skatter.se

Tidigare kunde personer utan fast bosättning i Portugal erhålla NHR-status (Non Habitual Residence) under vissa förutsättningar. Den som erhöll NHR-status kunde åtnjuta en låg eller obefintlig inkomstskatt under en tioårsperiod. Detta gynnsamma NHR-regelverk avskaffades från och med 31 december 2023. Det dröjde dock inte länge innan det populära skattelättnadssystemet kom tillbaka, numera känt som NHR 2.0-regelverket.

De nya reglerna ersätter det gamla regelverket, men är inte lika generellt utformade. Syftet med det nya NHR-systemet är framförallt att Portugal vill locka entreprenörer, investerare och yrkesverksamma med högt kulturellt och ekonomiskt värde för att öka landets internationella konkurrenskraft. De nya reglerna riktar sig därför specifikt till vissa personer som betraktas som högkvalificerade yrkesutövare. Bland annat omfattas entreprenörer, fondförvaltare, investerare, verkställande direktörer och värdefulla yrkespersoner såsom läkare, tandläkare, revisorer, skatterådgivare, arkitekter, ingenjörer, specialister inom fysik, matematik, ingenjörsvetenskap, för att nämna några av många fler. Den som uppfyller kriterierna för att betraktas som en högkvalificerad yrkesutövare kan åtnjuta en fast skattesats på 20 % av den tjänsteinkomst som intjänats i Portugal. Den kanske största fördelen är att man kan bli befriad från nästan alla skatter för inkomster från utlandet. Med NHR-status får man alltså en speciell beskattning av personlig inkomst under en period på 10 år.

Har du planer på att flytta utomlands? Kanske är du intresserad av just Portugal?

Om du har planer på att flytta till Portugal kan det därför vara klokt att undersöka om du uppfyller villkoren för att få dra nytta av de nya skattereglerna. Villkoren som ska vara uppfyllda är följande:

Du skall redan vara skattskyldig i Portugal,
Du får inte ha varit skattskyldig i Portugal under de senaste 5 åren,
Du får inte ha haft NHR-status tidigare,
Du uppfyller kraven för att anses vara en högkvalificerad yrkesutövare.

Det är viktigt att komma ihåg att alla kraven måste vara uppfyllda samtidigt. Den nya NHR-statusen gäller under 10 år så länge skattesituationen inte förändras. Skattesituationen kan exempelvis förändras vid tidig utflyttning från Portugal innan 10-årsperioden förflutit.

Innan ansökan om NHR-status lämnas in så måste man säkerställa att man blivit skattskyldig i Portugal först. Ansökan om NHR-status ska lämnas in senast den 15 januari året efter att man blivit skattskyldig.

Det kan vara svårt att avgöra sin skattskyldighet i Portugal på egen hand och även huruvida övriga krav är uppfyllda. Vi är medlemmar i ETL Global och hjälper gärna till att förmedla en jurist eller skattekonsult i Portugal som kan bistå med rådgivning.

Om skattskyldighet även kvarstår i Sverige på grund av t.ex. väsentlig anknytning efter flytten, så är det viktigt att även se till sin skattesituation i sin helhet. Viktigt att komma ihåg är att det inte längre finns något dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Portugal sedan 2022. Detta innebär att en eventuell dubbelbeskattningssituation mellan länderna måste hanteras enligt ländernas interna skatteregler.

Kontakta gärna någon av våra skattejurister om du vill ha hjälp med att få klarhet i din situation och praktisk hjälp inför en planerad utlandsflytt. Vi kan hjälpa till från ett svenskt skatteperspektiv men även förmedla en kontakt i Portugal via vårt medlemskap i ETL Global. Kontakta oss här.

Personbeskattning: Är du FN-anställd och osäker på om arbetsinkomsten är skattefri?

Nelly Linneheden — Thu, 27 Feb 2025 09:04:47 +0000

Blog om:

Visste du att arbetstagare som arbetar för en internationell organisation kan uppbära arbetsinkomst skattefritt under vissa förutsättningar?

I fokus för denna framställning står arbete för Förenta Nationerna (FN). I svensk rätt finns det särskilda bestämmelser om immunitet och privilegier för den som uppbär ersättning för arbete för FN. Reglerna bygger på FN-konventionen[1]. FN-konventionen har införlivats i svensk nationell lagstiftning genom lag (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (IPL). Det innebär att artiklarna i FN-konventionen gäller såsom svensk lag. Reglerna avgör huruvida ersättningen är skattepliktig eller skattefri i Sverige.

För att omfattas av de särskilda reglerna om immunitet och privilegier måste följande kriterier i konventionen vara uppfyllda:

· Anställningen måste ligga direkt under FN eller en yrkesorganisation (ett fackorgan) inom FN. Reglerna omfattar alltså inte situationer där anställningen finns hos en arbetsgivare som i sin tur anlitas av FN för att utföra vissa uppdrag för FN.

· Lönen ska betalas direkt av FN. Den som är självständig och fakturerar ett FN-organ för sina tjänster omfattas således inte av reglerna.

· För att omfattas av de skattemässiga privilegierna måste personen tillhöra en viss yrkeskategori, det vill säga vara en FN-tjänsteman. Sakkunniga på uppdrag för FN har t.ex. inte några skatterättsliga privilegier.

När det gäller rapportering av inkomster till Skatteverket vilar ansvaret på varje individ att se till att han eller hon följer svensk skattelagstiftning. Den som vill yrka på skattefrihet för en sådan ersättning måste kunna bevisa att kraven ovan är uppfyllda med en konkret handling, till exempel ett anställningsavtal eller ett särskilt intyg från arbetsgivaren.

Frågan huruvida en inkomst ska omfattas av skattefrihet eller inte har tidigare varit uppe för prövning hos Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Båda instanserna gick på Skatteverkets argumentationslinje. I förevarande fall hade personen haft befattningen ”Individual Contractor” enligt anställningsavtalet. Den FN-anställde nekades därför skatteprivilegier av båda instanserna med hänvisning till att vederbörande inte kunde anses vara en ”tjänsteman” i den mening som FN-konventionens artikel förutsätter.

Det finns i dagsläget inga konkreta och direkta riktlinjer för hur Skatteverket tolkar de centrala begreppen ”tjänsteman” och ”sakkunnig” i FN-konventionens artiklar. Gränsdragningsproblem kan alltså uppstå vid tolkningen av immunitetsreglerna. Individuella bedömningar görs i varje enskilt fall, vilket innebär en viss oförutsägbarhet i beskattningen. I värsta fall kan en skattskyldig som lämnar in en felaktig inkomstdeklaration få ett skattetillägg med 40 % av skatten som belöper på den undanhållna inkomsten.

Arbetar du för ett FN-organ och är du osäker på om din inkomst omfattas av de särskilda skatteprivilegierna?

Vi kan hjälpa dig att göra en skattemässig bedömning, upprätta en inkomstdeklaration samt förklara vilka handlingar som du behöver bifoga till inkomstdeklarationen för att få gehör för skattebefrielse enligt de särskilda reglerna hos Skatteverket.

Klicka här för att komma i kontakt med oss.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] Konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta Nationernas privilegier och immuniteter (SÖ 1947:26).

Med anledning av Skatterättsnämndens förhandsbesked kan fastighetsägare möjligtvis få högre momsavdrag

Nelly Linneheden — Fri, 21 Feb 2025 12:09:15 +0000

Blog om:

Indirekt skatt

En beskattningsbar person kan ibland bedriva så kallad blandad verksamhet. Det innebär att en del av verksamhetens omsättning är skattepliktig för mervärdesskatt och en annan del av omsättningen är undantagen från mervärdesskatt. Detta påverkar avdragsrätten för ingående mervärdesskatt som görs i samband med inköp till den gemensamma verksamheten. Avdragsrätten för ingående mervärdesskatt vid blandad verksamhet är begränsad till vad som är kopplat till den del av verksamheten som medför skattskyldighet till mervärdesskatt.

I mervärdesskattelag (2023:200) (ML) finns särskilda bestämmelser för hur avdragsrätten ska fördelas vid blandad verksamhet, så att inte felaktigt avdrag för ingående mervärdesskatt görs. Enligt ML får avdrag endast göras för skatten på den del av ersättningen eller inköpspriset som hänför sig till den del av förvärvet eller importen som är avdragsgill respektive hänför sig till en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om denna del inte kan fastställas, får avdragsbeloppet i stället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Bestämmelsen om skälig grund har redan varit föremål för bedömning hos Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) under 2023, se HFD 2023 ref. 45. Enligt HFD anger bestämmelsen inte några konkreta metoder för proportionering av ingående skatt mellan olika verksamheter. Enligt HFD uppfyller därmed bestämmelsen inte kraven på tydlighet, precision och klarhet som uppställts av EU-domstolen vid införlivande av direktivets bestämmelser i svensk nationell lagstiftning. Vidare konstaterade HFD att artiklarna 173.1 och 174 i mervärdesskattedirektivet har direkt effekt.[1] Det innebär att en enskild kan åberopa bestämmelserna i dessa artiklar och beräkna den avdragsgilla andelen ingående skatt med direktivets omsättningsmetod som fördelningsnyckel.

Skatterättsnämnden har publicerat två förhandsbesked avseende beräkningsmetod för att bestämma andelen avdragsgill mervärdesskatt på inköp som görs till en verksamhet som består av momsfri bostadsupplåtelse och momspliktig lokaluthyrning. I förhandsbeskeden var det ett bolag respektive en bostadsrättsförening som upplät bostadslägenheter och lokaler. Frågan var om de, med stöd av HFD:s dom, kan åberopa momsdirektivet med direkt effekt i Sverige och använda en omsättningsbaserad fördelningsnyckel trots att inköpen även avsåg stadigvarande bostad.

Skatterättsnämnden ansåg att bostadsrättsföreningen kan åberopa direkt effekt och därmed tillämpa den omsättningsbaserade beräkningsmetod som anges i artikel 174 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) vid bestämmandet av andelen avdragsgill ingående mervärdesskatt avseende gemensamma kostnader.[2] En liknande bedömning gjordes av Skatterättsnämnden i fråga om ett bolag som upplåter bostadslägenheter och en lokal i fastigheten.[3]

Enligt min mening är Skatterättsnämndens tolkning riktig. HFD:s domslut har en prejudicerande effekt och ska därmed tillmätas betydelse vid bedömningen. HFD:s referat gäller ett bolag vars verksamhet huvudsakligen bestod av försäljning och leasing av bilar. Att Skatterättsnämnden meddelar dessa förhandsbesked är därmed också positivt för fastighetsbolag och föreningar som både upplåter bostäder och lokaler. Förhandsbeskeden förtydligar vad som gäller även för dessa verksamheter.

Från ett skattemässigt perspektiv kan dessa förhandsked också innebära en möjlighet för fastighetsförvaltande bolag och föreningar att dra av en större andel ingående mervärdesskatt på omkostnaderna i verksamheten eftersom de får använda omsättningen som fördelningsgrund.

Momsdeklarationer kan ändras sex år bakåt i tiden. Under 2025 kan rättelser göras från och med inkomstår 2019. Mot bakgrund av dessa förhandsbesked kan det därmed vara av intresse för fastighetsförvaltande bolag och bostadsrättsföreningar att granska tidigare inlämnade momsdeklarationer och begära omprövning hos Skatteverket.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] Direkt effekt är en av EU:s grundprinciper och innebär att enskilda fysiska och juridiska personer kan åberopa unionsrättsliga bestämmelser inför nationella domstolar och andra myndigheter, under förutsättning att de är tillräckligt klara, precisa och ovillkorliga.

[2] Se Dnr 35-24/I

[3] Se Dnr 56-24/I

Viktiga datum för privatpersoner: Gör en extra fyllnadsinbetalning till skattekontot i rätt tid för att undvika kvarskatt och kostnadsränta

Nelly Linneheden — Wed, 18 Dec 2024 09:21:59 +0000

Alla som betalar skatt i Sverige har ett skattekonto hos Skatteverket. På skattekontot beräknas både intäktsränta och kostnadsränta. Intäktsräntan är skattefri och kostnadsräntan är inte avdragsgill. Generellt är det kostnadsräntan tillsammans med kvarskatt[1] som väcker störst frågor hos de skattskyldiga. I det följande kommer vi därför redogöra för hur en privatperson ska tänka för att undvika kvarskatt och följaktligen kostnadsränta på skattekontot för inkomstår 2024.

Centrala bestämmelser om slutlig skatt, kostnadsränta, intäktsränta och andra regler hänförliga till skattekontot finns i Skatteförfarandelagen (SFL).

Slutlig skatt ska enligt huvudregeln betalas senast 90 dagar efter den dag då Skatteverket fattade sitt beslut om slutlig skatt.[2] För att tidsfristen på 90 dagar ska börja löpa behöver Skatteverket alltså ha fattat ett beslut om slutlig skatt.

Kostnadsräntan beräknas per dag från och med det datum då du har ett underskott på skattekontot. Kostnadsräntan påförs och registreras sedan månadsvis på skattekontot. Om man betalat för lite preliminärskatt under året eller ingen preliminärskatt alls, så kommer skattekontot att visa ett underskott i samband med att Skatteverket fastställer den slutliga skatten.

För att betala in en månatlig preliminärskatt så kan man lämna in en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket i början av året där man uppskattar sina skattepliktiga inkomster. På så vis kan man försöka undvika att få en kvarskatt och en kostnadsränta beräknad på den kommande kvarskatten. Inte sällan är det dock svårt att på förhand uppskatta sina skattepliktiga inkomster. Så kan t.ex. vara fallet om det är frågan om en oregelbunden inkomst, en inkomst som storleksmässigt är svår att på förhand fastställa eller en inkomst som är skattepliktig i två eller flera stater samtidigt och där beskattningskonsekvenserna till följd av en dubbelbeskattningssituation därför är oklara.

Den som av olika anledningar riskerar att få en kvarskatt och kostnadsränta under inkomstår 2024 kan vidta vissa åtgärder. För att undvika att betala kostnadsränta på kvarskatten så kan man normalt göra en extra fyllnadsinbetalning under 2025 för inkomstår 2024. För kvarskatt som överstiger 30 000 kr ska fyllnadsinbetalningen göras senast den 12 februari 2025. Det beror på att kostnadsräntan beräknas från och med den 13 februari 2025. För resterande belopp och kvarskatt som uppgår till högst 30 000 kr ska betalning göras till Skatteverket senast den 5 maj 2025. Tänk på att inbetalningarna ska vara bokförda på Skatteverkets bankgiro den 12 februari 2025 respektive den 5 maj 2025. Vi rekommenderar därför att betala i god tid med vissa marginaler med hänsyn till helgen och bankdagarna innan.

Räntan är olika och styrs av varför underskottet på ditt skattekonto uppstått.

Den låga kostnadsräntan/basräntan är från 1 juli 2024 3,75 %. Fram till 1 juli 2024 var den dock 5 %. Den här räntan gäller underskott på skattekontot och gäller fram till dess att betalning görs på förfallodagen enligt Skatteverkets beslut.

Den höga räntan är 18,75 % från och med 1 juli 2024. Innan dess var den 20 %. Den här höga räntan tas framförallt ut om du är sen med din betalning och inte betalar den slutliga skatten inom den tidsfrist som framgår av Skatteverkets beslut. Räntan kan beräknas fram till dess att du betalar eller tills den dag då Skatteverket överlämnar ärendet till Kronofogden.

Om du inte betalar så kommer Skatteverket att normalt skicka ut ett betalningskrav först. Om betalning fortfarande uteblir så överlämnas skulden till Kronofogden.

Kostnadsräntan beräknas till och med den dag då betalning sker. Den som inte har gjort en fyllnadsinbetalning enligt ovan, så kommer alltså en kostnadsränta att tas ut till och med den dag då betalning sker. Betalning skall ske senast ett visst förfallodatum som bestäms av Skatteverket.

Observera att räntorna som är hänförliga till skattekontot har förändrats från 1 december 2024. Den låga kostnadsräntan/basräntan på skattekontot har sänkts från 3,75 % till 2,5 %. Den höga kostnadsräntan har sänkts från 18,75 % till 17,5 %. Även intäktsräntan på skattekontot har sänkts till 1,125 %. Ändringarna har redan trätt i kraft den 1 december 2024.

Har du inkomster som är skattepliktiga i Sverige under inkomstår 2024 och tillhör den krets av skattskyldiga som riskerar att få kvarskatt? Du kanske inte vet hur du ska beräkna kvarskatten på inkomsten på egen hand? Vi på Skattepunkten AB kan hjälpa dig att utreda din skattesituation och även prognostisera den slutliga skatten för inkomstår 2024 i syfte att utröna hur stor fyllnadsinbetalning som behöver göras i ditt individuella fall. Du når oss enklast via vårt kontaktformulär eller vårt direktnummer 031-711 20 70.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] Kvarskatt är skillnaden mellan den preliminärt inbetalda skatten och din slutliga skatt för det aktuella inkomståret. Kvarskatten syftar på det underskott som uppstår till följd av att den preliminärt inbetalda skatten understiger den slutliga skatten.

[2] Se 62 kap. 8 § SFL.

Byggverksamhet med utländska entreprenörer

Clas Ramert — Wed, 11 Dec 2024 13:28:15 +0000

Skatteverket kontrollerar utländska byggföretag. De förekommer ofta i en kedja med flera entreprenadföretag under varandra. Skatteverket skriver att reglerna för sådana företag är komplexa. Och det är de! Vi på Skattepunkten AB har som affärsidé att hjälpa våra klienter att följa skatte- och redovisningsreglerna i alla möjliga sammanhang, bland annat när det gäller utländska byggföretag. Det bör observeras att svenska företag som anlitar utländska byggföretag också har ansvar. Om Du vill läsa mer, så kommer här en länk till Skatteverkets notis:

https://lnkd.in/dFEBE2Cc

Vill du maxa din utdelning under inkomstår 2025? Säkerställ att löneuttaget under 2024 kommer upp i rätt nivå före årsskiftet

Nelly Linneheden — Tue, 05 Nov 2024 12:00:22 +0000

Blog om:

Har du kontrollerat det totala löneuttaget under inkomstår 2024 i ditt fåmansföretag?

Före årsskiftet bör varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning under inkomstår 2025 säkerställa att löneuttaget är tillräckligt stort under 2024. Om inte, så behöver åtgärder vidtas senast den 31 december 2024. Det går nämligen fortfarande att påverka löneuttaget fram tills dess om du planerar att utnyttja reglerna om lönebaserat utdelningsutrymme enligt 3:12 reglerna för kvalificerade andelar. Det är nämligen lönen under 2024 som påverkar om reglerna får användas och hur stort utrymme som får nyttjas under 2025 för lågbeskattad utdelning.

De särskilda reglerna för delägare i fåmansaktiebolag finns i 57 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Bestämmelserna ska tillämpas på fysiska personer som äger och erhåller utdelning på så kallade kvalificerade andelar (aktier). En aktie är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare anses verksam i betydande omfattning om hans arbetsinsats har stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget.

Vid beskattning av utdelning är tanken med bestämmelserna att ”normal avkastning” ska beskattas i inkomstslaget kapital. Överskjutande belopp antas däremot vara ersättning för arbetsprestation och ska därför tas upp i inkomstslaget tjänst. I den mån utdelning från fåmansföretag beskattas i inkomstslaget kapital är den effektiva skattesatsen 20 % (2/3 x 30 %). I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt vid en jämförelse med annan beskattning, så det kan vara läge att utnyttja dessa förmånliga regler. Som vi redan skrivit i vår tidigare blogg så kommer en radikal förändring av 3:12 reglerna förmodligen att träda i kraft från och med 1 januari 2026. Med hänsyn till detta så kan det finnas ytterligare skäl att se över sin skatteplanering för inkomståren 2024 och 2025.

För att fördela utdelningen rätt mellan inkomstslagen ska ett så kallat gränsbelopp beräknas. Gränsbeloppet räknas fram vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Gränsbeloppet består av summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter”.

Årets gränsbelopp kan räknas fram på två sätt, antingen enligt förenklingsregeln eller huvudregeln. När gränsbeloppet har räknats fram enligt dessa två metoder får andelsägaren använda sig av det som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln används om andelsägaren inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp. Vid tillämpning av förenklingsregeln får andelsägaren tillgodogöra sig ett schablonbelopp som gränsbelopp. För utdelning som utbetalas under inkomstår 2025 är gränsbeloppet 209 550 kr, oavsett löneuttag. Detta belopp gäller per bolag och måste delas på antalet ägda aktier. Det är vanligt att fysiska personer äger andelar i flera bolag. Förenklingsregeln är i detta avseende begränsad på så sätt att den som äger andelar i flera bolag, under 2025, endast kan använda sig av schablonbeloppet i ett av bolagen.

Beräkningssättet vid tillämpning av huvudregeln skiljer sig från förenklingsregeln. Årets gränsbelopp enligt huvudregeln består av tre delar. Något förenklat så räknas de tre delarna fram enligt följande för inkomstår 2025:

1. Omkostnadsbelopp vid årets ingång

Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång. Normalt brukar omkostnadsbeloppet vara synonymt med aktiekapitalet i bolaget. Ränta vid beräkning av omkostnadsbeloppsdelen enligt huvudregeln har ännu inte fastställts för 2025.

2. Lönebaserat utrymme

Till ovanstående summa får ett lönebaserat utrymme läggas till. Enligt 57 kap. 17 § IL ska ett löneunderlag beräknas. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 % av löneunderlaget och fördelas med lika belopp på andelarna i bolaget. Detta belopp gäller således per bolag och måste följaktligen delas om flera personer äger bolaget. Löneunderlaget består av kontanta ersättningar som utbetalats till andelsägaren/arbetstagaren året före själva utdelningsåret. Observera att andelsägaren måste klara villkoren för den så kallade lönespärren för att överhuvudtaget kunna tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme. Andelsägaren ska äga andelar i företaget som motsvarar minst 4 % av kapitalet i företaget. Andelsägaren, eller någon närstående, som planerar ett erhålla en utdelning under 2025 måste ta ut en lön under 2024 på minst 457 200 kr (6 ibb) + 5 % av bolagets totala kontanta ersättning eller 731 520 kr (9,6 ibb).

3. Sparat utdelningsutrymme från föregående år

Till ovanstående belopp läggs det uppräknade sparade utdelningsutrymmet uppräknat med en särskild procentsats som fastställs för 2025. Procentsatsen är ännu inte fastställd för 2025.

När samtliga tre delar i huvudregeln har beräknats erhålls årets gränsbelopp inklusive sparat utdelningsutrymme.

När gränsbeloppet har beräknats enligt de två beskrivna metoderna görs en jämförelse mellan dessa. Andelsägaren kan välja det högsta beloppet. Utdelningsbeloppet jämförs sedan med detta gränsbelopp. Utdelning som härrör från kvalificerade andelar och som understiger eller motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Skulle utdelningen understiga gränsbeloppet ska mellanskillnaden (så kallat sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Det innebär att en andelsägare som inte lyckas utnyttja sitt gränsbelopp fullt ut ett år, får spara resterande del till nästa år. Skulle utdelningen däremot överstiga gränsbeloppet ska den del som överstiger detta belopp tas upp i inkomstslaget tjänst, upp till ett takbelopp (90 ibb). Utdelning över detta takbelopp beskattas återigen i kapital med 30 % i skatt.

Behöver du hjälp med redovisnings- eller skattefrågor relaterade till 3:12 reglerna är du varmt välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB. På grund av reglernas omfattning och komplexitet är det inte möjligt att i detalj beskriva reglerna. Detta är endast en översikt och det finns mycket specialregler inom 3:12-regelverket att ta hänsyn till. I den här bloggen har vi dessutom beskrivit de belopp som gäller för utdelning som utbetalas under inkomstår 2025 och deklareras under 2026. För utdelning som utbetalas under inkomstår 2024 gäller således andra belopp och procentsatser.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Fåmansföretag: En översiktlig redogörelse för de betydande förändringar av 3:12-regelverket som 3:12-utredningens förslag presenterat

Nelly Linneheden — Wed, 30 Oct 2024 14:39:35 +0000

Blog om:

Det har förmodligen inte undgått någon att 3:12 reglerna[1] länge varit uppe för diskussion om en reformering. Redan i maj 2022 tillsatte regeringen en kommitté som fick i uppgift att granska det befintliga regelverket som av många uppfattas som krångliga. Utredningen som nyligen blev klar innehåller många välgrundade förslag om hur reglerna kan förenklas. Förslaget innebär att inslaget av schabloner i dagens fåmansföretagsregler ökar. Modellen bedöms därför bli enklare än dagens regler. I utredningen föreslås förslagen börja gälla från den 1 januari 2026.[2]

I dagsläget vet vi inte om förslagen kommer att träda i kraft den 1 januari 2026 som planerat. Förslaget genomgår just nu en särskild lagstiftningsprocess där förslagen bland annat skickas ut på en remissrunda till berörda myndigheter och organisationer, varefter Lagrådet går igenom lagförslaget för att undersöka om det finns några juridiska problem med lagförslaget. Det kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra gällande regler. Kanske går lagförslaget emot rättssäkerheten och kommer att leda till att medborgare inte behandlas rättvist. Därefter tar Riksdagen normalt ställning till och röstar om lagförslaget. Mycket kan hända under en lagstiftningsprocess. Vissa förslag kan förkastas eller justeras. Exakt vilka förslag som kommer att godkännas i slutändan av Riksdagen är därför svårt att säga så här tidigt i processen.

Vi på Skattepunkten AB tycker dock att det redan nu finns ett värde i att belysa de centrala förslagen som tagits upp i utredningen och förklara hur 3:12 reglernas framtid kommer att se ut. När nya regler implementeras finns det alltid någon grupp som gynnas och en annan som missgynnas. Innan förändringarna träder i kraft 2026 så kan det dock finnas anledning för fåmansdelägare att vidta vissa erforderliga åtgärder i K10-deklarationen redan för 2024 och 2025. Särskilt för de som får ett sämre skatteutfall av förändringarna. För andra som gynnas av lagförslagen kanske det motsatsvis finns anledning att istället avvakta med att ta ut utdelning eller sälja sina andelar tills de nya reglerna träder i kraft. Mot denna bakgrund går vi härigenom de mest centrala lagförslagen i utredningen.

Ny beräkningsregel för att räkna ut årets gränsbelopp

Årets gränsbelopp används som fördelningsnyckel för att fördela beskattningen av en utdelning eller kapitalvinst mellan inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med hänsyn till gränsbeloppets centrala funktion inom regelverket så skulle jag säga att den viktigaste förändringen att inledningsvis belysa är den som föreslås avseende beräkningen av årets gränsbelopp.

Enligt dagens regler så beräknas årets gränsbelopp med hjälp av två olika regler: förenklingsregeln och huvudregeln (lönebaserat utrymme). Utredningen föreslår en ny modell där båda reglerna slopas och istället ersätts med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. I stort sett innebär den gemensamma regeln en form av kombination av de båda reglerna.

Årets gränsbelopp skulle därmed istället beräknas enligt följande modell:

Grundbelopp (4 ibb) per företag

+ Lönebaserat utrymme (under vissa förutsättningar enligt nedan)

+ Omkostnadsbelopp (under vissa förutsättningar enligt nedan)

= Årets gränsbelopp

Grundbeloppet (4 ibb) är per företag och utgör ett golv för årets gränsbelopp och liknas vid det schablonbelopp som idag tillämpas enligt förenklingsregeln. För inkomstår 2024 motsvarar det 304 800 kr. Tanken är att grundbeloppet fördelas på antalet andelar som man äger i bolaget.

Det lönebaserade utrymmet får en ny utformning. Det lönebaserade utrymmet anses utgöra, likt tidigare, 50 % av kontant utbetalda löner i bolaget och dess dotterbolag. En stor förändring är dock att ett löneavdrag sker. Löneavdraget motsvarar 8 ibb (609 600 kr vid 2024 års inkomstbasbelopp). I praktiken innebär det att ägarens lön inte kommer att ingå i beräkningen efter löneavdraget sker schablonmässigt med 8 IBB för respektive delägare som har kvalificerade andelar. För makar gäller beloppet tillsammans för dem. En delägares lönebaserade utrymme beräknas således som 0,5 × (löneunderlag × ägarandel – 8 IBB).

För omkostnadsbelopp som är högre än 100 000 kr kommer också en särskild regel att gälla. Den del som överstiger 100 000 kr ska multipliceras med statslåneräntan (SLR) + 9 %.

Vid en första anblick kan detta nya förslag verka komplicerat. I praktiken innebär det dock en förenkling eftersom lönebaserat utrymme och omkostnadsbeloppet endast läggs till under vissa förutsättningar enligt ovan.

För den som har tagit ut en lön från sitt bolag understigande 8 ibb får helt enkelt inte tillgodogöra sig något lönebaserat utrymme.

För den som har ett omkostnadsbelopp i bolaget, vilket normalt är synonymt med aktiekapitalet i bolaget, under 100 000 kr, får inte heller tillgodogöra sig något omkostnadsbelopp.

Årets gränsbelopp reduceras därmed under sådana förutsättningar till att helt enkelt bli 4 ibb.

De flesta småföretagare brukar ha ett minsta aktiekapital om 25 000 kr eller 50 000 kr enligt de regler som tidigare gällde avseende minsta aktiekapital vid start av bolag. Troligtvis kommer därför en stor del av landets småföretagare inte kunna tillgodogöra sig omkostnadsbeloppet enligt de nya reglerna.

Grundbeloppet blir 4 inkomstbasbelopp (ibb)

Enligt de befintliga reglerna använder sig majoriteten av små-och medelstora företag av förenklingsregeln vid beräkningen av årets gränsbelopp. Det beror på att lönerna i de flesta fall inte kommer upp i de krav som enligt dagens regler gäller för att kunna tillgodogöra sig lönebaserat utrymme enligt huvudregeln.

För de som normalt tillämpar förenklingsregeln så innebär förslaget en förändring i positiv riktning. Härigenom får fåmansföretagare använda sig av ett grundbelopp som är ett schabloniserat belopp. Det är bestämt till 4 inkomstbasbelopp (ibb). I jämförelse med dagens schablonbelopp för inkomstår 2024 enligt förenklingsregeln så innebär det nya grundbeloppet en ökning med 1,25 ibb. Vid en jämförelse med årets schablonbelopp enligt förenklingsregeln så innebär det en ökning motsvarande cirka 100 000 kr (avrundat nedåt till jämnt hundratal).

Troligtvis kommer förslaget således att gynna flest delägare i små- och medelstora företag eftersom dessa i högre utsträckning använder förenklingsregeln och därför gynnas av att få ett högre grundbelopp.

Slopad ränta på sparat utdelningsutrymme

Enligt dagens regler får den som inte utnyttjar hela sitt gränsbelopp, det vill säga tar ut en utdelning som är lägre än gränsbeloppet, flytta mellanskillnaden till nästa år i inkomstdeklarationen i form av ett sparat utdelningsutrymme. Det sparade utdelningsutrymmet får sedan användas nästkommande år i K10-deklarationen för att öka årets gränsbelopp, inklusive ränta på det sparade utdelningsutrymmet.

Enligt de nya reglerna föreslås att räntan som man tidigare kunnat tillgodogöra sig vid sparat utdelningsutrymme tas bort.

Löneuttagskravet slopas

Delägare som tar ut utdelning enligt dagens huvudregel behöver säkerställa att vissa krav är uppfyllda.

Ägaren behöver bland annat uppfylla kapitalandelskravet enligt 4-procentsregeln, det vill säga äga minst 4 % av företaget i början på beskattningsåret.

Utredningen föreslår nu att kapitalandelskravet (4-procentsregeln) avskaffas.

Vidare föreslås att ägarens löneuttagskrav för att få tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme slopas.

Detta medför att alla delägare kan tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet.

Detta innebär dock inte att reglerna är helt kravlösa. Som tidigare nämnts så behöver en delägares lön ändå uppgå till en viss storlek för att delägaren ska kunna räkna med ett lönebaserat utrymme utöver grundbeloppet. Lönen måste överstiga löneavdraget om 8 ibb. I praktiken innebär det att delägaren måste ha mottagit en månadslön över ungefär 51 000 kronor (för inkomståret 2024). En delägares lönebaserade utrymme beräknas som redan nämnts 0,5 × (löneunderlag × ägarandel – 8 IBB), dock minst noll och högst 50 gånger egen eller närståendes lön.

Omkostnadsbelopp över 100 000 kronor

Idag har delägare möjlighet att vid beräkningen av årets gränsbelopp räkna upp sitt omkostnadsbelopp med statslåneräntan + 9 procentenheter och räkna med det i sitt gränsbelopp.

Omkostnadsbeloppet är normalt det belopp som du har betalat för att starta aktiebolaget. Om ditt aktiekapital motsvarar 25 000 kronor så är ditt omkostnadsbelopp 25 000 kronor.

Enligt det nya förslaget får delägare bara räkna upp ditt omkostnadsbelopp på den andel som överstiger 100 000 kronor.

Begreppet "närstående” får en ny innebörd

3:12-reglerna omfattar inte bara delägaren själv, utan även närstående. Begreppet närstående får en ny definition. I förslaget så exkluderas syskonkretsen från begreppet. Det gäller syskon, syskonens eventuella make och barn.

Sänkning av karensregeln från 5 år till 4 år

Karensregeln syftar till att bedöma hur länge en andel i ett fåmansbolag anses vara en så kallad kvalificerad andel enligt 3:12 reglerna efter att delägaren slutat vara verksam i betydande omfattning i bolaget.

I dagsläget är det fem år som gäller för att avkvalificera andelar.

Enligt förslaget ska karenstiden sänkas till fyra år.

Detta skulle kunna gynna den som planerar att sälja sitt bolag och dessförinnan planerar att sätta sitt bolag i träda.

Gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst vid försäljning av andelar

Idag finns det två olika takbelopp för tjänstebeskattning.

Det finns ett tak för utdelning som motsvarar 90 ibb, och ett tak för kapitalvinst, det vill säga om du exempelvis säljer dina andelar, som motsvarar 100 ibb. När aktierna säljs finns det således en begränsningsregel som gör att du för inkomståret 2024 aldrig kan beskattas för mer än 7 620 000 kronor (100 inkomstbasbelopp) i inkomstslaget tjänst med anledning av försäljningen.

Enligt det nya förslaget så blir det istället ett gemensamt takbelopp om 90 ibb, både för utdelning och kapitalvinst vid försäljning av kvalificerade andelar.

Vid ett takbelopp om 90 IBB istället för 100 ibb innebär förslaget att takbeloppet sänks för de delägare som redovisar kapitalvinster som överstiger dagens tak på 100 IBB. En sänkning av taket med 10 IBB innebär att det belopp som tjänstebeskattas minskar med 762 000 kr vid 2024 års nivå på inkomstbasbeloppet. Det innebär att skatten sänks med cirka 173 000 kr.

Skyldighet att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket införs

Idag finns det ingen skyldighet att lämna in kontrolluppgifter för fåmansföretag i samband med upprättandet av K10-bilagan. I syfte att få till stånd en automatisering av beräkning av årets gränsbelopp har utredningen föreslagit att fåmansföretag varje år ska lämna in kontrolluppgifter om delägares ägande av bolaget till Skatteverket.

Du når oss enklast via vårt kontaktformulär eller vårt direktnummer 031-711 20 70.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] 3:12 reglerna är särskilda regler som gäller delägare som är verksamma i betydande omfattning i företag som utgör fåmansföretag. De reglerar särskilt hur dessa delägare skall beskattas för utdelning i bolaget och kapitalvinst i samband med en försäljning av andelarna. Utdelning kan bara upp till en viss nivå beskattas som inkomst av kapital. Över den nivån beskattas utdelning som inkomst av tjänst, upp till ett takbelopp. Över takbeloppet beskattas utdelningen återigen som inkomst av kapital.

[2] Se "Förenkla och förbättra, SOU 2024:36."

Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland suspenderas: Vilka skattekonsekvenser medför upphörandet?

Nelly Linneheden — Mon, 28 Oct 2024 09:44:41 +0000

Blog om:

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin invasion av Ukraina. Sedan dess har Sverige, tillsammans med andra stater, infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland. De ekonomiska sanktionerna har fått efterverkningar på beskattningsområdet. Som svar på tal har Ryssland beslutat att inte tillämpa ett antal artiklar i de bilaterala dubbelbeskattningsavtal som Ryssland ingått med andra länder. Detta beslut har även påverkat dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland.[1]

Skatteverket har redan stoppat det internationella informationsutbytet på skatteområdet med Ryssland. Nu väljer Sveriges regering att gå ett steg längre på nationell nivå. Med anledning av Rysslands ensidiga folkrättsstridiga suspension av dubbelbeskattningsavtalet har Sveriges regering nu tagit fram en proposition[2] där ett upphävande av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland föreslås träda i kraft så snart som möjligt. En suspension innebär att Sverige helt enkelt slutar att tillämpa avtalet tills vidare. Denna åtgärd innebär således inte att avtalet sägs upp och helt upphör att gälla, utan tillämpningen av avtalet kan återupptas i framtiden.

Vilka skattekonsekvenser får detta för privatpersoner och företag som under normala förhållanden annars hade tillämpat dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland i en dubbelbeskattningssituation?

Tyvärr går det inte att i detalj redogöra för vilka skattekonsekvenserna blir för privatpersoner och företag som berörs av dubbelbeskattningsavtalet, eftersom det är beroende av det enskilda fallet och även av rysk intern skattelagstiftning. Det går dock att dra vissa allmänna slutsatser.

Syftet med ett dubbelbeskattningsavtal är att främja rörlighet av kapital och arbetskraft genom att undanröja internationell dubbelbeskattning, det vill säga att samma inkomst beskattas två gånger. Dessutom är syftet att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt. Skatteavtalet bygger på att staterna avtalet om fördelningen av beskattningsrätten till olika inkomsttyper mellan inkomsttagarens hemviststat och källstaten. För att förenklat illustrera begreppen kan en fysisk person t.ex. anses ha sin hemvist i Sverige på grund av att personen har en bostad till stadigvarande förfogande i Sverige, samtidigt som personen uppbär inkomster som har sitt ursprung i Ryssland. Det kan exempelvis vara frågan om kapitalinkomster till följd av investeringar i Ryssland. Notera att hemviststatus bestäms enligt artikel 4 i dubbelbeskattningsavtalet och att detta endast är en exemplifierande förenkling.

Mot denna bakgrund blir den största negativa effekten av skatteavtalets upphörande att båda länderna blir i princip oförhindrade att beskatta företag och privatpersoner fullt ut i enlighet med sitt lands interna skattelagstiftning. Eftersom skatteavtal normalt utgår från att beskattning skall ske i hemviststaten, så kommer framförallt ett upphörande leda till att källstaten, det vill såga från den stat där inkomsterna har sitt ursprung, får större makt att beskatta inkomsterna än tidigare. Det finns med andra ord inget som begränsar skatteuttaget. Normalt brukar ett dubbelbeskattningsavtal fylla denna funktion. För att konkretisera. Fysiska personer, med bosättning i Sverige, riskerar att bli föremål för högre beskattning i Ryssland. Det gäller betalningar som härrör från Ryssland i form av utdelning, ränta och royalty. Detta beror på att Ryssland inte längre tillämpar avtalets restriktioner för uttag av skatt för betalningar som härrör från källstaten (Ryssland).

Även företag kan komma att påverkas negativt. Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Ryssland innehåller, likt andra skatteavtal, en artikel om fast driftsställe.[3] Förenklat innebär ett fast driftställe att ett utländskt företag, med hemvist i en stat men med verksamhet i den andra staten, kan bli skattskyldig i den andra staten, under vissa givna förutsättningar. Svenska företag som etablerat sig i Ryssland och bedriver verksamhet i Ryssland skulle exempelvis kunna bli skyldiga att erlägga rysk bolagsskatt i större utsträckning än tidigare, eftersom de trösklar för beskattningsinträde som följer av skatteavtalets bestämmelser om fast driftställe inte längre tillämpas av Ryssland. Sett från Sveriges perspektiv kan samma resonemang föras. Efter Sveriges suspension av avtalet kommer dessa effekter på motsvarande sätt troligtvis påverka fysiska personer och företag med hemvist i Ryssland som bedriver verksamhet i Sverige.

Det var inte länge sedan skatteavtalet mellan Sverige och Portugal sades upp. Avtalet upphörde att gälla från 31 december 2021, vilket innebär att det sedan dess inte finns något dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Portugal. I det här fallet har intern skattelagstiftning för undanröjande av dubbelbeskattning fått en större aktualitet. Närmare bestämt har lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) fått tillämpas för att undanröja dubbelbeskattning i avsaknad av ett dubbelbeskattningsavtal. Den slutsats som kan dras av detta är att de erfarenheter som vunnits i samband med upphörandet av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal, troligtvis torde kunna appliceras även på upphörandet mellan Sverige och Ryssland.

Troligtvis kommer upphörandet av skatteavtalet dessutom att medföra en högre administrativ börda för företag och privatpersoner i samband med deklarationsarbetet. Antagligen kommer även de skattskyldiga som berörs att uppleva en minskad förutsebarhet i beskattningen avseende olika inkomsttyper. Skatteavtalen är normalt sett mer preciserade och specifika i jämförelse med den svenska avräkningslagen. Ett upphörande kommer därmed troligtvis att medföra att det blir svårare, jämfört med tidigare, för de skattskyldiga att förutse beskattningskonsekvenserna av olika transaktioner som företas över gränserna mellan Sverige och Ryssland.

Skattepunkten AB är specialiserade på att hjälpa både företag och privatpersoner, oavsett om det finns ett dubbelbeskattningsavtal eller inte. I samband med avtalets upphörande kan vi bistå dig med rådgivning. Vi kan också hjälpa dig med den svenska inkomstdeklarationen, så att du inte betalar mer skatt än nödvändigt.

Du når oss enklast via vårt kontaktformulär eller vårt direktnummer 031-711 20 70.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

[1] Avtalet med Ryska federationen för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomster (SÖ 1995:26) undertecknades den 14 juni 1993. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland som trädde i kraft den 1 januari 1996.

[2] Se Prop. 2024/25:38.

[3] Se artikel 7 i lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland.

Fastighetsdeklarationen för hyreshus och industrienheter skall vara inlämnad senast den 1 november 2024

Nelly Linneheden — Thu, 24 Oct 2024 10:09:50 +0000

Blog om:

Vi vill passa på att påminna vissa fastighetsägare om att tidpunkten för att lämna in fastighetsdeklarationen till 2025 års fastighetstaxering närmar sig. Fastighetsdeklarationen avseende 2025 års fastighetstaxering skall vara inlämnad till Skatteverket senast den 1 november 2024. Det gäller alla hyreshus, ägarlägenheter, industri, tätmarker, elproduktionsenheter och specialenheter.

En fastighetsdeklaration lämnas för att Skatteverket ska kunna räkna ut rätt taxeringsvärde för just din fastighet. Taxeringsvärdet används sedan för uttag av fastighetsskatt eller fastighetsavgift. För att fastighetsskatten och fastighetsavgiften skall bli rätt är det således av stor vikt att själva fastigheten, som utgångspunkt, har ett korrekt taxeringsvärde. Det kan också ha betydelse när du ska låna pengar med fastigheten som säkerhet för lånet eller försäkra fastigheten.

Vad beträffar hyreshus så ska en deklaration lämnas in vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering. Inlämningen som skall ske senast den 1 november 2024 gäller den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshusfastigheter. Fastighetsägaren skall i deklarationen lämna de uppgifter som gäller för hyreshuset den 1 januari 2025.

Industribyggnader och övriga byggnader deklareras vart sjätte år i en allmän fastighetstaxering. För den som äger en industrienhet är det nu dags för den allmänna fastighetstaxeringen. Även här skall fastighetsägaren i deklarationen lämna de uppgifter som gäller för industrienheten den 1 januari 2025.

Det är inte alltid självklart för en fastighetsägare hur en fastighetsdeklaration för hyreshus och industrienheter skall lämnas in till Skatteverket.

Du kanske har sålt hyreshuset under inkomstår 2024 till någon annan och inte längre äger fastigheten den 1 januari 2025? Här kanske du behöver allmän rådgivning hur försäljningen påverkar fastighetsdeklarationen?
Kanske har du nyligen förvärvat ett hyreshus före den 1 januari 2025? Som ny ägare som ska deklarera för första gången kan det vara svårt att veta om du gör rätt i den första deklarationen.
Du kanske behöver hjälp med att beräkna taxeringsvärdet för din fastighet?
Kanske vill du begära en justering av det aktuella taxeringsvärdet men vet inte hur du skall presentera skälen för Skatteverket varför just din fastighet har speciella förutsättningar som skiljer den från övriga fastigheter i det aktuella värdeområdet? Du kanske behöver hjälp med att sammanställa dokumentationen kring skälen till justeringen?
Du kanske har funderingar kring hur du deklarerar en laddstation (industrienhet) korrekt?
Du kanske inte hinner lämna in fastighetsdeklarationen senast den 1 november 2024 och behöver hjälp med att ansöka om anstånd?

Exemplen är inte uttömmande. Självklart kan det finnas andra orsaker till att just Du behöver hjälp med din fastighetsdeklaration. Oavsett vilken typ av hjälp du behöver så kan Skattepunkten AB hjälpa dig med din fastighetsdeklaration.

Tveka inte att höra av dig till oss. Någon av våra skattekonsulter och skattejurister hjälper dig gärna att deklarera korrekt senast den 1 november 2024. Om tiden inte räcker till så hjälper vi dig också gärna med att ansöka om anstånd. Du når oss enklast via vårt kontaktformulär eller vårt direktnummer 031-711 20 70.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Lagändring i bokföringslagen: Slopat krav att bevara papperskvitton i original

Nelly Linneheden — Fri, 30 Aug 2024 11:25:10 +0000

Blog om:

Redovisning

Vi har tidigare, den 3 mars 2017, skrivit en blogg som beskriver hur räkenskapsinformation som inkommer både elektroniskt och i pappersform ska hanteras för efterlevnad av bokföringslagen och god redovisningssed. Bloggen är baserad på de regler som tidigare var gällande och kan läsas här.

Dessa regler har nu ändrats i samband med att nya regler trätt i kraft från och med den 1 juli 2024. Bokföringslagen har ändrats för att vara i konformitet med samhällsutvecklingen där digitaliseringen fått en större betydelse.

Kravet på att spara räkenskapsinformation i ursprungligt skick har slopats i bokföringslagen. Egentligen har avskaffandet av kravet på att bevara ursprunglig räkenskapsinformation under en viss tid medfört en ändring av flertalet lagar på redovisningsområdet. Det gäller ändringar i stiftelselagen, revisionslagen, aktiebolagslagen, lag om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om ekonomiska föreningar. I följande blogg kommer vi dock att göra en avgränsning och endast belysa de lagändringar som trätt i kraft i bokföringslagens centrala bestämmelser. Bokföringslagen reglerar bland annat vem som är skyldig att spara räkenskapsinformation, i vilken form räkenskapsinformationen ska sparas, hur länge den ska sparas och platsen för förvaring. Vi kommer också att avgränsa oss till att endast beröra räkenskapsinformation som företag tar emot.

I vilken form räkenskapsinformationen ska sparas framgår fortsättningsvis av 7 kap. 1 § 1 st. BFL. Räkenskapsinformation ska bevaras i vanlig läsbar form (dokument) eller i en form som endast kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniska hjälpmedel (elektronisk handling). Det ska vara möjligt att ta fram den elektroniska informationen i vanlig läsbar form genom en omedelbar utskrift. Likt tidigare kan räkenskapsinformation antingen tas emot från någon annan eller upprättas av företaget självt. För att hantera räkenskapsinformation i enlighet med lag är det viktigt att vara observant på hur räkenskapsinformationen tillkommer. I BFL finns det en regel i 7 kap. 1 § 2 st. första meningen som reglerar hur räkenskapsinformation som mottas från någon annan ska bevaras:

Enligt den nya lydelsen gäller följande: ”Dokument med räkenskapsinformation som företaget tagit emot från någon annan ska bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget”.

Utgångspunkten vid mottagandet av räkenskapsinformation från någon annan är således, likt tidigare, att informationen ska sparas i sin ursprungliga form. Inkommer informationen i pappersform ska den också sparas i pappersform. Inkommer informationen däremot elektroniskt ska den sparas i elektronisk form.

Arkiveringstiden regleras fortsättningsvis i 7 kap. 2 § 1 st. BFL. Huvudregeln har inte förändrats utan följer samma arkiveringsprincip som tidigare. Enligt huvudregeln i 7 kap. 2 § 1 st. BFL ska räkenskapsinformation fortfarande bevaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt, fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Utgångspunkten är således att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige under en sjuårig arkiveringstid.

Den förändring som trätt i kraft från och med 1 juli 2024 får slagkraft genom den lagändring som sker i 7 kap. 1 § 2 st. BFL. Enligt tidigare lydelse kunde dokument förstöras från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. I praktiken hade då företag en plikt att spara en pappersfaktura i minst tre år trots att pappersfakturan digitaliserats.

Detta lagrum har nu ändrats i samband med avskaffandet av kravet på att under viss tid bevara räkenskapsmaterial i ursprunglig form. Rekvisitet ”det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades” har slopats i lagrummets nya lydelse.

Enligt den nya lydelsen får företaget förstöra dokument om räkenskapsinformationen överförs till någon elektronisk handling. Överföringen får endast genomföras om den inte innebär risk för att räkenskapsinformationen förändras eller försvinner. Det finns inte längre något krav på en viss tid så länge ett dokument överförts i elektronisk form. I praktiken innebär lagändringen att kvitton och fakturor som har digitaliserats inte längre behöver sparas i pappersform. Ett företag som tar emot en faktura i pappersform och överför fakturan till sitt bokföringssystem, kan alltså numera från och med 1 juli 2024 slänga fakturan som mottagits i pappersform utan att vänta på att den treåriga tidsfristen löper ut.

Vi tror att lagändringarna i detta avseende kommer att underlätta för företagen utifrån ett administrativt perspektiv. Genom att inte längre behöva påvisa kausaliteten mellan en pappersfaktura i original och en digital fil, så kommer företagen att göra tidsmässiga och ekonomiska besparingar. De slipper också bördan med att hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid.

Nackdelen med de nya reglerna skulle rimligtvis kunna vara regelefterlevnaden. Vi tror att det finns en risk att företagen missuppfattar lagändringen på en viktig punkt, det vill säga får uppfattningen att räkenskapsinformation inte längre behöver sparas i 7 år som tidigare. Vi vill därför betona att tidsfristen på 7 år fortfarande gäller. Rätten att förstöra räkenskapsmaterial i original är förenat med ett krav. En handling i original får endast förstöras om den överförts till en elektronisk handling. Har den inte överförts till en elektronisk handling, så kan den alltså inte förstöras. Det är viktigt att betona att huvudregeln som stipulerar att räkenskapsinformation ska sparas i 7 år fortfarande gäller som vanligt. Om handlingen överförts elektroniskt så ska den sparas i 7 år i elektronisk form. Precis som tidigare måste du se till att räkenskapsinformationen inte riskerar att förändras eller försvinna när informationen digitaliseras. Rimligtvis kommer detta att ställa mycket högre krav på säkra IT-lösningar så att informationen inte går förlorad.

Om ni behöver hjälp med att tolka de nya reglerna eller praktisk hjälp med bokföringen, så är ni välkomna att kontakta oss här.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Nytt förhandsbesked från Skatterättsnämnden bekräftar att gåva av aktier mellan personer i nära släktskap med varandra kan vara skattefri under vissa förutsättningar

Nelly Linneheden — Tue, 21 May 2024 08:51:05 +0000

Blog om:

I slutet av april i år kom ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (se Dnr 87-23/D) där tre personer ägde 1/3 vardera av andelarna i ett bolag som indirekt ägdes av det gemensamma holdingbolaget. Samtliga arbetade heltid i bolaget och samtliga hade tagit ut samma inbördes lön under alla år. Rättsfrågan som ställdes på sin spets var huruvida en överlåtelse av aktier i form av gåva från givaren till de två andra delägarna, tillika släkt och i nära relation med givaren, skulle utgöra en skattepliktig transaktion för mottagarna.

Huvudregeln vid beskattningen är att gåvan är skattefri för gåvomottagaren. Det finns dock undantag om gåvan är en så kallad remuneratorisk gåva, det vill säga gåvan är inte föranledd av en direkt betalning med däremot av en motprestation. Detta var något som Skatteverket hävdade var fallet. Enligt Skatteverket skulle överlåtelsen av andelarna i det gemensamma bolaget utgöra en skattepliktig transaktion i inkomstslaget tjänst för gåvomottagarna eftersom det enligt Skatteverkets uppfattning funnits ett krav på motprestation i form av att gåvomottagaren fortsättningsvis skulle arbeta i bolaget, samtidigt som givaren skulle sluta i bolaget och inte längre bidra till verksamheten. Av praxis följer att inkomstbeskattning ofta ska ske om det kan antas att förvärvet har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ 80 1:61 och RÅ 1997 ref. 1).

I sitt resonemang hänvisade Skatterättsnämnden till flera rättsfall varav följande resulterade i att utfallet blev skattefrihet för mottagarna. Nära släktskap talar bland annat för att överlåtelsen är benefik (se t.ex. RÅ 2008 ref. 52 I, HFD 2016 ref. 69 och HFD 2023 not. 19). Även storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen, i vart fall om värdet är så stort att det inte rimligen kan vara fråga om ersättning för arbete (se t.ex. HFD 2011 ref. 19, HFD 2017 ref. 38 II och HFD 2023 not. 19). Värdet i förevarande fall uppgick till ett miljonbelopp. Beskattning såsom den framhållits av Skatteverket har också i rättspraxis underlåtits om det funnits anledning att anta att syftet varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation (RÅ 1989 ref. 21, RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10). Enligt givaren hade gåvan sin grund i släktskapet och den nära personliga relationen. Syftet var således ett annat än att belöna mottagarna för deras arbetsprestationer.

Förhandsbeskedet är intressant eftersom den här typen av gåva som lämnas mellan personer i släktskap eller i nära relation med varandra, samtidigt som samtliga är aktiva i samma bolag, många gånger tycks hamna i en gråzon mellan skattefrihet och skatteplikt. Det kan vara vanskligt för privatpersoner att förutse hur en sådan transaktion kommer bedömas av Skatteverket.

Något mer som gör förhandsbeskedet särskilt intressant är att Skatteverket uttryckligen skriver följande i sin vägledning ”olika former av överlåtelse”: ”Om överlåtelsen sker till närstående eller annan med vilken den skattskyldige har en nära relation så presumerar Skatteverket att det finns en gåvoavsikt”. Här kan man således fråga sig varför Skatteverket avviker från den presumtionsregel som uttrycks i vägledningen och varför släktskapet inte ges någon större tyngd i förhållande till antagandet om arbetsprestation.

Det är viktigt att betona att Skatterättsnämndens förhandsbesked inte är prejudicerande, men de ger ändå en viss vägledning för rättstillämpningen. Förhandsbeskedet har inte heller överklagats av Skatteverket, vilket indikerar att Skatteverket mer eller mindre har accepterat det resonemang och de slutsatser som framförts av Skatterättsnämnden.

En viktig lärdom att ta med sig från detta förhandsbesked är att det är oerhört viktigt att i förväg göra en genomgång av sakomständigheterna för att gåvomottagaren inte ska få den tråkiga nyheten att gåvan är skattepliktig. Det finns en hel del faktorer som behöver tas i beaktning innan en förmögenhetsöverföring av andelar i gemensamägda bolag sker eftersom en samlad bedömning ska göras. Särskilt om de involverade personerna är aktiva i samma bolag, har varit det under en längre tid med olika löner och där värdet på andelarna som ska överlåtas skulle kunna anses utgöra en motprestation. Något som försvårar bedömningen är hur värdet ska bedömas. Det finns ingen värdedefinition fastställd som anger brytpunkten för skatteplikt respektive skattefrihet vid överlåtelse av andelar. Rättspraxis bygger på en rimlighetsbedömning.

Eftersom regleringen i stort sett bygger på de rättsfall som utgör rättspraxis, så ska den samlade bedömningen göras mot bakgrund av de rättsfall som finns på området. Tyvärr kan det ändå vara svårt för en lekman att utifrån de beskrivna faktorerna göra en korrekt juridisk bedömning, inte minst då en individuell situation många gånger kan fall in under flera typsituationer som beskrivs i rättspraxis, men som icke desto mindre är behäftade med olika skattemässiga utfall. Uppgiften blir inte heller enklare av att Skatteverket avviker från de presumtionsregler som förespråkas i dess egna vägledning.

Kontakta gärna oss här om ni står inför en väntande överlåtelse av aktier där det finns en utpräglad gåvoavsikt. Vi kan bistå med rådgivning om ni önskar hjälp med att göra en skattemässig bedömning av gåvan eller om ni önskar annan typ av rådgivning i samband med en överlåtelse av aktier i bolag.

Förhandsbeskedet som ligger till grund för denna artikel finner ni här.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Missnöjd med Din redovisningsbyrå?

Clas Ramert — Wed, 21 Feb 2024 09:43:06 +0000

Blog om:

Redovisning

Är Du missnöjd Din redovisningsbyrå?

Om så är fallet, kanske Du skulle pröva Skattepunkten’s Office Services?

Skattepunkten’s Office Services AB är en redovisningsbyrå som bildades 2015 som komplement till vår skatterådgivning. Den har blivit en succé och omsätter nu mer än skatterådgivningen. Vi strävar efter kvalité!

Om Du anlitar oss för Din redovisning kan vi dessutom hjälpa Dig med annat såsom posthantering, telefonpassning, bokning av möten, telefonmarknadsföring, bokning av resor, formulering av ansökningar till myndigheter och liknande. Vi vill verkligen hjälpa Dig i Ditt företagande!

Hör av Dig! Klicka på "Kontakta" högst upp på sidan!

3:12 regler: Har du säkerställt att ditt totala löneuttag i bolaget under 2023 uppfyller kraven enligt lönespärren?

Nelly Linneheden — Thu, 21 Dec 2023 07:26:10 +0000

Blog om:

Nu närmar sig årsskiftet och det innebär att jag kommer att låta som en repad skiva i år igen. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2023? Många förstår säkert poängen vid det här laget, men för att förtydliga så tänker jag på de skattemässigt gynnsamma 3:12-reglerna för fåmansbolag. I dessa tider, före årsskiftets inträde, bör nämligen varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning nästa år fråga sig om löneuttaget är tillräckligt stort under 2023. Om inte, så behöver åtgärder vidtas senast den 31 december 2023. Det går nämligen fortfarande att påverka löneuttaget fram tills dess om du planerar att utnyttja reglerna om lönebaserat utdelningsutrymme enligt 3:12 reglerna för kvalificerade andelar. Det är nämligen lönen under 2023 som påverkar om reglerna får användas och hur stort utrymme som får utnyttjas under 2024 för lågbeskattad utdelning.

Som många aktiva företagare säkert redan känner till så kan en delägare som är verksam i ett bolag välja mellan att ta ut lön eller utdelning från bolaget. Lön beskattas i inkomstslaget tjänst med en progressiv beskattning på mellan 32–52 % beroende på inkomstens totala storlek. Utdelning beskattas däremot i inkomstslaget kapital med en proportionell skattesats om 30 % som huvudregel oavsett inkomstens storlek. Denna skillnad i skattebelastning har motiverat införandet av särskilda regler som förhindrar att delägare i fåmansföretag omvandlar arbetsinkomst (lön) till lågbeskattad kapitalinkomst.

Förenklingsregeln används om andelsägaren inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp. Vid tillämpning av förenklingsregeln får andelsägaren tillgodogöra sig ett schablonbelopp som gränsbelopp. För utdelning som utbetalas under inkomstår 2024 är gränsbeloppet 204 325 kr, oavsett löneuttag. Detta belopp gäller per bolag och måste delas på antalet ägda aktier. Det är vanligt att fysiska personer äger andelar i flera bolag. Förenklingsregeln är i detta avseende begränsad på så sätt att den som äger andelar i flera bolag, under 2024, endast kan använda sig av schablonbeloppet i ett av bolagen.

1. Omkostnadsbelopp x 11,62 %

Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.

2. Lönebaserat utrymme

Till ovanstående summa får ett lönebaserat utrymme läggas till. Enligt 57 kap. 17 § IL ska ett löneunderlag beräknas. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 % av löneunderlaget och fördelas med lika belopp på andelarna i bolaget. Detta belopp gäller således per bolag och måste följaktligen delas om flera personer äger bolaget. Löneunderlaget består av kontanta ersättningar som utbetalats till andelsägaren/arbetstagaren året före själva utdelningsåret. Observera att andelsägaren måste klara villkoren för den så kallade lönespärren för att överhuvudtaget kunna tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme. Andelsägaren ska äga andelar i företaget som motsvarar minst 4 % av kapitalet i företaget. Andelsägaren, eller någon närstående, som planerar ett erhålla en utdelning under 2024 måste ta ut en lön under 2023 på minst 445 800 kr (6 ibb) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 713 280 kr (9,6 ibb).

Har inte andelsägaren själv tagit ut en lön av rätt storlek, så är det således tillräckligt att åtminstone en person i närståendekretsen har gjort det. Klarar andelsägaren inte lönespärren själv genom ett löneuttag eller indirekt genom närståendes löneuttag så får vederbörande inte tillgodogöra sig något lönebaserat utrymme enligt huvudregeln.

3. Sparat utdelningsutrymme från föregående år x 5,62 %

Till ovanstående belopp läggs det uppräknade sparade utdelningsutrymmet.

När samtliga tre delar i huvudregeln har beräknats erhålls årets gränsbelopp inklusive sparat utdelningsutrymme.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Riskerar du att drabbas av skattetillägg till följd av Pandoraläckan? Självrätta senast den 29 februari 2024 så kan du undgå skattetillägg

Nelly Linneheden — Mon, 18 Dec 2023 13:30:19 +0000

Blog om:

Skatteverket offentliggjorde en generell kontroll den 12 december 2023 med anledning av ny information från den så kallade Pandoraläckan.

Den generella kontrollen omfattar beskattningsåren 2018, 2019, 2020 och 2021.

Den nya informationen har kommit in från läckta dokument från 14 stycken så kallade ”service providers”. För att nämna några så omfattas bland annat filer från ”All About Offshore Limited (aabol) – Seychellerna”, ”Il Shin – Hong Kong”, ”SFM Corporate Services (SFM) – Schweiz, Dubai”, ”Trident Trust Company Limited – Brittiska Jungfruöarna”, ”Demetrios A. Demetriades LLC – Cypern”. Vill du ta del av hela listen, klicka här så länkas du till Skatteverkets offentliggörande.

De personer och företag som finns angivna i de läckta dokumenten, och som inte dessförinnan har utretts med anledning av Pandoraläckan, har nu möjlighet att i god tid reagera på den här informationen. Även de som inte omfattas av de läckta dokumenten borde givetvis fundera på att självrätta på eget initiativ innan det är försent. Skattemyndigheterna har numera goda möjligheter att samarbeta med varandra över nationsgränserna och grävande journalister bidrar i stor utsträckning till att känslig information såsom oredovisade inkomster i utlandet förr eller senare läcker. Det är därför enligt vår mening klokt att vidta åtgärder i god tid även av Dig som inte omfattas av just dessa 14 dokument.

Företag och privatpersoner som lämnat felaktiga uppgifter i sina deklarationer kan nämligen lämna in självrättelser till Skatteverket upp till sex år bakåt i tiden och därmed undgå att betala skattetillägg. För att rättelsen ska kunna godtas som en självrättelse krävs att vederbörande bland annat gör det innan Skatteverket har initierat en utredning och inom den angivna tidsfristen i det fall Skatteverket har offentliggjort en generell kontroll (som i det här fallet). Tidsfristen räknas från det datum att Skatteverket offentliggjort den generella kontrollen på sin hemsida (i detta fall den 12 december 2023) och fram till det slutdatum som Skatteverket anger att en självrättelse inte längre anses vara gjord på eget initiativ (i detta fall den 1 mars 2024). Rättelsen måste således i praktiken vara inskickad till Skatteverket redan den 29 februari 2024 för att godtas som en självrättelse på eget initiativ med anledning av den generella kontrollen.

Om du vill självrätta men förhindras på grund av att du inte vet hur du ska gå tillväga, tveka inte att höra av Dig till oss på Skattepunkten AB. Vi kan hjälpa dig med skatterådgivning och med upprättandet av självrättelsen. Att upprätta en självrättelse på eget initiativ kräver kunskap om de materiella skattereglerna och skatteprocessen vid efterbeskattning. För att självrättelsen skall vara godtagbar utifrån ett skatterättsligt perspektiv som en självrättelse och för att den inte ska kunna leda till ett skattetillägg, trots självrättelse, så måste den som upprättar självrättelsen ta hänsyn till särskilda krav. Det kan låta enkelt, men i praktiken finns det mycket att ta hänsyn till vid upprättandet av en självrättelse. Vi finns här för Dig med vår expertis oavsett om dina oredovisade inkomster i Sverige beror på okunskap, oaktsamhet eller uppsåtlighet. Med tanke på tidsfristen kan vi erbjuda oss att särskilt ta tillvara dina intressen genom att prioritera Dig. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss här.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Skattepunkten deltog i årets ETL Global konferens 2023 i Berlin

Nelly Linneheden — Tue, 31 Oct 2023 14:22:12 +0000

Blog om:

Nyheter

Skattepunkten har återigen haft nöjet att närvara på årets ETL Global konferens. Årets arrangemang hölls i Berlin under dagarna 26–28 oktober.

ETL Global är en organisation som strävar efter att sammanföra företag över hela världen inom redovisnings- och skattesektorn. Ni kan läsa mer om ETL här.

Under årets konferens representerades Skattepunkten AB av mig (Nelly Linneheden) och min kollega Karl Lindstrand. Vi fick nöjet att under dessa dagar nätverka med både gamla och nya kontakter i form av revisorer, redovisnings- och skattekonsulter samt skattejurister/advokater från olika delar av världen. Mötena resulterade i intressanta diskussioner, nya insikter och framförallt nya kontakter.

Själva arrangemanget rymde över 250 professionella från cirka 40 olika länder inom de redan nämnda sektorerna.

Utöver den sociala aspekten som arrangemanget erbjuder, så bjöd konferensen också på ett brett spektrum av intressanta programpunkter. Förutom att introducera och göra oss bekanta med nya medlemmar, så fick vi ta del av olika föredrag där olika ämnen avhandlades. Ämnen såsom innovativ rekrytering och incitamentsramverk för rekrytering av personal/talanger, marknadsföring, kommunikation- och varumärkesstrategier.

Skattepunkten är ett företag som hela tiden växer och vi strävar efter att kunna tillhandahålla våra klienter så bra service som möjligt i alla avseenden. Vårt medlemskap i ETL hjälper oss att särskilt knyta an till samarbetspartners på den globala arenan när våra klienter behöver hjälp i internationella redovisnings-och skattefrågor. Därför är vi extra glada över de nya kontakter som etablerats under konferensen och vi väntar ivrigt på att få dela dessa med er. Har Du en internationellt komplex fråga som rör flera länders skattesystem, så var därför inte rädd för att höra av dig till oss på Skattepunkten. Förutom att vi bistår med rådgivning inom svensk skatterätt och dubbelbeskattningsavtal mellan olika länder, så kan vi också förse dig med de kontakter du behöver i utlandet för vissa specifika redovisnings- eller skatteändamål. Så vad väntar Du på? Ta kontakt med oss på Skattepunkten redan idag via vårt kontaktformulär eller via vårt direktnummer. Vi ser fram emot att höra från Dig!

Hur beskattas ett aktiebolag för kryptovalutahandel?

Nelly Linneheden — Thu, 19 Oct 2023 09:42:34 +0000

Blog om:

Jag har tidigare skrivit en artikel som berört handel med kryptovalutor som vidtas av en privatperson där beskattning sker i inkomstslaget kapital. I det följande ska jag redogöra för de regler som gäller handel med kryptovalutor inom ett svenskt aktiebolag.

Enligt 13 kap. 2 § Inkomstskattelagen (IL) beskattas en juridisk person alltid i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller även för kapitalvinster och kapitalförluster som inte ingår i näringsverksamheten. Vid redovisningen av kapitalvinster och kapitalförluster med anledning av kryptovalutatransaktioner ska dock särskilda regler vid upprättandet av resultaträkningen tillämpas. Kryptovalutor kan antingen klassificeras som en kapitaltillgång eller lagertillgång. En kryptovaluta är normalt en lagertillgång om bolaget bedriver en utåtriktad växlingsverksamhet och tillgången ingår som ett led i den verksamheten. Det finns i dagsläget inga vägledande domar från domstolar om det finns andra situationer där kryptovaluta kan klassificeras som lagertillgång. I andra situationer klassificeras kryptovaluta därför normalt som en kapitaltillgång.

Värdet av kapitalvinster och kapitalförluster ska beräknas enligt de allmänna reglerna i 44 kap. IL under förutsättning att de inte är en del av ett samlat innehav av tillgångar med ett enhetligt värde enligt 52 kap. 3 § IL. Innehav av kryptovalutor torde normalt utgöra ett samlat innehav av tillgångar och av den anledningen ska istället genomsnittsmetoden tillämpas enligt 48 kap. 7 § IL vid beräkningen av anskaffningskostnaden. Genomsnittsmetoden används alltså bara för kryptovalutor som klassificeras som kapitaltillgångar. För lagertillgångar används vanliga lagervärderingsregler.

Notera att ett aktiebolag som investerat i kryptovalutor inte behöver betala någon skatt på själva innehavet i sig och inte heller på en värdeökning. Om kryptovalutan är en kapitaltillgång så beskattas bolaget för en vinst eller förlust först vid avyttringstillfället. En skattepliktig intäkt uppstår alltså först i samband med avyttringstillfället enligt 44 kap. 26 § IL och inte i samband med anskaffningar. Med avyttring menas att bolaget antingen sålt kryptovalutorna eller bytt från en kryptovaluta till en annan kryptovaluta. Detta innebär att även kapitalförluster normalt blir avdragsgilla för bolaget först vid avyttringstillfället. Kapitalvinster är skattepliktiga till 100 % och kapitalförluster är avdragsgilla till 100 % i bolaget.

Ett bolag ska deklarera kryptovalutahandel som sker inom ramen för verksamheten på en INK2-deklaration och inte på en K4-bilaga. Varje inköp och avyttring ska bokföras löpande i enskilda verifikationer. Vid avyttring av en kapitaltillgång räknar man hur stor vinst eller förlust man har gjort. Om man inte avyttrar alla tillgångar samtidigt kommer det redovisade anskaffningsvärdet i balansräkningen att minskas med det omkostnadsbelopp som används i kapitalvinstberäkningen. I inkomstdeklaration 2 tas de redovisade vinsterna upp i 3.4 "övriga rörelseintäkter" och de redovisade förlusterna i 3.11 "övriga rörelsekostnader". Det finns alltså inga speciella rutor där försäljningspris respektive omkostnadsbelopp ska tas upp utan det är slutresultatet som redovisas i deklarationen.

Vi har goda kunskaper och erfarenheter både vad gäller redovisning och skatt i samband med kryptovalutahandel. Om den här artikeln inte hjälper dig med alla dina redovisnings- och skattemässiga spörsmål, så är du varmt välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB. Vi kan hjälpa dig med både redovisning och skatterådgivning.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Varning!

Nelly Linneheden — Fri, 28 Apr 2023 10:04:44 +0000

Det har kommit till vår kännedom att bedragare inom handel med kryptovaluta har använt sig av Skattepunktens postadress i Fiskebäcks Hamn, Västra Frölunda. Tyvärr! De vill få sin hemsida att se seriös ut och använder oss som verktyg att uppfylla detta syfte. Men detta är falskt!

Vi har anmält bedrägeriet till polisen och vill med detta meddelande uppmärksamma våra kunder om att vi på Skattepunkten inte har något samarbete med företag som sysslar med handel med kryptovaluta. Vi sysslar endast med redovisning och skatt och vi har bara två hemsidor: www.skattepunkten.se och www.skatter.se. Andra hemsidor, som anger vår postadress som sin, leder till bedragare.

Vänlig hälsning

Skattepunkten AB

Vill du arbeta som vår redovisningsekonom?

Nelly Linneheden — Fri, 28 Apr 2023 09:25:11 +0000

Skattepunkten söker redovisningsekonom - tipsa gärna Dina vänner, om Du inte är intresserad själv!

Vi söker en redovisningsekonom med stort intresse för datorer och system.

Placering: Helst Fiskebäcks Hamn Göteborg men även Stockholm skulle kunna bli aktuellt.

Tillträde: Snarast

Utbildning: Redovisningsekonom eller motsvarande samt helst någon it-utbildning.

Erfarenhet: Kan vara nyutexaminerad men helst några års erfarenhet.

Språk: Goda kunskaper i svenska och engelska (tal och skrift), gärna även andra språk

Allt vi gör har anknytning till datorer och system. Utvecklingen går mycket snabbt. Vi erbjuder ett spännande och varierande arbete. Det består i att lösa administrativa IT-problem, redovisning, rapportering till Skatteverket, intern administration m.m.

Om du är intresserad är du varmt välkommen att höra av dig till oss här.

3:12 regler: Har du säkerställt att ditt totala löneuttag i bolaget under 2022 uppfyller kraven enligt lönespärren?

Nelly Linneheden — Tue, 20 Dec 2022 10:58:37 +0000

Blog om:

Nu närmar sig årsskiftet med stormsteg. För många har det säkert varit ett år som nalkats av både framgångar och motgångar, glädje och tårar likt de år som redan passerat. Många av er ser säkert också fram emot att ta en paus från det hårda arbetslivet och njuta av den frid som julledigheten bringar. Det finns dock en grupp i samhället som troligtvis inte kommer att få någon julefrid om ställning och relevanta åtgärder inte tas i en viktig fråga. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2022? Hur ska ni få frid under jul om ert löneuttag är för lågt under 2022 samtidigt som ni planerar att ta ut utdelning nästa år 2023? Många förstår säkert poängen vid det här laget, men för att förtydliga så tänker jag på de skattemässigt gynnsamma 3:12-reglerna för fåmansbolag. I dessa tider, före årsskiftets inträde, bör nämligen varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning nästa år fråga sig om löneuttaget är tillräckligt stort under 2022 och eventuellt vidta åtgärder. Om just ditt löneuttag är för lågt går det nämligen fortfarande att påverka löneuttaget fram till den 31 december 2022 om du planerar att utnyttja reglerna om lönebaserat utdelningsutrymme enligt 3:12 reglerna för kvalificerade andelar. Det är nämligen lönen under 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur stort utrymme som får utnyttjas under 2023 för lågbeskattad utdelning. På grund av reglernas omfattning och komplexitet är det inte möjligt att i detalj beskriva reglerna, så i det följande kommer jag att beskriva reglerna i mycket förenklad form.

Som många aktiva företagare säkert redan känner till så kan en delägare som är verksam i ett bolag välja mellan att ta ut lön eller utdelning från bolaget. Lön beskattas i inkomstslaget tjänst med en progressiv beskattning mellan 32–52 % beroende på inkomstens totala storlek. Utdelning däremot beskattas i inkomstslaget kapital med en proportionell skattesats om 30 % som huvudregel oavsett inkomstens storlek. Denna skillnad i skattebelastning har motiverat införandet av särskilda regler som förhindrar att delägare i fåmansföretag omvandlar arbetsinkomst (lön) till lågbeskattad kapitalinkomst.

Förenklingsregeln används om andelsägaren inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp. Vid tillämpning av förenklingsregeln får andelsägaren tillgodogöra sig ett schablonbelopp som gränsbelopp. För utdelning som utbetalas under inkomstår 2023 är schablonbeloppet 195 250 kr, oavsett löneuttag. Detta belopp gäller per bolag och måste delas på antalet ägda aktier. Det är vanligt att fysiska personer äger andelar i flera bolag. Förenklingsregeln är i detta avseende begränsad på så sätt att den som äger andelar i flera bolag, under 2023, endast kan använda sig av schablonbeloppet i ett av bolagen.

1. Omkostnadsbelopp x 9 %

Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.

2. Lönebaserat utrymme

Till ovanstående summa får ett lönebaserat utrymme läggas till. Enligt 57 kap. 17 § IL ska ett löneunderlag beräknas. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 % av löneunderlaget och fördelas med lika belopp på andelarna i bolaget. Detta belopp gäller således per bolag och måste följaktligen delas om flera personer äger bolaget. Löneunderlaget består av kontanta ersättningar som utbetalats till andelsägaren/arbetstagaren året före själva utdelningsåret. Observera att andelsägaren måste klara villkoren för den så kallade lönespärren för att överhuvudtaget kunna tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme. Andelsägaren ska äga andelar i företaget som motsvarar minst 4 % av kapitalet i företaget. Andelsägaren, eller någon närstående, som planerar ett erhålla en utdelning under 2023 måste ta ut en lön under 2022 på minst 426 000 kr (6 ibb) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 681 600 kr (9,6 ibb).

3. Sparat utdelningsutrymme från föregående år x 103 %

Till ovanstående belopp läggs det uppräknade sparade utdelningsutrymmet.

När samtliga tre delar i huvudregeln har beräknats erhålls årets gränsbelopp inklusive sparat utdelningsutrymme.

Behöver du hjälp med redovisnings- eller skattefrågor relaterade till 3:12 reglerna är du varmt välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB.

The right to self-correct unreported income for individuals and companies with an Estonian E-residency will be terminated from 1st of September 2022 - Be smart! Self-correct before this date!

Nelly Linneheden — Fri, 19 Aug 2022 17:59:22 +0000

Blog om:

Companies and individuals who have submitted incorrect income tax returns can submit self-corrections to the Swedish Tax Agency in order to avoid paying tax surcharges for providing false information. A self-correction measure is only possible during a six-years period calculated retroactively from the current fiscal year.

In order for the correction to be accepted as a self-correction, the person concerned must, among other things, submit it before the Tax Agency has initiated an investigation and within the specified deadline if the Tax Agency has officially proclaimed a general control. The deadline is counted from the date that the Tax Agency officially has proclaimed the general control on its website and until the stipulated due date from which a self-correction should no longer be considered made on its own initiative according to The Tax Agency. This means that the Tax Agency can implement restrictions with the support of the provisions in the Tax Procedure Act which have a limiting effect on the rights to self-correct.

The Tax Agency officially proclaimed a general control 7th of June 2022 in order to scrutinize individuals and companies with a digital identity, a so-called e-residency in Estonia. The general control comprises the fiscal year 2020 and 2021. The date from when the self-correction should no longer be considered to have been made on its own initiative is 1st of September 2022. This means that it is no longer possible to submit a valid self-correction and avoid tax surcharges from this date and further regarding the e-residency matter. Furthermore, this means, that in practice, a self-correction must be submitted no later than 31st of August 2022 to be considered made on its own initiative.

Individuals and companies with a digital identity in Estonia who have unreported income in Sweden should take advantage of this opportunity to self-correct, according to our professional opinion. By submitting a self-correction no later than 31st of August 2022, the person in question, could gain from this financially. If measures are taken within the time frame stated, the Tax Agency cannot impose any tax surcharges or any tax-crime related liabilities with the support of the Swedish Tax Offenses Act. Please note that the general control is only limited to individuals and companies that have e-residency in Estonia. In other cases, ordinary rules regarding self-corrections are applicable.

If you want to self-correct, but for some reason, feel prevented to take such steps on your own, please do not hesitate to contact us at Skattepunkten AB. You don't have to be lost in the tax jungle anymore. We can guide you and help you find your way out of the tax jungle. We are here for you with our expertise, regardless of whether your unreported income in Sweden is due to ignorance, negligence or intent. Given the deadline, we can offer to take special care of your interests by prioritizing your case. You are very welcome to contact us.

Rätten att självrätta på eget initiativ går förlorad för privatpersoner och företag med e-residency i Estland från den 1 september 2022 – passa på innan det är försent!

Nelly Linneheden — Fri, 19 Aug 2022 14:32:52 +0000

Blog om:

Företag och privatpersoner som lämnat felaktiga uppgifter i sina deklarationer kan lämna in självrättelser till Skatteverket upp till sex år bakåt i tiden och därmed undgå att betala skattetillägg. För att rättelsen ska kunna godtas som en självrättelse krävs att vederbörande bland annat gör det innan Skatteverket har initierat en utredning och inom den angivna tidsfristen i det fall Skatteverket har offentliggjort en generell kontroll. Tidsfristen räknas från det datum att Skatteverket offentliggjort den generella kontrollen på sin hemsida och fram till det slutdatum som Skatteverket anger att en självrättelse inte längre anses vara gjord på eget initiativ. Möjligheten att självrätta för att undgå att betala skattetillägg kan således begränsas om Skatteverket beslutar att göra en generell kontroll med stöd av bestämmelser i Skatteförfarandelagen.

Skatteverket offentliggjorde en generell kontroll den 7 juni 2022 för att kontrollera företag och privatpersoner med digital identitet, så kallad e-residency i Estland. Kontrollen gäller beskattningsåren 2020 och 2021 och datum för när självrättelsen inte längre ska anses vara gjord på eget initiativ är satt till den 1 september 2022. Det innebär att från och med 1 september 2022 är det inte längre möjligt att inkomma med en giltig självrättelse och att självrättelsen då i praktiken behöver vara inlämnad senast 31 augusti 2022 för att anses vara på eget initiativ. De privatpersoner och företag med digital identitet i Estland och som vet om att de har oredovisade inkomster i Sverige, bör då passa på att utnyttja denna möjlighet tycker vi på Skattepunkten AB. Genom att inkomma med en självrättelse på eget initiativ senast den 31 augusti 2022 så kan vederbörande ha en stor ekonomisk vinning på det. Varken skattetillägg eller ansvar enligt 2–8 §§ Skattebrottslagen kan då utdömas. Observera att den generella kontrollen endast är begränsad till personer och företag som har e-residency i Estland. I övrigt gäller således de vanliga reglerna kring självrättelser.

Om du vill självrätta men förhindras på grund av att du inte vet hur du ska gå tillväga, tveka inte att höra av Dig till oss på Skattepunkten AB. Du behöver inte vara vilsen i skattedjungeln. Vi kan vägleda dig och hjälpa dig att hitta vägen ut ur skattedjungeln. Vi finns här för Dig med vår expertis oavsett om dina oredovisade inkomster i Sverige beror på okunskap, oaktsamhet eller uppsåtlighet. Med tanke på tidsfristen kan vi erbjuda oss att särskilt ta tillvara dina intressen genom att prioritera Dig. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss.

Stora kapitalförluster i deklarationen med anledning av kryptovalutahandel leder inte alltid till hög skatteåterbäring för privatpersoner

Nelly Linneheden — Fri, 12 Aug 2022 08:26:57 +0000

Blog om:

Under mitt arbete med kryptovalutahandel har jag stött på åtskilliga privatpersoner som på förhand olyckligtvis haft föreställningen att stora kapitalförluster vid handel med kryptovalutor leder till höga skatteåterbäringar i samband med att förlusterna deklareras. En gemensam nämnare för denna föreställning verkar vara att det råder en missuppfattning mellan begreppen ”avdrag för kapitalförluster” och avdrag i form av en ”skattereduktion för underskott av kapital”. Med anledning av detta ser jag att det finns ett behov av en artikel som belyser de grundläggande skillnaderna mellan begreppen. Först och främst tänker jag därför börja med att reda ut begreppen var för sig.

Vad är en skattereduktion?

Enligt Skatteverkets definition innebär en skattereduktion att den slutlig skatten minskar med ett belopp som motsvarar det man får i skattereduktion. Men stopp ett tag. Är inte detta samma sak som avdrag för en kapitalförlust? En kapitalförlust minskar väl också skatten?

Det korta svaret är nej! Det är inte samma sak och begreppen måste hållas isär för en korrekt beräkning av den slutliga skatten i samband med kryptovalutahandel.

Skattereduktionen för underskott av kapital är särskilt reglerad och bestämd till i förhand fastställda procentsatser beroende på underskottets totala storlek. Ett underskott i kapital på högst 100 000 kr ger en skattereduktion med 30 %. Om underskottet i kapital överstiger 100 000 kr så är skattereduktionen 21 % av det överskjutande beloppet. Skattereduktionen räknas av från statlig och kommunal inkomstskatt på inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Underskott som inte kan utnyttjas det år det uppkom får inte sparas för avräkning ett senare år eller överföras till exempelvis make eller någon annan.

Vad är en kapitalförlust?

En kapitalförlust är däremot ett begrepp som står i kontrast mot en kapitalvinst. Inom kryptovalutahandel uppstår en kapitalförlust om omkostnadsbeloppet, det vill säga själva anskaffningsvärdet för förvärvet av kryptovalutan, överstiger försäljningspriset. Om det finns vinster redovisade samma inkomstår i inkomstslaget kapital, så är kapitalförlusterna avdragsgilla mot samtliga övriga vinster i inkomstslaget kapital. Observera dock att endast 70 procent av den totala kapitalförlusten är avdragsgill mot övriga vinster vid kryptovalutahandel som företas av en privatperson. Detta kan av många uppfattas som oerhört oskäligt och provocerande. Särskilt vid handel med höga förluster.

När förlusterna enligt ovan har dragits av mot eventuella vinster i inkomstslaget kapital så uppstår ett resultat som antingen är ett underskott eller överskott i kapital. Vi har nu kommit till den punkt där skattereduktionen får vara med och påverka skatteutfallet under vissa förutsättningar. Det underskott som redan räknats fram ligger nu till grund för själva skattereduktionens beräkning. Man skulle kunna formulera det som så att utan ett underskott i kapital, så har vi ingen skattereduktion i inkomstslaget kapital. Och utan skattepliktiga inkomster där det finns en slutlig skatt framräknad, har vi inget att dra av skattereduktionen i kapital mot. Resultatet, för en kryptovalutaentusiast, som gjort större förluster än vinster blir då förödande i en sådan situation. Förlusterna försvinner som i ett vakuum utan att de överhuvudtaget kan utnyttjas.

Jag tror att anledningen till att många privatpersoner tänker fel är för att de i första hand inte förstår de rättsliga skillnaderna mellan en kapitalförlust respektive skattereduktion i kapital. Som vi har sett är de förenade med olika regler och har olika funktioner skattetekniskt. Utan att ha några vetenskapliga bevis för detta påstående så kanske missuppfattningen främst beror på att skattskyldiga inte känner till vilka regler som särskilt gäller kring skattereduktion i kapital, vilket troligtvis då spär på förvirringen. Många verkar leva i tron att de ska få avdrag för hela kapitalförlusten direkt. För att få en skattereduktion i kapital att minska den slutliga skatten så måste det finnas kommunal- och statlig skatt att dra av mot samma inkomstår. Jag hoppas givetvis att jag har fel, men om det förhåller sig på det viset att det finns en kunskapsbrist av detta slag bland kryptovalutaentusiaster, så hoppas jag att den här artikeln, förutom att vara konstruktivt förtydligande i förebyggande syfte, har bidragit till att även råda bot på denna brist.

Avslutningsvis vill jag markera särskilt att ifrågavarande artikel har fokuserat på handel med kryptovalutor som görs av en privatperson där beskattning sker i inkomstslaget kapital. För handel med kryptovalutor inom ramen för näringsverksamhet gäller andra skatteregler. Dessa kommer jag att belysa i en kommande artikel.

Nyhetsbrev Maj-Juni 2022

Nelly Linneheden — Thu, 30 Jun 2022 10:01:00 +0000

Detta nyhetsbrev tar bland annat upp dessa intressanta ämnen:

* Nya regler för arbetsresor
* Förslag på höjda skatter på tobak och alkohol
* Sommarjobbare behöver i vissa fall inte betala inkomstskatt

Hela nyhetsbrevet läser du via denna länk >>

Sverige har från och med 1 juni ett avtal om social trygghet med Japan som kan komma att påverka just Dig

Nelly Linneheden — Thu, 23 Jun 2022 13:55:01 +0000

Blog om:

Sverige har sedan länge slutit avtal om social trygghet (konventioner) med ett antal länder. Dessa konventioner är normalt överordnade den svenska lagstiftningen. För att nämna en betydelsefull konvention som figurerat i svensk lagstiftning och rättstillämpning sedan 1985 är konventionen mellan USA och Sverige gällande pensionsförmåner. Efter flera års förhandling så har nu Sverige även slutit ett avtal med Japan om social trygghet likt den konvention som finns med USA. Det kan tyckas vara på tiden med tanke på att Japan är Sveriges andra största handelspartner i Asien och en stor exportmarknad utanför EU. Avtalet mellan Sverige och Japan trädde nyligen i kraft den 1 juni 2022 och reglerar den del av socialförsäkringen som handlar om pensionsförmåner och tillhörande socialavgifter. Avtalet är framåtsyftande vilket innebär att syftet är att förbättra villkoren för de som arbetar mellan de två länderna och även för de företag som sänder ut arbetskraft mellan länderna från och med avtalets ikraftträdande och i framtiden. Det innebär att avtalet tyvärr inte har en retroaktiv verkan på de individer och företag som redan har arbetat i Japan.

För Sveriges del omfattar avtalet vissa specifika delar av socialförsäkringen såsom inkomstgrundande ålderspension, garantipension, efterlevandepension, efterlevandestöd och inkomstgrundande sjuk- och aktivitetsersättning samt tillhörande sociala avgifter. Övriga delar av socialförsäkringen samt sjukvården och arbetslöshetsförsäkringen omfattas inte av avtalet. För de socialförsäkringsförmåner som faller utanför avtalet gäller nationell lagstiftning. Det gäller exempelvis sjukpenning och föräldrapenning.

Före avtalets ikraftträdande kunde givetvis japanska pensioner utbetalas till svenskar som arbetat och betalat pensionsavgifter i Japan, men det ställdes högre krav för rätten till japansk pension. En svensk person behövde arbeta och betala pensionsavgifter i Japan under minst 10 år för att uppfylla det japanska grundvillkoret för rätten till japansk pension. I och med ikraftträdandet av avtalet så slopas nu detta krav. Med detta avtal kan således en svensk person arbeta i Japan under en kortare tid än 10 år och få japansk pension utbetald om vederbörande flyttar hem och bosätter sig i Sverige igen.

Avtalet påverkar inte bara pensionsutbetalningar mellan länderna. Det påverkar också var socialavgifter ska betalas vid utsändning av arbetstagare och eventuella medföljande familjemedlemmar. Enligt huvudregeln i avtalet ska en arbetstagare eller egenföretagare som arbetar i något av de två länderna endast omfattas av arbetslandets socialförsäkringslagstiftning när det gäller det specifika arbetet som det är frågan om. Det innebär att de socialavgifter som omfattas av avtalet ska betalas i arbetslandet. Regeln är ett uttryck för principen att det är arbetslandets lag som styr tillhörigheten till ett visst lands sociala trygghetssystem och överensstämmer med det som enligt huvudregeln också gäller i t.ex. EU-rätten. Från huvudregeln att anställda och egenföretagare ska omfattas av arbetslandets lagstiftning finns dock undantag i avtalet. Det gäller exempelvis när arbetstagare sänds ut för arbete i det andra landet. Vid utsändning ska personen fortfarande omfattas av lagstiftningen i den utsändande staten om utsändningsperioden inte väntas överstiga fem år. För svensk del innebär det konkret att en svensk arbetsgivare som sänder ut personal till Japan längre tid än 1 år men under 5 år, så ska den utsände alltjämt omfattas av svenska pensionsförmåner enligt avtalet. Den svenska arbetsgivaren ska därjämte betala de socialavgifter som är knutna till pensionsförmånerna enligt avtalet. Arbetsgivaren ska även betala allmän löneavgift på ersättningen. I övrigt gäller lagstiftningen i Japan. Om femårsgränsen skulle överskridas ska den utsände omfattas helt av lagstiftningen i Japan och inga socialavgifter ska betalas i Sverige.

Med detta sagt. Du som planerar att flytta till Japan från Sverige för att arbeta där kanske undrar hur avtalet kommer att påverka dig i praktiken från ett pensions- och socialavgiftsperspektiv? I samband med detta kanske du går i tankarna att behålla viss anknytning till Sverige efter din flytt för att åter kunna bosätta dig i Sverige och undrar vilka konsekvenser en sådan anknytning får enligt avtalet? Eller så kanske Du driver ett företag etablerat i Sverige, med personal, och planerar att expandera till den japanska marknaden genom att sända ut personal dit under ett antal år?

Oavsett vilket som är aktuellt för dig och oavsett vilka frågor du har, stora som små, så har vi på Skattepunkten AB kompetens att bistå dig med att tolka det nya avtalet om social trygghet med Japan och bistå med skatterådgivning.

Vårt dotterbolag Skattepunkten’s Office Services AB kan också hjälpa till med löneadministration och rapportering av socialavgifter i det fall en utsändning leder till att undantagsregler blir tillämpliga enligt avtalet.

Du är varmt välkommen att kontakta oss vid eventuella frågor kring avtalets regler. Vår dörr för nya kunder står alltid öppen!

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB

Redovisningsekonom och Administratör (tillsvidareanställning)

Nelly Linneheden — Mon, 20 Jun 2022 10:53:52 +0000

Blog om:

Tjänsten har blivit tillsatt.

Vill du arbeta hemifrån som redovisningskonsult?

Nelly Linneheden — Tue, 24 May 2022 12:35:33 +0000

Blog om:

Skattepunkten Office Services AB söker med jämna mellanrum efter redovisningskonsulter för att kunna fortsätta sin tillväxtsresa.

Med den teknik vi har idag är det fullt möjligt att arbeta på distans. Våra medarbetare finns på olika orter och arbetar i sina hem med några få undantag. Företagets kontor finns i Göteborg och där arbetar undertecknad.

Vi har en gemensam telefonväxel. Vi har daglig kontakt med varandra via telefon, mejl och videosamtal. Kontakterna med klienterna sköts också mest via telefon,mejl och videosamtal.

Vi har erfarenhet av att arbeta på detta sätt sedan 2007 och det fungerar utomordentligt bra.

Lönen är timbaserad. Arbetsinsatsen kan variera från tid till annan.

Det här sättet att arbeta passar alla som kan disponera sin tid. Det har t.ex. visat sig passa mycket bra för t.ex. revisorer och ekonomichefer som gått i pension men inte velat sluta arbeta helt och hållet. Det kan också passa för andra som av någon anledning vill arbeta där de befinner sig - var som helst i världen. Det enda som krävs är en internetanslutning, goda kunskaper och seriös läggning.

Vi ska arbeta seriöst! Alla dokument skall kunna visas upp för berörda myndigheter. Vi uttalar oss aldrig om upptäcktsrisker. Klienterna skall kunna sova gott om natten.

Är Du en redovisningsexpert och vill arbeta i Ditt hem?
Har Du mångårig erfarenhet?
Har Du goda kunskaper i engelska?
Vill Du arbeta deltid?
Vill Du ha ett spännande och intressant arbete med klienter som har varierande och fascinerande förhållanden?
Skulle det här sättet att arbeta passa Dig?

Om svaret är ja på alla frågorna, skicka ett mejl till oss från vårt kontaktformulär, som Du finner här.

Vill Du jobba som IT ansvarig och Redovisningsekonom?

Nelly Linneheden — Fri, 04 Mar 2022 09:14:37 +0000

Blog om: