-30-40%! Ja, det finns faktiskt exempel på e-butiker där endast produktrecensioner ökat försäljningen med över 50%. Det finns även starka belägg för att t.o.m. negativa recensioner leder till ökad försäljning (bl.a. Amazon har gjort studier på detta), så det är inget att oroa sig för.</p>
<p>Jag gillar att det finns en <strong>TOP 10 lista</strong>, som jag antar automatiskt visar de 10 mest sålda produkterna under en viss tidsperiod. Jag tycker att den borde lyftas fram bättre, och inte vara gömd ganska långt ner till vänster. På startsidan syns den inte alls, där borde den kanske få extra mycket utrymme. Det vore även bra med bilder i den listan.</p>
<h4>Verified by Visa och MasterCard SecureCode</h4>
<p>3D Secure (det där sista steget vid kortbetalning som kräver ett lösenord efter att alla kortuppgifter är inmatade) är en konverteringsdödare av självklara skäl. Kan det även vara så <strong>försäljning uteblir endast genom att logotyperna för Verified by Visa och MasterCard SecureCode finns synliga på webbplatsen?</strong> <strong>Ja </strong>det kan mycket väl vara så.</p>
<blockquote><p>The findings revealed that 12 percent consider abandoning when they see either the Verified by Visa or the American Express SafeKey logos, while 10 percent will consider abandoning when the see the MasterCard Secure card logo.</p></blockquote>
<p style="text-align: right;">källa: <a href="http://www.practicalecommerce.com/articles/4059-Are-Verified-by-Visa-and-MasterCard-SecureCode-Conversion-Killers-">practicalecommerce.com</a></p>
<p>Detta är helt klart något att överväga för ett A/B-test. Själv hade jag direkt bytt ut dem mot endast Visa och Mastercard logotyperna.</p>
<h4>Textstorleken är för liten &#8211; Ger lässvårigheter</h4>
<p>Det här är något som borde åtgärdas direkt, utan A/B-test, tillsammans med en hel omdesign av sidan. Mycket av texten på sidan är nu i <span style="font-size: 10px; font-family: Verdana, Arial, Tahoma, Helvetica, Serif;">miniskulösa storlek 10px</span>, och det kan vara mycket jobbigt att läsa, speciellt för äldre och speciellt på dagens laptops med full-HD upplösning på 14&#8243; skärmstorlek. Vid <strong>40 års ålder</strong> når endast <strong>hälften så mycket ljus näthinnan</strong> jämfört med hos en 20-åring. Vid 60-års ålder är det bara 20%. För <strong>liten textstorlek är ett av de främsta klagomålen</strong> från användare när det handlar om att läsa online (enligt Nielsen).</p>
<p><strong>VARNING: Det här kan bli tjatigt, mycket snack om skärmstorlekar, upplösningar och pixlar. Men det är viktigare än vad du tror!</strong></p>
<p><span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;"><strong>10px kanske fungerade bra för 15 år sedan</strong>, på en 15&#8243;-17&#8243; skärm med en upplösning på 800x600px eller 1024x768px. Däremot ansåg välrenommerade </span><strong style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;"><a href="http://www.nngroup.com/articles/let-users-control-font-size/">Jakob Nielsen redan år 2002 att minst 10 punkter borde användas</a></strong><span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;">, och 12 punkter om webbsidan har äldre besökare. Punkter (pt) är inte samma sak som px i webbläsare, så om han faktiskt syftar på pt och inte px motsvarar detta ungefär </span><strong style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;">10pt=12px och 12pt=16px</strong><span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;">!</span></p>
<p><strong>På en datorskärm idag</strong> med full-HD på 1920&#215;1080 blir <strong>10px ungefär lika stort som 7-8px var för 15 år sedan</strong>. <a href="http://www.smashingmagazine.com/2011/10/07/16-pixels-body-copy-anything-less-costly-mistake/">I den här artikeln</a> finns många argument för varför <strong>minst 16px bör använda idag</strong>. 16px motsvarar på många av dagens datorskärmar ungefär samma textstorlek som används i de flesta böcker, eller <strong>12px utskrivet på en A4</strong>, med hänsyn taget till hur nära ögonen befinner sig från skärmen eller pappret. Det skulle nog vara ganska besvärligt att läsa en pocketbok där texten är 30-40% mindre än vanligt, det är vad 10px <span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;">ungefär </span><span style="font-size: 1rem; line-height: 1.5;">motsvarar på en modern bildskärm. Allt detta gäller förstås &#8221;desktop&#8221;-versionen av e-butiken, som idag tyvärr saknar varianter för mobiler och surfplattor.</span></p>
<p><strong>Personligen tycker jag att 16px</strong> kan bli lite väl stort. Det kan bli svårt att få plats med allt utan att väldigt mycket scrollning krävs, sedan finns det ju fortfarande många som inte har så hög upplösning som full-HD. <strong>Mitt råd till intropris.se</strong> är att åtminstone öka textstorleken till absolut minst 12px, <strong>men gärna större, 13-14px om möjligt</strong>, som en bra kompromiss. I produktbeskrivningarna bör man även tänka på att använda en <a href="http://baymard.com/blog/line-length-readability">optimal längd på raderna</a>. Mer läsning om <a href="http://conversionxl.com/the-effects-of-typography-on-user-experience-conversions/">varför typografi är viktigt kan du finna här</a>.</p>
<h4>Övrigt</h4>
<p>Det finns ytterligare en mängd möjliga förbättringar som kan göras, som jag inte tänker gå in på i samma detalj. Följande är några exempel:</p>
<p><strong>Fler och större produktbilder.</strong> Ju fler och större desto bättre. Ännu större bilder när man zoomar på bilderna. Varför inte video för en del produkter, det kan öka försäljningen häpnadsväckande mycket.</p>
<p><strong>Bättre sök </strong>behövs. Just nu fungerar sökfunktionen dåligt och ger långa listor på produkter som resultat, utan bilder eller beskrivningar.</p>
<p><strong>Bättre och längre produktbeskrivningar </strong>kan utan tvekan bättra på försäljningen, om de blir lästa. Därför är det viktigt att tänka på typografin med bl.a. textstorlek och radlängd som jag skrivit om ovan.</p>
<h3>Slutsatser</h3>
<p>Den här analysen visar förvisso på att det är mycket som inte är helt perfekt på intropris.se, men tanken är snarare att belysa att <strong>förbättringspotentialen är ENORM</strong>. Jag är övertygad om att om de förbättringsförslag som jag har lagt fram här implementeras så kan <strong>försäljningen öka med 50%, minst. En fördubbling av omsättningen skulle inte förvåna mig.</strong></p>
<p>Vad innebär det här för bolaget och aktien? Om jag inte missminner mig så talade VD:n under företagspresentationerna inför aktietorgslistningen om att intropris.se omsatte ca 10 MSEK under 2013, med en bruttomarginal om ca 30%. En försäljningsökning om 50% på detta blir 5 MSEK, med en bruttovinst om 0,3*5=1,5 MSEK. Ganska säkert kan de hantera en sådan ökning utan ytterligare anställda eller fler investeringar, vilket grovt räknat ger ett tillskott om 1,2 MSEK på sista raden efter bolagsskatten. Använd för enkelhets skull ett P/E tal på 20 om vi räknar med att detta är ett ganska snabbväxande företag och börsvärdet borde öka med 24 MSEK, från dagens ca 22 MSEK. <strong>Det innebär alltså en potentiell fördubbling av aktiekursen</strong> från dagens nivå, endast genom förändringar på intropris.se som maximalt tar en vecka för en person att införa.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/analys-av-intropris-se-ambia-trading-e-handel-och-konvertering/">Analys av Intropris.se (Ambia Trading) e-handel och konvertering</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/analys-av-intropris-se-ambia-trading-e-handel-och-konvertering/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Google slår till mot tyskt länknätverk &#8211; Snart i Sverige</title>
		<link>http://simonjonsson.com/google-slar-till-mot-tyskt-lanknatverk-snart-sverige/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/google-slar-till-mot-tyskt-lanknatverk-snart-sverige/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Feb 2014 22:01:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Domännamn]]></category>
		<category><![CDATA[E-handel m.m.]]></category>
		<category><![CDATA[SEO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=179</guid>

					<description><![CDATA[<p>UPPDATERING 29 Maj Det är dags att outa vilket SEO företag det här handlade om. Det är alltså Jajja Communications som lovar guld och gröna skogar men levererar hästskit! I fredags meddelade Google&#8217;s Matt Cutts att de slagit till mot ett tyskt länknätverk. Eller som han skriver &#8221;German agency&#8217;s link network/clients.&#8221;, det får mig att tänka&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/google-slar-till-mot-tyskt-lanknatverk-snart-sverige/" title="Continue reading &#8216;Google slår till mot tyskt länknätverk &#8211; Snart i Sverige&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/google-slar-till-mot-tyskt-lanknatverk-snart-sverige/">Google slår till mot tyskt länknätverk &#8211; Snart i Sverige</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>UPPDATERING 29 Maj</h3>
<p>Det är dags att outa vilket SEO företag det här handlade om. Det är alltså <strong>Jajja Communications</strong> som lovar guld och gröna skogar men levererar hästskit!</p>
<p>I fredags meddelade Google&#8217;s Matt Cutts att de slagit till mot ett tyskt länknätverk. Eller som han skriver &#8221;German agency&#8217;s link network/clients.&#8221;, det får mig att tänka att det handlar om ett &#8221;seriöst&#8221; SEO-företag, och inte ett helskummt blackhat-nätverk. Att de börjar slå till i Europa mot nätverk på andra språk än Engelska är ganska nytt, hittills har det handlat mycket om amerikanska länknätverk.</p>
<blockquote class="twitter-tweet" lang="en"><p>This week we took action on a German agency&#8217;s link network/clients. More to come in Germany.</p>
<p>— Matt Cutts (@mattcutts) <a href="https://twitter.com/mattcutts/statuses/431581629933289472">February 7, 2014</a></p></blockquote>
<p>De slog nyligen till även mot ett franskt länknätverk. Lite mer läsning på <a href="http://searchengineland.com/google-penalized-germany-agency-clients-link-schemes-says-matt-cutts-183664">searchengineland.com</a>.</p>
<h2>Snart slår de till i Sverige, garanterat</h2>
<p>Jag har själv nyligen haft erfarenhet av länkar från ett &#8221;länknätverk&#8221; från en av Sveriges största SEO-byråer till min e-butik <a href="http://dermastore.se">dermastore</a>. Just nu tänker jag inte berätta exakt vilket företag det handlar om, förutom att det är ett av de största och mest välrenommerade i Sverige. De utlovade riktigt högkvalitativt innehåll från väldigt högkvalitativa hemsidor, men levererade istället skräp, jag hävde avtalet&#8230;.. Såhär ser storyn ut:</p>
<p><span id="more-179"></span></p>
<p>En säljare från SEO-företaget kontaktar mig och berättar om deras SEO-tjänst. De ska kunna leverera högkvalitativt innehåll till butiken, andra on-site förbättringar samt länkar som ska vara av riktigt hög kvalitet. De ger mig ett exempel på en sida som länkarna kan komma ifrån (en seriös svensk nyhetssajt) och lovar att alla länkar ska hålla sådan kvalitet som lägst. Eftersom jag länge har funderat på att outsourca SEO arbetet så nappar jag på erbjudandet, med hopp om att ett av Sveriges största SEO-företag faktiskt är seriösa.</p>
<p>Efter ett tag börjar jag se länkar dyka upp, inte alls från högkvalitativa sidor. Länkarna befinner sig på fakebloggar upplagda på utgångna domännamn. Ett exempel var ett domännamn som hade med motorsport att göra, tidigare hade förmodligen där legat en blogg om motorsport. Domännamnet har sedan gått ut och SEO-företaget har snappat upp det (De gör såhär eftersom domännamnet fortfarande har en del länkar till sig och på så sätt levererar det en del länkkraft i googles ögon). Fakebloggen som nu alltså låg på detta domännamn var full av inlägg som enbart var på några rader styck. I varje inlägg tipsades om olika e-butiker inom skönhet och kroppsvård, tillhörande SEO-företagets olika kunder.</p>
<p>Vilken människa som helst skulle se att det handlade om fakebloggar av skitkvalitet, skapade endast för att ge länkar. Jag kontaktade SEO-företaget, mina två kontaktpersoner där höll med om att det var skräp. Den ena sade sig &#8221;spy över hur dåligt det var&#8221;. Men de ansvariga var ju såklart inte någon av dessa två, utan det var &#8221;länkteamet&#8221; hos företaget som var ansvariga. Länkteamet fick jag aldrig nöjet att prata med själv, men mina kontaktpersoner lovade förbättring och att denna typ av länkar skulle upphöra. Jag hade dock tappat förtroendet för dem och ville inte vänta och se vad detta faktiskt skulle innebära, så jag hävde avtalet.</p>
<h2>Uppenbara footprints i whois-datan</h2>
<p>Det handlade om länkar från 3 olika fakebloggar som jag hann lägga märke till innan jag hävde avtalet. Det fanns uppenbara footprints i whois-datan (alltså i informationen om vem som äger domännamnet m.m.). Självklart stod inte SEO-företaget som ägare, utan de använder olika påhittade företagsnamn. Däremot var det <strong>samma namn</strong> på ägaren på alla 3 domäner. (Ägaruppgifterna i whois-datan innehåller både Namn och Företag). Även <strong>adressuppgifterna</strong> var <strong>identiska på alla 3 domännamn</strong>, en påhittad adress i England. Organisationsnummer, e-postadress och telefonnummer var även olika påhittade sådana, förutom på 2 av domännamnen som hade<strong> samma telefonnummer</strong>.</p>
<p>Inte så förvånande så användes även <strong>samma registrar</strong> på alla 3 domännamn: Internetbolaget. Googlar jag på det nu så ger google mig denna sida: www.internetvikings.com. Ett företag som tydligen erbjuder bland annat SEO-hosting och diversifierade IP-adresser.</p>
<p>På själva hosting-området har de lyckats något bättre. Alla domännamn var hostade på olika IP-adresser, med egna namnservrar. Två av IP-adresserna tillhörde samma ISP medan den tredje tillhörde an annan ISP. Vad hjälper dock detta om google skulle titta på whois-datan? Inte mycket.</p>
<h3>En enkel match för google &#8211; uppenbar footprint</h3>
<p>Detta SEO-företag tillhandahåller en spårningskod i javascript som kunderna kan lägga in på sina sidor. En barnlek för Google att hitta majoriteten av SEO-företagets kunder med andra ord. Sedan är det bara för Google att söka igenom inlänkarna till dessa sidor för att se sambanden och upptäcka vilka sidor som länkar till flera av SEO-företagets kunder. Tillsammans med whois-datan blir sedan allt uppenbart. Det är inte en fråga om det kommer bli game-over för detta SEO-företag, utan när det blir det.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/google-slar-till-mot-tyskt-lanknatverk-snart-sverige/">Google slår till mot tyskt länknätverk &#8211; Snart i Sverige</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/google-slar-till-mot-tyskt-lanknatverk-snart-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snapback av .nu möjligt när IIS tar över .nu</title>
		<link>http://simonjonsson.com/snapback-nu-mojligt-nar-iis-tar-over-nu/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/snapback-nu-mojligt-nar-iis-tar-over-nu/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 08 Sep 2013 16:50:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Domännamn]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=166</guid>

					<description><![CDATA[<p>Här i Sverige är ju domännamn med ändelsen .nu ganska populärt. Topdomänen .nu tillhör egentligen den lilla ön Niue, men används förmodligen mer av Svenskar än av de 1 200 invånarna på ön Niue. Tidigare har snapback av .nu varit näst intill omöjligt. Detta då nunames (som tidigare hanterat .nu) inte har publicerat någon information om&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/snapback-nu-mojligt-nar-iis-tar-over-nu/" title="Continue reading &#8216;Snapback av .nu möjligt när IIS tar över .nu&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/snapback-nu-mojligt-nar-iis-tar-over-nu/">Snapback av .nu möjligt när IIS tar över .nu</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Här i Sverige är ju domännamn med ändelsen .nu ganska populärt. Topdomänen .nu tillhör egentligen den lilla ön Niue, men används förmodligen mer av Svenskar än av de 1 200 invånarna på ön Niue.</p>
<p>Tidigare har snapback av .nu varit näst intill omöjligt. Detta då nunames (som tidigare hanterat .nu) inte har publicerat någon information om när exakt utgående domänman frisläpps. Man har vetat att det har varit ungefär 42 dagar efter att domännamnet har gått, men det har tydligen kunnat variera med +- 5 dagar om mina källor har rätt.</p>
<p>Nu när svenska IIS tar över hanteringen av .nu kommer dock saker och ting att ändras och förfarandet vid frisläppandet av utgåeende .nu domännamn kommer förmodligen att se ut som för .se. Jag har kontaktat svenska <a href="http://www.rymdweb.com/">rymdweb </a>som förmodligen är den bästa snapback tjänsten i Sverige för .se. De meddelade att de kommer att erbjuda snapback även för .nu, och att första släppet verkar bli av 8 november! Det är tänkt att fungera precis som för .se i nuläget.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/snapback-nu-mojligt-nar-iis-tar-over-nu/">Snapback av .nu möjligt när IIS tar över .nu</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/snapback-nu-mojligt-nar-iis-tar-over-nu/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äger du Northland? Gör arbitragevinst!</title>
		<link>http://simonjonsson.com/ager-du-northland-gor-arbitragevinst/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/ager-du-northland-gor-arbitragevinst/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Feb 2012 10:12:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktier]]></category>
		<category><![CDATA[Börsen]]></category>
		<category><![CDATA[Northland]]></category>
		<category><![CDATA[Arbitrage]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=157</guid>

					<description><![CDATA[<p>Idag handlas de nya aktierna i Northland på Oslo Børs. På avanza kan de finnas här. Jag har inte kunnat hitta dem på Nordnet. Hur som helst så handlas de i skrivande stund till ett lägre pris än de gamla på ca 20 norska ören. Äger du de gamla aktierna så kan du alltså sälja dem&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/ager-du-northland-gor-arbitragevinst/" title="Continue reading &#8216;Äger du Northland? Gör arbitragevinst!&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/ager-du-northland-gor-arbitragevinst/">Äger du Northland? Gör arbitragevinst!</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Idag handlas de nya aktierna i Northland på Oslo Børs. På <a href="https://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/kurslistor/aktie.jsp?orderbookId=338917">avanza kan de finnas här</a>. Jag har inte kunnat hitta dem på Nordnet.</p>
<p>Hur som helst så handlas de i skrivande stund till ett lägre pris än de gamla på ca 20 norska ören. Äger du de gamla aktierna så kan du alltså sälja dem och istället köpa de nya NAUR NEW SHARES och göra en i stort sett riskfri vinst.</p>
<p>Se bara till att du tjänar på det efter courtage. Exempel: på avanza betalar jag 39 NOK i courtage för affärer på Oslo Børs. Med courtage för både köp och sälj blir det 78 NOK courtage. Vid en kursdiff på 20 norska ören krävs att 390 gamla aktier säljs och lika många nya köps för att gå jämt ut, aktier utöver det blir det vinst på. 78 / 0.2 = 390.</p>
<p>Jag kan inte garantera att det inte är något fuffens med de nya aktierna som motiverar kursdiffen, jag har dock inte kunnat hitta något. Jag tar hur som helst inget ansvar för dina investeringsbeslut.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/ager-du-northland-gor-arbitragevinst/">Äger du Northland? Gör arbitragevinst!</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/ager-du-northland-gor-arbitragevinst/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tjäna pengar på kraschen, gå kort i VIX</title>
		<link>http://simonjonsson.com/tjana-pengar-pa-kraschen-ga-kort-i-vix/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/tjana-pengar-pa-kraschen-ga-kort-i-vix/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Aug 2011 01:09:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Börsen]]></category>
		<category><![CDATA[Volatilitetsindex]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=142</guid>

					<description><![CDATA[<p>Rättelse: Det verkar inte alls vara ett futureskontrakt bundet till ryska RTSVX som man kan handla genom IG Markets. Utan det är förmodligen helt enkelt 1-månadskontraktet för VIX. Så tokigt det kan bli när IG Markets kallar den för VXQ1 och det finns ryska VXQ1 och USA VX Q1, det där mellanslaget förstörde ju min&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/tjana-pengar-pa-kraschen-ga-kort-i-vix/" title="Continue reading &#8216;Tjäna pengar på kraschen, gå kort i VIX&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/tjana-pengar-pa-kraschen-ga-kort-i-vix/">Tjäna pengar på kraschen, gå kort i VIX</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Rättelse: Det verkar inte alls vara ett futureskontrakt bundet till ryska RTSVX som man kan handla genom IG Markets. Utan det är förmodligen helt enkelt 1-månadskontraktet för VIX. Så tokigt det kan bli när IG Markets kallar den för VXQ1 och det finns ryska <a href="http://www.rts.ru/en/forts/contract.html?isin=VXQ1" target="_blank">VXQ1</a> och USA <a href="http://delayedquotes.cboe.com/new/futures/quote.html?symbol=VX%20Q1-CF" target="_blank">VX Q1</a>, det där mellanslaget förstörde ju min googling i går natt.</p>
<p>Om pågående börskrasch blir såpass volatil att VIX närmar sig 80 så har jag tänkt ge mig på att gå kort i VIX, eller rättare sagt det volatilitetsindex som man kan handla genom IG Markets. Det verkar vara ett futureskontrakt för <a href="http://www.rts.ru/en/index/rtsvx/" target="_blank">ryska volatilitetsindexet RTSVX</a>. Jag trodde till precis innan jag gjorde lite research för detta inlägget att VIX rör sig i ett intervall på 0-100, men så är det tydligen inte, det kan gå över 100 och har gjort det en enda gång vad jag kan se (oktober 1987), under såpass kort tid att det inte ens syns på alla historiska diagram som täcker den tidpunkten. RTSVX verkar däremot inte ha några problem med att gå mycket högre än VIX, det var nämligen uppe på 200 i november 2008 när VIX var på 80. (Detta verkar dock vara efterkonstruerad historik eftersom RTSVX inte existerade förrän 2010). Man ska vara medveten om att det inte går att handla volatilitetsindexen direkt, utan man tvingas köpa futureskontrakt eller ETFer/ETNer som har futureskontrakten som underliggande. Futureskontrakten når inte heller samma höjder som volatilitetsindexen i sig. Efter ett mail till personen bakom <a href="http://onlyvix.blogspot.com/" target="_blank">onlyvix.blogspot.com</a> så fick jag reda på att när VIX var uppe på 80 under 2008 så nådde futureskontrakten för detsamma inte högre än ca 50.</p>
<p>Hur som helst så är min tanke att tjäna pengar när volatilitetsindexen senare sjunker. Det finurliga är att de mycket väl kan toppa flera månader innan börsen bottnar. Alltså, har man nu missat att köpa bearcertifikat eller på annat sätt spekulera i börsfall, och inte vill ge sig på det nu med tanke på risk för uppstuds eller att fallet inte blir mycket värre, så kan man försöka sig på att spekulera i volatilitetsindex som kanske inte har toppat ännu. Man kommer inte helt omöjligt kunna göra en god vinst innan börsen bottnar och det är dags att gå lång. Det var ca 5 månader mellan dessa punkter under senaste krisen.</p>
<p style="text-align: center;"><img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter" title="vix" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/08/vix1.png" alt="" width="583" height="496" /></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/tjana-pengar-pa-kraschen-ga-kort-i-vix/">Tjäna pengar på kraschen, gå kort i VIX</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/tjana-pengar-pa-kraschen-ga-kort-i-vix/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Spekulationsbubblor och priscykler</title>
		<link>http://simonjonsson.com/spekulationsbubblor-och-priscykler-och-lite-mer-om-beowulf/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/spekulationsbubblor-och-priscykler-och-lite-mer-om-beowulf/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Jun 2011 19:27:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktier]]></category>
		<category><![CDATA[Beowulf Mining]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=108</guid>

					<description><![CDATA[<p>Börsen är orolig och Beowulf har inte gått speciellt bra den senaste tiden. När det gäller Beowulf så var den stora uppgången uppenbarligen en spekulationsbubbla. Mcap / Contained Fe nådde ca 0.9. Det måste få sägas vara ganska högt sett till att det är baserat på tillgångar som ännu ej är klassificerade och med tanke&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/spekulationsbubblor-och-priscykler-och-lite-mer-om-beowulf/" title="Continue reading &#8216;Spekulationsbubblor och priscykler&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/spekulationsbubblor-och-priscykler-och-lite-mer-om-beowulf/">Spekulationsbubblor och priscykler</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Börsen är orolig och Beowulf har inte gått speciellt bra den senaste tiden. När det gäller Beowulf så var den stora uppgången uppenbarligen en spekulationsbubbla. Mcap / Contained Fe nådde ca 0.9. Det måste få sägas vara ganska högt sett till att det är baserat på tillgångar som ännu ej är klassificerade och med tanke på hur långt kvar de har till produktion. Visst, ett litet premium jämfört med många andra bolag ska de nog få för sin framtida möjlighet att producera höggradigt koncentrat och p.g.a. att de befinner sig i Sverige. Däremot finns det många frågetecken kring logistiken (<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&amp;artikel=4567142">Här talar Jan-Ola på radio</a> nyligen, och <a href="http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&amp;id=453719">här diskuteras transport</a>) och miljöpåverkan (känsliga naturområden och rennäring). Just nu är värderingen $0.46 / Contained Fe. Jämför gärna dessa siffror med de andra bolagen på min <a href="http://simonjonsson.com/dev/ironore/">iron ore peer comparison lista</a>. De som påstår att Beowulf nu är extremt undervärderat har antingen ingen koll, eller så försöker de haussa upp kursen i eget intresse. Jag vill påstå att bolaget är ganska lagom värderat.</p>
<p><span id="more-108"></span>För några månader sedan jämförde jag Beowulfs högsta värdering med hur högt Northland värderades som högst under sin spekulationsbubbla under 2007, jag kom fram till att Northland värderades ca 5 ggr högre. Även detta delvis på ej klassificerade tillgångar. Detta är varför jag tidigare trodde på fortsatt uppgång i Beowulf. Såhär ser min beräkning ut för Northlands topp 2007:</p>
<p>Sahavaara: NI 43-101: 145Mt @ 43.1%, varav 111.7Mt M&amp;I<br />
Hannukainen: Historiska estimat om 67Mt @ 43%<br />
Tapuli: Historiska estimat om 60Mt @ 30%<br />
Contained Fe: 109 Mt<br />
Market cap: ca $487.8M<br />
Mcap / Contained Fe: $4.48</p>
<p>Nu känns det dock verkligen som att bubblan har spruckit. Bubblor spricker alltid förr eller senare. En stor anledning till varför denna sprack tror jag beror på att Beowulf inte lyckas hålla sina utlovade datum. Frågan är när kursfallet slutar, kanske tar en ny uppgång kraft igen när de väl släpper borrresultaten för Kallak North och Kallak South får sin JORC, eller började en ny långvarig uppgång redan i tisdags? Eller är det kanske buy on rumor, sell on fact som gäller nu? <a href="http://www.efmaefm.org/0EFMAMEETINGS/EFMA%20ANNUAL%20MEETINGS/2010-Aarhus/EFMA2010_0142_fullpaper.pdf">Här är en intressant studie</a> på hur aktiekurser i gruvbolag reagerar på nyhetssläpp, vad jag kan tolka av den så gäller generellt sett buy on rumor, sell on fact. Vi kan likväl få se en ordentlig kollaps ner till under kronan igen (då snackar vi billig igen!). Cornucopia? skrev nyligen ett <a href="http://cornucopia.cornubot.se/2011/06/marknadsbubblans-anatomi.html">läsvärt inlägg om bubblor</a>. Bolaget har ju faktiskt släppt ett flertal andra positiva nyheter, men det har knappast lett till några positiva kursreaktioner. Det är inte så att jag inte tror på bolaget längre, det gör jag verkligen på sikt. Och jag har kvar en aktiepost i bolaget av storlek ”bekväm”. Men att kursen ska upp mycket i närtid, det är inget jag tror på, det är i sådana fall bubblan som blåses upp igen.</p>
<p><img decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-119 alignnone" title="mining life cycle" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/mining-life-cycle.png" alt="" width="521" height="393" srcset="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/mining-life-cycle.png 521w, http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/mining-life-cycle-300x226.png 300w" sizes="(max-width: 521px) 100vw, 521px" /></p>
<p>Här ovan kan ni se en graf över en klassisk priscykel för ”junior explorers”. Det är ett ganska vanligt fenomen att bolag av denna typ går in i en spekulationsfas när de upptäcker mineralfyndigheter. Efter detta följer en period med alla de studier som krävs. Till sist påbörjas konstruktion av gruvan och produktionsstart. Generellt sett finns det alltså två bra tillfällen att investera, innan första spekulationsbubblan och under studie/konstruktionsfasen, <a href="http://www.investmentu.com/miningstocks.html">här är en bra artikel om ämnet</a>. Personligen vill jag gärna se att alla studier är avklarade och att alla tillstånd och finansiering är på plats. Northland är precis i detta läge och jag har köpt mig en rejäl bunt aktier där. Jag ser en uppsida på 200%, minst, fram till att de fått Hannukainen i produktion, såvida inte världen går under och järnmalmspriset går tillbaka till 90-talets prisnivå. Jag kommer säkert skriva något inlägg om Northland i framtiden, men jag håller ju inte värsta uppdateringstakten på bloggen.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/spekulationsbubblor-och-priscykler-och-lite-mer-om-beowulf/">Spekulationsbubblor och priscykler</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/spekulationsbubblor-och-priscykler-och-lite-mer-om-beowulf/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Beowulfs borrhastighet</title>
		<link>http://simonjonsson.com/beowulfs-borrhastighet/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/beowulfs-borrhastighet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jun 2011 13:01:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Beowulf Mining]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=111</guid>

					<description><![CDATA[<p>Jag måste erkänna att det var dumt av mig i mitt senaste inlägg att räkna på det sätt jag gjorde gällande Beowulfs möjliga borrhastighet. Jag borde självklart tittat på hur snabbt de tidigare borrat. Det kan ni se här, och inte är det snabbt precis. Datumen är för pressmeddelandena. Kallak North 2010-04-28: Kallak North borrning&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/beowulfs-borrhastighet/" title="Continue reading &#8216;Beowulfs borrhastighet&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/beowulfs-borrhastighet/">Beowulfs borrhastighet</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Jag måste erkänna att det var dumt av mig i mitt senaste inlägg att räkna på det sätt jag gjorde gällande Beowulfs möjliga borrhastighet. Jag borde självklart tittat på hur snabbt de tidigare borrat. Det kan ni se här, och inte är det snabbt precis. Datumen är för pressmeddelandena.</p>
<p><strong>Kallak North</strong><br />
<strong>2010-04-28</strong>: Kallak North borrning påbörjas, 1 rigg används. 32 hål<br />
(Provsvar för de första borrhålen beräknas juni 2010. slutliga testresultat förväntas augusti 2010.)</p>
<p><strong>2010-07-12</strong>: 1600 meter avklarat. tekniska problem främst pga smältande snö, extra rigg tas in. (75 dagar, 21.33 m/dag).</p>
<p><strong>2010-09-16</strong>: borrning avklarad, 3.758 meter blev det totalt.<br />
(2158m borrat sedan 2010-07-12, 66 dagar, 32.7 m/dag, 16.3 m/rigg &amp; dag)<br />
(totalt genomsnitt 18 m/rigg &amp; dag)<br />
(18*7/5= 25 meter per rigg &amp; vardag, t.ex. 5 meter i timmen i 5 timmar per vardag)</p>
<p><strong>2010-10-08</strong>: Analysresultat klara för 15 första hålen<br />
<strong>2010-11-22</strong>: Slutliga analysresultat</p>
<p>Notera att de inte lyckades hålla de datum som de först utlovade.</p>
<p><span id="more-111"></span><strong>Kallak South<br />
2010-10-25</strong>: Kallak south borrning påbörjas, 3500 meter, 32 hål, 2 rigggar används.<br />
Initiala resultat väntas i slutet av Q4 2010<br />
All analytisk provning beräknas preliminärt slutföras i februari 2011</p>
<p><strong>2010-12-23</strong>: 10 hål klara, 951 meter (59 dagar, 16.3 m/dag, 8.15 m/rigg &amp; dag)</p>
<p><strong>2011-03-22</strong>: analysresultat för 10 första borrhålen.<br />
Borrningarna beräknas vara slutförda under slutet av Q2 2011.</p>
<p><strong>2011-04-21</strong>: 899m borrat sedan 2010-12-23, (119 dagar, 7,55 m/dag, 3,78 m/rigg &amp; dag)<br />
totalt 1850 meter avklarat, (178 dagar, 10,39 m/dag, 5,2 m/rigg &amp; dag)<br />
Borrningarna beräknas vara slutförda under slutet av Q2 2011.</p>
<p>(1650 meter förväntas alltså bli klart till senast 2011-06-30, 71 dagar<br />
Vad som krävs för att klara detta: 23,24 m/dag, 11,61 m/rigg &amp; dag)</p>
<p><strong>2011-05-31</strong>: 600m borrat sedan 2011-04-21, (40 dagar, 15 m/dag, 7,5 m/rigg &amp; dag)<br />
De har inte alls hållit hastigheten som krävs, nu måste de snabba på ännu mer för att hålla utlovat datum! De håller fast vid Q2 2011. även &#8221;Nästa uppsättning testresultat väntas bli tillgängliga för publicering nästa månad&#8221;.<br />
totalt 2450 meter avklarat, (218 dagar, 11,24 m/dag, 5,62 m/rigg &amp; dag)</p>
<p>(1005 meter förväntas alltså bli klart till senast 2011-06-30, 30 dagar<br />
Vad som krävs för att klara detta: 33,5 m/dag, 16,75 m/rigg &amp; dag)<br />
Ska de klara av detta tro? De har borrat mycket snabbare än såhär vid kallak north, har de något problem?</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>De måste verkligen se till att ta in fler borriggar om de ska hinna borra ett vettigt antal meter innan nästa vinter. Även om senaste vintern var den kallaste på 100 år så tror jag inte att det betyder att kommande vintrar kommer vara så himla mycket bättre. Titta på detta diagram över historisk dygnsmedeltemperatur i Jokkmokk.</p>
<p><a href="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/temperatur.png"></a><a href="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/temperatur.png"><img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-113" title="temperatur" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/temperatur.png" alt="" width="318" height="210" srcset="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/temperatur.png 318w, http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/06/temperatur-300x198.png 300w" sizes="(max-width: 318px) 100vw, 318px" /></a></p>
<p>Som ni kan se så ser vintern 09/10 inte ut att ha varit så himla mycket bättre än 10/11. Problem med smältande snö kommer de dessutom ha varje vinter.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/beowulfs-borrhastighet/">Beowulfs borrhastighet</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/beowulfs-borrhastighet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Beowulf Mining, vad händer?</title>
		<link>http://simonjonsson.com/beowulf-mining-vad-hander/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/beowulf-mining-vad-hander/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Mar 2011 23:53:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Aktier]]></category>
		<category><![CDATA[Beowulf Mining]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=81</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det har hänt ganska mycket i och omkring Beowulf Mining sedan mitt senaste inlägg. Jag har i detta inlägg tänkt skriva om det mesta som hänt och lite till, så detta inlägg kommer bli ganska långt. Till att börja med så fick vi i ett PM 23 december 2010 ett väldigt preliminärt resultat från de&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/beowulf-mining-vad-hander/" title="Continue reading &#8216;Beowulf Mining, vad händer?&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/beowulf-mining-vad-hander/">Beowulf Mining, vad händer?</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Det har hänt ganska mycket i och omkring Beowulf Mining sedan mitt senaste inlägg. Jag har i detta inlägg tänkt skriva om det mesta som hänt och lite till, så detta inlägg kommer bli ganska långt.</p>
<p>Till att börja med så fick vi i ett PM 23 december 2010 ett väldigt preliminärt resultat från de 10 första borrhålen av totalt 32 från Kallak South. Resultatet konfirmerade att Kallak South ser ut att innehålla minst 400Mt järnmalm (på pricken vad jag spekulerade om i mitt förra inlägg) med en grad liknande den för Kallak North. Detta är baserat på en sorts &#8221;magnetismscanning&#8221; av borrkärnorna på plats. Vad som ska noteras är att det är den norra delen av Kallak South som borrats, en del som ser lite &#8221;klenare&#8221; ut än resten. Detta tyder på att det finns mer än 400Mt där. Värt att notera är att Kallak Norths estimat även det steg när borrningen var helt klar. Efter detta resultat flög aktiekursen upp rejält och toppade runt 6 kr, sedan följde den vanliga långsamt sjunkande aktiekursen i ca en månad i väntan på mer nyheter.</p>
<p>Därefter gick kursen upp och toppade på ca 8kr den 1 mars. Tror man på teknisk analys kan man se att kursen först var nära botten och sedan gick upp till toppen av en trendkanal (och att det är därför den nu sjunkit ner till botten av kanalen igen). Men om man istället ser till det mer fundamentala så är det så att bolaget skrev såhär i ett PM 3 februari i år: &#8221;Analysresultatet för de första 10 av totalt 32 planerade borrhålen om 951 meter, förväntas erhållas i slutet av februari 2011.&#8221; Kursen steg alltså förmodligen på förväntningar av detta resultat, och sedan när det inte infriades på utlovad tid så har otåliga investerare sålt av, dessutom har vi kriser i Libyen och Japan som inte har gjort saken bättre. På forumen undrar folk varför inga nyheter kommer, och inga PM om förseningar har heller kommit, jag kan förstå varför en del blir oroliga. Varför det inte har kommit finns nog en logisk förklaring till. Förseningar från labb är ganska vanligt, det fick vi även erfara när det  gäller Kallak North. Notera även att detta citat som alla har baserat sina förhoppningar om nyheter på inte tydligt säger att det ska komma något PM i slutet av februari. Man skulle kunna tolka det som att analysresultatet ska erhållas&#8230; ja från labbet i Australien, till Beowulf Mining, inte att ett PM ska släppas då. Det kan även vara så att företaget nu väntar med att släppa ett PM tills alla resultat har mottagits.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/03/trendkanal.png"><img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter size-medium wp-image-85" title="trendkanal" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/03/trendkanal-300x245.png" alt="" width="300" height="245" srcset="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/03/trendkanal-300x245.png 300w, http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2011/03/trendkanal.png 616w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /></a></p>
<p><span id="more-81"></span>Förutom de möjligtvis försenade analysresultaten av de 10 första borrhålen så har Sverige haft den kallaste vintern på sådär 100 år. Enligt lag får man tydligen inte arbeta i under -25C. Detta gjorde att borrningen vid Kallak South fick avbrytas under en period, och inga mer resultat av något slag har kommit därifrån heller. Denna borrning har dock återupptagits, och kan mycket väl vara färdig vid det här laget. Mer om det senare.</p>
<p>Dessutom så har Proactive Investors varit i kontakt med Clive, <a href="http://www.proactiveinvestors.co.uk/companies/news/25215/beowulf-chairman-assures-investors-over-progress-at-kallak-south-iron-ore-project-25215.html">här</a> och <a href="http://www.proactiveinvestors.co.uk/companies/news/25328/beowulf-chairman-in-a-race-to-turn-the-kallaks-into-a-world-class-iron-ore-deposit-25328.html">här</a>. Senare höll han en presentation på Proactive Investors Forums, tyvärr inget som spelades in, men <a href="http://www.proactiveinvestors.co.uk/genera//files/companies/beowulf_mining_presentation.pdf">en PDF finns här</a>. Efteråt hölls dock en <a href="http://www.proactiveinvestors.co.uk/companies/stocktube/671/clive-sinclair-poulton-from-beowulf-mining-says-hes-very-excited-about-the-prospects-.html">intervju som finns på video här</a>.</p>
<p>Vi har även fått reda på att Beowulf har utsett Fred Boman till produktionsledare, jag citerar PMet från 3 februari:</p>
<p style="padding-left: 60px;"><em>Med anledning av bolagets utmärkta borresultat hittills med avseende på  dess tre järnmalmsprojekt har bolaget utsett Fred Boman till  produktionsledare. Boman är en svenskt gruv-och mineral processingenjör  med över 35 års branscherfarenhet. Utifrån Stockholm, kommer Boman bistå  Beowulf Mining med råd om olika alternativ och processer för att  påskynda utvecklingen av Beowulf Minings lovande prospekteringsprojekt  gentemot potentiella framtida produktion. Fred Boman är en svenskt  gruv-och mineral processingenjör med över 35 års erfarenhet i branschen,  varav 25 år i ledande befattningar. Hans erfarenhet av att ta  prospekteringsföretag till produktion kommer att hjälpa Beowulf att  påskynda utvecklingen av bolagets tre lovande järnmalmsprojekt,  Ruoutevare och Kallak (North och South), gentemot potentiella framtida  produktion.</em></p>
<p style="padding-left: 60px;"><em>Boman har hanterat uppförandet, idrifttagandet och  startar produktionen av ett antal gruvor runt om i världen, ansvarat för  en bankable feasibility study för Kittala guldprojekt i norra Finland  och har varit VD och koncernchef i Sveriges Boliden International Mining  AB</em></p>
<p>Inte så mycket att säga, förutom att det ser väldigt bra ut!</p>
<p>Så vad väntar vi mer på förutom analysresultat från Kallak South?<br />
&#8211; JORC för Kallak North förväntas komma i slutet Q1, ja det borde vara inom högst 2 veckor om det inte är försenat.<br />
&#8211; Borrstart för ytterligare borrningar i Routevare, har sagts att detta ska sätta igång så fort borrningarna är klara i Kallak South<br />
&#8211; Borrstart för ytterligare borrningar i Kallak North, samtidigt som för Routevare kan vara möjligt enligt Beowulf<br />
&#8211; Miljökonsekvensstudie för Routevare, senare i år?<br />
&#8211; Utökad scoping study från RMG, senare i år?</p>
<p>Nu till något annorlunda. Det ryktas komma nyheter nästa vecka. Detta från en person med alias &#8221;dicfromrugby&#8221; på <a href="http://www.iii.co.uk/investment/detail?code=cotn:BEM.L&amp;display=discussion&amp;it=le">detta forum</a>. Han kan tydligen inte stava&#8230;. men flera personer på det forumet och lse.co.uk påstår att han är trovärdig, ja vi får väl se nästa vecka. Såhär skriver han:</p>
<p style="padding-left: 60px;"><em>i have spent the last 10 mins talking to one of the directers called  mike .he said  he was confedent  that there would      be an rns next  week,and also that south k drilling is completed and north k extention  is about to start.he came across as very posative.regards dic</em></p>
<p>Nu finns det ingen direktör i Beowulf som heter Mike såvitt jag vet. Det skulle dock kunna vara en Michael Padley som finns som en av flera kontaktpersoner i varje PM. Hade jag varit medlem på iii.co.uk så hade jag självklart frågat om detta, men nu är det så att man måste ringa ett samtal för att aktivera sitt konto där, något som jag inte har orkat göra.</p>
<p>Jag har räknat lite på om det kan stämma att Kallak South borrningen är klar. I PMet från 3 februari står följande:<br />
&#8221;Borrprogrmammet[sic] vid bolagets järnmalmsprojekt i Kallak South fortsätter trots Sveriges kallaste december månad på över 100 år&#8221;<br />
Men även<br />
&#8221;Trots svåra vinterförhållanden räknar styrelsen för Beowulf Mining med  att kunna slutföra resterande borrprogrammet och testresultaten för de  utvalda borrkärnorna under Q2 2011.&#8221;<br />
Så okej, om de redan är klara så har det gått snabbare än vad styrelsen räknade med, men det kan väl vara möjligt ändå. Ibland blir saker försenade, ibland går det snabbare än räknat. <a href="http://www.klart.se/v%C3%A4der-jokkmokk.html?v=historik">Här kan man se väderhistorik för Jokkmokk</a>. Detta är dygnsmedeltemperaturer men det ser ju iaf ut som om det kan ha varit varmare än -25C dagstid i över en månad nu. Medan från 25 februari till och med 11 mars, 14 dagar alltså, var dygnsmedeltempen över -10C, då lär man nästan ha kunnat borra dygnet runt? I skift då såklart.<br />
951 meter av 3500 hade redan borrats, 2549 meter kvar.</p>
<p style="padding-left: 60px;"><em>A normal drill speed for NQ drilling is around 5-10 meters per hour  without stop. The drill speed depends on numerous factors, for example  rock type, homogeneous rock, wear of the drill bit, flow of water, depth  of drilling, terrain and more. An example of drilling in one 24-hour  period: 7,5 meters x 24 hours = 187,5 meter/day. To drill 2500 meters  you will need the following numbers of days before finishing: 2500  meters/187,5 meters = 13,5 days with no stops for maintenance. <a href="http://goldexplorers.wordpress.com/2010/11/27/drill-speed-and-drill-types/">källa</a></em></p>
<p>Ja, exemplet här har ju i princip samma mängd meter så jag måste ju knappt räkna på det här. Från 25 februari till och med 11 mars skulle de alltså ha kunnat borra färdigt om de borrat dygnet runt. Men om de istället borrat säg 8 timmar om dagen skulle det ha tagit 41 dagar. Säg att de satte igång med borrandet igen 1 februari så har det gått 48 dagar sedan dess. Vissa dagar, eller de flesta, kanske det borras mer än 8 timmar. Och under perioder varför inte dygnet runt? Baserat på det här känns det inte helt orimligt att de faktiskt är klara med borrandet och att ett PM kommer nästa vecka. Nu när jag har skrivit det här så läser jag precis att de faktiskt använder 2  riggar för borrningen, ja det förstärker ju bara möjligheten att de är klara.</p>
<p>Ett PM tidigt nästa vecka skulle sammanfalla otroligt bra med den tekniska analysen. Att aktien nu ligger i botten av trendkanalen och ska uppåt.</p>
<div id="_mcePaste" class="mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 912px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">﻿</div>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/beowulf-mining-vad-hander/">Beowulf Mining, vad händer?</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/beowulf-mining-vad-hander/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hur stor är Kallak South?</title>
		<link>http://simonjonsson.com/hur-stor-ar-kallak-south/</link>
					<comments>http://simonjonsson.com/hur-stor-ar-kallak-south/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Simon]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Dec 2010 14:49:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Beowulf Mining]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://simonjonsson.com/?p=63</guid>

					<description><![CDATA[<p>Sedan 3D-modellen av kallak north- och south uppmärksammades på diverse internetforum för någon månad sedan har det diskuterats ganska livligt hur stor kallak south kan vara. Jag gjorde då en kopia av 3D-modellen för att få en någorlunda uppfattning om hur stor den kan vara. Min uppfattning är att kallak south är ca 4-7 gånger&#8230;</p>
<p><a class="more-link" href="http://simonjonsson.com/hur-stor-ar-kallak-south/" title="Continue reading &#8216;Hur stor är Kallak South?&#8217;">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a></p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/hur-stor-ar-kallak-south/">Hur stor är Kallak South?</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Sedan 3D-modellen av kallak north- och south uppmärksammades på diverse internetforum för någon månad sedan har det diskuterats ganska livligt hur stor kallak south kan vara. Jag gjorde då en kopia av 3D-modellen för att få en någorlunda uppfattning om hur stor den kan vara. Min uppfattning är att kallak south är ca 4-7 gånger så stor, små förändringar av kallak north ändrar storleksförhållandet ganska mycket. Sen ser ju kallak north ut som två små delar i modellen i figur 1, men jag tror nu faktiskt att den sydligaste av dessa är den norra delen av kallak south, se figur 2. Vad storleksförhållandet syftar på är ju dessutom det i originalet av 3d-modellen, och inte nödvändigtvis det i verkligheten. Om vi då säger att south är 4 gånger så stor som north, hur stor ska vi räkna med att north är i modellen? Senaste estimaten visar på att kallak north är 175 Mt+ @ ca 30% Fe. Men detta är ju efter att man märkt att kallak north är större både i djup och längd än vad man tidigare räknat med, en storlek som antagligen inte representeras i modellen. Tidigare har SGU haft ett estimat om 88-92Mt och Beowulf Mining hade ett mål på 120 Mt, båda dessa @ 35-42% Fe. Av detta tycker jag att man i 3D-modellen bör utgå från att kallak north är ca 100Mt. Så jag räknar med att kallak south är minst 4 gånger så stor, alltså minst 400Mt. Det finns de som räknar med 600Mt, andra med 900Mt, men att ha för höga förväntningar som inte uppfylls leder lätt till besvikelse, och möjligt en fallande aktiekurs.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="../wp-content/uploads/2010/12/3d-model1.jpg"><img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter" title="figur 1. kallak 3d-model" src="../wp-content/uploads/2010/12/3d-model1-269x300.jpg" alt="" width="269" height="300" /></a><a href="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2010/12/3d-model.jpg"><br />
</a>figur 1.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2010/12/3d-model2.jpg"><img decoding="async" loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-74" title="figur 2. kallak 3d-model 2" src="http://simonjonsson.com/wp-content/uploads/2010/12/3d-model2.jpg" alt="" width="234" height="160" /></a>figur 2.</p>
<p>Inlägget <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com/hur-stor-ar-kallak-south/">Hur stor är Kallak South?</a> dök först upp på <a rel="nofollow" href="http://simonjonsson.com">SimonJonsson.com</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>http://simonjonsson.com/hur-stor-ar-kallak-south/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
