<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" version="2.0">
  <channel>
    <title>SR International</title>
    <link>http://www.rssmix.com/</link>
    <description>This feed was created by mixing existing feeds from various sources.</description>
    <generator>RSSMix</generator>
    <item>
      <title>Dalkurd hevkariya bi tîmên Kurdistanê re xurt dike</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927458</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Cîgirê serokê Dalkurdê Welat Kiliçaslan ku berya demekê serdana tîma bakurê Kurdistanê, Amedsporê kiribû dibêje ji bo biharê pilanên wan ên berfireh hene.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;Kiliçaslan dibêje eger amancek bi xurtkirina van pêwendiyan hevkariya sporê be, amancek jî xurtkirina nasnameya hevpar e.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/24808e09-725b-4fbd-943e-54b3d7624ef6.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Biharê Dalkurd pilan dike serdana Amedspor û taximên Kurdistanê bike.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143734&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Dalkurd hevkariya bi tîmên Kurdistanê re xurt dike&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Cîgirê serokê Dalkurdê Welat Kiliçaslan ku berya demekê serdana tîma bakurê Kurdistanê, Amedsporê kiribû dibêje ji bo biharê pilanên wan ên berfireh hene.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;Kiliçaslan dibêje eger amancek bi xurtkirina van pêwendiyan hevkariya sporê be, amancek jî xurtkirina nasnameya hevpar e.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Beşîr Kavak&lt;br&gt; &lt;a class="internal-link" href="mailto:besir.kavak@sverigesradio.se" target="_self"&gt;besir.kavak@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 16:35:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927458</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T16:35:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>New film "The Emigrants" reminds of Sweden's refugee past</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927447</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Is "home" where you come from, or the place where your children are born? And is it possible to re-invent yourself in a new place?&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Those are central themes in the new adaptation of The Emigrants, based on the classic novels by Vilhelm Moberg.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;We got a chance to speak to lead actors &lt;strong&gt;Lisa Carlehed&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;Gustaf Skarsgård&lt;/strong&gt; and director &lt;strong&gt;Erik Poppe&lt;/strong&gt; ahead of the premiere on Christmas Day.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/a544cf22-f576-4aab-8c3d-e7535dae0c3c.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;A new film-adaptation of Vilhelm Moberg's classic The Emigrants will go up in the cinemas on Christmas Day.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143720&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;New film The Emigrants reminds of Sweden's refugee past&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Is "home" where you come from, or the place where your children are born? And is it possible to re-invent yourself in a new place?&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Those are central themes in the new adaptation of The Emigrants, based on the classic novels by Vilhelm Moberg.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;We got a chance to speak to lead actors &lt;strong&gt;Lisa Carlehed&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;Gustaf Skarsgård&lt;/strong&gt; and director &lt;strong&gt;Erik Poppe&lt;/strong&gt; ahead of the premiere on Christmas Day.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ulla Engberg&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:ulla.engberg@sverigesradio.se"&gt;ulla.engberg@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 16:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927447</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T16:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>هذه هى القواعد الجديدة للحد من إنتشار كورونا خلال أعياد العام الجديد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927386</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لا يُسمح للمحلات التجارية ومراكز التسوق إلا بعدد محدد من الزوار، بحيث يكون بين كل شخص والآخر 10 أمتار.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هيئة الصحة العامة السويدية توصى بإلغاء جميع الحفلات ومعسكرات التدريب، ولا يسمح بإقامة أي تجمعات خاصة، الحفلات الموسيقية أو الأحداث الرياضية التي يشارك فيها أكثر من عشرين شخصًا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt; كل التجمعات  يكون فيها الجمهور جالسًا وبمسافة مناسبة مع فحص وثيقة التطعيم. وأخيرًا، ارتداء الكمامة أو قناع الوجه خلال التجمعات وفي وسائل المواصلات العامة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/943e96c3-9dba-4058-8dee-5bc2d10482a9.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;قواعد الجديدة للحد من إنتشار كورونا خلال أعياد العام الجديد.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143669&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;هذه هى القواعد الجديدة للحد من إنتشار كورونا خلال أعياد العام الجديد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لا يُسمح للمحلات التجارية ومراكز التسوق إلا بعدد محدد من الزوار، بحيث يكون بين كل شخص والآخر 10 أمتار.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هيئة الصحة العامة السويدية توصى بإلغاء جميع الحفلات ومعسكرات التدريب، ولا يسمح بإقامة أي تجمعات خاصة، الحفلات الموسيقية أو الأحداث الرياضية التي يشارك فيها أكثر من عشرين شخصًا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt; كل التجمعات  يكون فيها الجمهور جالسًا وبمسافة مناسبة مع فحص وثيقة التطعيم. وأخيرًا، ارتداء الكمامة أو قناع الوجه خلال التجمعات وفي وسائل المواصلات العامة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:مدبولي￼Shaima.madboly@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;مدبولي&lt;br&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;إيساك &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:كرونا￼isak.krona@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;كرونا&lt;br&gt;isak.krona@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927386</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T16:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>الأنفلونزا تسجل أعلى معدل لها خلال أربع سنوات</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927384</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ارتفعت معدلات الإصابة بالإنفلونزا في السويد لتصل إلى مستوياتٍ حادة، حيث سجلت أعلى معدل لها خلال السنوات الأربع الماضية.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وصل عدد حالات الإنفلونزا في السويد اليوم إلى معدلٍ أعلى بحوالي 20 مرة مما كان عليه قبل ثلاثة أسابيع.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;إيفا تيغمارك فيسيل المديرة العامة لهيئة الصحة العامة علقت على تصاعد العدوى بالقول "من الواضح جداً أن العدوى أكثر شمولاً عند مقارنتها بالسنوات السابقة، لقد عانينا من الإنفلونزا بشكلٍ مزعج قبل عدة سنوات، لكن مقارنة بتلك السنوات السابقة هي الآن أكثر شمولاً إن صح التعبير".&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/cc1c0bef-d487-4a30-a151-700872bca8e4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143590&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;الأنفلونزا تسجل أعلى معدل لها خلال أربع سنوات&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ارتفعت معدلات الإصابة بالإنفلونزا في السويد لتصل إلى مستوياتٍ حادة، حيث سجلت أعلى معدل لها خلال السنوات الأربع الماضية.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وصل عدد حالات الإنفلونزا في السويد اليوم إلى معدلٍ أعلى بحوالي 20 مرة مما كان عليه قبل ثلاثة أسابيع.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;إيفا تيغمارك فيسيل المديرة العامة لهيئة الصحة العامة علقت على تصاعد العدوى بالقول "من الواضح جداً أن العدوى أكثر شمولاً عند مقارنتها بالسنوات السابقة، لقد عانينا من الإنفلونزا بشكلٍ مزعج قبل عدة سنوات، لكن مقارنة بتلك السنوات السابقة هي الآن أكثر شمولاً إن صح التعبير".&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;مصطفى قاعود&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:mostafa.kaoud@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;mostafa.kaoud@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;إسحاق كرونا&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:isak.krona@sverigesradio.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:isak.krona@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;isak.krona@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 15:18:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927384</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T15:18:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>"تكدس في حركة مرور"- هذا هو الوضع على الطرق عيشة عيد الميلاد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927385</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اليوم الخميس هو عشية يوم الميلاد، أو كما يسميه البعض "يوم السفر الكبير" قبل الاحتفال بعيد الميلاد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يقدم&lt;strong&gt; Håkan Bergholtz&lt;/strong&gt; مراسل الإذاعة لشؤون المرور العامة تحديثًا لما تبدو عليه حركة المرور اليوم وخلال أيام العطل. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حركة المرور على الطرق الرئيسية خارج مدينة ستوكهولم ويوتيبوري تشهد تكدسًا كبيرًا ومن المتوقع زيادة هذا التكدس في الفترات التالية من مساء اليوم.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/195f5cf7-cd98-4d26-81c8-bec56d57a2d8.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;كيف ستبدو حركة المرور أثناء الأعياد؟&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143592&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"تكدس في حركة مرور"- هذا هو الوضع على الطرق عيشة عيد الميلاد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اليوم الخميس هو عشية يوم الميلاد، أو كما يسميه البعض "يوم السفر الكبير" قبل الاحتفال بعيد الميلاد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يقدم&lt;strong&gt; Håkan Bergholtz&lt;/strong&gt; مراسل الإذاعة لشؤون المرور العامة تحديثًا لما تبدو عليه حركة المرور اليوم وخلال أيام العطل. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حركة المرور على الطرق الرئيسية خارج مدينة ستوكهولم ويوتيبوري تشهد تكدسًا كبيرًا ومن المتوقع زيادة هذا التكدس في الفترات التالية من مساء اليوم.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:مدبولي￼Shaima.madboly@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;مدبولي&lt;br&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 15:13:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927385</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T15:13:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Danjiraha Afgaanistaan: Weligey xiriir lama yeelan doono Taalibaan</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927349</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tan iyo markii ay talada dalka Afgaanistaan la wareegeen Taalibaan 15-kii Agoosto, Safiirka Afgaanistaan u fadhiya dalkaan Sweden Abbas Nojan ayaa ka hadlay maamulka cusub ee Taaliban.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Weli waan cabsanayaa sababtoo ah dadka Afgaanistaan ku nool ayaa gaajo u dhimanaya,'' ayuu yiri Cabbaas.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Anigu waan kasoo horjeedaa maamulka Taalibaan, weligeyna xiriir lama samayn doono, ayuu raaciyey Abbas Noyan.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/49495efa-f164-413c-ac78-c14f2a4a5159.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Askari ka tirsan Taalibaan oo baaritaan ku jira.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143491&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Danjiraha Afgaanistaan:Weligey xiriir lama yeelan doono Taalibaan&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tan iyo markii ay talada dalka Afgaanistaan la wareegeen Taalibaan 15-kii Agoosto, Safiirka Afgaanistaan u fadhiya dalkaan Sweden Abbas Nojan ayaa ka hadlay maamulka cusub ee Taaliban.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Weli waan cabsanayaa sababtoo ah dadka Afgaanistaan ku nool ayaa gaajo u dhimanaya,'' ayuu yiri Cabbaas.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Anigu waan kasoo horjeedaa maamulka Taalibaan, weligeyna xiriir lama samayn doono, ayuu raaciyey Abbas Noyan.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Randi Mossige-Norheim&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:randi.mossige-norheim@sverigesradio.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:randi.mossige-norheim@sverigesradio.se"&gt;randi.mossige-norheim@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:randi.mossige-norheim@sverigesradio.se "&gt;s&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:somaliska@sr.se"&gt;omaliska@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 14:57:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927349</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T14:57:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Vaccinated abroad? Gov't expects system for passes to be ready by Feb. 1st</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927309</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;A new system giving Swedish residents vaccinated outside the EU the chance to get a Swedish Covid vaccination pass is expected to be ready on February 1st, according to a government press release.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The first to be eligible are people who have moved back to Sweden, been registered here and signed up for a digital mailbox.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;More and more countries are issuing proof of Covid vaccination that is totally compatible with EU vaccination passes.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/5a82172f-f77a-4504-96a1-867d61559ed3.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;A restaurant in Gamla Stan that requires proof of Covid vaccination.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143485&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Vaccinated abroad? Gov't expects system for passes to be ready by Feb. 1st&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;A new system giving Swedish residents vaccinated outside the EU the chance to get a Swedish Covid vaccination pass is expected to be ready on February 1st, according to a government press release.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The first to be eligible are people who have moved back to Sweden, been registered here and signed up for a digital mailbox.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;More and more countries are issuing proof of Covid vaccination that is totally compatible with EU vaccination passes.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 14:38:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927309</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T14:38:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>“ Ne li derve lê emê li malên xwe cejna Noelê pîroz bikin ”</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927341</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Gelek kes û malbatên ku berî niha xwe ji bo seferan amade kiribûn, ni nav stresê de ne ku halê hazir nizanin wê çi biqewime.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Brûsk Gedo beriya hefteyekê tevî malbata xwe çûbû Almanyayê dibêje, li Almanyayê yê li ser civakê sînordarkirin hatiye ferzkirin û ewê li mala xwe cejna Noelê pîroz bikin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Psîkolog doktor Xebat Newroz Yildirim balê dikşîne destpêka pandemiyê û vê yekê wek tecrubeyek bi nav dike û dibêje, dirêjbûna dema pandemiyê dibe sebeba çêbûna stresê.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/56d94338-1495-4647-9785-feac750100b9.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143533&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;ne li malê 1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Gelek kes û malbatên ku berî niha xwe ji bo seferan amade kiribûn, ni nav stresê de ne ku halê hazir nizanin wê çi biqewime.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Brûsk Gedo beriya hefteyekê tevî malbata xwe çûbû Almanyayê dibêje, li Almanyayê yê li ser civakê sînordarkirin hatiye ferzkirin û ewê li mala xwe cejna Noelê pîroz bikin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Psîkolog doktor Xebat Newroz Yildirim balê dikşîne destpêka pandemiyê û vê yekê wek tecrubeyek bi nav dike û dibêje, dirêjbûna dema pandemiyê dibe sebeba çêbûna stresê.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Zeki Aydin&lt;br&gt;zeki.aydin@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 14:35:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927341</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T14:35:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Welatiyên swêdî li bakurê Sûriyê asê mane</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927286</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Wezareta Derve ya Swêdê radigihîne ku ji bo welatiyên swêdî yên ku li bakurê Sûriyê Rojavayê Kurdistanê asê mane nikare tiştekî bike.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Derbarê mijarê de sefareta Swêd a Bexdayê jî dinivîse ku ew rewşê dişopînin û ji berê de îqaz heye da kes serdana Sûriyê neke.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ji 15ê vê meha 12 ve deriyê navbera Rojava û Başûrê Kurdistanê, Pêşabûr – Sêmalka hatiye girtin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/260c7630-c3c1-4bd8-8c24-6f72a769277c.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Ji 15ê meha 12 ve deriyê navbera Rojava û Başûrê Kurdistanê girtiye.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143439&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Welatiyên swêdî li bakurê Sûriyê asê mane&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Wezareta Derve ya Swêdê radigihîne ku ji bo welatiyên swêdî yên ku li bakurê Sûriyê Rojavayê Kurdistanê asê mane nikare tiştekî bike.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Derbarê mijarê de sefareta Swêd a Bexdayê jî dinivîse ku ew rewşê dişopînin û ji berê de îqaz heye da kes serdana Sûriyê neke.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ji 15ê vê meha 12 ve deriyê navbera Rojava û Başûrê Kurdistanê, Pêşabûr – Sêmalka hatiye girtin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Beşîr Kavak&lt;br&gt; &lt;a class="internal-link" href="mailto:besir.kavak@sverigesradio.se" target="_self"&gt;besir.kavak@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 13:53:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927286</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T13:53:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>سفیر حکومت پیشین افغانستان در سویدن: طالبان را همچون حکومت قانونی نمی‌ شناسم</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927227</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;برای نخستین بار پس از سقوط افغانستان به دست طالبان، عباس نویان سفیر حکومت پیشین این کشور در سویدن، در برابر طالبان سخن می‌زند. او می‌گوید طالبان را همچون حکومت قانونی در افغانستان نمی شناسد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عباس نویان، سفیر حکومت پیشین افغانستان، می‌گوید: طالبان هر روز خشن‌تر و خشن‌تر می‌شوند. آنچه در افغانستان جریان دارد، یک فاجعه بشری است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عباس نویان، گفته‌است که طالبان از طریق ایمیل و واتسپ، تلاش کرده‌اند که با سفیران حکومت پیشین افغانستان در بیرون تماس برقرار کنند، هیچ یک از این سفیران اما، پاسخ نداده‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/a7c456ae-adbe-492d-8822-538b6cda407b.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;عباس نویان، سفیر حکومت پیشین افغانستان در سویدن، می‌گوید که فاجعه انسانی در افغانستان جریان دارد.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143384&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;سفیر حکومت پیشین افغانستان در سویدن: طالبان را همچون حکومت قانونی نمی شناسم&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;برای نخستین بار پس از سقوط افغانستان به دست طالبان، عباس نویان سفیر حکومت پیشین این کشور در سویدن، در برابر طالبان سخن می‌زند. او می‌گوید طالبان را همچون حکومت قانونی در افغانستان نمی شناسد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عباس نویان، سفیر حکومت پیشین افغانستان، می‌گوید: طالبان هر روز خشن‌تر و خشن‌تر می‌شوند. آنچه در افغانستان جریان دارد، یک فاجعه بشری است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عباس نویان، گفته‌است که طالبان از طریق ایمیل و واتسپ، تلاش کرده‌اند که با سفیران حکومت پیشین افغانستان در بیرون تماس برقرار کنند، هیچ یک از این سفیران اما، پاسخ نداده‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 13:36:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927227</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T13:36:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sabaax Warsame: ''Diyaar baan u ahay kuurada 3-aad ee tallaalka''</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927093</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Xaafadda Tjärna Ängar ee Borlänge waxaa dayrtan kor u dhacay dadka is tallaalalay iyadoo ay tiradu kasoo kacday 49% gaarteyna 67%.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sabaax ayaa sidoo kale dhawaan qaadaneysa tallaalka saddexaad si ganacsigeeda iyo nolosha u maareeys waloow dadku badankiisu fahmeen muhiimada uu leeyahay qaadasha tallaalka.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Cid kasta oo ganacsi sbuureysa soo dhawaada ayaan leeyahay balse dariiq sax ah u mara" ayay tiri Sabaax Maxamed Warsame.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/1bf984a8-62d0-4ac5-9b88-e7b5953b308f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Sabaax Maxamed Warsame, waxa ay ganacsi ku leedahay xaafada Tjärna Ängar ee Borlänge.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143119&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sabaax tallaalka waan qaatay, dhibaatana kuma arag&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Xaafadda Tjärna Ängar ee Borlänge waxaa dayrtan kor u dhacay dadka is tallaalalay iyadoo ay tiradu kasoo kacday 49% gaarteyna 67%.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sabaax ayaa sidoo kale dhawaan qaadaneysa tallaalka saddexaad si ganacsigeeda iyo nolosha u maareeys waloow dadku badankiisu fahmeen muhiimada uu leeyahay qaadasha tallaalka.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Cid kasta oo ganacsi sbuureysa soo dhawaada ayaan leeyahay balse dariiq sax ah u mara" ayay tiri Sabaax Maxamed Warsame.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ikram Hassan&lt;br&gt;ikram.hassan@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 13:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927093</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T13:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>تزریق نوبت سوم واکسن کرونا به ۸۰ درصد بزرگسالان تا پایان ماه مارس</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927260</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت علاوه بر صد میلیون کرون در ماه نوامبر، ۲۰۰ میلیون کرون دیگر را نیز برای پیش­برد برنامه­ تزریق واکسن کرونا دراختیار مناطق درمانی قرار می­دهد. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;قرار است تا پایان ماه مارس سال آینده، ۸۰ درصد بزرگسالان کشور، نوبت سوم واکسن کووید ۱۹ را دریافت کرده باشند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت به سازمان بهداشت همه­گانی نیز ماموریت داده است تا برای اطلاع­رسانی در مورد واکسن به کسانی که مایل به تزریق آن نیستند، یک هفته ویژه اختصاص دهد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/66f8ec64-5515-4769-96d0-196d33b3ea81.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143374&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;تزریق نوبت سوم واکسن کرونا به ۸۰ درصد بزرگسالان تا پایان ماه مارس&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت علاوه بر صد میلیون کرون در ماه نوامبر، ۲۰۰ میلیون کرون دیگر را نیز برای پیش­برد برنامه­ تزریق واکسن کرونا دراختیار مناطق درمانی قرار می­دهد. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;قرار است تا پایان ماه مارس سال آینده، ۸۰ درصد بزرگسالان کشور، نوبت سوم واکسن کووید ۱۹ را دریافت کرده باشند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت به سازمان بهداشت همه­گانی نیز ماموریت داده است تا برای اطلاع­رسانی در مورد واکسن به کسانی که مایل به تزریق آن نیستند، یک هفته ویژه اختصاص دهد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 13:26:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927260</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T13:26:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>هيئة الأرصاد تحذر من الانزلاق على الجليد عشية عيد الميلاد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927245</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تتزايد حركة المرور على الطرقات أثناء عيد الميلاد، لذا أصدرت هيئة الأرصاد الجوية السويدية تحذيراتٍ من الانزلاق على الجليد في العديد من المناطق. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وبسبب تساقط الثلوج في عدة مقاطعات والذي يعقبه أجواء ماطرة يتزايد خطر تشكل الجليد والتسبب بالانزلاق، وذلك وفقا لخبيرة الأرصاد الجوية ماكس خيليت&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وبحسب الخبيرة في هيئة الأرصاد الجوية ماكس خيليت "إن هذه الأجواء تجعل حركة المرور أبطأ، لذا عليك أن تحاول التخطيط للسفر والقيادة بشكل صحيح عشية عيد الميلاد" &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/5669c998-16a6-4422-a498-1b6b4d90cf1a.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143351&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;هيئة الأرصاد تحذر من الانزلاق على الجليد عشية عيد الميلاد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تتزايد حركة المرور على الطرقات أثناء عيد الميلاد، لذا أصدرت هيئة الأرصاد الجوية السويدية تحذيراتٍ من الانزلاق على الجليد في العديد من المناطق. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وبسبب تساقط الثلوج في عدة مقاطعات والذي يعقبه أجواء ماطرة يتزايد خطر تشكل الجليد والتسبب بالانزلاق، وذلك وفقا لخبيرة الأرصاد الجوية ماكس خيليت&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وبحسب الخبيرة في هيئة الأرصاد الجوية ماكس خيليت "إن هذه الأجواء تجعل حركة المرور أبطأ، لذا عليك أن تحاول التخطيط للسفر والقيادة بشكل صحيح عشية عيد الميلاد" &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;مصطفى قاعود&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:mostafa.kaoud@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;mostafa.kaoud@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt; &amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;مارييلا كوينتانا ميلين&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:mariela.quintana_melin@sverigesradio.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:mariela.quintana_melin@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;mariela.quintana_melin@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 13:14:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927245</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T13:14:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Nevi vaktsiniribasi resolutsia mashkar o gavermenti thaj o regionia</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927212</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;80 procenria kotar sa o djene so isiljen 18 bersh thaj pobuter isi te ovel ljen shajipe te ljen i 3-to vaktsina protiv/mamuj o covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Odova ka ovel ko avutne bersheser anglune 3 masek, mothov e Socialminister Lena Hallengren ki avdisutni shtampaki konferentsia.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Te shaj te avelpe dji okola djene so pana na ljelje nikjekh vaktsina isi te delpe oljenje shajipe te oven vaktsinirimo ko jekh ulavdo vaktsiniribaso kurko, ano 11-to kurko ko avutno bersh 2022.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/c9330db4-5f14-444a-ab1a-5e7a8d48d05d.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Ny vaccinöverenskommelse mellan regeringen och regionerna &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143304&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Nevi vaktsiniribasi resolutsia mashkar o gavermenti thaj o regionia&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;80 procenria kotar sa o djene so isiljen 18 bersh thaj pobuter isi te ovel ljen shajipe te ljen i 3-to vaktsina protiv/mamuj o covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Odova ka ovel ko avutne bersheser anglune 3 masek, mothov e Socialminister Lena Hallengren ki avdisutni shtampaki konferentsia.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Te shaj te avelpe dji okola djene so pana na ljelje nikjekh vaktsina isi te delpe oljenje shajipe te oven vaktsinirimo ko jekh ulavdo vaktsiniribaso kurko, ano 11-to kurko ko avutno bersh 2022.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 12:49:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927212</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T12:49:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Talooyin cusub: Xayiraado hor leh oo maanta dhaqan gelaya</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927081</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Si loo yareeyo faafitaanka caabuqa cadaadiska ku haya daryeelka caafimaadka ayay dowladdu ku dhawaaqday dhowr tillaabo oo cusub.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Laga bilaabo maanta, oo ah Diisambar 23, dukaamada iyo goobaha ganacsi, waxa kaliya ay u ogolaan karaan macaamiisha in ku filan in qofku uu masaafo u jiro qofka kale.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Hay’ada Caafimaadka Bulshada ayaa soo jeedineysa in la hakiyo dadka isaga kala imaanaya gobollada dalka sida taageerayaasha ciyaaraha...&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/0cb624d4-f82b-4719-a657-842ca2dcee97.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Xaruun laga dukaameysto oo ku taala Malmö.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143118&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Talooyin cusub: Xayiraado hor leh oo maanta dhaqan gelaya&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Si loo yareeyo faafitaanka caabuqa cadaadiska ku haya daryeelka caafimaadka ayay dowladdu ku dhawaaqday dhowr tillaabo oo cusub.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Laga bilaabo maanta, oo ah Diisambar 23, dukaamada iyo goobaha ganacsi, waxa kaliya ay u ogolaan karaan macaamiisha in ku filan in qofku uu masaafo u jiro qofka kale.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Hay’ada Caafimaadka Bulshada ayaa soo jeedineysa in la hakiyo dadka isaga kala imaanaya gobollada dalka sida taageerayaasha ciyaaraha...&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Isak &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Krona"&gt;&lt;strong&gt;Krona&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:isak.krona@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;isak.krona@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;somaliska@sr.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 12:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927081</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T12:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>80% من البالغين سيحصلون على جرعة ثالثة من لقاحات كورونا في الربع الأول من 2022</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927132</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;80 % &lt;/strong&gt;من جميع البالغين في السويد سيحصلون على جرعة ثالثة من اللقاحات المتوفرة ضد فيروس كورونا خلال الربع الأول من العام المقبل.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;المساعدات والتعويضات التي تحصل عليها البلديات ستزيد خلال العام المقبل، حيث تضح الحكومة &lt;strong&gt;200&lt;/strong&gt; مليون كرونة للبلديات والمقطعات السويدية، كزيادة على الميزانية المطروحة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;جاء ذلك في المؤتمر الصحفي الذي عقدته وزيرة الشؤون الاجتماعية ل&lt;strong&gt;ينا هالينغرين&lt;/strong&gt; ظهر اليوم، الخميس&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/c2867cf2-de2e-40c6-a5df-7f2a8d7394f4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;وزيرة الشؤون الاجتماعية لينا هالينغرين &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143249&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;80% من البالغين سيحصلون على جرعة ثالثة من لقاحات كورونا الربع الأول من 2022&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;80 % &lt;/strong&gt;من جميع البالغين في السويد سيحصلون على جرعة ثالثة من اللقاحات المتوفرة ضد فيروس كورونا خلال الربع الأول من العام المقبل.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;المساعدات والتعويضات التي تحصل عليها البلديات ستزيد خلال العام المقبل، حيث تضح الحكومة &lt;strong&gt;200&lt;/strong&gt; مليون كرونة للبلديات والمقطعات السويدية، كزيادة على الميزانية المطروحة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;جاء ذلك في المؤتمر الصحفي الذي عقدته وزيرة الشؤون الاجتماعية ل&lt;strong&gt;ينا هالينغرين&lt;/strong&gt; ظهر اليوم، الخميس&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:مدبولي"&gt;&lt;strong&gt;مدبولي&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Shaima.madboly@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;إيساك كرونا&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:isak.krona@sverigesradio.se"&gt;isak.krona@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 12:09:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927132</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T12:09:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>بابا نويل لا يحتاج إلى شهادة لقاح</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927137</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عشية عيد الميلاد تدخل حيز التنفيذ التوصيات الجديدة التي أقرتها الحكومة يوم الثلاثاء للحد من انتشار عدوى كورنا. طبيب مكافحة العدوى في &amp;nbsp;كرونبيري كريستيان بلومكفيست يحث الناس على اتباع التوصيات ويستثني بابا نويل من شهادة اللقاح.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وحذر طبيب مكافحة العدوى في كرونبيري كريستيان بلومكفيست من الوقوع في المصادر المحتملة لانتشار العدوى ضمن احتفالات عيد الميلاد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;-اعتقد قبل كل شيء أننا يجب أن نحاول تجنب مقابلة أعداد كبيرة من الناس وتجنب الازدحام، يمكنك مقابلة أشخاصاً لا تقابلهم عادة لكن يجب عليك التأكد من أن صحتك جيدة حقاً، وحاول الحفاظ على مسافات التباعد&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/61dd64b1-77a7-4180-a910-355236e9895b.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143207&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;بابا نويل لا يحتاج إلى شهادة لقاح&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عشية عيد الميلاد تدخل حيز التنفيذ التوصيات الجديدة التي أقرتها الحكومة يوم الثلاثاء للحد من انتشار عدوى كورنا. طبيب مكافحة العدوى في &amp;nbsp;كرونبيري كريستيان بلومكفيست يحث الناس على اتباع التوصيات ويستثني بابا نويل من شهادة اللقاح.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وحذر طبيب مكافحة العدوى في كرونبيري كريستيان بلومكفيست من الوقوع في المصادر المحتملة لانتشار العدوى ضمن احتفالات عيد الميلاد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;-اعتقد قبل كل شيء أننا يجب أن نحاول تجنب مقابلة أعداد كبيرة من الناس وتجنب الازدحام، يمكنك مقابلة أشخاصاً لا تقابلهم عادة لكن يجب عليك التأكد من أن صحتك جيدة حقاً، وحاول الحفاظ على مسافات التباعد&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;مصطفى قاعود&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:mostafa.kaoud@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;mostafa.kaoud@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;إلينا راب&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:elina.rapp@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;elina.rapp@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;إسحاق هامارستروم&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:isak.hammarstrom@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;isak.hammarstrom@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 11:59:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927137</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T11:59:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>QORSHE: Dadka horay dembiyada u galay oo fursad labaad la siinayo</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927010</link>
      <description>&lt;p&gt;Xafiiska Shaqada Sweden ee Arbetsförmedlingen &amp;amp; Hay’adda Xabsiyada &amp;amp; Toosinta Sweden ee Kriminalvården ayaa xoojinaya xiriirkooda iyagoo samaysanaya qorshe-howleed dhow.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Wasiirka Shaqada Sweden, Eva Nordmark (s) ayaa shir jaraa’id oo ay saaka qabatay ku sharraxaysa waxa uu qorshuhu yahay.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;‘’Waxaanu doonaynaa in dadka dembiyada galay aysan dib ugu dhicin dembiyadii balse ay taa biddaalkeeda shaqaystaan oo ay noloshooda wax wanaagsan u samaystaan," ayay raacisay Eva Nordmark.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/557bd06d-0675-4b07-9402-f4ffb23f58a6.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Astaamaha Xafiiska Shaqada Arbetsförmedlingen &amp; Hay’adda Xabsiyada ee Kriminalvården &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143027&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Qorshe Cusub: Dadka horay dembiyada u galay oo fursad 2-aad la siinayo&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Xafiiska Shaqada Sweden ee Arbetsförmedlingen &amp;amp; Hay’adda Xabsiyada &amp;amp; Toosinta Sweden ee Kriminalvården ayaa xoojinaya xiriirkooda iyagoo samaysanaya qorshe-howleed dhow.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Wasiirka Shaqada Sweden, Eva Nordmark (s) ayaa shir jaraa’id oo ay saaka qabatay ku sharraxaysa waxa uu qorshuhu yahay.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;‘’Waxaanu doonaynaa in dadka dembiyada galay aysan dib ugu dhicin dembiyadii balse ay taa biddaalkeeda shaqaystaan oo ay noloshooda wax wanaagsan u samaystaan," ayay raacisay Eva Nordmark.&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ekot&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:ekot@sverigesradio.se
"&gt;ekot@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Somali@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 11:10:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927010</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T11:10:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>خطة جديدة للدولة لتأهيل مجرمين سابقين لسوق العمل</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927090</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سيكثف مكتب العمل ودائرة السجون والمراقبة السويدية تعاونهما لمساعدة من سبق لهم إرتكاب جرائم وانتهت فترة عقوبتهم على دخول سوق العمل.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وزيرة سوق العمل &lt;strong&gt;ايفا نوردمارك&lt;/strong&gt; تقول أن الحكومة كلفت السلطات المذكورة بتطوير وتعزيز تعاونهم فيما بينهم لتأهيل من انتهت فترة عقوبته لدخول سوق العمل مما سيساهم ايضا في ابتعادهم عن عالم الجريمة. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تضيف نوردمارك أن الدولة لديها خطة الآن حتى لا يعود أولئك الذين ارتكبوا جرائم إلى الجريمة مرة أخرى، بل أن يعملوا ويفعلوا الشيء الصحيح لأنفسهم، بحسب تعبير وزيرة سوق العمل. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/5a341b0a-0ebe-4e9c-b417-4527df1cbe9e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;وزيرة سوق العمل إيفا نوردمارك. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143139&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;خطة جديدة للدولة لتأهيل مجرمين سابقين لسوق العمل&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سيكثف مكتب العمل ودائرة السجون والمراقبة السويدية تعاونهما لمساعدة من سبق لهم إرتكاب جرائم وانتهت فترة عقوبتهم على دخول سوق العمل.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وزيرة سوق العمل &lt;strong&gt;ايفا نوردمارك&lt;/strong&gt; تقول أن الحكومة كلفت السلطات المذكورة بتطوير وتعزيز تعاونهم فيما بينهم لتأهيل من انتهت فترة عقوبته لدخول سوق العمل مما سيساهم ايضا في ابتعادهم عن عالم الجريمة. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تضيف نوردمارك أن الدولة لديها خطة الآن حتى لا يعود أولئك الذين ارتكبوا جرائم إلى الجريمة مرة أخرى، بل أن يعملوا ويفعلوا الشيء الصحيح لأنفسهم، بحسب تعبير وزيرة سوق العمل. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء مدبولي&lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Shaima.madboly@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 11:08:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927090</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T11:08:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>هاوکاری تاوانکاران دەکرێت بۆ ئەوەی خێراتر بگەڕێنەوە ناو بازاڕی کار</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927072</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دەزگای کار دۆزینەوە arbetsförmedling و بنکەی تەندروستی تاوانکاران kriminalvård هاوکارییەکانیان چڕتر دەکەنەوە بۆ ئەوەی یارمەتی ئەو کەسانە بدەن کە پێشتر کاری تاوانکارییان کردووە بتوانن بێنە ناو بازاڕی کار.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وەزیری بازاڕی کار ئێڤا نۆردمارک: ئێمە دەمانهەوێت ئەوانەی کە کاری تاونکارییان ئەنجامداوە دیسان جارێکیتر دەست بۆ ئەمکارە نەبەنەوە، بەڵکوو بتوانن کار بکەن و بگەڕێنەوە سەر ڕێگای ڕاست.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/3c3f9da7-edb6-4d91-9a21-d22ee577f3db.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;هاوکاری تاوانکاران دەکرێت بۆ ئەوەی خێراتر بگەڕێنەوە ناو بازاڕی کار.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143155&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;هاوکاری تاوانکاران دەکرێت&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دەزگای کار دۆزینەوە arbetsförmedling و بنکەی تەندروستی تاوانکاران kriminalvård هاوکارییەکانیان چڕتر دەکەنەوە بۆ ئەوەی یارمەتی ئەو کەسانە بدەن کە پێشتر کاری تاوانکارییان کردووە بتوانن بێنە ناو بازاڕی کار.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وەزیری بازاڕی کار ئێڤا نۆردمارک: ئێمە دەمانهەوێت ئەوانەی کە کاری تاونکارییان ئەنجامداوە دیسان جارێکیتر دەست بۆ ئەمکارە نەبەنەوە، بەڵکوو بتوانن کار بکەن و بگەڕێنەوە سەر ڕێگای ڕاست.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 11:06:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927072</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T11:06:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>New pandemic measures come into effect today</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927075</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Shops and shopping centres must make sure that every person there has at least ten square metres of space.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Everyone who can should now work from home, and sports camps and cups are cancelled.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Those are some of the measures that the government and Public Health Agency have introduced in an attempt to keep the spread of Covid-19 down.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/6f3498af-9a78-49c8-b87c-4f406e6c71c4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Shops and shopping centres must, from today, make sure that everyone there has ten square metres of space.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143124&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;New pandemic measures come into effect today&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Shops and shopping centres must make sure that every person there has at least ten square metres of space.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Everyone who can should now work from home, and sports camps and cups are cancelled.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Those are some of the measures that the government and Public Health Agency have introduced in an attempt to keep the spread of Covid-19 down.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 10:57:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927075</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T10:57:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>ارتفاع تكلفة رعاية الأسنان من بين القضايا الانتخابية</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926859</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يشتكي الكثير من ارتفاع تكاليف رعاية الأسنان في السويد، ورغم أنواع التعويضات المختلفة التي يقدمها صندوق التأمينات الاجتماعية لدعم رعاية الأسنان تظل تكلفتها مرتفعة خاصة على ذوي الدخل المحدود، وربما أصبحت جزءاً من النقاش السياسي على أبواب عام الانتخابات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;أماني اللوباني نائب رئيس الهيئة الإدارية لمؤسسة الرعاية الشعبية للأسنان المسؤولة عن عيادات طب الأسنان في مقاطعة سكونة وممثلة الحزب الاشتراكي الديمقراطي ترى أن القضية سياسية&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;زكريا عبد الله المقيم في مالمو يرى أن تكلفة رعاية الأسنان مكلفة للغاية رغم التعويضات. في جامعة مالمو لطب الأسنان التقيت الطالبين دافيد وحسن وهما في الفصل الخامس واللذين يحذوهما الأمل بتحسن رعاية الأسنان في المستقبل القريب. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/4e739cd1-eff2-4821-a5fe-fda96d687917.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;أماني لوباني، دفيد وحسن &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142119&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;ارتفاع تكلفة رعاية الأسنان من بين القضايا الانتخابية&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يشتكي الكثير من ارتفاع تكاليف رعاية الأسنان في السويد، ورغم أنواع التعويضات المختلفة التي يقدمها صندوق التأمينات الاجتماعية لدعم رعاية الأسنان تظل تكلفتها مرتفعة خاصة على ذوي الدخل المحدود، وربما أصبحت جزءاً من النقاش السياسي على أبواب عام الانتخابات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;أماني اللوباني نائب رئيس الهيئة الإدارية لمؤسسة الرعاية الشعبية للأسنان المسؤولة عن عيادات طب الأسنان في مقاطعة سكونة وممثلة الحزب الاشتراكي الديمقراطي ترى أن القضية سياسية&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;زكريا عبد الله المقيم في مالمو يرى أن تكلفة رعاية الأسنان مكلفة للغاية رغم التعويضات. في جامعة مالمو لطب الأسنان التقيت الطالبين دافيد وحسن وهما في الفصل الخامس واللذين يحذوهما الأمل بتحسن رعاية الأسنان في المستقبل القريب. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;مصطفى قاعود&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:mostafa.kaoud@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;mostafa.kaoud@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt; &amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 10:36:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926859</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T10:36:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>ایجاد کار برای مجرمان سابق</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7927017</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت از اداره کاریابی و سازمان مراقبت از بزهکاران خواسته است تا همکاری ­های خود را در بازار کار افزایش دهند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این دو نهاد ماموریت پیداکرده ­اند تا به مجرمان سابق در یافتن شغل کمک کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به گفته وزیر بازار کار، اوا نوردمارک، بزهکاران باید بتوانند به جای روآوردن دوباره به بزهکاری، زندگی درستی برای خود بسازند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/b772be1c-0e1e-46cb-acbd-da342a035b81.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143031&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;ایجاد کار برای مجرمان سابق&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت از اداره کاریابی و سازمان مراقبت از بزهکاران خواسته است تا همکاری ­های خود را در بازار کار افزایش دهند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این دو نهاد ماموریت پیداکرده ­اند تا به مجرمان سابق در یافتن شغل کمک کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به گفته وزیر بازار کار، اوا نوردمارک، بزهکاران باید بتوانند به جای روآوردن دوباره به بزهکاری، زندگی درستی برای خود بسازند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 10:27:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7927017</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T10:27:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>سەرەڕای هەڵمەتی فراوان بەڵام تەقینەوەکان بەردەوامن</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926985</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە سەرەتای ساڵی ٢٠٢١وە تا کۆتایی مانگی نۆڤەمبەر ٨٠ تەقینەوەی مەرگ ئامێز لە تەواوی سوید دا ڕوویانداوە کە بە بەراورد بە ساڵانی ڕابردوو ڕێژەی تەقینەوەکان کەمی کردووە. ئەمە بە پێی ڕاپۆرتێکی تەلەڤزیۆنی سوید svt.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ساڵی ٢٠١٩ یەکێک لە خراپترین ساڵەکان بووە کە تیایدا ١٣٩ تەقینەوە بە تایبەتی لە شارە گەورەکان ڕوویانداوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;بە بەراورد بە وەڵاتانی دەر و جیران ڕێژەی تەقینەوەکان لە سوید زۆر بەرزترە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/dbd35fe4-c68c-4626-9ca4-f3b1c9d8bb64.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;سەرەڕای هەڵمەتی فراوان بەڵام تەقینەوەکان بەردەوامن.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8143011&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;سەرەڕای هەڵمەتی فراوان بەڵام تەقینەوەکان بەردەوامن&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە سەرەتای ساڵی ٢٠٢١وە تا کۆتایی مانگی نۆڤەمبەر ٨٠ تەقینەوەی مەرگ ئامێز لە تەواوی سوید دا ڕوویانداوە کە بە بەراورد بە ساڵانی ڕابردوو ڕێژەی تەقینەوەکان کەمی کردووە. ئەمە بە پێی ڕاپۆرتێکی تەلەڤزیۆنی سوید svt.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ساڵی ٢٠١٩ یەکێک لە خراپترین ساڵەکان بووە کە تیایدا ١٣٩ تەقینەوە بە تایبەتی لە شارە گەورەکان ڕوویانداوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;بە بەراورد بە وەڵاتانی دەر و جیران ڕێژەی تەقینەوەکان لە سوید زۆر بەرزترە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 10:01:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926985</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T10:01:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Kai Knudsen: ''Tallaalka kuurada 3-aad waa lala soo daahay runtii''</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926949</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Mar hore ayay ahayd in Hay'adda Caafimaadka Dadwaynuhu ay dadka siiso tallaalka kuurada seddaxaad, sida uu Ekot u sheegay Kai Knudsen oo ah dhakhtar guud oo ka howlgala Cisbitaalka Sahlgrenska ee magaalda Göteborg.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Sida aan u arko wax badan baa la sugey. Waxaan hadda aragnaa faafitaankii oo kordhaya,"ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Degmooyinka ayaa inta badan go'aamiya arrimahan.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/8a993efe-66e0-43d7-b828-d9c58d0cbe1d.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Tallaalka 3-aad.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142946&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Kai: Tallaalka kuurada 3-aad waa lala soo daahay dhib baana ka dhashay&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Mar hore ayay ahayd in Hay'adda Caafimaadka Dadwaynuhu ay dadka siiso tallaalka kuurada seddaxaad, sida uu Ekot u sheegay Kai Knudsen oo ah dhakhtar guud oo ka howlgala Cisbitaalka Sahlgrenska ee magaalda Göteborg.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Sida aan u arko wax badan baa la sugey. Waxaan hadda aragnaa faafitaankii oo kordhaya,"ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Degmooyinka ayaa inta badan go'aamiya arrimahan.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Kajsa &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Sjödin"&gt;&lt;strong&gt;Sjödin&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:kajsa.sjodin@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;kajsa.sjodin@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;somaliska@sr.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 09:56:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926949</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T09:56:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>دراسة: ربما ساهمت التقارير الإعلامية في التقلبات الاقتصادية</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926941</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تحاول وسائل الإعلام الوصول إلى تفسيراتٍ مختلفة للتقلبات الاقتصادية والبطالة، ولكن بحسب دراسة جديدة أجراها باحثون من جامعتي أوبسالا وبوسطن ربما ساهمت التقارير الإعلامية بالاضطرابات الاقتصادية، سواء تلك المتعلقة بالركود أو البطالة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يقول كريستوفر نايمارك أحد الباحثين المشاركين في الدراسة من جامعة كورنيل في الولايات المتحدة الأمريكية:&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"حوالي نصف التقلبات المتعلقة بالبطالة يمكن تفسيرها من خلال آلية خاصة تركز على تقارير وسائل الإعلام".&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/3e26e688-6ab6-467d-b137-13f9e422fcb6.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142940&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;دراسة: ربما ساهمت التقارير الإعلامية في التقلبات الاقتصادية&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تحاول وسائل الإعلام الوصول إلى تفسيراتٍ مختلفة للتقلبات الاقتصادية والبطالة، ولكن بحسب دراسة جديدة أجراها باحثون من جامعتي أوبسالا وبوسطن ربما ساهمت التقارير الإعلامية بالاضطرابات الاقتصادية، سواء تلك المتعلقة بالركود أو البطالة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يقول كريستوفر نايمارك أحد الباحثين المشاركين في الدراسة من جامعة كورنيل في الولايات المتحدة الأمريكية:&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"حوالي نصف التقلبات المتعلقة بالبطالة يمكن تفسيرها من خلال آلية خاصة تركز على تقارير وسائل الإعلام".&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;مصطفى قاعود&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:mostafa.kaoud@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;mostafa.kaoud@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;كارل أندرسون&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:carl.andersson@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;carl.andersson@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 09:55:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926941</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T09:55:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>کاهش شمار بیماران سوئدی در خارج کشور به دلیل همه گیری کرونا</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926970</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;در دوره­  اوج همه­ گیری کرونا، میزان مراجعه سوئدی­ ها به سازمان بین­ المللی دریافت کمک در خارج کشور حدود ۸۰ درصد کاهش یافت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از فوریه سال گذشته تا نوامبر امسال حدود هفده هزار نفر در خارج به این سازمان مراجعه کردند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از این تعداد، ۲۲۰۰ نفر به دلیل ابتلا به کرونا با سازمان بین­ المللی دریافت کمک تماس گرفتند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/fc908225-2a5f-4cfa-9d37-a77befb84d40.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142995&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;کاهش شمار بیماران سوئدی در خارج کشور به دلیل همه گیری کرونا&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;در دوره­  اوج همه­ گیری کرونا، میزان مراجعه سوئدی­ ها به سازمان بین­ المللی دریافت کمک در خارج کشور حدود ۸۰ درصد کاهش یافت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از فوریه سال گذشته تا نوامبر امسال حدود هفده هزار نفر در خارج به این سازمان مراجعه کردند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از این تعداد، ۲۲۰۰ نفر به دلیل ابتلا به کرونا با سازمان بین­ المللی دریافت کمک تماس گرفتند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 09:45:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926970</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T09:45:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sharp drop in Swedes needing medical attention abroad</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926943</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;SOS International, an organisation that helps insurance companies and their clients with healthcare in other countries, reported 17,000 case of Swedes needing help between February 2020 and November 2021.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;That's nearly 80 percent less than the same period in 2018-2019, and can be explained by the general drop in international travel.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Of the cases, 2,200 were due to Covid-19. The help required has ranged from getting medical advice over the phone to ambulance flights back to Sweden.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/7eb13ef2-413d-40f3-9a19-cd02c268e50e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Fewer Swedes have needed medical attention abroad since the pandemic broke out.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142991&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sharp drop in Swedes needing medical attention abroad&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;SOS International, an organisation that helps insurance companies and their clients with healthcare in other countries, reported 17,000 case of Swedes needing help between February 2020 and November 2021.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;That's nearly 80 percent less than the same period in 2018-2019, and can be explained by the general drop in international travel.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Of the cases, 2,200 were due to Covid-19. The help required has ranged from getting medical advice over the phone to ambulance flights back to Sweden.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 09:35:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926943</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T09:35:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Beriya cejna Noelê zextek mezin li ser nexweşxaneyan heye</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926935</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Belavbûn û zêdebûna nexweşiya Covîd 19î ya nav xelkê û bi taybet jî ya di nav xebatkarên nav beşa tendûristiyê de dibe sebeb ku xebatkar nikaribin, herin tatîlê.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li herêma Västerbottenê ji ber zêdebûna nexweşiyê zexta li ser xebatkaran zêde ye. Jixwe ji ber pandemiyê gelek kesan dev ji karên xwe berdabûn û xebatkarên heyî jî ji ber nexweşiyên zekem, serma û nexweşiyên din ji hal ketine.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Berdevka Sendîqaya Tendûristiyê Jenny Olsson balê dikşîne ser rewşa heyî û dibêje, herkes êdî ji canê xwe bêzar bûne û pirr westiyane.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/d40d9c40-1aac-42f2-843c-2b22b5241657.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Xebatkarên tendûristê ji ber zextên li ser nexweşxaneyan zêde bûne. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142936&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Beriya cejna Noelê zextek mezin li ser nexweşxaneyan heye&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Belavbûn û zêdebûna nexweşiya Covîd 19î ya nav xelkê û bi taybet jî ya di nav xebatkarên nav beşa tendûristiyê de dibe sebeb ku xebatkar nikaribin, herin tatîlê.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li herêma Västerbottenê ji ber zêdebûna nexweşiyê zexta li ser xebatkaran zêde ye. Jixwe ji ber pandemiyê gelek kesan dev ji karên xwe berdabûn û xebatkarên heyî jî ji ber nexweşiyên zekem, serma û nexweşiyên din ji hal ketine.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Berdevka Sendîqaya Tendûristiyê Jenny Olsson balê dikşîne ser rewşa heyî û dibêje, herkes êdî ji canê xwe bêzar bûne û pirr westiyane.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Zeki Aydin&lt;br&gt;zeki.aydin@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 09:24:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926935</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T09:24:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>أكثر من 2000 سويدي احتاجوا للرعاية الصحية ضد كورونا بالخارج</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926865</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;انخفض عدد المساعدات المقدمة لخدمة الطوارئ الدولية &lt;strong&gt;SOS International&lt;/strong&gt;، والتي تساعد السويديين الذين يمرضون في الخارج، بشكل خاص خلال وباء كورونا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;أحد السويديين الذين تلقوا رعاية طبيبة بالخارج هو &lt;strong&gt;Kaje Hiort&lt;/strong&gt; البالغ من العمر 82 عامًا، والذي مكث في المستشفى بإيطاليا لمدة 5 أسابيع. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;من بين &lt;strong&gt;17000&lt;/strong&gt; حالة مساعدة سفر سويدية حصلت عليها منظمة SOS International بين فبراير2020 ونوفمبر2021، كانت هناك أكثر من &lt;strong&gt;2000&lt;/strong&gt; حالة حرجة بسبب Covid-19 فقط. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/f687366e-c8a0-4c05-ad46-798f02ade38c.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Kaje Hiort drabbades av covid-19 i Italien och fick läggas in på Iva. Foto: Sara Milchner Funseth/Sveriges radio, Privat&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142868&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;أكثر من 2000 سويدي احتاجوا للرعاية الصحية ضد كورونا بالخارج&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;انخفض عدد المساعدات المقدمة لخدمة الطوارئ الدولية &lt;strong&gt;SOS International&lt;/strong&gt;، والتي تساعد السويديين الذين يمرضون في الخارج، بشكل خاص خلال وباء كورونا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;أحد السويديين الذين تلقوا رعاية طبيبة بالخارج هو &lt;strong&gt;Kaje Hiort&lt;/strong&gt; البالغ من العمر 82 عامًا، والذي مكث في المستشفى بإيطاليا لمدة 5 أسابيع. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;من بين &lt;strong&gt;17000&lt;/strong&gt; حالة مساعدة سفر سويدية حصلت عليها منظمة SOS International بين فبراير2020 ونوفمبر2021، كانت هناك أكثر من &lt;strong&gt;2000&lt;/strong&gt; حالة حرجة بسبب Covid-19 فقط. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء مدبولي&lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Shaima.madboly@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;سارة فونست&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:sara.milchner_funseth@sr.se"&gt;sara.milchner_funseth@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 08:37:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926865</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T08:37:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Bojarka thaj o Mursha</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7570751</link>
      <description>&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Jekh paramichia pa Bojarka thaj o Mursha.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Jekh traditionalno romani paramichia.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Janush Panchenko ginavel la ando Radio Romano.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/d8237b0e-ad90-42f5-84b8-7a4ceefe3fe0.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Bojarka thaj o Mursha en romsk traditionell saga från Ukraina.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=7546578&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Bojarka taj Murša - Barn program&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Jekh paramichia pa Bojarka thaj o Mursha.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Jekh traditionalno romani paramichia.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Janush Panchenko ginavel la ando Radio Romano.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:Radioromano@sverigesradio.se" target="_self"&gt;Radioromano@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 08:05:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7570751</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T08:05:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>E coronako buljaribe vi ponadori isi te bajrol</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926840</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar avdive o 23-to detsembri vazhinena o neve covid restriktsie so andja akala phuvjako gavermente te shaj te tiknjaripe o rizikija&amp;nbsp; aso buljaribe kotar o covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ama kobor bari korist/hasna ka ove amen kotar akala restriktsije uvlavdoj odoljestar kobor but ka icera ljen. Phenela i Maria Rotzén Östlund,smittskyddsläkare ano Region Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/b48bfe6b-b92b-4254-a14b-49494575592c.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Regionläkaren: Smittspridningen kommer fortsätta öka&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142745&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;E coronako buljaribe vi ponadori isi te bajrol&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar avdive o 23-to detsembri vazhinena o neve covid restriktsie so andja akala phuvjako gavermente te shaj te tiknjaripe o rizikija&amp;nbsp; aso buljaribe kotar o covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ama kobor bari korist/hasna ka ove amen kotar akala restriktsije uvlavdoj odoljestar kobor but ka icera ljen. Phenela i Maria Rotzén Östlund,smittskyddsläkare ano Region Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 07:45:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926840</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T07:45:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Roza thaj Latsi djukaren po krechuno</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7626637</link>
      <description>&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Adjes si 23 december thaj kodo si jekh djes khaj chi agorij pe sigo bute chavorenge ke tehara si krechuno.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Roza thaj Latsi keren but krechuneske buchia, julpyssel te nakhel o djes thaj te avel but krechuneski atmosfera khere.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Adam Parno Szoppe ginavel e paramichia po Lovari.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/a1fe59d7-1771-4f76-9b86-e5030e35a761.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=7641134&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Roza thaj Latsi djukaren po krechuno (23 december) Paramichia&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Adjes si 23 december thaj kodo si jekh djes khaj chi agorij pe sigo bute chavorenge ke tehara si krechuno.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Roza thaj Latsi keren but krechuneske buchia, julpyssel te nakhel o djes thaj te avel but krechuneski atmosfera khere.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Adam Parno Szoppe ginavel e paramichia po Lovari.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;23 december är en låååång dag till barnen för imorgon är det julafton. Roza och Latsi hittar på en massa bus och pyssel inför julen.&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Adam Szoppe&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:adam.szoppe@sverigesradio.se" target="_self"&gt;adam.szoppe@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 23 Dec 2021 07:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7626637</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-23T07:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Doza gumanbarê îranî sala bê dewam dike</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926558</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ji meha 8, tebaxê ve zilamekî îranî yê 60 salî li Stockholmê tê mehkemekirin, lê îro rûniştina dawî ya îsal hate lidarxistin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tê gumankirin ku ev kes di kuştina bi sedan girtiyên siyasî li zindanên Îranê di sala 1988ê de beşdar bûye.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Hesen Hatemî ku yek ji çalakvanên kurd e û li ber dadgehê kiryarên Îranê şermezar dike dibêje hebûna wan nîşan dide ku îdiayên kesê 60 salî pûç derketine.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/f53f014e-a0ea-4278-adc1-a429b33ac6ca.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;حەسەن حاتەمی و چەند بەشداربوویەکی تر لەبەردەم دادگای سەرەتایی ستۆکهۆڵم.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142114&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Doza gumanbarê îranî sala bê dewam dike&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ji meha 8, tebaxê ve zilamekî îranî yê 60 salî li Stockholmê tê mehkemekirin, lê îro rûniştina dawî ya îsal hate lidarxistin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tê gumankirin ku ev kes di kuştina bi sedan girtiyên siyasî li zindanên Îranê di sala 1988ê de beşdar bûye.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Hesen Hatemî ku yek ji çalakvanên kurd e û li ber dadgehê kiryarên Îranê şermezar dike dibêje hebûna wan nîşan dide ku îdiayên kesê 60 salî pûç derketine.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Beşîr Kavak&lt;br&gt; &lt;a class="internal-link" href="mailto:besir.kavak@sverigesradio.se" target="_self"&gt;besir.kavak@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 16:16:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926558</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T16:16:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Axmed: ''Soomaalida waxaa ay dhibaato ka haysataa guryaha''</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926587</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Waxaa jira caqabado heeysta dadka nool xaafadda Tjärna Ängar ee Borlänge, kuwaa oo ay ka mid yihiin guryaha oo cirriiri ah iyo isdhexgalka oo aad u liita.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Sanadihii dambe oo aan guro badan la dhisan iyo guryaha Sweden u dhisan qaab loogu talagalay qoys kooban" ayuu yiri Axmed Cabdulqaadir oo ah siyaasi ka tirsan gollaha deegaanka Borlänge.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Axmed ayaa sheegay in xisbigoodu doonayo in ay wax ka qabtaan arrimaha deegaanka &amp;amp; dhibaatooyinka xagga is dhxgalka.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/45067dc5-dcf1-4993-bf3a-8d1af243c835.jpeg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Axmed C/qaadir siyaasi ka tirsan xisbigga Miljö pertiet-ka ee magaaladda Borlänge&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142054&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Axmed C/qaadir    Caqabada curyaha cirriiriga wax baan ka qaban doona&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Waxaa jira caqabado heeysta dadka nool xaafadda Tjärna Ängar ee Borlänge, kuwaa oo ay ka mid yihiin guryaha oo cirriiri ah iyo isdhexgalka oo aad u liita.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Sanadihii dambe oo aan guro badan la dhisan iyo guryaha Sweden u dhisan qaab loogu talagalay qoys kooban" ayuu yiri Axmed Cabdulqaadir oo ah siyaasi ka tirsan gollaha deegaanka Borlänge.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Axmed ayaa sheegay in xisbigoodu doonayo in ay wax ka qabtaan arrimaha deegaanka &amp;amp; dhibaatooyinka xagga is dhxgalka.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ikram Hassan&lt;br&gt;ikram.hassan@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 16:09:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926587</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T16:09:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>O coronavirus bajrola ko but regionja</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926590</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;70 procentia kotar sa o covid-nasvalje so pashljona ko intezivno sascaribe tane okola so nane vaktsinirime.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Akana ko paluno vakti okoladjendar soj registime sar nasvalje kotar covid-19 merena, 30-40 djene kurko, palo kurko.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/539687bc-9d53-41a2-a641-8ece36628c86.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Folkhälsomyndigheten höll idag en pressträff om coronaläget. Smittan ökar i de flesta regioner och omikron utgör uppemot 24 procent av coronafallen i vissa regioner&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142148&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;O coronavirus buvljola kano but regionja&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;70 procentia kotar sa o covid-nasvalje so pashljona ko intezivno sascaribe tane okola so nane vaktsinirime.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Akana ko paluno vakti okoladjendar soj registime sar nasvalje kotar covid-19 merena, 30-40 djene kurko, palo kurko.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 16:06:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926590</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T16:06:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>How foreigners arriving in Sweden can test for Covid-19</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926097</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;All foreign travellers to Sweden must - from the 28th of December - present a negative Covid-19-test , and the Public Health Agency also wants them to test again "as soon as possible" after arriving.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;But the main airports in Stockholm and Gothenburg only perform tests on those with Swedish ID number, and the information site is only partly in English.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"It was almost like they encouraged me not to get tested," says Mårten, who asked testing staff at Arlanda airport.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/b107aebf-21fc-461c-b4c5-f905db048baf.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Only people registered in certain regions in Sweden can get tested for Covid-19 at Arlanda airport.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142140&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;How foreigners arriving in Sweden can test for Covid-19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;All foreign travellers to Sweden must - from the 28th of December - present a negative Covid-19-test , and the Public Health Agency also wants them to test again "as soon as possible" after arriving.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;But the main airports in Stockholm and Gothenburg only perform tests on those with Swedish ID number, and the information site is only partly in English.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"It was almost like they encouraged me not to get tested," says Mårten, who asked testing staff at Arlanda airport.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ulla Engberg&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:ulla.engberg@sverigesradio.se"&gt;ulla.engberg@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 16:05:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926097</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T16:05:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>ألغيت رحلتك قبيل أعياد الميلاد.. كيف ستعوض شركات الطيران المسافرين بعد الإلغاءات الأخيرة؟</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926538</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;أعلنت شركة الطيران الاسكندنافية &lt;strong&gt;SAS &lt;/strong&gt;إلغاء العديد من الرحلات الجوية بسبب العطل المرضية بين الموظفين.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ينطبق هذا على السفر ذهابًا وإيابًا من مطار العاصمة السويدية &lt;strong&gt;أرلاندا &lt;/strong&gt;إلى العواصم: لندن، كوبنهاغن، أوسلو وباريس.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;استمع في الملف الصوتي إلى &lt;strong&gt;اسماعيل جيدوري&lt;/strong&gt;، مدير احدى شركات الطيران والسياحة في ستوكهولم، عن الأسباب وراء الإلغاءات الأخيرة وكيف يتم تعويض المسافرين عن ذلك.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/6a36ba1c-d97c-4a7b-b9e9-5568b52f271d.gif?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;اسماعيل جيدوري، مدير شركة للطيران والسياحة.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8142143&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;ألغيت رحلتك قبيل أعياد الميلاد.. كيف ستعوض شركات الطيران المسافرين بعد الإلغاءا&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;أعلنت شركة الطيران الاسكندنافية &lt;strong&gt;SAS &lt;/strong&gt;إلغاء العديد من الرحلات الجوية بسبب العطل المرضية بين الموظفين.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ينطبق هذا على السفر ذهابًا وإيابًا من مطار العاصمة السويدية &lt;strong&gt;أرلاندا &lt;/strong&gt;إلى العواصم: لندن، كوبنهاغن، أوسلو وباريس.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;استمع في الملف الصوتي إلى &lt;strong&gt;اسماعيل جيدوري&lt;/strong&gt;، مدير احدى شركات الطيران والسياحة في ستوكهولم، عن الأسباب وراء الإلغاءات الأخيرة وكيف يتم تعويض المسافرين عن ذلك.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء مدبولي&lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Shaima.madboly@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 15:52:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926538</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T15:52:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>کچان بە زۆرەملێ دەبردرێنەوە بۆ عێراق و بەشوو دەدرێن</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926478</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هەموو ساڵێک ژمارەیەک لە کچان کە هاوڵاتی سویدی و عێراقییان هەیە بە مەبەستی بەشوودان لە لایەن بنەماڵەکانیانەوە لە سویدەوە دەنێردرێنەوە عێراق.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە ناو نەتەوە بیانییەکانی سویددا زیاتر بەشوودانی زۆرەملێ لە ناو سویدیە عێراقیەکاندا ڕوو دەدات. ئەمە بە پێی ڕێکخراوی&amp;nbsp;Womens Freedom&amp;nbsp;لە عێراق.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وەزارەتی دەرەوەی سوید بە شێوەیەکی گشتی باسی پرسەکە دەکات بەڵام زانیارییەکان پشتڕاست دەکاتەوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/f6d4eebb-5039-43f8-813b-708b0199eebd.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;کچان بە زۆرەملێ دەبردرێنەوە بۆ عێراق و بەشوو دەدرێن.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141963&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;ژنان بە زۆرەملێ دەبردرێنەوە بۆ عێراق و بەشوو دەدرێن&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هەموو ساڵێک ژمارەیەک لە کچان کە هاوڵاتی سویدی و عێراقییان هەیە بە مەبەستی بەشوودان لە لایەن بنەماڵەکانیانەوە لە سویدەوە دەنێردرێنەوە عێراق.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە ناو نەتەوە بیانییەکانی سویددا زیاتر بەشوودانی زۆرەملێ لە ناو سویدیە عێراقیەکاندا ڕوو دەدات. ئەمە بە پێی ڕێکخراوی&amp;nbsp;Womens Freedom&amp;nbsp;لە عێراق.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وەزارەتی دەرەوەی سوید بە شێوەیەکی گشتی باسی پرسەکە دەکات بەڵام زانیارییەکان پشتڕاست دەکاتەوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 15:17:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926478</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T15:17:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Negative Covid test needed to enter Sweden</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926426</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;All foreign travellers seeking to enter Sweden will have to present a negative Covid-19 test taken 48 hours ahead of arrival, the government announced today.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;It applies to all non-citizens and non-residents over the age of 12, including travellers from the EU and neighbouring Nordic countries.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The requirement, adopted by many other countries already, will come into force on December the 28th.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/3fe4125f-17ee-46ed-b107-1a845d9843c6.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Arlanda airport outside Stockholm.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141939&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Negative Covid test needed to enter Sweden&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;All foreign travellers seeking to enter Sweden will have to present a negative Covid-19 test taken 48 hours ahead of arrival, the government announced today.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;It applies to all non-citizens and non-residents over the age of 12, including travellers from the EU and neighbouring Nordic countries.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The requirement, adopted by many other countries already, will come into force on December the 28th.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 14:53:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926426</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T14:53:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Work permit holder appeals to highest migration court</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926153</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Should a work-permit holder's strong connection to the Swedish labour market and contribution to society be more important than mistakes made by a previous employer?&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;That is the question app developer Rameez Hussein and his legal team wants tried in the highest court of appeals for migration cases.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;His application for permanent residency has been rejected by a lower appeals' court, because a previous employer signed the wrong insurance for him.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/120507eb-5fbc-45cd-b617-64214169c264.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Rameez Hussain has appealed the decision to the highest court of appeals for migration cases.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141574&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Work permit holder appeals to highest migration court&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Should a work-permit holder's strong connection to the Swedish labour market and contribution to society be more important than mistakes made by a previous employer?&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;That is the question app developer Rameez Hussein and his legal team wants tried in the highest court of appeals for migration cases.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;His application for permanent residency has been rejected by a lower appeals' court, because a previous employer signed the wrong insurance for him.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ulla Engberg&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:ulla.engberg@sverigesradio.se"&gt;ulla.engberg@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 14:04:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926153</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T14:04:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>المحامية نيغار ابراهيم "هناك تقصير في توعية الفتيات بحقوقهن"</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926354</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;في آخر احصائيات لوزارة الخارجية السويدية، كان لدى وزارة الخارجية والسفارات ما مجموعه 72 حالة تتعلق بما يسمى بالإكراه المرتبط بالأسرة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ضمنها الحالات التي يتم فيها اجبار الفتيات والنساء على الزواج عند تواجهن في بلدهم الام.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;المحامية نيغار ابراهيم تقول أنه يجب العمل على توعية الفتيات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/4e890bd7-9248-4823-9761-7a2654d3fb09.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;نيغار ابراهيم، محامية وناشطة في مجال حقوق المرأة.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141811&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;المحامية نيغار ابراهيم "هناك تقصير في توعية الفتيات بحقوقهن"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;في آخر احصائيات لوزارة الخارجية السويدية، كان لدى وزارة الخارجية والسفارات ما مجموعه 72 حالة تتعلق بما يسمى بالإكراه المرتبط بالأسرة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ضمنها الحالات التي يتم فيها اجبار الفتيات والنساء على الزواج عند تواجهن في بلدهم الام.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;المحامية نيغار ابراهيم تقول أنه يجب العمل على توعية الفتيات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;يمامة الهواري&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:yamama.alhowari@sverigesradio.se"&gt;yamama.alhowari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 14:04:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926354</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T14:04:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>فشار سنگین کار بر کارمندان بخش مراقبت از سالمندان</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926300</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;با افزایش شیوع کرونا در کشور، نگرانی‌ها در پیوند به سلامت افراد مسن، بیشتر شده‌است و همزمان اما، کمبود کارمندان بخش مراقبت از سالمندان نیز، چالش برانگیز شده‌است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این معضل، فشار های زیاد کاری بر کارمندان بخش مراقبت از سالمندان، وارد کرده‌است و این فشارها سبب شده‌است تا یک تعداد از کارمندان بخش مراقبت از سالمندان، تغییر شغل نیز بدهند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;فردین قیامی، کارمند بخش مراقبت از سالمندان، می‌گوید: حجم کار بسیار زیاد است و در بسیاری از موارد کار پنج نفر را باید سه نفر انجام بدهیم. شماری از همکاران ما در تلاش تغییر شغل هستند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/0643b342-dfa3-4e70-9968-5717bb45e887.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;نگرانی‌ها از کمبود کارمندان بخش مراقبت‌ از سالمندان.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141694&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;فشار سنگین کار بر کارمندان بخش مراقبت از سالمندان&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;با افزایش شیوع کرونا در کشور، نگرانی‌ها در پیوند به سلامت افراد مسن، بیشتر شده‌است و همزمان اما، کمبود کارمندان بخش مراقبت از سالمندان نیز، چالش برانگیز شده‌است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این معضل، فشار های زیاد کاری بر کارمندان بخش مراقبت از سالمندان، وارد کرده‌است و این فشارها سبب شده‌است تا یک تعداد از کارمندان بخش مراقبت از سالمندان، تغییر شغل نیز بدهند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;فردین قیامی، کارمند بخش مراقبت از سالمندان، می‌گوید: حجم کار بسیار زیاد است و در بسیاری از موارد کار پنج نفر را باید سه نفر انجام بدهیم. شماری از همکاران ما در تلاش تغییر شغل هستند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 13:51:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926300</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T13:51:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Government proposes new rules for migrant labour</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926249</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Workers coming to Sweden will need proof of an employment contract to get a work permit.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The proposal is one of a raft of measures announced by Integration and Migration Minister Anders Ygeman at a news conference, Wednesday.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"We must address the problems with foreign workers who are exploited in the Swedish labour market," Ygeman said.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/41c7f4b7-10ca-4b9b-bc71-90727ff36e20.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Migration minister Anders Ygeman announcing proposals to stop the exploitation of foreign labour in Sweden. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141755&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Migration minister: New rules for migrant labour&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Workers coming to Sweden will need proof of an employment contract to get a work permit.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The proposal is one of a raft of measures announced by Integration and Migration Minister Anders Ygeman at a news conference, Wednesday.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"We must address the problems with foreign workers who are exploited in the Swedish labour market," Ygeman said.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 13:47:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926249</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T13:47:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>“Baweriya min bi vaksîna korona nayê”</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926299</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li Swêdê bi giştî derdorê %5ê mirovan li hember vaksînê bi şik û guman in, dibêjin heta ji wan were ew ê vaksînê li xwe nedin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Yek ji van kesên li hember vaksînê Hoşeng Aslan ê 48 salî ye ku bi xwe berê bi korona ketiye.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Bi baweriya Aslan mebest bi vaksîna korona ne başkirina mirovan, lê ticare t.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/f5efa949-d75e-4c44-9b69-e624cd12a0a5.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Hoşeng Aslan ê 48 salî ku li Västerås dimîne baweriyê bi vaksînê nayîne. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141707&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;“Baweriya min bi vaksîna korona nayê”&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li Swêdê bi giştî derdorê %5ê mirovan li hember vaksînê bi şik û guman in, dibêjin heta ji wan were ew ê vaksînê li xwe nedin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Yek ji van kesên li hember vaksînê Hoşeng Aslan ê 48 salî ye ku bi xwe berê bi korona ketiye.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Bi baweriya Aslan mebest bi vaksîna korona ne başkirina mirovan, lê ticare t.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Beşîr Kavak&lt;br&gt; &lt;a class="internal-link" href="mailto:besir.kavak@sverigesradio.se" target="_self"&gt;besir.kavak@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 13:37:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926299</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T13:37:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Märtha: Foods smell so bad I wear a nose clip in the kitchen</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7918369</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Losing one's sense of smell and taste are now recognised as classic symptoms of coronavirus.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;For some, this goes on for months and can even lead to a condition known as parosmia, where scents and aromas don't smell like they used to. In almost all cases, the smells are really bad.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Radio Sweden speaks to four women who lost the ability to smell through Covid-19 and now have to live in a world where everyday food can smell like garbage or worse.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/aee6fe14-afe6-4e45-8ff9-4d7116f4b3e4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Märtha Sandin Värn has to wear a nose clip when she goes into the kitchen at her shared student accomodation in Lund. Her parosmia means she cannot stand the smell of foods such as garlic and onions.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141588&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Märtha: Foods smell so bad I wear a nose clip in the kitchen&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Losing one's sense of smell and taste are now recognised as classic symptoms of coronavirus.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;For some, this goes on for months and can even lead to a condition known as parosmia, where scents and aromas don't smell like they used to. In almost all cases, the smells are really bad.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Radio Sweden speaks to four women who lost the ability to smell through Covid-19 and now have to live in a world where everyday food can smell like garbage or worse.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Dave Russell&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:david.russell@sverigesradio.se"&gt;david.russell@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 13:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7918369</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T13:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>بعض الفتيات العراقيات السويديات يتم تزويجهن قسراً خارج السويد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926060</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;في كل عام يتم اصطحاب العديد من النساء والفتيات السويديات العراقيات من قبل عائلاتهن حيث يتم تزويجهن ضد إرادتهن.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ووثقت منظمة حرية المرأة في العراق في السنوات الأخيرة نحو 30 حالة لكن الأرقام قد تكون أكثر.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تقول سورات ليث من المنظمة إن النساء ينخدعن من قبل أسرهن  وفي كثير من الحالات يتم عزلهن من قبل أسرهن الجديدة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/d13ae38f-1dc2-4458-97bc-5bb850b3fb69.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;سورات ليث من منظمة حرية المرأة في العراق.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141433&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;بعض الفتيات العراقيات السويديات يتم تزويجهن قسراً خارج السويد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;في كل عام يتم اصطحاب العديد من النساء والفتيات السويديات العراقيات من قبل عائلاتهن حيث يتم تزويجهن ضد إرادتهن.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ووثقت منظمة حرية المرأة في العراق في السنوات الأخيرة نحو 30 حالة لكن الأرقام قد تكون أكثر.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تقول سورات ليث من المنظمة إن النساء ينخدعن من قبل أسرهن  وفي كثير من الحالات يتم عزلهن من قبل أسرهن الجديدة.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;يمامة الهواري&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:yamama.alhowari@sverigesradio.se"&gt;yamama.alhowari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;يوهان ماتياس سوماشتروم&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 12:54:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926060</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T12:54:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>یاساکانی ئیقامەی کار تووندتر دەکرێن</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926198</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئەمڕۆ حکومەت پێشنیارێکی خستە بەردەست بۆ ئەوەی پێش لە کەڵکوەرگرتنی نابەجێی خەڵکی بیانی لە بازاڕی کاری سویددا بگرێت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بۆ نمونە حکومەت لە پێشنیارەکەیدا داوای گڕێبەستی هەمیشەیی دەکات بۆ ئەو کەسانەی کە وەک هێزی کار دێنە سوید.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;پێشنیار بە دەزگای کۆچ کراوە کە کە بتوانێ داوای زانیاری لەبارەی مەرجەکانی کارکردنی کرێکاران و کارمەندان لە خاوەن کارەکان بکات و لە ئەگەری پێنەدانی زانیاری سزایان بدات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/8720203e-86b4-4a4d-9531-8ca5f103b0fb.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;یاساکانی ئیقامەی کار تووندتر دەکرێن.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141639&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;یاساکانی ئیقامەی کار تووندتر دەکرێن&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئەمڕۆ حکومەت پێشنیارێکی خستە بەردەست بۆ ئەوەی پێش لە کەڵکوەرگرتنی نابەجێی خەڵکی بیانی لە بازاڕی کاری سویددا بگرێت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بۆ نمونە حکومەت لە پێشنیارەکەیدا داوای گڕێبەستی هەمیشەیی دەکات بۆ ئەو کەسانەی کە وەک هێزی کار دێنە سوید.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;پێشنیار بە دەزگای کۆچ کراوە کە کە بتوانێ داوای زانیاری لەبارەی مەرجەکانی کارکردنی کرێکاران و کارمەندان لە خاوەن کارەکان بکات و لە ئەگەری پێنەدانی زانیاری سزایان بدات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 12:40:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926198</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T12:40:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>جایزه­ ای بخاطر تهیه گزارش از رویدادهای افغانستان</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926203</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;نایلا سلیم، خبرنگاری که برای تهیه گزارش­ هایی از افغانستان تلاش کرده بود، موفق به دریافت جایزه­ اکوت برای سال ۲۰۲۱ شد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;او در تهیه برخی از این گزارش­ ها با&amp;nbsp; خبرنگاران بخش فارسی، دری رادیو سوئد شکیلا عیدی ­زاده و مسعود قیام، همکاری کرده بود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این جایزه به شکیلا عیدی­ زاده و مسعود قیام نیز برای تهیه­ ی گزارش ­هایی مهم از افغانستان اهدا شد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/00ab1302-8a42-4d56-9b3b-f3e9e4ce8def.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141640&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;جایزه ای بخاطر تهیه گزارش از رویدادهای افغانستان&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;نایلا سلیم، خبرنگاری که برای تهیه گزارش­ هایی از افغانستان تلاش کرده بود، موفق به دریافت جایزه­ اکوت برای سال ۲۰۲۱ شد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;او در تهیه برخی از این گزارش­ ها با&amp;nbsp; خبرنگاران بخش فارسی، دری رادیو سوئد شکیلا عیدی ­زاده و مسعود قیام، همکاری کرده بود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این جایزه به شکیلا عیدی­ زاده و مسعود قیام نیز برای تهیه­ ی گزارش ­هایی مهم از افغانستان اهدا شد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 12:40:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926203</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T12:40:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Booliiska oo helay xogo badan oo qarsoodi ah iyagoo adeegsanaya app</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926026</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Booliiska Sweden aqoonsatay ku dhowaad&amp;nbsp;1000 dambiilayaal ah, oo isticmaalay APP-ka qarsoodiga ah ee loo yaqaanno Sky xilli ay laamaha amaanku shabaq u dhigeen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Linda H. Staaf oo ah Madaxa Qaybta Sirdoonka, Waaxda Howlgalinta Qaranka ee Booliska ee magaceeda loo yaqaano Noa, ayaa ka hadleysa;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;”Tani waxay muhiimad wayn u leedahay sida aan uga shaqeyno si aan u ogaano fal-dembiyeedyada, ayay tiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/32d37de5-dc18-4735-8cba-6c12a44436d0.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Qof kombuyuutar wax ku qoraya.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141383&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Booliiska oo helay xogo badan oo qarsoodi ah iyagoo adeegsanaya app&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Booliiska Sweden aqoonsatay ku dhowaad&amp;nbsp;1000 dambiilayaal ah, oo isticmaalay APP-ka qarsoodiga ah ee loo yaqaanno Sky xilli ay laamaha amaanku shabaq u dhigeen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Linda H. Staaf oo ah Madaxa Qaybta Sirdoonka, Waaxda Howlgalinta Qaranka ee Booliska ee magaceeda loo yaqaano Noa, ayaa ka hadleysa;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;”Tani waxay muhiimad wayn u leedahay sida aan uga shaqeyno si aan u ogaano fal-dembiyeedyada, ayay tiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Mariela Quintana &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Melin"&gt;&lt;strong&gt;Melin&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:mariela.quintana_melin@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;mariela.quintana_melin@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;somaliska@sr.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 12:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926026</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T12:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Samo sakova deshto ano kolektivno transporti akhari e maska</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926162</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ko anglune dive akalje masekose ano detsembri andjepe i rekomendatsija sare kotar 18 bersh thaj o phurederdera djena kola so djana ko drom e kolektivno transporteja te akharen e mujese arakhibase maske.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar 1 200 djene ano autobusia, vozija thaj tunelbana, samo sakova 10-to manush hine lje upropeste i maska koja so arakhi kotar o virus covid-19.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;I Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten/ ki sastipasi agentsija ani Shvedija, phenela “Akija tsifra mangelape te ovel pouci.”&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri:Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/b24fb0a8-675b-49ea-b3aa-1e883871ba1f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Få använder munskydd vid trängsel i kollektivtrafiken&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141458&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Samo sakova deshto ano kolektivno transporti akhari e maska&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ko anglune dive akalje masekose ano detsembri andjepe i rekomendatsija sare kotar 18 bersh thaj o phurederdera djena kola so djana ko drom e kolektivno transporteja te akharen e mujese arakhibase maske.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar 1 200 djene ano autobusia, vozija thaj tunelbana, samo sakova 10-to manush hine lje upropeste i maska koja so arakhi kotar o virus covid-19.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;I Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten/ ki sastipasi agentsija ani Shvedija, phenela “Akija tsifra mangelape te ovel pouci.”&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri:Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 12:18:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926162</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T12:18:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Akana duj var poduter covidnasvalje kotar so hine ko masek so nakhlja</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926108</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar o novembri masek dji akana e covid nasvaljengi tsifra ulji duj droma pobari, mothovi o rezultati kotar o nevo rodipe so cerdja o Region Skåne.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ko sascaribe kotar covid-19 ano bolnitse ano teluno kotor e Shedijako akana pasljona 97 djene. Mashkar oljende 10 djene tane ko intezivno sascaribe.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar o jekhto dive ano avutno kurko sare so isiljen 18 bersha thaj o phrudera save so lelje o solduj vaktsine angljeder o 6 masek akana ka shaj te ceren pese o termini asi 3-to vaktsina.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/9700fc59-170d-4c5e-ad56-9420a1752f3e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Fördubbling av covidpatienter under december&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141492&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Akana duj var poduter covidnasvalje kotar so hine ko masek so nakhlja&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar o novembri masek dji akana e covid nasvaljengi tsifra ulji duj droma pobari, mothovi o rezultati kotar o nevo rodipe so cerdja o Region Skåne.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ko sascaribe kotar covid-19 ano bolnitse ano teluno kotor e Shedijako akana pasljona 97 djene. Mashkar oljende 10 djene tane ko intezivno sascaribe.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kotar o jekhto dive ano avutno kurko sare so isiljen 18 bersha thaj o phrudera save so lelje o solduj vaktsine angljeder o 6 masek akana ka shaj te ceren pese o termini asi 3-to vaktsina.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 11:34:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926108</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T11:34:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Teenager sentenced for school knife attack</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926033</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;A 15-year-old boy found guilty of attempted murder following a knife attack on a teacher in August has been sentenced to two and a half years of closed juvenile care at a special youth detention centre.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Lund District Court said the teenager, who had planned to attack more people at the school but changed his mind, would have been sentenced to life imprisonment if he had been an adult.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;According to the court, the boy had stated that over a long period of time he had developed a hatred of Muslims, Jews and homosexuals.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/a57bd05d-cdc9-4a7a-b787-4cf35258c1e4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;The boy was wearing a mask and helmet which had a camera attached.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141430&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Teenager sentenced for school knife attack&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;A 15-year-old boy found guilty of attempted murder following a knife attack on a teacher in August has been sentenced to two and a half years of closed juvenile care at a special youth detention centre.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Lund District Court said the teenager, who had planned to attack more people at the school but changed his mind, would have been sentenced to life imprisonment if he had been an adult.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;According to the court, the boy had stated that over a long period of time he had developed a hatred of Muslims, Jews and homosexuals.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 11:24:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926033</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T11:24:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Försäkringskassan: Kumannaan ayay lacaguhu dib uga dhici doonaan</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926114</link>
      <description>&lt;p&gt;Waxaa uu cadaadis ba’ani saaran yahay Hay’adda Caymiska Bulshada ee Försäkringskassan, iyadoo ay shaqaaluhu si joogto ah u shaqeeyaan xitaa maalmaha fasaxa ah.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Alexandra Wallin, waa Madax-howleedka Horumarinta iyo Taageerada ee qaybta Carrruurta &amp;amp; Qoyska ugu qaybsan Försäkringskassan.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;‘’Dad badani lacagohooda waa heli doonaan, balse waxaa jiraya qayb yar oo ay tahay inay sugaan ilaa 27-ka Diseembar.’’&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/ff778dc0-fa97-4afa-855b-e1935ab8e557.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Alexandra Wallin, waa Madax-howleedka Horumarinta iyo Taageerada ee qaybta Carrruurta &amp; Qoyska ugu qaybsan Försäkringskassan.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141468&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Försäkringskassan: Kumannaan ay lacaguhu dib uga dhici doonaan&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Waxaa uu cadaadis ba’ani saaran yahay Hay’adda Caymiska Bulshada ee Försäkringskassan, iyadoo ay shaqaaluhu si joogto ah u shaqeeyaan xitaa maalmaha fasaxa ah.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Alexandra Wallin, waa Madax-howleedka Horumarinta iyo Taageerada ee qaybta Carrruurta &amp;amp; Qoyska ugu qaybsan Försäkringskassan.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;‘’Dad badani lacagohooda waa heli doonaan, balse waxaa jiraya qayb yar oo ay tahay inay sugaan ilaa 27-ka Diseembar.’’&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Josipa Kesic&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:josipa.kesic@sverigesradio.se
"&gt;josipa.kesic@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Somali@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 11:20:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926114</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T11:20:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>پیشنهاد برای تغییر قانون مهاجرت نیروی کار به سوئد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926084</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت، پیشنهاد جدیدی ارائه داده است تا از سوء­استفاده از مهاجران نیروی کار در بازار کار سوئد، جلوگیری شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از این پس دعوت به کار با شرایط نامشخص و غیردقیق پذیرفته نخواهدشد و قرارداد استخدام با مهاجر نیروی کار ضروری خواهد بود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;کارفرما موظف به دادن اطلاعات مربوط به مهاجر نیروی کار به اداره مهاجرت است و در غیر این صورت می­تواند جریمه شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/2ef56a67-d70a-457e-a1c1-d01658da9a1f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141455&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;پیشنهاد برای تغییر قانون مهاجرت نیروی کار به سوئد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دولت، پیشنهاد جدیدی ارائه داده است تا از سوء­استفاده از مهاجران نیروی کار در بازار کار سوئد، جلوگیری شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از این پس دعوت به کار با شرایط نامشخص و غیردقیق پذیرفته نخواهدشد و قرارداد استخدام با مهاجر نیروی کار ضروری خواهد بود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;کارفرما موظف به دادن اطلاعات مربوط به مهاجر نیروی کار به اداره مهاجرت است و در غیر این صورت می­تواند جریمه شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 11:06:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926084</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T11:06:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Gilabel cirdel taj vi kelel</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7926086</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E Anette Åkerlund si jek romni anda e kale grupa, voj traji ando Helsingfors Finlando.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Voj gilabel, kelel aj vi cirdel instrumentura ande ruzni romane stilura.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Klassisk taj flamengo piano si feri uni anda instrumentura kaj cirdel.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/db753583-98a6-4a9b-ae26-113c5508d130.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141436&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;anette  sångerska&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E Anette Åkerlund si jek romni anda e kale grupa, voj traji ando Helsingfors Finlando.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Voj gilabel, kelel aj vi cirdel instrumentura ande ruzni romane stilura.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Klassisk taj flamengo piano si feri uni anda instrumentura kaj cirdel.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Reporter: Margrethe Balok&lt;/p&gt;
&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:margrethe.balok@sr.se" target="_self"&gt;margrethe.balok@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 11:02:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7926086</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T11:02:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Dembiilayaasha ajnabiga ah oo xabsiyada ku dhameysan doona dalalkooda</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925959</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dowladda ayaa waxay doonaysaa in ay sharci adag soo saarto si muwaadiniin badan oo ajaanib ah oo danbi ku galay Sweden loogu gudbiyo xabsiyada dalalkooda.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tani waxay boosas badan u bannayn doontaa dadka Iswidhishka ah ee xukunnada lagu rido; sida uu sheegay Wasiirka Caddaaladda ahna Wasiirka Arrimaha Gudaha Morgan Johansson;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Si fudud waxaan u baahan nahay in xabsiyadeena ay ku jiraan dambiilayaasheenu," ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/323f969e-cbd9-491c-9a4a-ac603fc743b4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Xabsi ku yaala NorrTälje.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141300&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Dembiilayaasha ajnabiga ah oo xabsiyada ku dhameysan doona dalalkooda&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dowladda ayaa waxay doonaysaa in ay sharci adag soo saarto si muwaadiniin badan oo ajaanib ah oo danbi ku galay Sweden loogu gudbiyo xabsiyada dalalkooda.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tani waxay boosas badan u bannayn doontaa dadka Iswidhishka ah ee xukunnada lagu rido; sida uu sheegay Wasiirka Caddaaladda ahna Wasiirka Arrimaha Gudaha Morgan Johansson;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Si fudud waxaan u baahan nahay in xabsiyadeena ay ku jiraan dambiilayaasheenu," ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Lova &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Olsson"&gt;&lt;strong&gt;Olsson&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:lova.olsson@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;lova.olsson@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;somaliska@sr.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 10:20:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925959</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T10:20:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>حکومەت دەیەوێت تاونکارانی بیانی سزاکەیان لە وەڵاتانی خۆیان تێپەڕبکەن</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925981</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حکومەت بەنیازە یاساکانی سەبارەت بە هاوڵاتیانی بیانی تووندتر بکاتەوە، بەجۆرێک ئەو کەسانەی کە سزای تاوان لە سوید وەردەگرن بنێردرێنەوە زیندانەکانی وەڵاتانی خۆیان بۆ تێپەڕکردنی سزاکەیان.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وەزیری داد و ناوخۆی سوید مورگان یوهانسۆن: پێویستیمان بە زیندانەکانی خۆمان هەیە بۆ تاوانکارانی ئێرە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئامانج لە تووندکردنەوەی یاساکان ئاسانترکردنی گواستنەوەی جێبەجێکردنی سزایە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/ad70314e-e348-476a-ad08-891ad0380be3.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;حکومەت دەیەوێت تاونکارانی بیانی سزاکەیان لە وەڵاتانی خۆیان تێپەڕبکەن.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141320&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;حکومەت دەیەوێت تاونکارانی بیانی سزاکەیان لە وەڵاتانی خۆیان تێپەڕبکەن&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حکومەت بەنیازە یاساکانی سەبارەت بە هاوڵاتیانی بیانی تووندتر بکاتەوە، بەجۆرێک ئەو کەسانەی کە سزای تاوان لە سوید وەردەگرن بنێردرێنەوە زیندانەکانی وەڵاتانی خۆیان بۆ تێپەڕکردنی سزاکەیان.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;وەزیری داد و ناوخۆی سوید مورگان یوهانسۆن: پێویستیمان بە زیندانەکانی خۆمان هەیە بۆ تاوانکارانی ئێرە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئامانج لە تووندکردنەوەی یاساکان ئاسانترکردنی گواستنەوەی جێبەجێکردنی سزایە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 10:13:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925981</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T10:13:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>شروط صارمة على هجرة العمل إلى السويد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925923</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;قواعد أكثر صرامة لهجرة اليد العاملة، ومن يأتي للسويد عن طريق عقود عمل، تستعد الحكومة حاليًا لفرضها.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;وزير الاندماج والهجرة &lt;/strong&gt;أشار على هامش مؤتمره اليوم للإذاعة، أن من سيتقدم للحصول على إقامة عمل في السويد عليه تقديم أولًا عقد عمل يطابق تمامًا الشروط التي تفرضها مصلحة الهجرة السويدية.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;كما يجب أن تكون &lt;strong&gt;مصلحة الهجرة السويدية&lt;/strong&gt; قادرة على أن تطالب صاحب العمل بالتحقق والإبلاغ عن ظروف المهاجر المعيشية.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/c2a2517a-0da4-42c2-84f7-420b65da635e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;صورة تعبيرية. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141305&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;شروط صارمة على هجرة العمل إلى السويد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;قواعد أكثر صرامة لهجرة اليد العاملة، ومن يأتي للسويد عن طريق عقود عمل، تستعد الحكومة حاليًا لفرضها.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;وزير الاندماج والهجرة &lt;/strong&gt;أشار على هامش مؤتمره اليوم للإذاعة، أن من سيتقدم للحصول على إقامة عمل في السويد عليه تقديم أولًا عقد عمل يطابق تمامًا الشروط التي تفرضها مصلحة الهجرة السويدية.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;كما يجب أن تكون &lt;strong&gt;مصلحة الهجرة السويدية&lt;/strong&gt; قادرة على أن تطالب صاحب العمل بالتحقق والإبلاغ عن ظروف المهاجر المعيشية.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:مدبولي￼Shaima.madboly@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;مدبولي&lt;br&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Ekot"&gt;&lt;strong&gt;Ekot&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:ekot@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br&gt;ekot@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 10:01:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925923</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T10:01:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Shuruudo adag oo lagu soo rogey dadka Sweden usoo shaqo tegaya</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925921</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dawladda Sweden ayaa soo jeedinaysa tillaabooyin ku saabsan in la adkeeyo sharciyada shaqaalaha loo keensanayo qaabka suuqa madoow.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;In uu qofku shaqo helay oo qur ihi kuma filnaan doonto, ayuu yiri wasiirka Is Dhexgalka iyo Socdaalka Anders Ygeman oo shir jaraa'id qabtay.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Halka ay dowladdu ka duuleyso ayaa ah in Sweden aysan marnaba la hardamin mushaar yari iyo mushaar xumo.'' - Ygeman.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/c6ba40bb-1548-4b6b-810d-7f0c4e039e70.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Qof darbi midibeynaya.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141223&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Shuruudo adag oo lagu soo rogey dadka Sweden usoo shaqo tegaya&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dawladda Sweden ayaa soo jeedinaysa tillaabooyin ku saabsan in la adkeeyo sharciyada shaqaalaha loo keensanayo qaabka suuqa madoow.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;In uu qofku shaqo helay oo qur ihi kuma filnaan doonto, ayuu yiri wasiirka Is Dhexgalka iyo Socdaalka Anders Ygeman oo shir jaraa'id qabtay.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Halka ay dowladdu ka duuleyso ayaa ah in Sweden aysan marnaba la hardamin mushaar yari iyo mushaar xumo.'' - Ygeman.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Ekot"&gt;&lt;strong&gt;Ekot&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:ekot@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;ekot@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Somali@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 09:43:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925921</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T09:43:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>مصنع بطاريات جديد في خوهاراد - 3000 وظيفة جديدة</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925919</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سوف يتم إنشاء مصنع بطاريات دولي في سفينلونغا في خوهاراد الأمر الذي سوف يتيح قرابة 300 وظيفة جديدة في المنطقة. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ماغنوس نيلسون، مديربلدية سفينلونغا، لا يرد الإفصاح عن اسم الشركة التي ستؤسس نفسها في السويد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"نتطلع إلى اتخاذ الخطوة التالية في تطوير هذه المؤسسة إلى قصة نجاح لجميع الأطراف المعنية"&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/565a5257-75aa-453d-bfcb-5bde428fe0ab.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;مصنع بطاريات جديد في خوهاراد.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141269&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;مصنع بطاريات جديد في خوهاراد - 3000 وظيفة جديدة&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سوف يتم إنشاء مصنع بطاريات دولي في سفينلونغا في خوهاراد الأمر الذي سوف يتيح قرابة 300 وظيفة جديدة في المنطقة. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ماغنوس نيلسون، مديربلدية سفينلونغا، لا يرد الإفصاح عن اسم الشركة التي ستؤسس نفسها في السويد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"نتطلع إلى اتخاذ الخطوة التالية في تطوير هذه المؤسسة إلى قصة نجاح لجميع الأطراف المعنية"&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;يمامة الهواري&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:yamama.alhowari@sverigesradio.se
"&gt;yamama.alhowari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;فيليام لومان&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:william.laumann@sverigesradio.se
"&gt;william.laumann@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 09:39:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925919</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T09:39:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Vi jekh krechuno telal e pandemia</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7620940</link>
      <description>&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Adjes si dar si briga khaj but manusha sostar pase jekh&amp;nbsp; bers nakhel la Luamki pandemia phe o Corona virus.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Vi o krechuno adjes site inkrelpe ande pala restrekciji.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;"Le prhalenca vorbinas phe o telefono"&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/da606d9d-bfff-42ed-8394-d7832716e92e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;SAR E ROMA TELAL E PANDEMIA IKEREN O KRECHUNO THELA PANDEMIA&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=7631497&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;O krechuno inkrelpe pala restrekcia&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Adjes si dar si briga khaj but manusha sostar pase jekh&amp;nbsp; bers nakhel la Luamki pandemia phe o Corona virus.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Vi o krechuno adjes site inkrelpe ande pala restrekciji.&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;"Le prhalenca vorbinas phe o telefono"&amp;nbsp;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p&gt;Agnes Lakatos&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:agnes.lakatos@sr.se" target="_self"&gt;agnes.lakatos@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 09:37:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7620940</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T09:37:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Proposal: More foreign prisoners should serve sentences in home countries</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925883</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The government wants to tighten the law, so that more foreign citizens who have been convicted of crimes in Sweden can be transferred to prisons in their home country.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"We simply need our own prisons for our own criminals," says Minister of Justice and Home Affairs Morgan Johansson.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The current requirement that a transfer be "appropriate" is removed from the government's proposal.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/edc01886-bd9b-4611-a246-823991b1a8c7.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141219&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Proposal: More foreign prisoners should serve sentences in home countries&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The government wants to tighten the law, so that more foreign citizens who have been convicted of crimes in Sweden can be transferred to prisons in their home country.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"We simply need our own prisons for our own criminals," says Minister of Justice and Home Affairs Morgan Johansson.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The current requirement that a transfer be "appropriate" is removed from the government's proposal.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Lova Olsson&lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:lova.olsson@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br&gt;lova.olsson@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 09:36:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925883</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T09:36:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>انتقال مجرمان زندانی خارجی از سوئد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925909</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;با انجام تغییراتی در قانون موجود، امکان انتقال مجرمان خارجی زندانی در سوئد، بیشتر می­شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حدود ۸۰۰ مجرم از کشورهای دیگر اتحادیه اروپا در سوئد زندانی هستند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به گفته وزیر دادگستری، با انتقال این زندانیان به کشورهایشان، محل­های بیشتری برای نگه­داری زندانیان داخلی فراهم می­شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/8ea59a26-2620-46a6-9d38-ddd4fb5b2081.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141210&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;انتقال مجرمان زندانی خارجی از سوئد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;با انجام تغییراتی در قانون موجود، امکان انتقال مجرمان خارجی زندانی در سوئد، بیشتر می­شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حدود ۸۰۰ مجرم از کشورهای دیگر اتحادیه اروپا در سوئد زندانی هستند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به گفته وزیر دادگستری، با انتقال این زندانیان به کشورهایشان، محل­های بیشتری برای نگه­داری زندانیان داخلی فراهم می­شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 09:32:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925909</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T09:32:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>الآلاف لن يحصلوا على تعويضاتهم قبل عيد الميلاد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925861</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عمِل موظفو صندوق التأمينات الاجتماعية Försäkringskassan في المساء وعطلات نهاية الأسبوع ليتمكنوا من معالجة العدد المتزايد من طلبات التعويض.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ولكن على الرغم من ذلك لا يتوفر الوقت للبت بطلبات 6000 شخص، لتلقي التعويض قبل عيد الميلاد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تقول أليكسندرا فالين مديرة قسم الطفل والعائلة في صندوق التأمينات الاجتماعية أن الغالبية سوف يحصلون على التعويضات في الوقت المحدد لكن هناك فئة يجب ان تنتظر.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/bfa4d7d2-6098-404b-940d-aeee75deb5d9.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;اليسكندرا فالين، مديرة قسم الطفل والعائلة في مصلحة التأمينات الاججتماعية.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141169&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;الآلاف لن يحصلوا على تعويضاتهم قبل عيد الميلاد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;عمِل موظفو صندوق التأمينات الاجتماعية Försäkringskassan في المساء وعطلات نهاية الأسبوع ليتمكنوا من معالجة العدد المتزايد من طلبات التعويض.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ولكن على الرغم من ذلك لا يتوفر الوقت للبت بطلبات 6000 شخص، لتلقي التعويض قبل عيد الميلاد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تقول أليكسندرا فالين مديرة قسم الطفل والعائلة في صندوق التأمينات الاجتماعية أن الغالبية سوف يحصلون على التعويضات في الوقت المحدد لكن هناك فئة يجب ان تنتظر.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;يمامة الهواري&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:yamama.alhowari@sverigesradio.se"&gt;yamama.alhowari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;يوسيبا كيسيتش&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:josipa.kesic@sverigesradio.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:josipa.kesic@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;josipa.kesic@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 08:55:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925861</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T08:55:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>إيكوت: عدد قليل يتبع توصيات الدولة بارتداء الكمامة في المواصلات العامة</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925858</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يتبع واحد فقط من بين كل عشرة أشخاص في وسائل النقل العام توصية الدولة بارتداء الكمامات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بحسب إحصاء أعده قسم الأخبار في الإذاعة &lt;strong&gt;إيكوت&lt;/strong&gt; معتمدًا على مقابلات مع الناس في وسائل النقل العام.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;توصية الدولة بارتداء الكمامات في المواصلات العامة تم تقديمها الشتاء الماضي بعد تفشي فيروس كورونا، ثم سحبها خلال الصيف، وأعيد طرحها مجددًا في أوائل ديسمبر- كانون الأول الجاري.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/08a09954-c17f-4d37-b1cc-8905b16a166f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141166&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;إيكوت: عدد قليل يتبع توصيات الدولة بإرتداء الكمامة في المواصلات العامة&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;يتبع واحد فقط من بين كل عشرة أشخاص في وسائل النقل العام توصية الدولة بارتداء الكمامات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بحسب إحصاء أعده قسم الأخبار في الإذاعة &lt;strong&gt;إيكوت&lt;/strong&gt; معتمدًا على مقابلات مع الناس في وسائل النقل العام.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;توصية الدولة بارتداء الكمامات في المواصلات العامة تم تقديمها الشتاء الماضي بعد تفشي فيروس كورونا، ثم سحبها خلال الصيف، وأعيد طرحها مجددًا في أوائل ديسمبر- كانون الأول الجاري.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;شيماء&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:مدبوليShaima.madboly@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;مدبولي&lt;br&gt;Shaima.madboly@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;إيساك كرونا&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:isak.krona@sverigesradio.se"&gt;isak.krona@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 08:53:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925858</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T08:53:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Derfeta 3 000 karên nû çêdibe</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925848</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Şîrketa batteriyan a navneteweyî hewl dide li herêma Svenljunga fabrîkaya çêkirina batteriyan ava bike. Avakirina vê fabrîkayê derfeta 3&amp;nbsp;000 karên nû çêdike.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Şefê belediyeya Svenljunga Magnus Nilsson halê hazir naxwaze navê wê şîrketa ku dixwaze li herêmê were avakirin, bilêv bike.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Magnus Nilsson dibêje, em dixwazin avakirina vê şîrketê ji bo hemû aliyan serkeftî be û em li benda gava piştî avakirinê ne.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/184bbf08-6f5d-467e-be47-0aa4d7fc6809.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Fabrîkayek nû ya batteriyan derfeta 3 000 karî diafirîne. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8141156&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Derfeta 3 000 karên nû çêdibe&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Şîrketa batteriyan a navneteweyî hewl dide li herêma Svenljunga fabrîkaya çêkirina batteriyan ava bike. Avakirina vê fabrîkayê derfeta 3&amp;nbsp;000 karên nû çêdike.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Şefê belediyeya Svenljunga Magnus Nilsson halê hazir naxwaze navê wê şîrketa ku dixwaze li herêmê were avakirin, bilêv bike.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Magnus Nilsson dibêje, em dixwazin avakirina vê şîrketê ji bo hemû aliyan serkeftî be û em li benda gava piştî avakirinê ne.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Zeki Aydin&lt;br&gt;zeki.aydin@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 08:45:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925848</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T08:45:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Too few wearing face masks on crowded public transport</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925509</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Few in Sweden follow the recommendation from the Public Health Agency to wear a face mask on crowded public transport.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Only one in ten adults were wearing a mask when Swedish Radio News, together with local P4 news stations, counted more than 1,200 passengers throughout the country travelling on public transport.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;About the one-in-ten figure, Britta Björkholm at the Public Health Agency says: “It should be higher”.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/d3406552-2ef6-41b5-98c8-e79bfbef002f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140413&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Too few earing face masks on crowded public transport&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Few in Sweden follow the recommendation from the Public Health Agency to wear a face mask on crowded public transport.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Only one in ten adults were wearing a mask when Swedish Radio News, together with local P4 news stations, counted more than 1,200 passengers throughout the country travelling on public transport.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;About the one-in-ten figure, Britta Björkholm at the Public Health Agency says: “It should be higher”.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 08:31:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925509</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T08:31:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Savo julbord has tu?</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6042266</link>
      <description>&lt;p&gt;Krechuno pashiol thaj kodo kerel ke so maj but manush khidden pe te djan te han Julbord ando Shvedo.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/4a359649-d617-447e-af5d-862facbc8989.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Andra föredrar ett alternativt julbord eller ett helt vegetariskt julbord!? Vad tycker du!? &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5170219&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Pansh var lel pe habe pa julbord"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Krechuno pashiol thaj kodo kerel ke so maj but manush khidden pe te djan te han Julbord ando Shvedo.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mindig si e klassicne krechuneske habenata po julbord sar julskinka, prinskorv thaj Janssonsfrestelse,&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Akanak kerdjilas pe vi jekh trend ando Shvedo khaj e manush mangen maj kaver habe po julbord thaj atunchi mangel pe vegetaricno habe, vaj maj ekologicno.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Pasha kodo chi djenen but manush sar si te hal pe kana djal pe po julbord.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jens Dolk inkrel jekh restorano ando Stockholm thaj vov phenel sar si te hal pe kana avel pe te has krechunesko habe - julbord ando Shvedo.&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Adam Szoppe&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:adam.szoppe@sr.se"&gt;adam.szoppe@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 08:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/6042266</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T08:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>کودکانی که از والدین‌شان به اجبار گرفته می‌شود</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7919020</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اداره خدمات اجتماعی (socialtjänst) نهاد پرقدرت و یکی از رکن‌های مهم کمون‌ها در ارائه خدمات اجتماعی است که بخش مهم از نظام رفاهی سویدن را تشکیل می‌دهد. یکی از حوزه‌های کاری اداره خدمات اجتماعی اطمینان از وضعیت خوب خانواده‌ها و تامین حقوق کودکان و نوجوانان است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;آمار نشان می‌دهد که احتمال گرفتن اجباری کودکان از خانواده های خارجی‌تبار تقریبا دو برابر در مقایسه با یک خانواده سویدنی است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;فاطمه، با نام مستعار، مادر ۲۶ ساله ساکن شهری در شمال سویدن است که سال گذشته به دلیل بیماری که داشت دو کودک اش را به اداره خدمات اجتماعی سپرد. اکنون دادگاه به او گفته است که نمی‌تواند سرپرستی کودکان را دوباره به دست بگیرد. جزییات بیشتر را در گزارش بشنوید.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/013b091a-f31a-4211-b915-06480d06f7bb.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;احتمال گرفتن اجباری کودکان از خانواده های خارجی تبار تقریبا دو برابر در مقایسه با یک خانواده سویدنی است.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8131809&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;کودکانی که از والدین‌شان به اجبار گرفته می‌شود&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اداره خدمات اجتماعی (socialtjänst) نهاد پرقدرت و یکی از رکن‌های مهم کمون‌ها در ارائه خدمات اجتماعی است که بخش مهم از نظام رفاهی سویدن را تشکیل می‌دهد. یکی از حوزه‌های کاری اداره خدمات اجتماعی اطمینان از وضعیت خوب خانواده‌ها و تامین حقوق کودکان و نوجوانان است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;آمار نشان می‌دهد که احتمال گرفتن اجباری کودکان از خانواده های خارجی‌تبار تقریبا دو برابر در مقایسه با یک خانواده سویدنی است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;فاطمه، با نام مستعار، مادر ۲۶ ساله ساکن شهری در شمال سویدن است که سال گذشته به دلیل بیماری که داشت دو کودک اش را به اداره خدمات اجتماعی سپرد. اکنون دادگاه به او گفته است که نمی‌تواند سرپرستی کودکان را دوباره به دست بگیرد. جزییات بیشتر را در گزارش بشنوید.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 07:38:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7919020</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-22T07:38:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>زیاتر لە ٤٠٠ کەس تەرمەکانیان بە مردوویی لەماڵدا دۆزراوەتەوە</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925500</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە ساڵی ٢٠١٨وە تا ٢٠٢٠ زیاتر لە ٤٠٠ کەس لە ماڵەکانیاندا مردوون و بۆ ماوەی لانیکەم مانگێک تەرمەکانیان بە مردوویی لە ماڵدا کەوتووە بێ ئەوەی هیچ زەنگێکی ئاگادارکردنەوە لەبارەی نەمانیان لێبدرێت، ئەمە بەدواداچوونێکی تەلەڤزیۆنی svt نیشانی دەدات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بە پێی لێکۆڵینەوەکە نزیکەی ١٠ تەرم&amp;nbsp;بۆ ساڵێک زیاتر لەسەر زەوی ماونەتەوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە نۆڤەمبەری ئەمساڵدا تەرمی کەسێک لە باشوری ستۆکهۆڵم دۆزرایەوە کە دوو ساڵ بوو مردبوو.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/4470d95b-8082-4477-adea-2dc1db2e5f66.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;زیاتر لە ٤٠٠ کەس تەرمەکانیان بە مردوویی لەماڵدا دۆزراوەتەوە.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140422&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;زیاتر لە ٤٠٠ کەس تەرمەکانیان بە مردوویی لەماڵدا دۆزراوەتەوە&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە ساڵی ٢٠١٨وە تا ٢٠٢٠ زیاتر لە ٤٠٠ کەس لە ماڵەکانیاندا مردوون و بۆ ماوەی لانیکەم مانگێک تەرمەکانیان بە مردوویی لە ماڵدا کەوتووە بێ ئەوەی هیچ زەنگێکی ئاگادارکردنەوە لەبارەی نەمانیان لێبدرێت، ئەمە بەدواداچوونێکی تەلەڤزیۆنی svt نیشانی دەدات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بە پێی لێکۆڵینەوەکە نزیکەی ١٠ تەرم&amp;nbsp;بۆ ساڵێک زیاتر لەسەر زەوی ماونەتەوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە نۆڤەمبەری ئەمساڵدا تەرمی کەسێک لە باشوری ستۆکهۆڵم دۆزرایەوە کە دوو ساڵ بوو مردبوو.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 16:06:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925500</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T16:06:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Train cancellations to continue until New Year's, maybe longer</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925361</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Train company SJ is continuing to cancel departures until New Year's and possibly longer, reports &lt;a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BjvzGG/tagkaoset-fortsatter--sj-staller-in-tag-fram-till-nyar"&gt;Aftonbladet&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Lines between Stockholm-Gothenburg, Malmö-Uppsala, and Linköping-Gävle are primarily affected, according to the newspaper.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;On Monday,  SJ press officer Anton Almqvist-Källén told local station SR P4 Östergötland that absences due to illness made it difficult to implement their plans in terms of train service.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/14d9bc47-dbb7-4915-b52b-7c04665adcd4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;File photo.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140291&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Train cancellations to continue until New Year's, maybe longer&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Train company SJ is continuing to cancel departures until New Year's and possibly longer, reports &lt;a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BjvzGG/tagkaoset-fortsatter--sj-staller-in-tag-fram-till-nyar"&gt;Aftonbladet&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Lines between Stockholm-Gothenburg, Malmö-Uppsala, and Linköping-Gävle are primarily affected, according to the newspaper.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;On Monday,  SJ press officer Anton Almqvist-Källén told local station SR P4 Östergötland that absences due to illness made it difficult to implement their plans in terms of train service.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 16:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925361</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T16:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>السويد تسمح بتطعيم الأطفال دون سن الـ12 عامًا بداية يناير</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925333</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;توصي &lt;strong&gt;هيئة الصحة العامة السويدية&lt;/strong&gt; الآن بتطعيم الأطفال الذين تتراوح أعمارهم بين سن الـ 5 إلى الـ11 عامًا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هذه التوصية تشمل أكثر أولئلك الأطفال المعرضين بشكل خاص لخطر الإصابة بعدوى فيروس &lt;strong&gt;كوفيد-19&lt;/strong&gt; وأمراض الجهاز التنفسي الأخرى.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سيبدأ تطعيم الأطفال دون هذه السن (12 عامًا) بداية من العام المقبل يناير- كانون الثاني.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/b64e2f20-a43a-4f50-87bf-1480ec066a55.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;من الأرشيف.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140196&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;السويد تسمح بتطعيم الأطفال دون سن الـ12 عامًا بداية يناير&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;توصي &lt;strong&gt;هيئة الصحة العامة السويدية&lt;/strong&gt; الآن بتطعيم الأطفال الذين تتراوح أعمارهم بين سن الـ 5 إلى الـ11 عامًا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هذه التوصية تشمل أكثر أولئلك الأطفال المعرضين بشكل خاص لخطر الإصابة بعدوى فيروس &lt;strong&gt;كوفيد-19&lt;/strong&gt; وأمراض الجهاز التنفسي الأخرى.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سيبدأ تطعيم الأطفال دون هذه السن (12 عامًا) بداية من العام المقبل يناير- كانون الثاني.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 15:50:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925333</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T15:50:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>قيود على احتفالات عيد الميلاد ورأس السنة "يجب أخذ الحذر"</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925451</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;الحكومة اليوم أعلنت عن المزيد من التوصيات والقيود والتي سوف تنعكس بشكل كبير على احتفالات عيد الميلاد ورأس السنة&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حنان باشو من سكان ستوكهولم "تغيرت خططنا بعد التوصيات الجديدة"&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;الحكومة وضعت شرط على الحانات والمطاعم بأن يكون هناك فاصل متر واحد بين الزوار وان يكون الجميع جالسين ما يعني ان احتفالات عيد الميلاد ورأس السنة في الملاهي الليلية سوف تلغى هذا العام.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/b05a347a-1ea4-476b-8a11-e630c4b7bef5.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;محفوظة وهادي سوف يقضيان عيد الميلاد مع أطفالهما.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140383&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;قيود على احتفالات عيد الميلاد ورأس السنة "يجب أخذ الحذر"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;الحكومة اليوم أعلنت عن المزيد من التوصيات والقيود والتي سوف تنعكس بشكل كبير على احتفالات عيد الميلاد ورأس السنة&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;حنان باشو من سكان ستوكهولم "تغيرت خططنا بعد التوصيات الجديدة"&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;الحكومة وضعت شرط على الحانات والمطاعم بأن يكون هناك فاصل متر واحد بين الزوار وان يكون الجميع جالسين ما يعني ان احتفالات عيد الميلاد ورأس السنة في الملاهي الليلية سوف تلغى هذا العام.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;يمامة الهواري&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:yamama.alhowari@sverigesradio.se"&gt;yamama.alhowari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 15:49:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925451</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T15:49:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>شکیلا عیدی زاده و مسعود قیام، برنده جایزه فوق العاده بخش خبری رادیو سویدن شدند</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925448</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;شکیلا عیدی زاده و مسعود قیام، خبرنگاران بخش فارسی|دری رادیو سویدن، امروز برنده جایزه فوق العاده بخش خبری رادیو سویدن «Stora Ekopriset» شدند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این دو خبرنگار رادیو سویدن، برای کارهای برجسته شان در پوشش رویدادها به ویژه از اتفاقات اخیر در افغانستان، به این جایزه دست یافته‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;شکیلا عیدی زاده، ۱۲ سال است که به عنوان خبرنگار بخش فارسی|دری رادیو سویدن، فعالیت می‌کند. و مسعود قیام، ۵ سال می‌شود که در رادیو سویدن خبرنگار است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/9689b871-4a48-4e86-b196-6b77e616871e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;مسعود قیام و شکیلا عیدی زاده، خبرنگاران برنده جایزه فوق العاده واحد خبر رادیو سویدن.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140299&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;شکیلا عیدی زاده و مسعود قیام، برنده جایزه فوق العاده بخش خبری رادیو سویدن شدند&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;شکیلا عیدی زاده و مسعود قیام، خبرنگاران بخش فارسی|دری رادیو سویدن، امروز برنده جایزه فوق العاده بخش خبری رادیو سویدن «Stora Ekopriset» شدند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این دو خبرنگار رادیو سویدن، برای کارهای برجسته شان در پوشش رویدادها به ویژه از اتفاقات اخیر در افغانستان، به این جایزه دست یافته‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;شکیلا عیدی زاده، ۱۲ سال است که به عنوان خبرنگار بخش فارسی|دری رادیو سویدن، فعالیت می‌کند. و مسعود قیام، ۵ سال می‌شود که در رادیو سویدن خبرنگار است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 15:33:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925448</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T15:33:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Shire: ''Waxaa jirta sabab Soomaalida qaar ku adkaysa shaqo helista''</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7924208</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Waxaa jira isbedello ka dhashay cudurka Covid-19 oo saamayn ku yeeshay suuqa shaqada iyo adeegyada qaarkood.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Marka laga hadlayo shaqooyinka ay Soomaalidu u badan yihiin ayaa waxaa ka mid ah caafimaadka sida daryeelka waayeellada &amp;amp; shaqooyinka farsamada gacanta sida uu sheegay Ismaacil Shire oo ka tirsan xafiiska shaqada ee Borlänge.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;"&lt;/strong&gt;Soomaalida la oran karo inta badan shaqo la’aan baa heeysa waa kuwa iyagoo dad waaweyn ah dalkan soo galay, horeyna helin fursado  shaqo iyo waxbarasho" ayuu yiri Ismail Shire&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/74bf3591-365a-42ef-97a6-f3c447a0ea42.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Ismaaciil Shire, masuul ka tirsan xafiiska shaqadda magaaladda Borlänge.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137996&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Shire: ''Waxaa jirta sabab Soomaalida qaar ku adkaysa shaqo helista''&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Waxaa jira isbedello ka dhashay cudurka Covid-19 oo saamayn ku yeeshay suuqa shaqada iyo adeegyada qaarkood.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Marka laga hadlayo shaqooyinka ay Soomaalidu u badan yihiin ayaa waxaa ka mid ah caafimaadka sida daryeelka waayeellada &amp;amp; shaqooyinka farsamada gacanta sida uu sheegay Ismaacil Shire oo ka tirsan xafiiska shaqada ee Borlänge.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;"&lt;/strong&gt;Soomaalida la oran karo inta badan shaqo la’aan baa heeysa waa kuwa iyagoo dad waaweyn ah dalkan soo galay, horeyna helin fursado  shaqo iyo waxbarasho" ayuu yiri Ismail Shire&lt;strong&gt;.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ikram Hassan&lt;br&gt;ikram.hassan@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 15:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7924208</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T15:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Neve restriktsie protiv o covid-19</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925410</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Akana premal o neve restriktsije mangela pes sare so shaj te ceren buti cheral te achon chere.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Mangela pes sa o kaficija thaj o restojanija thaj avera esavke publikane arazhmanija te ovel ljen beshibase thana aso sakova gosto, thaj sarinenda isi te rodelpe e vaktsiniribaso lil.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Pashe odoljeja akala phuvajaki sherutni, i Statsminister Magdalena Andersson potaknini sarinen te len i vaktsina pritiv o covid-19.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/03359650-e0a0-417e-9b30-3f9bf5162471.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Nya restriktioner införs: Hemarbete, sittande publik och covidpass, på bilden:Socialminister Lena Hallengren, statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg och FHM:s generaldirektör Karin Tegmark Wisell&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140235&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Neve covid restriktsia&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Akana premal o neve restriktsije mangela pes sare so shaj te ceren buti cheral te achon chere.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Mangela pes sa o kaficija thaj o restojanija thaj avera esavke publikane arazhmanija te ovel ljen beshibase thana aso sakova gosto, thaj sarinenda isi te rodelpe e vaktsiniribaso lil.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Pashe odoljeja akala phuvajaki sherutni, i Statsminister Magdalena Andersson potaknini sarinen te len i vaktsina pritiv o covid-19.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 15:07:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925410</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T15:07:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Ji bakurê Swêdê re gelek karker lazim in</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925385</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li bakurê Swêdê gelek madeya xam ya ku tê derxistin heye, sanayiya pola heye, fabrîqe têne avakirin û karekî mezin tê kirin ku tev li gor jîngehê, 'endustriya kesk' were sererastkirin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Loma şaredarê Boden Claes Nordmark dibêje di hemû warên jiyanê de karker ji wan re lazim in.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Nordmark herwiha dixwaze dewlet xelkê han bide da kesên kar bi dest wan nakeve bar bikine bakur.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/65e272b0-c3c0-4ef9-8fde-e1f65a519b65.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Şaredarê Boden Claes Nordmark dibêje gelek karker ji wan re lazim in.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140237&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Ji bakurê Swêdê re gelek karker lazim in&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li bakurê Swêdê gelek madeya xam ya ku tê derxistin heye, sanayiya pola heye, fabrîqe têne avakirin û karekî mezin tê kirin ku tev li gor jîngehê, 'endustriya kesk' were sererastkirin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Loma şaredarê Boden Claes Nordmark dibêje di hemû warên jiyanê de karker ji wan re lazim in.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Nordmark herwiha dixwaze dewlet xelkê han bide da kesên kar bi dest wan nakeve bar bikine bakur.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Beşîr Kavak&lt;br&gt; &lt;a class="internal-link" href="mailto:besir.kavak@sverigesradio.se" target="_self"&gt;besir.kavak@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 15:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925385</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T15:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sweden imposes new restrictions as infections rise</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925307</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;A number of new measures announced by the government.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Includes work from home recommendation and tighter rules for social distancing.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"We must now take joint responsibility," Prime Minister Magdalena Andersson told a news conference.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/b9e32552-fd81-482f-8c18-51b34a71f53a.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Prime Minister Magdalena Andersson announcing new measures to curb the rising spread of Covid-19.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140236&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sweden imposes new restrictions as infections rise&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;A number of new measures announced by the government.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Includes work from home recommendation and tighter rules for social distancing.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"We must now take joint responsibility," Prime Minister Magdalena Andersson told a news conference.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 14:56:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925307</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T14:56:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>محدودیت‌های جدید کرونایی اعلام شد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925322</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ماگدالنا آندرشون، نخست وزیر کشور، به همراه وزیرخدمات اجاماعی، لنا هالنگرن، محدودیت‌های جدید کرونایی را معرفی کردند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;افرادی که می‌توانند از خانه کار کنند، باید از خانه به کار خود بپردازند.حضور در رستوران‌ها تنها به صورت نشسته خواهد بود و فاصله اجتماعی حداقل یک متر باید رعایت شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این محدودیت‌ها موقتی است و از فردا تا شانزدهم ژانویه سال آینده ادامه خواهد داشت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/98bf1bbd-b01a-407a-ab8c-9d7c894c80a1.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;ماگدالنا آندرشون نخست وزیر سوئد در جریان کنفرانس خبری امروز درباره محدودیتهای جدید کرونایی&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140203&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;محدودیت‌های جدید کرونایی اعلام شد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ماگدالنا آندرشون، نخست وزیر کشور، به همراه وزیرخدمات اجاماعی، لنا هالنگرن، محدودیت‌های جدید کرونایی را معرفی کردند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;افرادی که می‌توانند از خانه کار کنند، باید از خانه به کار خود بپردازند.حضور در رستوران‌ها تنها به صورت نشسته خواهد بود و فاصله اجتماعی حداقل یک متر باید رعایت شود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این محدودیت‌ها موقتی است و از فردا تا شانزدهم ژانویه سال آینده ادامه خواهد داشت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 14:33:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925322</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T14:33:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>اقتراح حكومي: إجازة الأب إجبارية بهدف جذب مزيد من النساء لسوق العمل</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925304</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تود الحكومة السويدية التحكم في المزيد من أيام إجازة الوالدين بهدف إخراج المزيد من النساء المولودات في الخارج إلى سوق العمل. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تعتقد الحكومة أن القواعد الحالية في استحقاقات الوالدين تساهم في عدم دخول النساء المولودات في الخارج لسوق العمل. لذلك، تريد الحكومة إلزام الآباء أخذ إجازة الأبوة الأساسية. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;إستمع لوضاح الحدي في التقرير متحدثاً عن رأيه حول الموضوع. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/2da62b5d-3ef2-4389-8cb8-4a0becbd590f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;الوالدان في السويد يحصلان على 90 يوم إجازة لكل منهما ولا يمكن للطرف الآخر استخدامها.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140138&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;اقتراح حكومي: إجازة الأب إجبارية بهدف جذب مزيد من النساء لسوق العمل&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تود الحكومة السويدية التحكم في المزيد من أيام إجازة الوالدين بهدف إخراج المزيد من النساء المولودات في الخارج إلى سوق العمل. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;تعتقد الحكومة أن القواعد الحالية في استحقاقات الوالدين تساهم في عدم دخول النساء المولودات في الخارج لسوق العمل. لذلك، تريد الحكومة إلزام الآباء أخذ إجازة الأبوة الأساسية. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;إستمع لوضاح الحدي في التقرير متحدثاً عن رأيه حول الموضوع. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline" style="text-align: right"&gt;&lt;strong&gt;عبد الجبار السهيلي&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:abduljabbar.al-suhili@sr.se" target="_self"&gt;abduljabbar.al-suhili@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div style="left: 510px; top: 55px"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 14:22:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925304</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Arabic - رادیو السوید</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T14:22:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Andersson : Bila herkes xwe vaksîn bike</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925321</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Serokwezîra Swêdê Magdalena Andersson bang li xelkê ku hê xwe vaksîn nekirine kir ku vaksîna xwe bikin û ji xelkê ku xwe vaksîn kirine jî daxwaza vaksîna doza sêyemîn kir.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Magdalena Andersson her wiha xwest ku kesên ku dikarin li malê kar bikin, her li malê karê xwe bikin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Saziya Tendûristêyê radigihîne ku belgeyên vaksînkirinê tena serê xwe nakeve pêşiya belavbûna vê nexweşiyê.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/862f6f7e-9c5b-42f0-aa80-67d0ff6e752c.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Serokwezîra Swêdê Magdalena Andersson&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140152&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Andersson : Bila herkes xwe vaksîn bike&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Serokwezîra Swêdê Magdalena Andersson bang li xelkê ku hê xwe vaksîn nekirine kir ku vaksîna xwe bikin û ji xelkê ku xwe vaksîn kirine jî daxwaza vaksîna doza sêyemîn kir.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Magdalena Andersson her wiha xwest ku kesên ku dikarin li malê kar bikin, her li malê karê xwe bikin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Saziya Tendûristêyê radigihîne ku belgeyên vaksînkirinê tena serê xwe nakeve pêşiya belavbûna vê nexweşiyê.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hin sînordarkirinên ku hatin ragihandin, ev in :&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Divê herkes xwe ji ciyên qelebalix dûr bixe.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Heta ku ji we bê, li malê kar bikin.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Li ciyên wek fûar, bazirganî û çandî ji bo serê mirovî deh metrekare hatiye destnîşankirin.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Perwerdeya li dibistanên bilind û zanîngehan dikare bi rêya online were kirin.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Li restorantan tenê destûra kesên rûniştîne tê dayîn û divê di nabeyna wan de mesafe hebe.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Di civîn û çalakiyan de bêyî ku li belgeyên vaksînê were temaşe kirin, ji 20 kesan zêdetir mirov hebin, destûra mêvanê rûniştî tê dayîn.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ji bo rêwiyên ji riyên dirêj têne Swêdê daxwaza testa 48 saetan a negatîv tê kirin û ev ji kesên 12 salî û ji jor ve tê xwestin.&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Zeki Aydin&lt;br&gt;zeki.aydin@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 14:21:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925321</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T14:21:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sweden oo diyaarado dagaal oo gaar ah ka dalbanaysa Mareykanka</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925219</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ciidamada Xoogga Dalka ee Sweden ayaa hadda eegaya suurtagalnimada in ay isticmaalaan helikabtarrada ah ay farsamayso shirkadda Maraykanka ee Sikorsky sida; - Black hawk iyo Sea hawk, sida Ekot ay soo xuuraansatay.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Arrinkan ayaa salka ku haya dhibaatooyinka Sweden ka haysta dayuuradda loo yaqaan&amp;nbsp;NH90.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Iswiidhan waxay hore u haysatay 15 Black Hawk, kuwaas oo bandhig ahaan si fiican u shaqeeyay islamarkaana aad uga jaban helikabtarka NH90.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/6b8d1c1f-2971-4263-a0c7-1d85d8021fd0.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Diyaaradaha qumaatiga u kaca.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140013&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sweden oo diyaarado dagaal oo gaar ah ka dalbanaysa Mareykanka&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ciidamada Xoogga Dalka ee Sweden ayaa hadda eegaya suurtagalnimada in ay isticmaalaan helikabtarrada ah ay farsamayso shirkadda Maraykanka ee Sikorsky sida; - Black hawk iyo Sea hawk, sida Ekot ay soo xuuraansatay.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Arrinkan ayaa salka ku haya dhibaatooyinka Sweden ka haysta dayuuradda loo yaqaan&amp;nbsp;NH90.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Iswiidhan waxay hore u haysatay 15 Black Hawk, kuwaas oo bandhig ahaan si fiican u shaqeeyay islamarkaana aad uga jaban helikabtarka NH90.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ekot&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;somaliska@sr.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 14:20:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925219</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T14:20:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>ڕۆژەکان ڕۆناک دەبنەوە</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7925276</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دەزگای کەشناسی سوید SMHI ڕایگەیاندووە ئەمڕۆ لە کاتژمێر ١٦.٥٨ـچرکە بەدواوە ڕۆژەکان درێژتر و ڕوناکتر دەبن.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە باکووری سوید ڕۆژەکان زووتر ڕۆناک دەبنەوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بەڵام هەر لە ئەمڕۆوە گۆڕانکاریەکی گەورە نابیندرێت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/e11d1960-860c-4c47-8544-1c025718c0c8.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;.لە ئەمڕۆوە خۆر درەنگتر و درەنگتر ئاوا دەبێت&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140099&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;لەئەمڕۆوە لە کاتژمێر ١٦.٥٨ـچرکە بەدواوە ئیتر ڕۆژەکان درێژتر دەبن.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;دەزگای کەشناسی سوید SMHI ڕایگەیاندووە ئەمڕۆ لە کاتژمێر ١٦.٥٨ـچرکە بەدواوە ڕۆژەکان درێژتر و ڕوناکتر دەبن.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە باکووری سوید ڕۆژەکان زووتر ڕۆناک دەبنەوە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بەڵام هەر لە ئەمڕۆوە گۆڕانکاریەکی گەورە نابیندرێت.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline" style="text-align: right"&gt;Nina Muossa&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:nina.muossa@sverigesradio.se" target="_self"&gt;nina.muossa@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 13:56:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7925276</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T13:56:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>توافق بر سر افزایش حقوق بازنشستگی و قوانین جدید محیط کار</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923131</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اتحادیه کارگران و کارفرمایان کمون‌ها و استانداری‌ها، برای افزایش حقوق بازنشستگی و قوانین جدید محیط کار به توافق رسیدند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این توافق شامل حال ۱،۲ میلیون کارمند می‌شود و نتیجه قرارداد محافظت از استخدام یا قانون لاس است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt; به گفته اتحادیه کارگری کومونال، این افزایش حقوق بازنشستگی به معنی جند صد کرون بیشتر در حساب ماهیانه بازنشستگانی‌ست که شامل قرارداد بازنشستگی این اتحادیه هستند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/b05ce5e3-79d4-47f6-9485-767a8d9cd892.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;تغییرات جدیدی قانون بازنشستگی، جند صد کرون بیشتر در ماه عاید بازنشستگان می‌کند&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137937&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;توافق بر سر افزایش حقوق بازنشستگی و قوانین جدید محیط کار&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اتحادیه کارگران و کارفرمایان کمون‌ها و استانداری‌ها، برای افزایش حقوق بازنشستگی و قوانین جدید محیط کار به توافق رسیدند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این توافق شامل حال ۱،۲ میلیون کارمند می‌شود و نتیجه قرارداد محافظت از استخدام یا قانون لاس است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt; به گفته اتحادیه کارگری کومونال، این افزایش حقوق بازنشستگی به معنی جند صد کرون بیشتر در حساب ماهیانه بازنشستگانی‌ست که شامل قرارداد بازنشستگی این اتحادیه هستند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 13:47:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923131</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T13:47:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Santa's volunteer helpers bring presents to kids in the suburbs</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923149</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Volunteer group "Ortens Tomtenissar" - Santa's Little Helpers from the Suburbs - are set to deliver Christmas presents to children in underprivileged areas.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;23-year-old friends Ibbi Chune and Olivia Ström started the project last year, and will this year deliver presents and vouchers to 230 Stockholm kids. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Many of the children also appreciate the gesture as such, it makes them feel seen, says Ibbi Chune.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/a4abf54f-5818-463e-b6ea-5d38b7999574.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Ibbi Chune and Olivia Ström from Ortens Tomtenissar with some of the presents that are delivered to kids in Stockholm suburbs during this week.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137943&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Santas volunteer helpers bring presents to kids in the suburbs&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Volunteer group "Ortens Tomtenissar" - Santa's Little Helpers from the Suburbs - are set to deliver Christmas presents to children in underprivileged areas.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;23-year-old friends Ibbi Chune and Olivia Ström started the project last year, and will this year deliver presents and vouchers to 230 Stockholm kids. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Many of the children also appreciate the gesture as such, it makes them feel seen, says Ibbi Chune.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ulla Engberg&lt;br&gt;ulla.engberg@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 12:50:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923149</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T12:50:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Safiya Cumar: ''Waxaa la iga saxiixay heshiis koronto oo khiyaano ah''</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923165</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Intiinnii maqashayba, Xafiiska Suuqa Tamarta Sweden ayaa dadwaynaha uga dige dad iskaga dhigaya inay koronto iibinayaan balse qaab burcadnimo oo kale ah uga faa’iidaysta dad khabaar moog ah.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Safiya Cumar oo deggan magaalada Gävle ayaa ka mid ah dadka ay dibirtaa la heleen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;''Waxaa la i geliyey khalkhal ah in korontada la iga goosanayo isla galabtii la isoo wacay,'' ayay tiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/09cdc8a0-0c7f-4830-b0d9-f5c0a86fd208.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Sawirka Safiya Cumar&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137951&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Safiya Cumar: ''Waxaa la iga saxiixay heshiis koronto oo khiyaano ah''&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Intiinnii maqashayba, Xafiiska Suuqa Tamarta Sweden ayaa dadwaynaha uga dige dad iskaga dhigaya inay koronto iibinayaan balse qaab burcadnimo oo kale ah uga faa’iidaysta dad khabaar moog ah.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Safiya Cumar oo deggan magaalada Gävle ayaa ka mid ah dadka ay dibirtaa la heleen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;''Waxaa la i geliyey khalkhal ah in korontada la iga goosanayo isla galabtii la isoo wacay,'' ayay tiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Mohamed Rage&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Mohamed.rage@sr.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 12:25:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923165</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T12:25:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Te ovel tut e vaktsiniribaso lil odova nane dosta</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923123</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E Shedijako gavermenti dija propozali te shaj e vaktsiniribaso lil te koristinipe/hasnil pe ko restoranija, thaj ano treneribase thanna sarsoj o gym. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;O Folkhälsomyndigheten dikhela ko odova sar jekh shukar propozali.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ama on phenena o e vaktsiniribaso lil nane dosta, mangelape vi avera buca te lel pe i godi, sarsoj te iceripe e distantsa, o duripe jekh averestar te shaj o covid buljaribe ovel so potikno.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/54394356-b2a5-4bd3-93e9-ba2059ed757c.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;FHM: Enbart vaccinbevis räcker inte för att stoppa smittan&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137877&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Te ovel tut e vaktsiniribaso lil odova nane dosta&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E Shedijako gavermenti dija propozali te shaj e vaktsiniribaso lil te koristinipe/hasnil pe ko restoranija, thaj ano treneribase thanna sarsoj o gym. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;O Folkhälsomyndigheten dikhela ko odova sar jekh shukar propozali.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ama on phenena o e vaktsiniribaso lil nane dosta, mangelape vi avera buca te lel pe i godi, sarsoj te iceripe e distantsa, o duripe jekh averestar te shaj o covid buljaribe ovel so potikno.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 11:45:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923123</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T11:45:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>پاش دیپۆرتکردنی کەسێک زانراوە بڕیاری ناردنەوەی هەڵوەشاوەتەوە</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923071</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ڕەخنەی تووند لە هەر یەک لە دەزگای کۆچ و پۆلیس دەگیرێت کە بە هەڵە پیاوێکیان دیپۆرت کردۆتەوە سەرەڕای ئەوەیکە بڕیاری دیپۆرتکردنەوەکەی پووچەڵ کرابوویەوە، ئەمە بە پێی ئاژانسی هەواڵی تێ تێ.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە ئێستادا نوێنەری باڵای حکومەت لە بواری داد ڕەخنەی تووند لە دەزگای کۆچ و پۆلیس دەگرێت کە ئەم بڕیارەیان جێبەجێ کردووە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هەڵەکە لە نووسینی ڕێکەوتی بڕیاری دیپۆرتکردنەوەکەدا بووە لە سیستەمی دەزگای کۆچدا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/35b54327-de77-43ec-a891-3eaeeeba3a90.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;پاش دیپۆرتکردنی کەسێک زانروە بڕیاری ناردنەوەی هەڵوەشاوەتەوە.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137805&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;پاش دیپۆرتکردنی کەسێک زانروە بڕیاری ناردنەوەی هەڵوەشاوەتەوە&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ڕەخنەی تووند لە هەر یەک لە دەزگای کۆچ و پۆلیس دەگیرێت کە بە هەڵە پیاوێکیان دیپۆرت کردۆتەوە سەرەڕای ئەوەیکە بڕیاری دیپۆرتکردنەوەکەی پووچەڵ کرابوویەوە، ئەمە بە پێی ئاژانسی هەواڵی تێ تێ.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;لە ئێستادا نوێنەری باڵای حکومەت لە بواری داد ڕەخنەی تووند لە دەزگای کۆچ و پۆلیس دەگرێت کە ئەم بڕیارەیان جێبەجێ کردووە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;هەڵەکە لە نووسینی ڕێکەوتی بڕیاری دیپۆرتکردنەوەکەدا بووە لە سیستەمی دەزگای کۆچدا.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 11:07:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923071</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T11:07:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>O språkrådet taj o språkcenter kerela kethanes buchi</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923065</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;O regeringo anel andre jek chibako-centrum sa e nationalni minoritetonge.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;O regeringo dela sa kethanes 78 miljoni koroni kaj Isof zi kaj o 2024 bersh.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"E chib pandel e kultura taj tradicia, penel o Baki Hasasn"&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/43e20501-8201-43ef-ba5d-037389e6cf79.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Inrättande av språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska kan bli verklighet i en kommande satsning på de nationella minoritetsspråken. Baki Hasan som är språkvårdare är jätte glad.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140008&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;baki ny&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;O regeringo anel andre jek chibako-centrum sa e nationalni minoritetonge.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;O regeringo dela sa kethanes 78 miljoni koroni kaj Isof zi kaj o 2024 bersh.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"E chib pandel e kultura taj tradicia, penel o Baki Hasasn"&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Reporter: Margrethe Balok&lt;/p&gt;
&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:margrethe.balok@sr.se" target="_self"&gt;margrethe.balok@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:59:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923065</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:59:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Number of Covid patients in intensive care continues to increase</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923039</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Midsummer was the last time the number of people in intensive care with Covid-19 was so high in Sweden.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;While six months ago the amount of seriously ill patients was beginning to decline, now, figures are increasing.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Going into Christmas and New Year, it's worrying," Johnny Hillgren, who is responsible for the Swedish intensive care register, tells news agency TT.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/a9ab1c3f-c45a-4682-ac13-f000654f34aa.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Sweden has its highest number of Covid patients in intensive care since Midsummer.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137785&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;The number of Covid patients in intensive care continues to increase&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Midsummer was the last time the number of people in intensive care with Covid-19 was so high in Sweden.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;While six months ago the amount of seriously ill patients was beginning to decline, now, figures are increasing.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Going into Christmas and New Year, it's worrying," Johnny Hillgren, who is responsible for the Swedish intensive care register, tells news agency TT.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;TT&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:50:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923039</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:50:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>معضل زندگی برخی سالمندان در سوئد؛ مرگ در تنهایی</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923001</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بین سالهای ۲۰۱۸ و ۲۰۲۰، بیش از ۴۰۰ نفر در خانه‌های خود درگذشته‌اند، بدون اینکه کسی تا یک ماه بعد متوجه مرگ آنها شده باشد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سازمان پزشکی قانونی کشور می‌گوید، از این تعداد، جسد حداقل ده نفر، تا یک سال بعد از مرگ، کشف نشده بود و کسی متوجه مرگ آنان نشده بود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بسیاری از این افراد در تنهایی درگذشته‌اند، بدون اینکه کسی یادی از آنان بکند. در بسیاری از موارد، قبض‌ها و کرایه‌های مسکن این افراد به صورت خودکار پرداخت شده بوده است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/65d770a4-6885-4deb-be13-24fc2efcace3.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;تنهایی گریبان بسیاری از سالمندان سوئدی را می‌گیرد&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137709&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;صدها سالمند در تنهایی می‌میرند و تا روزها کسی از آنها خبری نمی‌گیرد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بین سالهای ۲۰۱۸ و ۲۰۲۰، بیش از ۴۰۰ نفر در خانه‌های خود درگذشته‌اند، بدون اینکه کسی تا یک ماه بعد متوجه مرگ آنها شده باشد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;سازمان پزشکی قانونی کشور می‌گوید، از این تعداد، جسد حداقل ده نفر، تا یک سال بعد از مرگ، کشف نشده بود و کسی متوجه مرگ آنان نشده بود.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بسیاری از این افراد در تنهایی درگذشته‌اند، بدون اینکه کسی یادی از آنان بکند. در بسیاری از موارد، قبض‌ها و کرایه‌های مسکن این افراد به صورت خودکار پرداخت شده بوده است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:43:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923001</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:43:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sweden oo si adag uga hortimid dalab uu Ruushku soo gudbiyey</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922978</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dalabka cusub ee Ruushka ee ah in la xadeeyo dhaqdhaaqa Gaashaanbuurta NATO ee bariga Yurub ayaa gabi ahaan wax aan la aqbali karin ku tilmaamay Wasiirka difaaca Sweden Peter Hultqvist oo u waramayay wargeyska Dagens Nyheter.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ruushku wuxuu rabaa sidoo kale in isbahaysiga militariga NATO aan lagu sii ballaarin dalalka xadka la wadaaga.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sida uu qabo Hultqvist, dalabka Ruushku waxa uu Sweden ula macno yahay in la joojiyo dhoolatusyada wadajirka ah iyo howlaha kale, taasoo uu ku tilmaamay mid aan soconaynin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/a8f80c68-47e5-4b8f-a7a7-179f4439d6db.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Wasiirkada difaafa Sweden Peter Hultqvist.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137698&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sweden oo si adag uga hortimid dalab uu Ruushku soo gudbiyey&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dalabka cusub ee Ruushka ee ah in la xadeeyo dhaqdhaaqa Gaashaanbuurta NATO ee bariga Yurub ayaa gabi ahaan wax aan la aqbali karin ku tilmaamay Wasiirka difaaca Sweden Peter Hultqvist oo u waramayay wargeyska Dagens Nyheter.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ruushku wuxuu rabaa sidoo kale in isbahaysiga militariga NATO aan lagu sii ballaarin dalalka xadka la wadaaga.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sida uu qabo Hultqvist, dalabka Ruushku waxa uu Sweden ula macno yahay in la joojiyo dhoolatusyada wadajirka ah iyo howlaha kale, taasoo uu ku tilmaamay mid aan soconaynin.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ekot&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;somaliska@sr.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:40:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922978</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:40:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>They warned about phishing scams - but missing protection themselves</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922929</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Several organisations and authorities that have been campaigning for the public to better protect themselves against scam emails, lack basic protection themselves.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Swedish Radio News found that nine out of 20 organisations who took part in a campaign advising the public to guard against phishing, had not themselves activated protection software.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"It's been a bit delayed but at the beginning of next year we will have it in place", says Joel Tostar, IT manager at Bolagsverket.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/0a500307-f963-46f1-8550-702c38cbb937.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137679&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;They warned about phishing scams - but missing protection themselves&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Several organisations and authorities that have been campaigning for the public to better protect themselves against scam emails, lack basic protection themselves.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Swedish Radio News found that nine out of 20 organisations who took part in a campaign advising the public to guard against phishing, had not themselves activated protection software.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"It's been a bit delayed but at the beginning of next year we will have it in place", says Joel Tostar, IT manager at Bolagsverket.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Sven &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Carlsson￼sven.carlsson@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;Carlsson&lt;br&gt;sven.carlsson@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Sascha &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Granberg￼sascha.granberg@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;Granberg&lt;br&gt;sascha.granberg@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:34:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922929</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:34:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>بەهزاد: سەرزەنشتی خۆم دەکەم کە ئێمە هۆکار بووین منداڵەکان ببەن</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7923029</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئیحتیمالی ئەوەی کەسێکی بەڕەگەز بیانی مندالەکانی لێبسەندرێن نزیکەی دوو بەرابەر زیاترە تا ئەوانەی کەبەڕەگەز سویدین.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئەمە ئاماری نوێی بەڕیوەبەرایەتی کاروباری کۆمەڵایەتی و ناوەندی ئاماری سوید (SCB)&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;زیاتر لە ٣ ساڵە ”بەهزاد و ئاوارە” منداڵەکانیان لێسەندراون، بەهۆی تووندوتیژی و کوموورتی لە پێڕاگەیشتنی مندالەکان. بەهزاد دان بەوەدا دەنێت کە ئەو کات تووندڕەفتار و عەسەبی بووە بەڵام هەرگیز چاوەڕی نەبوو مندالەکانیان ببردرێن.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/0cbb10ab-afd7-4793-800d-fe2d4cfe233e.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;ئیحتیمالی ئەوەی کەسێکی بەڕەگەز بیانی مندالەکانی لێبسەندرێن زیاترە.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137728&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;بەهزاد: سەرزەنشتی خۆم دەکەم کە ئێمە هۆکار بووین منداڵەکان ببەن&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئیحتیمالی ئەوەی کەسێکی بەڕەگەز بیانی مندالەکانی لێبسەندرێن نزیکەی دوو بەرابەر زیاترە تا ئەوانەی کەبەڕەگەز سویدین.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئەمە ئاماری نوێی بەڕیوەبەرایەتی کاروباری کۆمەڵایەتی و ناوەندی ئاماری سوید (SCB)&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;زیاتر لە ٣ ساڵە ”بەهزاد و ئاوارە” منداڵەکانیان لێسەندراون، بەهۆی تووندوتیژی و کوموورتی لە پێڕاگەیشتنی مندالەکان. بەهزاد دان بەوەدا دەنێت کە ئەو کات تووندڕەفتار و عەسەبی بووە بەڵام هەرگیز چاوەڕی نەبوو مندالەکانیان ببردرێن.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:33:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7923029</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:33:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Krechunosko handlo bararel o riziko po corona</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7614758</link>
      <description>&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Tela shon december shaj vazdelpe o perdjipe ande covid-19 zorales but, kado si ginado pala FHM:s scenario.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Kana pashon e djes phiren but zene ande butikora te khinen presentora thaj anda kodo vazdelpe vi o riziko te nasvajven but zene ande corona.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Jashka Tofteson: "Me kindem e presentora pa interneto".&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/6654cba8-b055-41ac-946c-f00a3f3055f5.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Med tanke på julhandel kan smittspridningen av covid-19 nå sin topp i mitten av december, enligt ett scenario som Folkhälsomyndigheten har tagit fram.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=7621381&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Julhandel till WEBB&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Tela shon december shaj vazdelpe o perdjipe ande covid-19 zorales but, kado si ginado pala FHM:s scenario.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Kana pashon e djes phiren but zene ande butikora te khinen presentora thaj anda kodo vazdelpe vi o riziko te nasvajven but zene ande corona.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Jashka Tofteson: "Me kindem e presentora pa interneto".&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p&gt;Naghmeh Abedin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:naghmeh.abedin@sr.se" target="_self"&gt;naghmeh.abedin@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 10:10:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7614758</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T10:10:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>توێژەرانی سیاسی: لە سوید گەندەڵییەکی بەربڵاو هەیە</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922937</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بەرزبوونەوەی تاوانکاریی ڕێکخراو و ساختەکاری لە سیستەمی خۆشگوزەرانی وێنەی سوید وەک یەکێک لەو وەڵاتانەی کە کەمترین ساختەکاری و دەستبڕینی لە تەواوی جیهاندا هەیە، تێکدەدات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئەمە سێ توێژەر لە دیبەیتێکی ڕۆژنامەی داگێنس نیهێتێر نووسیویانە. یەکێک لە توێژەرەکان پێتێر ئێسایاسۆن پرۆفیسۆر لە زانستی سیاسی زانکۆی یۆتێبۆرییە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"دەوڵەت لە لایەن ئەکتۆرەکانی تاوانکارییەوە بەکاردەهێنرێت".&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/1f902c18-8bed-4b57-91b2-fdc256b14cff.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;توێژەرانی سیاسی: لە سوید گەندەڵییەکی بەربڵاو هەیە.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137664&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;توێژەرانی سیاسی: لە سوید گەندەڵییەکی بەربڵاو هەیە&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بەرزبوونەوەی تاوانکاریی ڕێکخراو و ساختەکاری لە سیستەمی خۆشگوزەرانی وێنەی سوید وەک یەکێک لەو وەڵاتانەی کە کەمترین ساختەکاری و دەستبڕینی لە تەواوی جیهاندا هەیە، تێکدەدات.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;ئەمە سێ توێژەر لە دیبەیتێکی ڕۆژنامەی داگێنس نیهێتێر نووسیویانە. یەکێک لە توێژەرەکان پێتێر ئێسایاسۆن پرۆفیسۆر لە زانستی سیاسی زانکۆی یۆتێبۆرییە.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"دەوڵەت لە لایەن ئەکتۆرەکانی تاوانکارییەوە بەکاردەهێنرێت".&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Amanj Meghami&amp;nbsp;&lt;br&gt;amanj.meghami@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 09:52:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922937</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T09:52:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Hundreds die alone and bodies undiscovered for months</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922830</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;During the years 2018 to 2020, over 400 people died alone in Swedish homes and their bodies lay undiscovered for at least a month, reports &lt;a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/over-400-personer-lag-doda-minst-en-manad-innan-de-hittades"&gt;SVT News.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Of those, just over 100 lay dead for more than three months.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;At least ten had been dead for over a year before they were found. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/f084290a-8952-4f8c-871a-e1d46d45b899.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Hundreds of people die alone in their homes, without anyone knowing about it for a long time.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137612&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Hundreds die alone and bodies undiscovered for months&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;During the years 2018 to 2020, over 400 people died alone in Swedish homes and their bodies lay undiscovered for at least a month, reports &lt;a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/over-400-personer-lag-doda-minst-en-manad-innan-de-hittades"&gt;SVT News.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Of those, just over 100 lay dead for more than three months.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;At least ten had been dead for over a year before they were found. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 09:41:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922830</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T09:41:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Saamaynta Omikron: Dadkii safarrada u baxayey oo go’aan qaatey</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922905</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Inkasta oo ay weli jiraan cabsiyo ku saabsan nuuca cusub ee koroonaha ee Omikron iyo xannibaadaha cusub ee dalal dhowr ah.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Adam Györki, waa madaxa isgaarsiinta ee shirkada dulimaadka ee TUI.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;''Safarrada xilliga sanadka cusub ayaa gabi ahaan gadmay oo waa la wada iibsaday, balse, hadda waxaan aragnaa...., ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/2dfb2ab5-821c-4559-ade7-ddfda451058b.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Dad ku sugan garoonka Arlanda.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137611&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Saamaynta Omikron: Dadkii safarrada u baxayey oo go’aan qaatey&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Inkasta oo ay weli jiraan cabsiyo ku saabsan nuuca cusub ee koroonaha ee Omikron iyo xannibaadaha cusub ee dalal dhowr ah.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Adam Györki, waa madaxa isgaarsiinta ee shirkada dulimaadka ee TUI.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;''Safarrada xilliga sanadka cusub ayaa gabi ahaan gadmay oo waa la wada iibsaday, balse, hadda waxaan aragnaa...., ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ylva Tidevall&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Ylva.Tidevall@sverigesradio.se
"&gt;Ylva.Tidevall@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;somaliska@sr.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 09:32:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922905</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T09:32:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Nexweşiya Covîd-19î carek din zêde dibe</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922894</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Vê heftê 88 kes ji ber nexweşiya giran a Covîd-19î di beşa întensîv de ne û ji havînê ve ev hejmara herî bilind e.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li gor dezgeha Qeyda lênerîna giran a Swêdê vîrusa Covîd-19 her diçe zêdetir belav dibe.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/bceec45e-998a-4ab8-ba2b-f5255003238a.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Hejmara nexweşan di şeş mehên dawî de di rêjeya herî bilind de ye.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8137598&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Nexweşiya Covîd-19î  carek din zêde dibe&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Vê heftê 88 kes ji ber nexweşiya giran a Covîd-19î di beşa întensîv de ne û ji havînê ve ev hejmara herî bilind e.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Li gor dezgeha Qeyda lênerîna giran a Swêdê vîrusa Covîd-19 her diçe zêdetir belav dibe.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Zeki Aydin&lt;br&gt;zeki.aydin@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 09:21:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922894</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Kurdish - ڕادیۆی سوید - Radyoya Swêdê</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T09:21:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>احتمال اینکه کودکان خارجی تبار توسط اداره خدمات اجتماعی از خانوادهایشان جدا شوند دو برابر کودکان سوئدی است</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922544</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt; بخش خبری رادیو سوئد از اداره خدمات اجتماعی و اداره مرکزی آمار خواسته است تا برای سال ۲۰۱۹، تمامی مواردی که در آنها سرپرستی کودکان به اجبار از والدین گرفته شده را بررسی کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این اطلاعات نشان می‌دهد که&amp;nbsp;احتمال اینکه کودکی با پیشینه خارجی به اجبار توسط اداره خدمات اجتماعی تحت مراقبت قرار گیرد، تقریبا دو برابر بیشتر از کودکی با پیشینه سوئدی است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بریگیتا پرشدوتر، استاد دانشگاه کارلستاد در رشته مددکاری: توضیح این موضوع این است که در بسیاری از موارد کودکان سوئدی، به صورت داوطلبانه از سوی خانواده‌ها به اداره خدمات اجتماعی می‌رسند. در حالی که در رابطه با کودکان خارجی‌تبار، در اکثر مواقع اداره خدمات اجتماعی به اجبار و به صورت عاجل بچه‌ها را از خانواده‌ها جدا می‌کند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/15ce4ef8-3dd2-4455-92cb-f6bbd8d40d8d.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;در برخی از موارد والدین تازه وارد قوانین را بلد نیستند که با عث سوء تفاهم هایی میشود&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136935&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;احتمال اینکه کودکان خارجی تبار توسط اداره خدمات اجتماعی از خانوادهایشان جدا شون&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt; بخش خبری رادیو سوئد از اداره خدمات اجتماعی و اداره مرکزی آمار خواسته است تا برای سال ۲۰۱۹، تمامی مواردی که در آنها سرپرستی کودکان به اجبار از والدین گرفته شده را بررسی کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این اطلاعات نشان می‌دهد که&amp;nbsp;احتمال اینکه کودکی با پیشینه خارجی به اجبار توسط اداره خدمات اجتماعی تحت مراقبت قرار گیرد، تقریبا دو برابر بیشتر از کودکی با پیشینه سوئدی است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;بریگیتا پرشدوتر، استاد دانشگاه کارلستاد در رشته مددکاری: توضیح این موضوع این است که در بسیاری از موارد کودکان سوئدی، به صورت داوطلبانه از سوی خانواده‌ها به اداره خدمات اجتماعی می‌رسند. در حالی که در رابطه با کودکان خارجی‌تبار، در اکثر مواقع اداره خدمات اجتماعی به اجبار و به صورت عاجل بچه‌ها را از خانواده‌ها جدا می‌کند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 07:34:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922544</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T07:34:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Children from foreign background twice as likely to be taken into care</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922557</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Children with a foreign background are nearly twice as likely to be taken into compulsory care by social services, compared to other children in Sweden, according to statistics compiled for Radio Sweden.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Figures from Statistics Sweden and the National Board for Health and Welfare show that this happened with 7,909 children living with their parents in 2019. Most came from a Swedish background but proportionally, it's nearly twice as likely that a child from a foreign background is taken in for care.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"The differences raise questions",&lt;em&gt; &lt;/em&gt;says Birgitta Persdotter from the Department of Social and Psychological Studies at Karlstad University who has studied the social services' work with children and youth.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;A breakdown of the statistics mentioned can be found at the bottom of the &lt;a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/tvangsomhandertaganden-nastan-dubbelt-sa-vanligt-bland-utlandsfodda"&gt;Swedish version of this story&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/68bce1e3-87ed-4055-a36f-232f0dcf3387.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;File photo. The boy in the picture is unrelated to the story.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136959&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Children from foreign background twice as likely to be taken for care&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Children with a foreign background are nearly twice as likely to be taken into compulsory care by social services, compared to other children in Sweden, according to statistics compiled for Radio Sweden.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Figures from Statistics Sweden and the National Board for Health and Welfare show that this happened with 7,909 children living with their parents in 2019. Most came from a Swedish background but proportionally, it's nearly twice as likely that a child from a foreign background is taken in for care.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"The differences raise questions",&lt;em&gt; &lt;/em&gt;says Birgitta Persdotter from the Department of Social and Psychological Studies at Karlstad University who has studied the social services' work with children and youth.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;A breakdown of the statistics mentioned can be found at the bottom of the &lt;a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/tvangsomhandertaganden-nastan-dubbelt-sa-vanligt-bland-utlandsfodda"&gt;Swedish version of this story&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Sujay Dutt&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:sujay.dutt@sverigesradio.se"&gt;sujay.dutt@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Staffan Axelsson&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:staffan.axelsson@sverigesradio.se"&gt;staffan.axelsson@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Kristin Nilsson&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:kristin.nilsson@sverigesradio.se"&gt;kristin.nilsson@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 21 Dec 2021 05:03:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922557</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-21T05:03:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>تجلیل از شب یلدا در سویدن؛ جشن کهن فارسی زبانان</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922350</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از شب یلدا یا شب چله، درازترین شب سال، تجلیل ویژه یی در میان افغان‌ها و ایرانی‌ها می‌شود. در سویدن نیز، افغان‌ها و ایرانی‌ها این جشن کهن را به خوشی تجلیل می‌کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;آخرین شب پائیز، که به شب یلدا معروف است، فردا شب در استکهلم در میان افغان‌ها تجلیل می‌شود. جشنی با حافظ خوانی، موسیقی و سرگرمی‌های دیگر یلدایی. انجمن فرهنگی افغان‌ها در سویدن، این جشن را برگزار می‌کند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;انار، هندوانه، میوه خشک و ماهی، از خوراکی‌های ویژه شب یلدا است. و این شب را مردمان افغانستان و ایران، در کنار خانواده‌ها و نزدیکان شان جشن می‌گیرند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/6f757219-9a93-4c16-bb0c-37a81f953d5f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;سفره ای از جشن شب یلدا.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136576&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;تجلیل از شب یلدا در سویدن؛ جشن کهن فارسی زبانان&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;از شب یلدا یا شب چله، درازترین شب سال، تجلیل ویژه یی در میان افغان‌ها و ایرانی‌ها می‌شود. در سویدن نیز، افغان‌ها و ایرانی‌ها این جشن کهن را به خوشی تجلیل می‌کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;آخرین شب پائیز، که به شب یلدا معروف است، فردا شب در استکهلم در میان افغان‌ها تجلیل می‌شود. جشنی با حافظ خوانی، موسیقی و سرگرمی‌های دیگر یلدایی. انجمن فرهنگی افغان‌ها در سویدن، این جشن را برگزار می‌کند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;انار، هندوانه، میوه خشک و ماهی، از خوراکی‌های ویژه شب یلدا است. و این شب را مردمان افغانستان و ایران، در کنار خانواده‌ها و نزدیکان شان جشن می‌گیرند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 15:55:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922350</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T15:55:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Kotar tajisa 21 detsembi ko granitsa ka rodelpe vccinpass</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922457</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;I &amp;nbsp;Lena Hallengren phenela so e vaktsina tani but vazhno sarinenje sar okoljenje so na hine nasvalje adjahare vi okoljenje si hine nasvalje kotar covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Evaktsina tiknjaro o riziko kotar o nasvaljipe thaj kotar akalje nasvaljibaso meribe. Uzalo odoljeste vi o rizoko te pherel pes avere djenen tano potinko keda o djeno ljelja o vaktsine protiv o covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Odoljese e vaktsiniribaso ljil cheljela jekh bari rola ki akija phari covid situatsia, phenela i Lena Hallengren.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/df87ee8c-ab2a-408b-82dd-c6001bf09d34.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Från imorgon vaccinpass är krav för alla som kommer in från utlandet  &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136791&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Kotar 21 detsembri ko Shvedijake granitse sarinendar ka rodelpe o covidpasset&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;I &amp;nbsp;Lena Hallengren phenela so e vaktsina tani but vazhno sarinenje sar okoljenje so na hine nasvalje adjahare vi okoljenje si hine nasvalje kotar covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Evaktsina tiknjaro o riziko kotar o nasvaljipe thaj kotar akalje nasvaljibaso meribe. Uzalo odoljeste vi o rizoko te pherel pes avere djenen tano potinko keda o djeno ljelja o vaktsine protiv o covid-19. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Odoljese e vaktsiniribaso ljil cheljela jekh bari rola ki akija phari covid situatsia, phenela i Lena Hallengren.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 15:50:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922457</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T15:50:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Dabagal: Ajaanibta oo ugu badan dadka caruuraha khasabka looga qaato</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922282</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sida lagu sheegay warbixin ay Ekot tebisay saakay aroortii waalidiinta ajaanibta ah ayaa ah kuwa ugu badan ee sida khasabka ah ay caruuraha uga qaataan social-ku (socialtjänsten).&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sida ka muuqata tirokoobyo cusub oo ay Hay'adda Daryeelka Bulshada ” Socialstyrelsen ” iyo Hey’ada Tirakoobka dalka ee SCB ay soo saareen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Haa waa ay i xanuujisay. Waxaan ahaa mid aad u careysan kaddibna waxaan kala tuuray xaaskayga. Balse waligey kuma fakarin in caruurteenna nalaga fogayn doono.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/9120aa52-927b-4ce9-aaec-e1f8cd04bac4.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136460&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Dabagal: Ajaanibta oo uga badan dadka caruuraha khasabka looga qaato&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sida lagu sheegay warbixin ay Ekot tebisay saakay aroortii waalidiinta ajaanibta ah ayaa ah kuwa ugu badan ee sida khasabka ah ay caruuraha uga qaataan social-ku (socialtjänsten).&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sida ka muuqata tirokoobyo cusub oo ay Hay'adda Daryeelka Bulshada ” Socialstyrelsen ” iyo Hey’ada Tirakoobka dalka ee SCB ay soo saareen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;"Haa waa ay i xanuujisay. Waxaan ahaa mid aad u careysan kaddibna waxaan kala tuuray xaaskayga. Balse waligey kuma fakarin in caruurteenna nalaga fogayn doono.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Ekot&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Somaliska@sr.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 15:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922282</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T15:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sacdiya:"Waxaan nahay toban qof oo saddex qol ku nool"</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922384</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Iswiidhan ayaa ah dalka halka ay ugu sareeyso tirada qof ee cidhiidhi ku nool marka la eego wadamada noordika ah.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sidaas ayuu sheegaya tirokoob ka soo baxay hay’adda Eurostat oo ka mid ah EU.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sacdiya Ali ayaa leh sideed caruur, waxeey sheegtay in ay toban qof ku noolyihiin guri saddex qol ah.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/ba46c4f8-c6b5-44b5-bc32-ce00e23d4707.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Xaafadda Tjärna Ängar ee Borlänge.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136616&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sacdiya Ali:"Waxaan nahat toban qof oo saddex qol ku nool"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Iswiidhan ayaa ah dalka halka ay ugu sareeyso tirada qof ee cidhiidhi ku nool marka la eego wadamada noordika ah.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sidaas ayuu sheegaya tirokoob ka soo baxay hay’adda Eurostat oo ka mid ah EU.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sacdiya Ali ayaa leh sideed caruur, waxeey sheegtay in ay toban qof ku noolyihiin guri saddex qol ah.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Mona Ismail Jama&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:mona.ismail_jama@sverigesradio.se"&gt;mona.ismail_jama@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 15:11:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922384</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T15:11:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sweden orders over 2 million doses of new Covid vaccine</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922334</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sweden has ordered 2.2 million doses of the Covid-19 vaccine produced by U.S. firm Novavax, which today won approval for use in the EU.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;It's the fifth Covid-19 vaccine to be given the green light inside the EU by the European Medicines Agency.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The jab, which has been plagued by delays, is said to use a more conventional technology than those used for the other vaccines already in use.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2054/1ed22794-d25e-4a06-83be-35366e7a023f.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136559&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sweden orders over 2 million doses of new Covid vaccine&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Sweden has ordered 2.2 million doses of the Covid-19 vaccine produced by U.S. firm Novavax, which today won approval for use in the EU.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;It's the fifth Covid-19 vaccine to be given the green light inside the EU by the European Medicines Agency.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;The jab, which has been plagued by delays, is said to use a more conventional technology than those used for the other vaccines already in use.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Radio Sweden&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:english@sverigesradio.se"&gt;english@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 14:47:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922334</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T14:47:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>بسیاری از پدران، از مرخصی ویژه والدین استفاده نمی‌کنند</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922327</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;گزارش جدیدی که از سوی بازرسی اداره خدمات اجتماعی منتشر شده نشان می‌دهد که با وجود اینکه سه ماه از مرخصی والدین به پدرها اختصاص یافته است، بسیاری از پدرها از این مرخصی استفاده نمی‌کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; شمار زیادی از افرادی که از مرخصی پدرها استفاده نکرده‌اند، از قشر کم‌درآمد هستند که متولد خارج از سوئد بوده‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;نویسنده این گزارش، آن‌سوفی دواندر: «این موضوع باعث می‌شود که فشار بر یکی از والدین بیشتر شود.»‎&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/f59e7a22-319a-43c2-a919-f8ba005c8247.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;   &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136521&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;بسیاری از پدران، از مرخصی ویژه والدین استفاده نمی‌کنند&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;گزارش جدیدی که از سوی بازرسی اداره خدمات اجتماعی منتشر شده نشان می‌دهد که با وجود اینکه سه ماه از مرخصی والدین به پدرها اختصاص یافته است، بسیاری از پدرها از این مرخصی استفاده نمی‌کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp; شمار زیادی از افرادی که از مرخصی پدرها استفاده نکرده‌اند، از قشر کم‌درآمد هستند که متولد خارج از سوئد بوده‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;نویسنده این گزارش، آن‌سوفی دواندر: «این موضوع باعث می‌شود که فشار بر یکی از والدین بیشتر شود.»‎&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 14:32:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922327</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T14:32:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>DARAASAD: Waalidiin sheegay inay ka shallaayeen inay carruur dhalaan</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922273</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Markii ugu horreeysay taariikhda ayaa dalka Sweden waxaa la sameeyay daraasad lagu ogaanayo waxyaabaha keena in waalidiinta qaarkood ay ka shallaayaan in ay carruur dhalaan. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Maja Bodin oo daraasaddan sameeysay ayaa waraysiyo qoto dheer ugu tagtay waalidiin fara badan. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;- Waxay dareemayaan in ay aad u cidloonayaan, waxay qaar badani dareemaan eed iyo ceeb, ayay tiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/655e2980-bb12-43d3-8733-6d6ff40c4638.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Waalidiin carruur wata&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136450&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;DARAASAD: Waalidiin sheegay inay ka shallaayeen inay carruur dhalaan + Sababta&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Markii ugu horreeysay taariikhda ayaa dalka Sweden waxaa la sameeyay daraasad lagu ogaanayo waxyaabaha keena in waalidiinta qaarkood ay ka shallaayaan in ay carruur dhalaan. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Maja Bodin oo daraasaddan sameeysay ayaa waraysiyo qoto dheer ugu tagtay waalidiin fara badan. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;- Waxay dareemayaan in ay aad u cidloonayaan, waxay qaar badani dareemaan eed iyo ceeb, ayay tiri.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Julia &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Rigaudjulia.rigaud@sverigesradio.se"&gt;&lt;strong&gt;Rigaud&lt;br&gt;julia.rigaud@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Lotta &lt;/strong&gt;&lt;a class="internal-link" target="_blank" href="mailto:Myhrén"&gt;&lt;strong&gt;Myhrén&lt;br&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:lotta.myhren@sverigesradio.se
"&gt;&lt;strong&gt;lotta.myhren@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;&lt;strong&gt;Somali@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 13:54:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922273</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T13:54:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>O neve covid restriktsie na te oven zoralje sar ko pashutne phuvja</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922209</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ko anglune dive akalje kurcese e Shvedijako gavermenti isi te mothovi save covid restriktsije ka vazhinen telo avutne praznikonge lolje dive. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ama o restriktsije na te oven odobor bare sars oj ko avera pashutne phuvja phenela i socialminister Lena Hallengren.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kobor bare thaj save ka oven o avutne restriktsije, odova tano umlavdo odoljestar kobor sigate ka buvljaripe o covid-19 thaj kobor pherde ka oven e sascaribase thana.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/df6e7540-60e6-49eb-9de8-d6673e615d9a.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Hallengren: Inte lika hårda restriktioner i jul som grannländerna, på bilden: Socialminister Lena Hallengren&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136348&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;O neve covid restriktsije na te oven zoralje sar ko avera pashutne phuvja&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ko anglune dive akalje kurcese e Shvedijako gavermenti isi te mothovi save covid restriktsije ka vazhinen telo avutne praznikonge lolje dive. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ama o restriktsije na te oven odobor bare sars oj ko avera pashutne phuvja phenela i socialminister Lena Hallengren.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Kobor bare thaj save ka oven o avutne restriktsije, odova tano umlavdo odoljestar kobor sigate ka buvljaripe o covid-19 thaj kobor pherde ka oven e sascaribase thana.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko Karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 13:14:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922209</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T13:14:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sar o roma so mangena love ko droma nakhena telo akava baro shudripe</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922151</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Akana but djene spreminena pe aso bozhiko, jekh prazniko keda but familije magena te cedenpe ki kupa. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Amen djeljam ko nesave roma save so prosinena anglo ducane ano Malmö te Pucha ljen sar on nakhena akana ko akava baro shudripe thaj dalji on kadjan chere ki Rumunija telo avutno prazniko.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/982ee0d5-66ae-4aad-8ffd-ab8d71eff5d2.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Hu går det för EU-migranter nu under stora kylan&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136248&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Sar o rom so mangen love ano Malmö planirinena o boziko&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Akana but djene spreminena pe aso bozhiko, jekh prazniko keda but familije magena te cedenpe ki kupa. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Amen djeljam ko nesave roma save so prosinena anglo ducane ano Malmö te Pucha ljen sar on nakhena akana ko akava baro shudripe thaj dalji on kadjan chere ki Rumunija telo avutno prazniko.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;Reporteri: Veljko karamani&lt;/p&gt;&lt;p&gt;veljko.karamani@sr.se &lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 12:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922151</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T12:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Xogo ay muhim tahay inaad ogaato haddii aad u safrayso gudo &amp; dibedba</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922133</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Inta lagu guda jiro fasaxyada sanadka cusub, dad badan ayaa ku han wayn in ay u safraan gudaha dalka iyo wadamada Yurub.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Haddaba waxa ugu muhiimsan marka uu qofku doonayo in uu safro guud ahaan ayaa ah, in qofku uu raaco dhammaan talooyinka jira.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tusaale, haddii aad diyaarad raaceyso adiga ayaa lagaa rabaa inaad ogaato xilli fiican sharciga ka yaalla wadankaasi ee ku saabsan xanuunkan, sida ay sheegtay, Linn Duvhammar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/08733b2d-3236-478a-9add-153441eb2178.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Garoonka diyaaraddaha ee Arlanda.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136266&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Xogo ay muhim tahay inaad ogaato haddii aad u safrayso gudo &amp; dibedba&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Inta lagu guda jiro fasaxyada sanadka cusub, dad badan ayaa ku han wayn in ay u safraan gudaha dalka iyo wadamada Yurub.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Haddaba waxa ugu muhiimsan marka uu qofku doonayo in uu safro guud ahaan ayaa ah, in qofku uu raaco dhammaan talooyinka jira.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Tusaale, haddii aad diyaarad raaceyso adiga ayaa lagaa rabaa inaad ogaato xilli fiican sharciga ka yaalla wadankaasi ee ku saabsan xanuunkan, sida ay sheegtay, Linn Duvhammar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 12:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922133</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T12:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>E Dominika kerdas jek raporto pa le romengi situacia ando Slovako</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922145</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dujto bersh nachilas sar maladas avri e Corona sar jek pandemia pa intrego luma.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E corona maj dur vazdel pe, aj si pindjardo ke le rom ande uni thema ande Europa chi len kodo zutipe sar so trubuj.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E Dominika Badjova si jek romani journalistka anda Slovako kaj kerel buchi po Publik service, voj kerdas jek rapporto pa sosko patreto si sikado pa e rom ande main stream media, aj sar naken e rom e pandemia ando Slovako. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/298d47fb-7b9c-43d8-abba-5f958c89d9af.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Dominika Badzova är en romsk journalist från Slovakien, hon har gjort en rapport hur romer porträtteras i main stream media och hur läget är för romerna i Slovakien under pandemin.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8140012&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;dominika ny&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dujto bersh nachilas sar maladas avri e Corona sar jek pandemia pa intrego luma.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E corona maj dur vazdel pe, aj si pindjardo ke le rom ande uni thema ande Europa chi len kodo zutipe sar so trubuj.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;E Dominika Badjova si jek romani journalistka anda Slovako kaj kerel buchi po Publik service, voj kerdas jek rapporto pa sosko patreto si sikado pa e rom ande main stream media, aj sar naken e rom e pandemia ando Slovako. &lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Reporter: Margrethe Balok&lt;/p&gt;
&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:margrethe.balok@sr.se" target="_self"&gt;margrethe.balok@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 12:29:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922145</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T12:29:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>شش مدال برای سوئد در مسابقات جهانی شنا</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922126</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;دو مدال طلا، دو نقره و دو برنز در مسابقات جام جهانی شنا به ورزشکاران سوئدی رسید.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اولریکا ساندمارک، رییس فدراسیون شنای سوئد: «&amp;nbsp;چندین رکورد ملی و شخصی در این رقابتها شکسته شد. واقعاً عملکرد خوبی بود.»&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;رقابت‌های جهانی شنا در کشور امارات متحده عربی و در شهر ابوظبی در جریان است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/eb3896c4-e078-45b6-a9e0-842e3683b764.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;   &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136251&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;شش مدال برای سوئد در مسابقات جهانی شنا&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;دو مدال طلا، دو نقره و دو برنز در مسابقات جام جهانی شنا به ورزشکاران سوئدی رسید.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;اولریکا ساندمارک، رییس فدراسیون شنای سوئد: «&amp;nbsp;چندین رکورد ملی و شخصی در این رقابتها شکسته شد. واقعاً عملکرد خوبی بود.»&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;رقابت‌های جهانی شنا در کشور امارات متحده عربی و در شهر ابوظبی در جریان است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 12:10:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922126</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T12:10:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>پایان عملیات تخلیه از افغانستان کارمندان سابق نیروهای سویدن را شوکه کرد</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7921962</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;روز جمعه، وزیر امورخارجه، آن لینده، پایان ماموریت سوئد در&amp;nbsp;تخلیه یا اخراج&amp;nbsp;افراد&amp;nbsp;از افغانستان&amp;nbsp;که با نظامیان سوئد کار کرده اند&amp;nbsp;را اعلام کرد. این در حالی‌ست که حدود پنجاه نفر همچنان در افغانستان در انتظار رسیدن به سوئد باقی مانده‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;افرادی که در گذشته با نیروهای نظامی سوئدی همکاری می‌کرده‌اند و در انتظار انتقال به سوئد بوده‌اند، در گفتگو با رادیو سوئد از این خبر ابراز تعجب می‌کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;توبیاس اکسروپ، از بخش آمادگی‌های اضطراری کنسولی وزارت امورخارجه: ما تلاش کرده‌ایم که با این افراد تماس برقرار کنیم. برخی از این افراد در دسترس نبوده‌اند، برخی هم مدارکشان ناقص بوده است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/6764dc84-995b-45e8-a9e0-36666c2a3a75.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;   &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136113&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;پایان عملیات تخلیه از افغانستان کارمندان سابق نیروهای سویدن را شوکه کرد&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;روز جمعه، وزیر امورخارجه، آن لینده، پایان ماموریت سوئد در&amp;nbsp;تخلیه یا اخراج&amp;nbsp;افراد&amp;nbsp;از افغانستان&amp;nbsp;که با نظامیان سوئد کار کرده اند&amp;nbsp;را اعلام کرد. این در حالی‌ست که حدود پنجاه نفر همچنان در افغانستان در انتظار رسیدن به سوئد باقی مانده‌اند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;افرادی که در گذشته با نیروهای نظامی سوئدی همکاری می‌کرده‌اند و در انتظار انتقال به سوئد بوده‌اند، در گفتگو با رادیو سوئد از این خبر ابراز تعجب می‌کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;توبیاس اکسروپ، از بخش آمادگی‌های اضطراری کنسولی وزارت امورخارجه: ما تلاش کرده‌ایم که با این افراد تماس برقرار کنیم. برخی از این افراد در دسترس نبوده‌اند، برخی هم مدارکشان ناقص بوده است.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 10:53:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7921962</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T10:53:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Dad si khaldan koronto u iibinaya oo dadwaynaha looga digayo</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7922039</link>
      <description>&lt;p&gt;Xafiiska Suuqa Tamarta Sweden ayaa dadwaynaha uga digaya dad iskaga dhigaya inay koronto iibinayaan balse burcad ah si ay uga faa’iidaystaan qiimaha saree e korontada.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dadkan oo inta badan qofka oo khabaar moog ah telefoon ku waca ayaa ka saxiixaya heshiishyo dhaadheer oo aysan dani ugu jirin qofka macmiilka ah.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Thomas Björkström oo ah Agaasimaha Guud ee Xafiiska Suuqa Tamarta Sweden ayaa arrintan uga sheekeeyey Ekonomi-ekot. ’’Waxaa uu midka wax iibinayaa ka codsanayaa inuu sameeyo xaqiijin qoraal ah isagoo adeegsanaya farriin SMS, ayuu yiri.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2172/958e1089-8fcb-4cf4-8fec-2098c87cfe2a.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Ballooyin waawayn oo sida xarko koronto ah&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8136099&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Dad iska dhigaya inay koronto iibinayaan oo dadwaynaha looga digayo&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Xafiiska Suuqa Tamarta Sweden ayaa dadwaynaha uga digaya dad iskaga dhigaya inay koronto iibinayaan balse burcad ah si ay uga faa’iidaystaan qiimaha saree e korontada.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dadkan oo inta badan qofka oo khabaar moog ah telefoon ku waca ayaa ka saxiixaya heshiishyo dhaadheer oo aysan dani ugu jirin qofka macmiilka ah.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Thomas Björkström oo ah Agaasimaha Guud ee Xafiiska Suuqa Tamarta Sweden ayaa arrintan uga sheekeeyey Ekonomi-ekot. ’’Waxaa uu midka wax iibinayaa ka codsanayaa inuu sameeyo xaqiijin qoraal ah isagoo adeegsanaya farriin SMS, ayuu yiri.&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Anders Wennersten, Ekonomiekot&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:anders.wennersten@sverigesradio.se
"&gt;anders.wennersten@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Somali@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 20 Dec 2021 10:51:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7922039</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Somali - Raadiyaha Iswiidhen</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-20T10:51:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Pares si ande but bolnici</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7920856</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ande bolnici si but anda e personalo kere ke si nasvale vaj ke len sama pala nasvale chavora, taj ande bolnici so maj but patientura aven andre, pe but thana ando Svedo pares si ande bolnici, kodo penel o Ekot kaj sas ando kontako perdone regiononca.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dulmut sas kade pares ande svedoske bolnici sar akanak, penel o Tobias Nilsson, biträdande sjukhuschef pe 4 bolnici ando Västra Götalandsregionen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/9d817e1a-675e-4101-a49f-ba36dbc2add1.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Stor sjukfrånvaro och vård av barn bland personalen i kombination med ett ökat inflöde av patienter gör att sjukvården är hårt belastad på många platser i landet.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8134182&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;stabb läge&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ande bolnici si but anda e personalo kere ke si nasvale vaj ke len sama pala nasvale chavora, taj ande bolnici so maj but patientura aven andre, pe but thana ando Svedo pares si ande bolnici, kodo penel o Ekot kaj sas ando kontako perdone regiononca.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Dulmut sas kade pares ande svedoske bolnici sar akanak, penel o Tobias Nilsson, biträdande sjukhuschef pe 4 bolnici ando Västra Götalandsregionen.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Reporter: Margrethe Balok&lt;/p&gt;
&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:margrethe.balok@sr.se" target="_self"&gt;margrethe.balok@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Fri, 17 Dec 2021 16:54:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7920856</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-17T16:54:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Ando paji sikadjol ke vazdas pe e corona</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7920385</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ando vecka 46 line e coronavirushalterna ando Stockholmsko avloppsvattnet te baron. Aj te katar e vecka 49 vazdas pe bute maj but.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Vi ando Malmö si sa kade, tela e vecka 49 vazdas pe vi kothe zurales. Sa kade mezi pe akanak sar kana sas e paluni fala.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2122/641dc156-d859-46b3-86f7-055b95eb6605.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Vecka 46 började coronavirushalterna i Stockholms avloppsvattnet öka. Men nivåerna har legat på låga nivåer fram till förra veckan, vecka 49. Då noterades en kraftig ökning.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8134001&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;corona i vatten&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Ando vecka 46 line e coronavirushalterna ando Stockholmsko avloppsvattnet te baron. Aj te katar e vecka 49 vazdas pe bute maj but.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;Vi ando Malmö si sa kade, tela e vecka 49 vazdas pe vi kothe zurales. Sa kade mezi pe akanak sar kana sas e paluni fala.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;!-- Byline --&gt;&lt;p class="byline"&gt;Reporter: Margrethe Balok&lt;/p&gt;
&lt;p class="byline"&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:margrethe.balok@sr.se" target="_self"&gt;margrethe.balok@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Fri, 17 Dec 2021 15:36:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7920385</guid>
      <dc:creator>Radio Romano</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-17T15:36:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>حقوق و مزایای برابر برای بازی‌کنان زن و مرد در تیم­ های ملی فوتبال</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7920409</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;با امضای قرارداد جدیدی، بازیکنان تیم‌های ملی فوتبال زنان و مردان از حقوق و مزایای &amp;nbsp;برابری برخوردار خواهند شد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;گذشته از حقوق و مزایا، این بازیکنان از حق نگهداری فرزند و بیمه­‌های مختلف نیز به صورت برابر استفاده خواهند کرد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به نظر دبیر کل فدراسیون فوتبال سوئد، هُکان شوسترم از این پس هر بازیکنی که برای سوئد مسابقه می­‌دهد می­‌تواند فکر خود را روی آن مسابقه متمرکز کند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/26f23c8c-12ce-47fb-a708-a1879d92af41.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8133917&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;حقوق و مزایای برابر برای بازکنان زن و مرد در تیم­ های ملی فوتبال&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;با امضای قرارداد جدیدی، بازیکنان تیم‌های ملی فوتبال زنان و مردان از حقوق و مزایای &amp;nbsp;برابری برخوردار خواهند شد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;گذشته از حقوق و مزایا، این بازیکنان از حق نگهداری فرزند و بیمه­‌های مختلف نیز به صورت برابر استفاده خواهند کرد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به نظر دبیر کل فدراسیون فوتبال سوئد، هُکان شوسترم از این پس هر بازیکنی که برای سوئد مسابقه می­‌دهد می­‌تواند فکر خود را روی آن مسابقه متمرکز کند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Fri, 17 Dec 2021 15:28:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7920409</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-17T15:28:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>کودکان توسط بزهکاران مجبور به فروش مواد مخدر می شوند</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/7920336</link>
      <description>&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;گروه­ های بزهکار، نوجوانان و کودکان حتا دوازده ساله را وادار به فروش مواد مخدر و پنهان کردن اسلحه می­ کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این گروه­ ها به گزارش پلیس از مناطق جنوبی کشور به شهرهایی در مناطق شمالی مانند سوندسوال می­ آیند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به گفته­ ی مسئولان پلیس منطقه، می­ توان با همکاری مدارس، ادارات خدمات اجتماعی و بهداشت و درمان با این وضعیت مقابله کرد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2493/ed4a1456-fc10-4fd2-bd87-9ce3c603bbf5.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=8133369&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;کودکان توسط بزهکاران مجبور به فروش مواد مخدر می شوند&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;گروه­ های بزهکار، نوجوانان و کودکان حتا دوازده ساله را وادار به فروش مواد مخدر و پنهان کردن اسلحه می­ کنند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;این گروه­ ها به گزارش پلیس از مناطق جنوبی کشور به شهرهایی در مناطق شمالی مانند سوندسوال می­ آیند.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;p&gt;به گفته­ ی مسئولان پلیس منطقه، می­ توان با همکاری مدارس، ادارات خدمات اجتماعی و بهداشت و درمان با این وضعیت مقابله کرد.&lt;/p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;!-- Byline --&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Fri, 17 Dec 2021 13:59:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/article/7920336</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden Farsi/Dari رادیو سوئد / رادیوی سویدن</dc:creator>
      <dc:date>2021-12-17T13:59:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Denna sida uppdateras inte längre</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6399368</link>
      <description>&lt;p&gt;Från den 1 april 2016 uppdateras inte längre sidan Radio Sweden på svenska.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;Från den 1 april 2016 uppdateras inte längre sidan Radio Sweden på svenska.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sidan, som funnits sen år 2007, innehåller till stor del artiklar och inslag som baseras på intervjuer från Radio Swedens olika språkgrupper och som färdigställts av redaktionens svenskspråkiga nyhetsdesk. Den läggs nu ner, men några av språkgrupperna,&amp;nbsp;&lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2172" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2172" class="internal-link"&gt;somaliska&lt;/a&gt;,&amp;nbsp;&lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2200" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2200" class="internal-link"&gt;kurdiska&lt;/a&gt;,&amp;nbsp;&lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2493" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2493" class="internal-link"&gt;persiska&lt;/a&gt;,&amp;nbsp;&lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2494" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2494" class="internal-link"&gt;arabiska&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2054" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2054" class="internal-link"&gt;engelska&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4916" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4916" class="internal-link"&gt;Radio Sweden på lätt svenska&lt;/a&gt;, flyttar till Sveriges Radios Ekoredaktion och en del av det som de där kommer att producera på svenska kommer att kunna höras och läsas på Sveriges Radios &lt;a href="http://sverigesradio.se/" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/" class="internal-link"&gt;webbsida&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi som producerat denna svenska sida tackar för oss och för att ni valt att följa oss.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Letar du efter nyheter på lätt svenska för&amp;nbsp;nyanlända, så hittar du dem här:&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4916" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4916" class="internal-link"&gt;Radio Sweden på lätt svenska&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 13:41:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6399368</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-31T13:41:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Personer med utländsk bakgrund diskrimineras på gym</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6397492</link>
      <description>&lt;p&gt;"Mohammed" blev nekad medlemskap på ett gym och&amp;nbsp;menar att anledningen är att han har arabisk påbrå. &lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3663616_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Diskriminering på gym är något som Diskrimineringsombudsmannen ser allvarligt på. Foto: Fredrik Sandberg/TT&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5659008&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;DO: "Hur ska man bevisa något som inte är uttalat?"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Mohammed" blev nekad medlemskap på ett gym och&amp;nbsp;menar att anledningen är att han har arabisk påbrå. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Såhär lät det när Radio Swedens medarbetare&amp;nbsp;"Sara" skulle ansöka om medlemskap i ett gym i en liten stad i mellansverige, samma gym där flera personer hade nekats medlemskap, enligt dem på grund av att de har utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Hej! Jag heter Sara och jag har några frågor om ert gym. &lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är absolut inget krångligt. Då kommer du få en provvecka på posten och då är det bara för dig att checka in på gymmet och säga "det här är funkar för mig".&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Kan jag teckna medlemskap på en gång eller är det någon väntetid?&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jajamen! Så fort du kommer in kan du köpa ett kort.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Och när Radio Swedens Abdelaziz ringde upp gymmet för att teckna medlemskap lät det såhär.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Hej, mitt namn är Abdelaziz och jag vill träna hos er. Hur kan man göra?&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;–&amp;nbsp;Då ska vi se. Står du på listan?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– &lt;strong&gt;&lt;em&gt;Nej.&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är några före dig just nu som väntar på sin tur för vi har haft så väldigt många nya kunder så vi behöver avvakta litegrann.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;När Abdelaziz vill teckna medlemskap&lt;/strong&gt; är det alltså kö, medan "Sara" är välkommen när som helst. När Radio Sweden ringer upp gymmet för att be om en kommentar säger chefen att hon inte känner till att någon diskriminering förekommer, att det är olyckligt att människor känner sig diskriminerade och att det kan ha att göra med att den som svarat i telefon har fått fel information om gymmets praxis.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO)&lt;/strong&gt; har fått in ett antal anmälningar för&amp;nbsp;gym,&amp;nbsp;och det&amp;nbsp;som kan vara problematiskt med fall av diskriminering på grund av utländsk bakgrund är bevisfrågan, säger Per Holmberg vid DO.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;–&amp;nbsp;Det som sker, sker i mötet mellan två individer och eftersom de flesta vet att det är förbjudet att diskriminera är det ganska sällan det sägs rent ut. Det vanligaste är kanske att man får höra svepskäl; nej, det är fullt eller det går inte. Då uppstår en bevisfråga. Hur ska man bevisa något som inte är uttalat?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Per Holmberg&amp;nbsp;rekommenderar att den som känner sig diskriminerad i första hand vänder sig till den som är ansvarig och i andra hand till högre instans som DO.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mohammed, som egentligen heter något annat&lt;/strong&gt;, är en av dem som blivit nekade medlemskap på gym. Han berättar att han trots allt är övertygad om att det handlar om diskriminering och är&amp;nbsp;upprörd över det bemötande han fick.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;–&amp;nbsp;Jag är väldigt irriterad och bedrövad över hur jag har blivit behandlad. Jag har aldrig varit med om något liknande tidigare. Förut, innan nyår, lät de alla som ville gå med&amp;nbsp;teckna medlemskap men nu vill de inte att araber ska vara medlemmar, säger han.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Abdelaziz Maaloum&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se" target="_self"&gt;abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Siri Hill&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:siri.hill@sverigesradio.se" target="_self"&gt;siri.hill@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Fredrik Ramel&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:fredrik.ramel@sverigesradio.se" target="_self"&gt;fredrik.ramel@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 29 Mar 2016 08:08:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6397492</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-29T08:08:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Polsk regeringspolitik påverkar invandrarförening i Sverige</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6394443</link>
      <description>&lt;p&gt;I Polska Kongressens medlemsorganisation Polska Flyktingrådets lokaler i Stockholm träffade vår reporter bekymrade medlemmar i Polska kvinnoföreningen.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3661656_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Regeringskritisk demonstration i Warzawa, Polen.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5652134&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Gillar vi inte PiS finns det ingen plats för oss här"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I Polska Kongressens medlemsorganisation Polska Flyktingrådets lokaler i Stockholm träffade vår reporter bekymrade medlemmar i Polska kvinnoföreningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nu kommer kritik mot att den största invandrarföreningen för polacker i Sverige - Polska Kongressen - har blivit mer och mer politiskt färgad. Åsikter som avviker från det nuvarande nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa tolereras inte, enligt flera medlemmar som Radio Sweden har pratat med.&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Hittills har det varit så att oberoende av de politiska åsikterna har det varit smärtfritt. Men nu är det istället så att delar vi inte deras djupa engagemang för polska regeringens politik, så finns det ingen plats för oss här, säger Basia Mokrosinski.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hon har i flera år&lt;/strong&gt; varit medlem i Polska kvinnoföreningen, en medlemsorganisation i Polska Flyktingrådet och i sin tur Polska Kongressen, Sveriges största invandrarförening för polacker. Hon beskriver hur viktigt det har varit att ha gemenskapen i föreningen genom åren, att få träffa sina landsmän regelbundet i det som en gång var det nya landet. Men nu känner hon sig kidnappad, säger hon. Kidnappad av styrelsens politiska uppfattningar, som hon menar genomsyrar verksamheten i Polska Flyktingrådets lokaler på Östermalm i Stockholm. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Radio Sweden har tidigare rapporterat om att Polska Kongressen nyligen tagit in ungdomsgruppen &lt;a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;amp;artikel=6371251" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;amp;artikel=6371251"&gt;Semper Fidelis &lt;/a&gt;under sitt paraply, en nationalistisk förening som vid flera tillfällen samarbetat med nyfascistiska Nordisk Ungdom. Detta trots att ledningen hela tiden menat att Polska Kongressen är opolitisk.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Och nu hävdar alltså&lt;/strong&gt; flera medlemmar att det, även borträknat den nationalistiska ungdomsgruppen, pågår en starkt politiskt färgad styrning av föreningen. Sedan regeringsskiftet i vintras har&amp;nbsp;konflikterna i föreningen hårdnat. &lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Flera medlemmar berättar att tidningsstället i hallen numera bara innehåller högerinriktade, konservativa tidningar. Upplagorna av Nowa Gazeta Polska, en gratistidning som riktar sig till polacker i Sverige och som förhållit sig kritiskt till Polska Kongressens utveckling, slängs direkt om den dyker upp. "Den är förbjuden i lokalerna", säger en av Kvinnoföreningens medlemmar, och berättar att många tolkar det som en form av censur.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Men det som verkligen&lt;/strong&gt; fick bägaren att rinna över skedde i januari i år, när en föreläsning av Anders Bodegård, prisbelönt översättare av framförallt polsk litteratur, plötsligt ställdes in, berättar Basia Mokrosinski.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Anledningen var att föreläsningen delvis skulle handla om poeten Adam Zagajewski, som för några månader skrev en dikt som var kritisk och ironisk mot den sittande regeringen under det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa, PiS, och dess ledare Jaroslaw Kaczynski.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag tror att hade det varit så att Adam Zagajewski hade skrivit en hommage till Lag och Rättvisa och Kaczynski så skulle han vara välkommen här med hur många dikter som helst. Men nu var det kritiskt. Jag vill värna om demokratin och det fria ordet. Det är någonting som ger mig gåshud, att inte kunna läsa poeter eller författare, säger Basia Mokrosinski.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Enligt Anders Bodegård&lt;/strong&gt; själv skulle föreläsningen handla om svenska översättningar av polsk poesi överhuvudtaget. Och i det är den ständige nobelpriskandidaten Adam Zagajewski en självklar del.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Genom åren har Anders Bodegård föreläst många gånger för Polska Kvinnoföreningen. Det här är första gången han har blivit avbokad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Och det kom som en chock.&lt;/strong&gt; Adam Zagajewski var helt enkelt för "opatriotisk" nu, genom sin kritik mot regeringen, säger Anders Bodegård.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det som har hänt är att opinionen bland exilpolacker har förändrats på ett sätt som också avspeglar vad som har hänt i Polen, och det som händer i Europa och till och med Sverige. En slags fördjupning mellan höger och vänster som jag inte varit beredd på. Det kom som en liten skakning när jag fick veta att Polska kvinnoföreningen inte ville ha mig. Jag hade inte en aning om att det skulle uppfattas som så politiskt störande, säger han.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Några av kvinnorna&lt;/strong&gt; runt bordet på dagens möte med Polska Kvinnoföreningen har inte haft någon aning om alla turer kring Anders Bodegård, utan trott att han ställt in.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;"Ewa ska ju företräda oss", utbrister en av deltagarna upprört. Den hon syftar på är Ewa Bielska, en av två ordföranden i Polska Kvinnoföreningen, och den som med Polska Flyktingrådet och Polska Kongressens goda minne avbokade Anders Bodegårds föreläsning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Att hon gjorde det var självklart&lt;/strong&gt;, säger hon själv. Det är Adam Zagajewski, poeten som Anders Bodegård skulle prata om, som är för politisk. Och det gäller inte bara dikten om regeringen, utan också hur han har uttryckt sig privat.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Anders Bodegård envisades med att han ville göra en föreläsning om en poet som vi inte gärna ville ha, på grund av att poeten i fråga uttalar sig mycket politiskt, både i sin poesi och privat, bland annat i tyska tidningar. Han är väldigt politiskt vinklad. Vi i Polska kvinnoföreningen försöker hålla oss väldigt mycket ifrån politik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Så om det skulle vara en föreläsare som förespråkade Lag och Rättvisa skulle inte den personen heller vara välkommen?&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Naturligtvis inte. Jag säger det mycket klart och tydligt, säger Polska kvinnoföreningens ena&amp;nbsp;ordförande Ewa Bielska.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Istället för Anders Bodegård bokade Polska kvinnoföreningen en ung lärare i historia från Polska skolan i Stockholm för att föreläsa. En person som tagit ställning för den sittande regeringen i Polen och på sin Facebooksida tydligt stödjer Polska Kongressens nationalistiska ungdomsgrupp Semper Fidelis demonstrationer mot regeringskritiska polska organisationen KOD och aktioner mot flyktinginvandring till Polen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Men att Polska Kongressen&lt;/strong&gt; och Polska Flyktingrådet ska ha låst sig vid en politisk uppfattning, skriver ändå inte Polska Kongressens vice ordförande och Polska Flyktingrådets ordförande Jolanta Halkiewicz under på.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi är opolitiska, för vi ordnar aldrig några politiska möten. Just Zagajewski har ju utmärkt sig på sista tiden, att han är väldigt hätsk och anfaller den nya regeringen. Vi vill inte ha en sådan vinkling hos oss, säger hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Men för Polska kvinnoföreningens&lt;/strong&gt; medlem Basia Mokrosinski är politiseringen tydlig: Hennes förening har blivit mer och mer låst kring en politisk inriktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Och vissa möten som Kvinnoföreningen tidigare arrangerat, skulle troligen inte vara möjliga i dag, för att de skulle vara för känsliga, tror hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi lyckades för ett par år sedan att ha träffar med polska judar som blev förvisade från Polen 1968. Vi tyckte att det var väldigt bra att vi kunde träffas här och prata. Nu skulle någonting sådant vara totalt omöjligt.&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Fredrik Ramel &lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:fredrik.ramel@sverigesradio.se" target="_self"&gt;fredrik.ramel@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 22 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6394443</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-22T05:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Ny invandrarkritisk manifestation anordnas i Stockholm</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6393121</link>
      <description>&lt;p&gt;I morgon lördag hålls återigen den invandrarkritiska manifestationen&amp;nbsp;"Folkets demonstration", på Norrmalmstorg i centrala Stockholm.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3660848_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Folkets demonstration från 30 januari. Foto: Marcus Ericsson/TT &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5650193&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"De får inte stå oemotsagda"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I morgon lördag hålls återigen den invandrarkritiska manifestationen&amp;nbsp;"Folkets demonstration", på Norrmalmstorg i centrala Stockholm.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En stor polisinsats väntas&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;kring Norrmalmstorg imorgon lördag då en grupp med anknytning till Sverigedemokraterna ordnar "Folkets Demonstration", ett torgmöte där det bland annat ställs krav på extraval och "en regering som i första hand värnar om Sverige och dess medborgare".&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vid tidigare möten har&lt;/strong&gt; demonstrationen samlat anhängare från bland annat den svenska Vit makt-rörelsen. Och i samband med det förra mötet - den 30 januari - greps tre högerextremister för misshandel.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Även den här gången anordnas en motdemonstration. Josefin Purwin, som är talesperson för den, tycker att det är viktigt att öppet ta ställning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Sådana här rasistiska åsiktsriddare får inte stå oemotsagda på en sådan offentlig plats som Norrmalmstorg, säger hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lars Byström, presstalesperson&lt;/strong&gt; vid Stockholmspolisen, berättar att man har tillsatt extra personal under morgondagen för att allt ska gå lugnt till.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;–&amp;nbsp;Vi ska se till att både den tillståndsgivna och den eventuellt inte tillståndsgivna demonstrationen kan genomföras, så det är klart att det kommer vara fler poliser än vanligt, säger Lars Byström.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Mona Ismail&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:mona.ismail@sverigesradio.se" target="_self"&gt;mona.ismail@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Siri Hill&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:siri.hill@sverigesradio.se" target="_self"&gt;siri.hill@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Fri, 18 Mar 2016 14:27:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6393121</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-18T14:27:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Filmer på nätet ska bekämpa IS propaganda</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6391138</link>
      <description>&lt;p&gt;Filmerna som Islamiska förbundet i Järva producerar är ett viktigt bidrag i kampen mot radikaliseringen, säger nationella samordnaren Mona Sahlin.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/83/3640517_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Mona Sahlin, nationella samordnare mot våldsbejakande extremism.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5647300&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Jag tänker spela upp de här filmerna under alla tal jag håller"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Filmerna som Islamiska förbundet i Järva producerar är ett viktigt bidrag i kampen mot radikaliseringen, säger nationella samordnaren Mona Sahlin.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Ingen ung människa som tror sig agera som muslim och åker till IS lyssnar på mig, en kvinna i jeans och boots. Men jag är säker på att de har större möjligheter att lyssna till dem som de känner igen, säger Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Att det är just&lt;/strong&gt; Islamiska Förbundet i Järva som tagit fram de här filmerna ökar chanserna att de få en publik, och att unga ska ta intryck, menar Mona Sahlin, som var med när de bägge kortfilmerna premiärvisades i Rinkeby i nordvästra Stockholm i veckan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ibrahim Bouraleh är ordförande för Islamiska förbundet i Järva och han hoppas att filmerna ska uppmärksammas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är väldigt viktigt att testa alla olika idéer och tankar. De här idéerna har vi fått från England, där man har tagit fram motberättelser mot de extrema krafternas propagandafilmer. Nu har vi gjort en svensk version och vi hoppas att det åtminstone kan väcka debatt, säger Ibrahim Bouraleh.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;En av filmerna riktar&lt;/strong&gt; sig också till unga män i riskzonen, och är också gjord av unga män. Den andra filmen är gjord för och av kvinnor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi berättar om verkligheten och om hur det verkligen ser ut där, med hjälp av folk som rest ned dit och berättar om det eller av nyheter därifrån. Vi hoppas att den har en påverkan som får dem att stanna kvar, säger Aisha Abdisalam, som varit med och gjort den ena filmen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nationella samordnaren&lt;/strong&gt; Mona Sahlin hoppas att filmerna ska få stor spridning i sociala medier, som motbilder till terrorgruppen IS massiva propaganda på nätet. Hon kommer att göra det hon kan för att så många som möjligt ska nås av dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag tänker spela upp de här filmerna under alla tal jag håller, och jag kommer berätta om dem, och jag hoppas kunna lägga ut dem också på de sociala nätverk som jag använder, säger nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Mona Ismail Jama&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:mona.ismail_jama@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;mona.ismail_jama@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Anders Ljungberg&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:anders.ljungberg@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;anders.ljungberg@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 17 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6391138</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-17T05:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Offren för massakern i Halabja hedras</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6391181</link>
      <description>&lt;p&gt;Idag är minnesdagen för Halabja - staden i irakiska Kurdistan som Saddam Husseins styrkor bombade med kemiska vapen 1988. En av minnesceremonierna hålls i Stockholm.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3659470_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Susanna Güven från Kurdiska Riksförbundet i Sverige och Halabja minnesfältet.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5647450&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Kurdfrågan har nu lyfts ännu högre" &lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Idag är minnesdagen för Halabja - staden i irakiska Kurdistan som Saddam Husseins styrkor bombade med kemiska vapen 1988. En av minnesceremonierna hålls i Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Susanna Güven - Ordförande i KRF (Kurdiska Riksförbundet i Sverige) finns bland organisatörerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Årets minnesstund har fått många kunniga talare: Jan Björklund (L) Jonas Sjöstedt (V), och Margot Wallström (S). Och det tyder på att kurdfrågan har lyfts ännu högre av den svenska regeringen men även internationellt skulle jag vilja påstå. På så sätt är det väldigt glädjande att kurdfrågan prioriteras, säger Susanna Güven från det Kurdiska Riksförbundet i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I Halabja miste&lt;/strong&gt; ca 5 000 personer livet. Många andra bär än idag på fysiska och psykiska spår av attacken. Och att hedra alla dessa människor har nu blivit ännu mer aktuellt när världen bevittnar nya exempel på folkrättsliga brott mot kurder i Turkiet, Irak och Syrien, säger Sussa Güven. Hon anser att det har bidragit till att många av riksdagspartierna vill visa sitt stöd på minnesceremonin. Och för första gången finns en svensk minister bland talarna. Och att Margot Wallström håller tal är inte överraskande, säger Susanna Güven från det Kurdiska Riksförbundet i Sverige (KRF).&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Kurdiska riksförbundet har haft en kontinuerlig dialog med utrikesministern men även regeringen gällande kurdfrågan och den rådande situationen i både Irak, Syrien och i Turkiet - gällande kurdiska rättigheter. Vi har vänt oss i ett brev till utrikesministern där vi krävde att man tar avstånd och även fördömer den turkiska statens övergrepp gentemot Kurder. Så vi har haft en kontinuerlig dialog och jag tror att hon värnar om kurdfrågan och med anledning av detta har valt att närvara och hålla tal, säger Susanna Güven.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Olgica Lindquist&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:Olgica.Lindquist@sverigesradio.se" target="_self"&gt;Olgica.Lindquist@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Shaho Mwany&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:Shaho.Mwany@sverigesradio.se" target="_self"&gt;Shaho.Mwany@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 16 Mar 2016 16:16:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6391181</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-16T16:16:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>En tredjedel av tvångsvårdade ungdomar är ensamkommande</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6391136</link>
      <description>&lt;p&gt;Behovet av slutna vårdplatser för ungdomar blir allt större, men resurserna räcker inte till.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/96/3622354_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Foto: Henrik Montgomery/TT&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5647245&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Det är en grupp vi inte är vana vid"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Behovet av slutna vårdplatser för ungdomar blir allt större, men resurserna räcker inte till.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Var tredje pojke som tvångsvårdas i Sverige är&amp;nbsp;dessutom&amp;nbsp;ett ensamkommande flyktingbarn, någonting man inte är van vid på Statens insitutionsstyrelse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Hittills i år så är det ungefär en tredjedel av alla pojkar som har placerats hos oss som har varit ensamkommande. Och det är en grupp som vi inte är vana vid. Det finns givetvis ingen familj att bygga på och de har en väldigt osäker framtid här i Sverige. Ungefär hälften av de här pojkarna är det som brukar kallas "gatubarn", säger Ola Karlsson Rühmkorff, informationsansvarig på Statens institutionsstyrelse, Sis.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det är Socialtjänsten&lt;/strong&gt; som tar beslut om huruvida en person behöver öppen eller sluten vård. Och i allt högre utsträckning gör man från Socialtjänsten bedömningen att det krävs slutna vårdplatser, någonting som Statens institutionsstyrelse har monopol på.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Bristen på slutna vårdplatser gör att allt fler ungdomar istället placeras på öppna vårdplatser, som privata HVB-hem eller i familjehem. Och riskerna med det är många, säger Ola Karlsson Rühmkorff.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är lättare att rymma från privata behandlingshem. Man vet inte var de är, de kan fortsätta med sitt missbruk och att leva på gatan och begå brott. De kan fortsätta att leva det liv som de är vana vid och har vuxit upp under, helt enkelt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Just nu tillhandahåller&lt;/strong&gt; Statens institutionsstyrelse 649 slutna ungdomsvårdsplatser. Under året kommer de att utökas med 84 stycken och under 2017 och 2018 med ytterligare 109, skriver &lt;a class="external-link" aria-label="&amp;amp;#214;ppnas i nytt f&amp;amp;#246;nster" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/skenande-kostnader-for-kraftigt-okad-slutenvard/" target="_blank" rel="nofollow" data-mce-href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/skenande-kostnader-for-kraftigt-okad-slutenvard/"&gt;Dagens Nyheter &lt;/a&gt;idag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dessutom har man begärt ett budgettillskott på drygt 140 miljoner kronor av regeringen på tre år som man hoppas kunna få igenom under våren.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den största utmaningen&lt;/strong&gt; är inte att bygga upp själva boendena, utan snarare att få tag på tillräckligt kompetent personal, säger Ola Karlsson Rühmkorff. Där konkurrerar man med ett stort antal nystartade HVB-hem över hela landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi konkurrerar om samma personal. Sedan är det klart att de privata och kommunala HVB-hemmen också behöver personal. Vi kräver att man ska ha två års eftergymnasial utbildning, det ska vara en personalgrupp som är rätt sammansatt och det ska vara ett bra behandlingsinnehåll.&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Fredrik Ramel&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:fredrik.ramel@sverigesradio.se" target="_self"&gt;fredrik.ramel@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 16 Mar 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6391136</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-16T13:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Svårt för nyanlända kulturarbetare att hitta jobb</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6389249</link>
      <description>&lt;p&gt;Jobb blir enda vägen till permanent uppehållstillstånd. Det gör att kulturarbetare riskerar att byta bransch för att få stanna i Sverige.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/478/3657018_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Kulturminister Alice Bah Kuhnke vill se hur man lättare ska kunna etablera nyanlända kulturarbetare.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5644424&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Vi har mycket att göra"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jobb blir enda vägen till permanent uppehållstillstånd. Det gör att kulturarbetare riskerar att byta bransch för att få stanna i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Problemet är inte bara systemet, utan det är makthavare och folk som driver systemet. Vi behöver mer öppenhet för att ta i mot människor och kulturarbetare, säger Namir Shamany, regissör och skådespelare. Han kom till Sverige år 2007 och har haft svårt att hitta arbete.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Flera fackförbund, däribland TCO och SACO, har kritiserat regeringens lagförslag, som innebär hårdare regler vid asylinvandring. Enligt lagförslaget ska flyktingar beviljas tillfälliga uppehållstillstånd på ett eller tre år. De som får jobb kan genom sin anställning få permanent uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;TCO ser en risk&lt;/strong&gt; att personer med utbildning istället för etablering i sitt eget område väljer att satsa på enklare arbeten som de är överkvalificerade för, för att på så vis få uppehållstillstånd snabbare. Det kan bli ett incitament för kulturarbetare att mer eller mindre frivilligt söka sig till andra arbeten.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kulturminister Alice Bah Kuhnke håller med. Nu håller hon på att samla in idéer kring hur nyanlända kulturarbetare ska kunna etableras på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Både kulturarbetare som har bott i Sverige länge och de som har kommit nu har svåra förutsättningar. Vi hade inte löst den situationen. Till den här situationen kommer folk som flyr för sina liv, som flyr från terror och krig. Vi har väldigt mycket att göra, säger Alice Bah Kuhnke (MP).&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hon pekar på rollen&lt;/strong&gt; som olika fackförbunden har och poängterar att de fyller en avgörande funktion för att bevaka alla olika människornas förutsättningar och deras intressen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Namir Shamany är hoppfull inför framtiden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är väldigt bra att det finns organisationer och att även kulturministern själv är här och vill bidra med någonting, säger Namir Shamany.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Babak Parham&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:babak.parham@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;babak.parham@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 14 Mar 2016 08:58:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6389249</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-14T08:58:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Idrotten allt viktigare för nyanländas integration</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6388137</link>
      <description>&lt;p&gt;Regeringen har ökat sina anslag till idrottens integrationsinsatser, och nu börjar bidragen nå ut till föreningar runtom i Sverige.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3657472_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Hanna Henriksen, integrationsansvarig på Stockholmsidrotten.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5642574&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Ibland kan det vara en liten del som gör stor skillnad"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen har ökat sina anslag till idrottens integrationsinsatser, och nu börjar bidragen nå ut till föreningar runtom i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Just nu är det 22 föreningar som fått ekonomiskt bidrag. Men det är början på året och jag vet att det pågår otroligt mycket bra verksamhet i vårt distrikt, så det ska komma ut till fler föreningar, säger Hanna Henriksen är integrationssamordnare inom Stockholmsidrotten till Radio Sweden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hittills är det drygt&lt;/strong&gt; 20 av Stockholmsdistriktets ungefär 3 500 idrottsklubbar som har fått del av de fyra miljoner kronor som Hanna Henriksen och Stockholmsidrotten har att fördela mellan de föreningar som vill jobba aktivt med integration.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det handlar om föreningar som redan är kända för sitt arbete med nyanlända, men förbundet vill också ha in ansökningar från föreningar som vill börja engagera sig nu.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi vänder oss till föreningar som är engagerade, mogna för att ta emot målgruppen, intresserade av att ta emot målgruppen, och de som känner att de mäktar med. Och ibland kan det vara en liten del som gör stor skillnad. Är man fler som ska delta i en fotbollsträning, behövs det fler fotbollar. Men det kan också gå åt till avgifter för hallar och andra idrottsytor, men också till ledararvoden, säger Hanna Henriksen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det var förra året som&lt;/strong&gt; idrottsrörelsen för första gången fick en öronmärkt summa pengar från regeringen för att jobba med integration av nyanlända. Det var 32 miljoner kronor då, en summa som höjdes till 64 miljoner för 2016, och i december förra året la regeringen till ytterligare 20 miljoner för mera akuta insatser under 2016.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Idrottsrörelsen gör mycket nytta i integrationsarbetet, säger idrottsminister Gabriel Wikström.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi har sett bara det senaste året när Sverige har tagit emot många asylsökande, vilken roll som idrottsrörelsen har spelat, i att kunna engagera många av de nyanlända i sina aktiviteter, och byggt en brygga mellan svenskar och de som nu kommit till vårt land. Jag tror att idrottsrörelsen skulle kunna göra mer, och att idrottsrörelsen vill göra mer, och då är det naturligtvis en kraft som vi ska ta tillvara på, säger Gabriel Wikström.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hanna Henriksen på Stockholmidrotten&lt;/strong&gt; håller med om att idrotten ofta lyckas bra med att välkomna nyanlända. När matcher ska vinnas spelar kultur och språk och hudfärg ingen roll. Och hon tror också att det är positivt att så mycket av idrotten drivs av ett starkt ideellt engagemang.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Idrottsrörelsen i Sverige är ju ganska unik på så sätt att vi formas av engagemang. Jag tror att det är ett bra sätt att presenteras för vårt samhälle, säger Hanna Henriksen, som är integrationssamordnare inom Stockholmidrotten.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Anders Ljungberg&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:anders.ljungberg@sverigesradio.se" target="_self"&gt;anders.ljungberg@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Kenadid Mohamed&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:kenadid.mohamed@sverigesradio.se" target="_self"&gt;kenadid.mohamed@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Sat, 12 Mar 2016 05:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6388137</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-12T05:30:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sexton tjejer om "sitt" Sverige</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6387065</link>
      <description>&lt;p&gt;I en ny antologi "Sverige - en (o)besvarad kärlekshistoria" berättar framgångsrika kvinnor med invandrarbakgrund om sina liv, tankar och känslor och om hur det är att ta plats i samhället.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2200/3655975_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Berivan Öngörur och Nadja Hatem har skrivit var sitt kapitel i boken.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5641373&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Det är sällan vi tas upp i det offentliga samtalet"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I en ny antologi "Sverige - en (o)besvarad kärlekshistoria" berättar framgångsrika kvinnor med invandrarbakgrund om sina liv, tankar och känslor och om hur det är att ta plats i samhället.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En av dem som skrev ett kapitel i antologin som nu finns i boklådorna runt om i landet är advokaten Nadia Hatem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi sitter på olika maktpositioner men vi&amp;nbsp;har inte fått bli hörda på det sättet som vi fått berätta i den här boken. Att bli framgångsrik i ett land som Sverige är varken lätt eller svårt för en tjej med invandrarbakgrund, säger Nadia Hatem. Men, säger hon, man måste förstå vilka begränsningar man har och hur man ska tackla dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Och med det menar jag de begränsningar som samhället sätter på en och att man måste förstå samhället lite grann och det som händer där ute för att kunna bemästra dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nadia Hatems bidrag&lt;/strong&gt; i boken heter Färgpalettens tyranni. Att vara annorlunda och ifrågasatt är något som hon nu växt ifrån. Och hon har valt att inte bli arg, säger hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Nu har jag landat i hur jag ska göra, hur jag ska svara när jag blir förbannad på vissa frågor. Det handlar inte alltid om illvilja utan nyfikenhet, okunskap osv. Så ibland känns det som att det är vår roll att också upplysa människor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Tyvärr så har det över tiden inte förändrats så mycket - det är samma frågor som ställs, samma syn som man kan mötas av i olika skikt i samhället. Det spelar ingen roll var man befinner sig.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Mitt budskap är att man måste förstå hur Sverige fungerar, förstå hur människor generellt fungerar här. Vilka frågor man kan möta och kanske inte bli så himla arg på dem utan försöka hitta ett sätt att bemästra och övervinna dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sexton framgångsrika tjejer&lt;/strong&gt; har var och en bidragit med sin syn på saken. Berivan Öngörur, TCO:s internationella sekreterare och ledamot i den europeiska ekonomiska och sociala kommittén, valde att berätta om tacksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Tacksamhet ur ett mycket positivt perspektiv. Jag och min familj har mycket att vara tacksamma för. Att få möjligheten att komma till Sverige, att få möjligheten att utvecklas och att fortsätta vara kurd i Sverige, men också om hur denna tacksamhetsskuld på något sätt förföljer oss. Att vi lever i en ständig tacksamhetsskuld som gör att det blir väldigt begränsande och att vi blir väldigt tillbakadragna som individer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det handlar väldigt&lt;/strong&gt; mycket om att frigöra sig som individ från en tacksamhetsskuld som har präglat min familjs liv här, säger Berivan Öngörur.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Att komma till en punkt där jag känner att jag har samma möjligheter, samma skyldigheter men också rättigheter som vilken annan svensk som helst trots min bakgrund och trots att jag fick möjligheten att komma hit.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Precis som Nadia Hatem menar Berivan Öngörur att det varken är lätt eller svårt att lyckas i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag tror att det finns många hinder. Det finns många diskrimineringsstrukturer i samhället men det är också många perspektiv på vårt invandrarskap. Så jag tror att det handlar om att hitta trygghet i sin identitet - att finna trygghet i den bakgrund man har. Att det är en förutsättning. Du ska inte behöva välja - du ska kunna vara både och. Det ska du själv tro på och det ska också samhället tro på och erkänna, säger Berivan Öngörur.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tillsammans med &lt;/strong&gt;Lejla Hasto är Nivin Yosef redaktör för den nyutgivna boken. Att lyfta upp enbart dem som har lyckats i sitt yrke gjorde vi för att de andra historierna redan är mer kända säger Nivin Yosef.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi finns inte representerade, ingen talar om oss - jag har i alla fall inte stött på det även om vi är många. Det är sällan vi återspeglas i det offentliga samtalet eller i den politiska diskursen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vi ville nyansera bilden&lt;/strong&gt; av invandrarkvinnorna. De stereotypa bilderna är ju förknippade med problem. Vi vill prata om vägen till ett framgångsrikt liv i Sverige för tjejer med utländsk bakgrund och om det som de har gemensamt, säger hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är en balansgång - vi jonglerar i de olika kulturerna och förväntningarna, normsystemen och värderingssystemen, och det är utmanande många gånger men framför allt är det berikande och stärkande de flesta gångerna, säger&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;Nivin Yosef redaktör för den nyutgivna boken.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Olgica Lindquist&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:olgica.lindquist@sverigesradio.se" target="_self"&gt;olgica.lindquist@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Lorin Ibrahim&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:lorin.ibrahim@sverigesradio.se" target="_self"&gt;lorin.ibrahim@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Thu, 10 Mar 2016 11:16:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6387065</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-10T11:16:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>"Det är som om jag har friats från döden"</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6386269</link>
      <description>&lt;p&gt;Migrationsdomstolen i Malmö beviljar nu tre afghanska tolkar som jobbat åt svenska ISAF-styrkan uppehållstillstånd i Sverige.&amp;nbsp;Ali är en av dem.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/83/3655465_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Isaf-styrkan, i Mazar Sharif, norr om Kabul. Foto/TT.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5639972&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;Ali jobbade för svenska ISAF-styrkan.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Migrationsdomstolen i Malmö beviljar nu tre afghanska tolkar som jobbat åt svenska ISAF-styrkan uppehållstillstånd i Sverige.&amp;nbsp;Ali är en av dem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är som om jag har friats från döden. Jag är glad och jag är lycklig. Jag har fått hopp om ett framgångsrikt liv. Jag är tacksam för regeringens gärning, de hjälpte mig att lämna den här krisen och dödsfaran, säger Ali.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ali är alltså en&lt;/strong&gt; av tre afghanska tolkar som beviljats uppehållstillstånd enligt ett beslut av Migrationsdomstolen. Alla tre har i olika perioder mellan 2010 och 2014 arbetat med svenska ISAF-styrkan i Mazar-i Sharif i norra Afghanistan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Domen gör också att tolkarnas anhöriga kommer att kunna söka asyl i Sverige på så kallad anknytning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Debatten om Sveriges ansvar&lt;/strong&gt; för alla de afghanska tolkar som jobbat för svenska styrkor har varit hård genom åren, och 2014 beviljades uppehållstillstånd för ett 20-tal av dem. Men många lämnades kvar i regionen, de flesta med en omfattande hotbild från framförallt talibanerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag har jobbat i jättefarliga situationer bredvid svenskarna. Talibanerna och terroristerna törstar efter mitt blod. Efter att ha fått beskedet, betyder det att jag friats från dödsfaran, säger Ali.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Shakila Edizada&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:shakila.edizada@sverigesradio.se" target="_self"&gt;shakila.edizada@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Fredrik Ramel&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:fredrik.ramel@sverigesradio.se" target="_self"&gt;fredrik.ramel@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 09 Mar 2016 13:46:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6386269</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-09T13:46:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Skarp kritik mot asylförslag</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6386245</link>
      <description>&lt;p&gt;Regeringens lagförslag om nya asylregler har varit ute på remiss och kritiken är hård.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/96/3655661_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Nyanlända asylsökande i Malmö. Foto: Drago Prvulovic/TT&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5639957&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Detta borde verkligen stoppas"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringens lagförslag om nya asylregler har varit ute på remiss och kritiken är hård.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi tycker detta är ett väldigt dåligt förslag. Vi är väldigt rädda att detta förändrar hela synen på Sverige som ett öppet land och Sverige som ett land som bejakar människors rätt att söka och få asyl, och att när de kommer till Sverige ska få en rimlig möjlighet att etablera sig och integreras i det svenska samhället, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Regeringens förslag&lt;/strong&gt; på nya asylregler innebär bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir grundregeln och möjligheten till anhöriginvandring blir kraftigt begränsad. Permanent uppehållstillstånd ska endast kunna ges om den asylsökande har ett fast jobb. Om lagförändringen går igenom så är den temporär och ska i första hand gälla i tre år.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ursula Berge på Akademikerförbundet SSR tycker att regeringens förslag är kontraproduktivt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Detta är på tvärs med alla tankar och all erfarenhet vi har om hur en välfungerande integration går till. Vi kommer avstyrka förslaget i sin helhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I morgon går remisstiden ut och &lt;a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/tuffare-asylregler-far-stark-kritik/" target="_blank" data-mce-href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/tuffare-asylregler-far-stark-kritik/" aria-label="&amp;amp;#214;ppnas i nytt f&amp;amp;#246;nster" rel="nofollow" class="external-link"&gt;Dagens Nyheter har sammanställt&lt;/a&gt; en del av kritiken som riktas mot asylförslaget. Flera remissinstanser säger att barn kommer att drabbas hårdast.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Amnesty varnar för att&lt;/strong&gt; de hårdare reglerna kring anhöriginvandring kommer leda till att kvinnor och barn ger sig ut på långa farliga resor där de riskerar att utnyttjas. Till exempel att kvinnor som inte kan betala flyktingsmugglare med pengar kommer tvingas att utföra sexuella tjänster som betalning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men den stora oron är att de nya reglerna ska försvåra integrationen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Eftersom arbete blir enda vägen&lt;/strong&gt; till permanent uppehållstillstånd så är risken stor att flyktingar med kvalificerad utbildning söker sig till enklare jobb och på så sätt konkurrerar ut människor med lägre utbildning, menar tjänstemannafacken TCO och Saco.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det håller Ursula Berge på Akademikerförbundet SSR med om. Det finns redan många högutbildade invandrare i dag som tar jobb som taxichaufförer, och situationen där högutbildade konkurrerar ut lågutbildade på arbetsmarknaden kommer bli värre, säger Ursula Berge.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Men vad detta lagförslag innebär är att vi institutionaliserar att det ska vara så. I valet mellan ett permanent uppehållstillstånd och få hit sin familj å ena sidan och å andra sidan att kunna komplettera sin utbildning. Då är det klart att alla väljer att få hit sin familj och få ett permanent uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Enligt Dagens Nyheter &lt;/strong&gt;är många remissinstanser kritiska till regeringens handläggning av de nya lagförslagen, och lagrådsremissen beskrivs som slarvig. Det är uppenbart att politikerna har panik.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Dessutom är det inte utrett om det är förenligt med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Jag har svårt att tänka mig att detta går igenom lagrådet. Detta borde verkligen stoppas, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Loukas Christodoulou&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:loukas.christodoulou@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;loukas.christodoulou@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Isabelle Swahn&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:isabelle.swahn@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;isabelle.swahn@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 09 Mar 2016 13:31:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6386245</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-09T13:31:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Kvinnor både offer och förövare</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6385269</link>
      <description>&lt;p&gt;Kvinnor är inte bara offer för terrorgruppen IS utan de är även förövare. Det viktigt att återvändande IS-kvinnor ses som ett säkerhetshot.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/83/3640517_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Mona Sahlin, den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Foto: Henrik Montgomery / TT. &lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5638429&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Terrorn är större än de som reser"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kvinnor är inte bara offer för terrorgruppen IS utan de är även förövare. Det viktigt att återvändande IS-kvinnor ses som ett säkerhetshot.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Kvinnor är både offer och förövare inom IS. De är väldigt viktiga strategiskt för IS och man borde se dem som ett potentiellt hot, säger Jessica Katz, författare till en rapport om svenska kvinnor i IS.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kvinnor spelar en&lt;/strong&gt; viktig roll inom terrororganisationen Islamiska Staten, men trots det utmålas de ofta som enbart offer och inte förövare. Det håller Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna, med om.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag tycker det är livsviktigt att vi behandlar kvinnor och män lika. En person som har varit hos IS i Syrien eller Irak är ett potentiellt hot när den personen kommer hem. Det är väldigt viktigt att titta på individen, säger Birgitta Ohlsson (L).&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kvinnorna inom Islamiska Staten&lt;/strong&gt; har andra roller än att vara fruar och mödrar till IS-soldater. De fungerar även som propagandaspridare och rekryterare av andra kvinnor. Vilket gör dem till ett säkerhetshot om de återvänder till Sverige, säger Jessica Katz.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– När man radikaliseras och i samband med de krigserfarenheter man får plats så formar det ens avsikt och förmåga. Man får vapenträning bland kvinnorna. Tröskeln för våld har då sänkts, säger Jessica Katz.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Men det är inte bara&lt;/strong&gt; genom att resa för att ansluta sig till IS som gör kvinnor till ett hot. Terrorgruppens kvinnosyn påverkar även kvinnor kvar i Sverige, säger Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är oändligt många fler som har sympatier åt det extrema hållet som finns i Sverige och som påverkar kvinnors möjligheter att leva fria liv, hur det minskar i vårt eget land. Det här är ett lika stort problem att lägga vid sidan av de som reser, vill jag påpeka. Terrorn är större än de som reser för att med vapen i hand slåss för IS, säger Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Rafand Ahmad&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:rafand.ahmad@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;rafand.ahmad@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Isabelle Swahn&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:isabelle.swahn@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;isabelle.swahn@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 08 Mar 2016 11:55:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6385269</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-08T11:55:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>I Kista kommer analfabeter snabbare i läsning</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6384980</link>
      <description>&lt;p&gt;Det har kommit allt fler analfabeter i vuxen ålder till Sverige, en stor utmaning&amp;nbsp;för SFI. I&amp;nbsp;Kista i&amp;nbsp;Stockholm tror man sig ha hittat rätt.&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/94/3652262_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5642151&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Tog upp till tre år att komma till läsning förut"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det har kommit allt fler analfabeter i vuxen ålder till Sverige, en stor utmaning&amp;nbsp;för SFI. I&amp;nbsp;Kista i&amp;nbsp;Stockholm tror man sig ha hittat rätt.&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det stora antalet flyktingar sätter press på SFI-utbildningen. Bland annat har det kommit allt fler analfabeter i vuxen ålder, och därför har regeringen gett i uppdrag till Skolverket att ta fram stödmaterial till kommunerna för arbetet med analfabetism, någonting man jobbar med under 2016.&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi har två pågående uppdrag just nu. Det ena handlar om kvalitetsutveckling av SFI, där man ska hitta nya sätt att undervisa som kommunerna får ansöka om medel till. Det andra handlar om att ta fram ett stödmaterial just kring alfabetisering, säger Inger Bergendorff, som är undervisningsråd vid vuxenutbildningsenheten på Skolverket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Vad är det för typ av stödmaterial?&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det är inte alls färdigt, det pågår ett arbete, men det ska i alla fall vara webb-baserat. Vi gör inget eget läromedel, utan det är ett stödmaterial för att kommunerna ska kunna jobba bättre med det här och ta till sig det som lärosätena har tagit fram som viktiga bitar i arbetet med utbildning av analfabeter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;På SFI-utbildningen i&amp;nbsp;Kista i Stockholm&lt;/strong&gt; känner man att man hittat rätt i utbildningen av analfabeter. Tiden för när eleverna lyckas "knäcka läskoden" och komma till läsning har sjunkit drastiskt sedan man införde en ny lärobok, säger Irina Sidorkina, som är lärare på SFI i Kista.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det tog kanske ett till tre år för eleverna att komma till läsning förut, men med den här metoden så går det mycket snabbare. Det finns några som fortfarande har det svårt, men det kan bero på till exempel dyslexi eller andra problem. De flesta kommer till läsning ganska snabbt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det är SFI-läraren&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;och Montessori-pedagogen&lt;/strong&gt; Simin Sezavar som har skrivit boken "Första steg till läsning", som SFI&amp;nbsp;Kista använder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Egentligen är det Montessori-metoden, som är en ljudmetod. Det är ihopljudning av alfabet och bokstäver som gör att eleven kan börja att läsa. Efter inlärning av tre bokstäver kommer första ordet, sen när de har lärt sig alla bokstäver, så har de kommit till läsning, säger hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Inger Bergendorff på Skolverket&lt;/strong&gt; har inga åsikter om just den här boken, pedagogikformen Montessori eller hur verksamheten går i SFI Kista.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men hon är tydlig med att SFI-undervisningen ska vara individanpassad. Det som passar för vissa, kanske inte passar för andra.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det handlar om individanpassning och att möta individerna i vuxenutbildningen totalt sätt. Sedan vilar vi på vetenskap och beprövad erfarenhet, det är därför vi samarbetar med lärosätena, för att jobba med litteracitet och läs- och skrivutveckling.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;span id="_mce_caret" data-mce-bogus="true"&gt;&lt;em&gt;﻿&lt;/em&gt;&lt;span id="_mce_caret" data-mce-bogus="true"&gt;&lt;em&gt;﻿Texten har uppdaterats. Tidigare stod det att SFI-utbildningen var i Tensta, vilket inte var fallet. &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Zinat Hashemi&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:zinat.hashemi@sverigesradio.se" target="_self"&gt;zinat.hashemi@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Fredrik Ramel&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:fredrik.ramel@sverigesradio.se" target="_self"&gt;fredrik.ramel@sverigesradio.se&lt;/a&gt; &lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 08 Mar 2016 08:45:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6384980</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-08T08:45:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Människorättsaktivist pressar Wallström</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6384501</link>
      <description>&lt;p&gt;Nadia Murad hölls som sexslav hos IS i flera månader. I sin kamp för kidnappade och våldtagna kvinnor är hon nu i Sverige.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3655318_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Människorättsaktivisten Nadia Murad är i Stockholm för att sätta press på Margot Wallström. Foto: Rafand Ahmad/Sveriges Radio.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5637354&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Jag gör det som krävs för att stoppa IS"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nadia Murad hölls som sexslav hos IS i flera månader. I sin kamp för kidnappade och våldtagna kvinnor är hon nu i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– I dag är jag här i Sverige, och jag har tidigare varit på många andra platser och talat och uppmanat att Islamiska Staten måste stoppas. Våra flickor och kvinnor måste fritas. De som är i flyktinglägren måste få hjälp, säger Nadia Murad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad är i Stockholm för att bland annat träffa utrikesminister Margot Wallström och sätta press på Sveriges regering att hjälpa alla de flickor och kvinnor som hålls som sexslavar av terrorgruppen IS.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nadia Murad är i dag&lt;/strong&gt; 21 år gammal, och för ett och ett halvt år sedan kidnappades hon av IS och fördes till Mosul i Irak där hon under tre månader var sexslav åt terrorgruppens soldater innan hon lyckades fly.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan dess har hon kämpat för att belysa frågan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Miljontals människor är på flykt från sina egna hem, de kan inte återvända idag. Ingen regering, inget land ser på vårt lidande med tillräckligt allvar. Omvärlden måste öppna sina ögon och se detta, och omvärlden måste agera. IS måste stoppas, säger Nadia Murad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nadia Murad säger att&lt;/strong&gt; hon inte kommer att ge upp förrän våldet som hon och andra kvinnor utsätts för stoppas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag vill inte att detta ska upprepas, och att orättvisorna mot oss ska rinna ut i sanden utan någon uppmärksamhet. Jag är idag i Sverige, jag ska besöka Sverige och andra länder både en, två och så många gånger det kräver, tills man agerar mot IS, säger Nadia Murad.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Rafand Ahmad&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:rafand.ahmad@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;rafand.ahmad@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Isabelle Swahn&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:isabelle.swahn@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;isabelle.swahn@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 07 Mar 2016 13:36:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6384501</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-07T13:36:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Utsatta EU-migranter får enkla jobb genom Stadsmissionen</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6382157</link>
      <description>&lt;p&gt;Sveriges Stadsmissioner har sedan drygt ett år tillbaka drivit ett projekt för att hitta enklare jobb till utsatta EU-migranter.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3654423_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Flera utsatta EU-migranter i Stockholm har fått jobb i en syateljé. Foto: Adam Szoppe/Sveriges Radio&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5635073&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Jag känner mig hedrad att få arbeta"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sveriges Stadsmissioner har sedan drygt ett år tillbaka drivit ett projekt för att hitta enklare jobb till utsatta EU-migranter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Geta i Stockholm har fått jobb på en syateljé och säger att jobbet gett henne både självförtroende och ett steg in på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det finns en sådan stor glädje i mig nu och jag känner mig hedrad att få arbeta, jag slipper sitta ute och tigga, nu har jag en chans att komma någonstans i livet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Geta är en av dem&lt;/strong&gt; som har fått jobb genom projektet "EU-migranter som resurs". Hon sitter och syr tygkassar på en syateljé på Stadsmissionen i Stockholm. "Jag bär med omtanke" står det på kassarna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tre personer på ateljén är timanställda och två har fått praktik genom Arbetsförmedlingen, berättar projektledaren Mircea Budulean.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Tanken med praktiken är att deltagarna i projektet ska samla på erfarenheter, kunskaper och själva känna hur det är att vara på en arbetsplats. Att delta i ett arbetskollektiv, att ha arbetskollegor, en arbetsledare, att komma till jobbet, och gå därifrån, att få betalt, ta en fika, raster och så vidare. Det är de här elementen som vi ser som viktiga för någon som kanske aldrig har jobbat förut, säger Mircea Budulean.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Projektet har pågått&lt;/strong&gt; i drygt ett år och ska avlutas vid årsskiftet. De som fått jobb genom projektet berättar att de har börjat se på sig själva och livet på ett annat sätt, säger Mircea Budulean.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En av dem är Vasili. Idag jobbar han för 115 kronor per timme - och har nu kollegor för första gången i sitt liv.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag satt ute och tiggde pengar innan jag fick chansen att börja jobba här, här är det varmt och skönt och jag kan arbeta bra.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Och Vasili är noga&lt;/strong&gt; med att betona att han både kan och vill jobba. Både han och projektledaren Mircea Boudulean vittnar om att det finns många fördomar om att romer inte vill ha jobb.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Nästan alla migranter som man kommer i kontakt med är arbetssökande och alla efterfrågar arbete eller utbildning. De människor som jag träffat de vill jobba, och de är jätteglada när de börjar göra det. Man kan se det på deras ansikte, i deras attityd och i glädjen att lära sig något nytt, att göra något nytt, säger Mircea Boudulean.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det tvååriga projektet&lt;/strong&gt; "EU-migranter som resurs" är nu lite mer än halvvägs och kommer att avslutas om tio månader. Syateljén och andra projekt, som bland annat erbjudit gräsklippning och fönsterputsning, kommer då inte längre att kunna ge jobb till de utsatta EU-migranterna. Men de som har tagit del av det projektet har också lärt sig att man kan påverka sin livssituation, vilket är avgörande säger Mircea Boudulean&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Och absolut kan man ta med sig de här erfarenheterna och kunskaperna som man skapat under periodpraktiken för att lättare kunna komma in på arbetsmarknaden och att kunna få ett jobb … om det blir i vår organisation eller någon annan organisation eller företag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Projektet EU-migranter&lt;/strong&gt; som resurs startade i början av 2015 och ska avslutas i slutet av 2016.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Skåne, Uppsala, Stockholm och Linköpings Stadsmission omfattas av projektet som finansieras med hjälp av Postkodlotteriets mångfaldssatsning Hela Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Olgica Lindquist&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:Olgica.Lindquist@sverigesradio.se" target="_self"&gt;Olgica.Lindquist@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;br data-mce-bogus="1"&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Adam Szoppe&lt;br&gt;&lt;a class="internal-link" href="mailto:Adam.Szoppe@sverigesradio.se" target="_self"&gt;Adam.Szoppe@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Fri, 04 Mar 2016 14:05:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6382157</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-04T14:05:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Flyktberättelser samlas på ny sajt</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6380377</link>
      <description>&lt;p&gt;Många som flyr Somalia och Eritrea vet inte vad som väntar dem under flykten. Sajten Telling the real story ska ge dem en sanningsenlig bild.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/83/3525540_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Foto: Antonio Calanni/TT&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5631417&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Vi är inte ute efter att stoppa dem. Vi vill ge opartisk information"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Många som flyr Somalia och Eritrea vet inte vad som väntar dem under flykten. Sajten Telling the real story ska ge dem en sanningsenlig bild.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En av dem som berättar om sin mardrömslika flykt på webbplatsen &lt;a href="http://www.tellingtherealstory.org" target="_blank" data-mce-href="http://www.tellingtherealstory.org" aria-label="&amp;amp;#214;ppnas i nytt f&amp;amp;#246;nster" rel="nofollow" class="external-link"&gt;Telling the real story&lt;/a&gt; är Muhiim. Hon vittnar om hur hon 17 år gammal kidnappades i Somalia, blev sexuellt utnyttjad, fastkedjad och torterad av ett beväpnat gäng. Hon berättar om hur hon lyckades fly till Etiopien och vidare mot Europa, och hur hon hölls fången av människohandlare i tre månader i den libyska öknen och blev utsatt för ofattbara grymheter.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Till slut kom hon till Europa&lt;/strong&gt; och nu sitter hon med kameran snett bakom sig, iklädd en röd slöja.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Och de här historierna behöver berättas, säger Christa Awuor, projektledare för Telling the real story, som FN:s flyktingorgan UNHCR driver med bas i Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi har upptäckt att de inte känner till den verkliga omfattningen av de faror som de utsätter sig för. Och det har varit väldigt överraskande för oss hur stor okunnigheten är. De kände inte till smugglarna, människohandlarna och hur situationen i Libyen är, säger Christa Awuor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I projektet har flyktingar&lt;/strong&gt; från Somalia och Eritrea intervjuats, i sju olika EU-länder, flera av dem i Sverige. Bara en av de intervjuade kvinnorna har undgått att bli sexuellt utnyttjad. Nästan alla berättar om förfärliga upplevelser och övergrepp under flykten, särskilt i det närmast laglösa Libyen. Meningen att fler flyktingar från Somalia och Eritrea ska dela med sig av sina flyktberättelser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Och att så få verkligen förstår hur farlig flykten är, beror bland annat på den bild som ges i sociala medier, berättar Yohannes från Eritrea i ett klipp på Telling the real story.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– De som klarar av resan till Europa tar kontakt med vänner i flyktingläger i Sudan eller Etiopien via Facebook eller Viper. Men de berättar inte vad de har gått igenom. De visar bara upp små saker som de har uppnått när de kommit fram, och vännerna som blev kvar i flyktinglägren får en falsk bild av resan och av Europa, berättar Yohannes.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Syftet med Telling the real story&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;är att ge en sanningsenlig bild av de stora faror som flykten till Europa för med sig. Men det är också att förklara att många utmaningar återstår om man har tur nog att komma fram till Europa, säger projektledaren Christa Awuor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Till slut kan de klara det. Vi har också med framgångssagor om individer som till slut lyckas i Europa. Men det är också viktigt att få alla att förstå att framgång inte uppnås lätt. Den uppnås inte på en gång. De är något som vi har förstått från vittnesmålen som lämnats att många tror att ögonblicket man kommer till Europa, så kommer de få ett hem, en bostad och pengar. Men så är inte fallet, säger hon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Väl i Europa handlar det&lt;/strong&gt; först om att få uppehållstillstånd, och därefter om att kunna etablera sig i det nya landet. Den processen kan vara både lång och plågsam, konstaterar Christa Awuor. För många väntar arbetslöshet, fattigdom och utanförskap. Men hon understryker samtidigt att Telling the real story inte handlar om att avskräcka människor från att fly.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Vi är inte ute efter att stoppa dem från att komma. Men jag tror att det finns ett moraliskt ansvar hos oss som organanisation att också ge opartisk information om vad du troligen kommer att råka ut för, så att människor är förberedda psykologiskt, säger Christa Awuor, projektledare för Telling the real story, som FN:s flyktingorgan driver, med bas i Stockholm.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Projektet&amp;nbsp;finansieras av EU-kommissionen.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Warsame Elmi&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:warsame.elmi@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;warsame.elmi@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Anders Ljungberg&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:anders.ljungberg@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;anders.ljungberg@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Wed, 02 Mar 2016 08:50:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6380377</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-02T08:50:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Ungdomar angrep australiskt tv-team i Rinkeby</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6380299</link>
      <description>&lt;p&gt;En grupp ungdomar ska ha bråkat med ett australiskt tv-team i Rinkeby i norra Stockholm på måndagen. När ungdomarna lämnade platsen ska de ha kört över foten på en fotograf, enligt Lars Byström på Stockholmspolisen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/103/3569439_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Foto: Christy Chamy/Sveriges Radio.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5631419&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Det blev någon form av tjafs"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En grupp ungdomar ska ha bråkat med ett australiskt tv-team i Rinkeby i norra Stockholm på måndagen. När ungdomarna lämnade platsen ska de ha kört över foten på en fotograf, enligt Lars Byström på Stockholmspolisen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Det blev någon form av tjafs mellan filmteamet och de här ungdomarna och sedan när ungdomarna åkte därifrån så körde man över foten på fotografen. Det gjorde väl ont men han behövde inte uppsöka sjukhus. Sedan försvann ungdomarna innan vi kommit till platsen för att ta upp anmälan, säger Lars Byström till Radio Sweden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det australiska tv-teamet var&lt;/strong&gt; i Stockholm för att göra ett reportage om flyktingsituationen i Sverige till nyhetsprogrammet 60 Minutes.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lars Byström på Stockholmspolisen säger att ungdomarna ska ha ifrågasatt varför teamet var i Rinkeby och att det var det som startade bråket.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Teamet hade, enligt SVT, sällskap av Jan Sjunnesson som skriver för den främlingsfientliga sajten Avpixlat. Sjunnesson hävdar att tv-teamet blev omringat av en grupp maskerade män kort efter att polisen lämnat platsen och att två personer ur teamet blev slagna i ansiktet, men enligt Lars Byström har det inte kommit in någon anmälan om misshandel.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Nej. Jag har anmälan framför mig och här står det bara om en fot blev överkörd, men det står ingenting om några andra skador, varken på personer eller utrustning, säger Byström.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Polisen har lagt ner förundersökningen&lt;/strong&gt; i brist på bevis, enligt Dagens Nyheter.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Radio Sweden har försökt nå det australiska tv-teamet för en kommentar.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Nathalie Rothschild&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:nathalie.rothschild@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;nathalie.rothschild@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Markus Landén&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:markus.landen@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;markus.landen@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Tue, 01 Mar 2016 15:08:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6380299</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-03-01T15:08:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Fridolin vill utreda minoritetsspråk</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6377911</link>
      <description>&lt;p&gt;För att få bukt med problemet kring undervisningen i&amp;nbsp;nationella minoritetsspråk så vill utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tillsätta en utredning.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/2494/3643760_2048_1152.jpg?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Gustav Fridolin vill tillsätta en ny utredning kring minoritetsspråk. Foto: Henrik Montgomery/TT.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5627846&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Vi behöver se över lagstiftningen"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För att få bukt med problemet kring undervisningen i&amp;nbsp;nationella minoritetsspråk så vill utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tillsätta en utredning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Sverige får kritik från bland annat Europarådet för att det här inte är tillräckligt att uppfylla de internationella reglerna som vi har åtagit oss i förhållande till de nationella minoriteterna. Därför har vi sagt att vi behöver se över lagstiftningen både för nationella minoriteter och för minoritetsspråk, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En enkät som Sisuradio på Sveriges Radio skickat ut till alla Sveriges kommuner och som 86 procent av kommunerna svarat på visar att de flesta elever som läser de nationella minoritetsspråken som samiska, romani och finska som modersmål i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det är långt under&lt;/strong&gt; experternas rekommendationer, och Europarådet har kritiserat Sverige vid åtta tillfällen sedan millennieskiftet just för att undervisningstiden är för liten för att eleverna ska kunna lära sig sitt modersmål ordentligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) beror Sveriges bottenplacering i Europa på lärarbrist.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Anledningen att vi har så lite undervisning i de nationella minoritetsspråk i dag är att vi har en så stor lärarbrist. I den frågan har vi agerat direkt. Vi har ökat möjligheterna till fjärrundervisning, vilket är helt avgörande för att man ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda och att vi ska kunna använda lärarna i nationella minoritetsspråk. Vi har anslagit pengar för att ta fram läroverktyg så att det finns bra läroverktyg så att det finns bra verktyg så att vi också kan tillgodogöra lärare på det sättet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Men Europarådet påpekar&lt;/strong&gt; i sin kritik att undervisningstiden är alldeles för låg. För att elever ska kunna lära sig ett modersmål ordentligt krävs det fyra till fem timmars undervisning i veckan, där tre timmar anses vara ett minimum annars behöver undervisning i vanliga läroämnen ske på modersmålet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Gustav Fridolin säger att man under året kommer tillsätta en utredning som ska se över vad som behöver göras för att få bukt med problemet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Behöver vi ändra reglerna för att leva upp till de krav som vi har åtagit oss i förhållande till Europarådet? Det är Europarådet tydliga med och därför kommer vi i år tillsätta en utredning för att se hur reglerna kan ändras för att leva upp till Europarådets krav, säger Gustav Fridolin, utbildningsminister.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Kaisa Vuonokari, Sisuradio&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:kaisa.vuonokari@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;kaisa.vuonokari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Isabelle Swahn&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:isabelle.swahn@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;isabelle.swahn@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 29 Feb 2016 10:00:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6377911</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-02-29T10:00:00Z</dc:date>
    </item>
    <item>
      <title>Sveriges modersmålsundervisning på bottennivå</title>
      <link>https://sverigesradio.se/artikel/6377782</link>
      <description>&lt;p&gt;De flesta elever som läser de nationella minoritetsspråken får undervisning en timme eller mindre i veckan. Det är långt under experternas rekommendationer.&lt;/p&gt;</description>
      <content:encoded>&lt;p&gt;&lt;div&gt;&lt;img src="https://static-cdn.sr.se/images/3993/3651238_590_286.png?preset=api-default-rectangle" /&gt;&lt;p&gt;&lt;i&gt;Sveriges Radios kartläggning visar att många kommuner helt saknar undervisning på romani chib. Foto: Sveriges Radio.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lyssna:&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://api.sr.se/api/radio/radio.aspx?type=db&amp;id=5627699&amp;codingformat=.m4a&amp;metafile=m3u"&gt;"Jag vill ha mer undervisning"&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De flesta elever som läser de nationella minoritetsspråken får undervisning en timme eller mindre i veckan. Det är långt under experternas rekommendationer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag vill lära mina barn det språket som jag pratar och sedan ska de lära sina barn. Vårt språk är unikt. Det är inte så många som kan det och många romer har tappat språket. Jag vill att språket fortfarande ska leva hos min familj, säger Leonoardo Wisniewski, som går i nionde klass i Angered utanför Göteborg.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En gång i veckan så har han 80 minuters undervisning i sitt modersmål&amp;nbsp;–&amp;nbsp;romani chib. Det räcker inte, tycker han, och ändå är det mer än riksgenomsnittet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det visar en enkät&lt;/strong&gt; som Sisuradio på Sveriges Radio skickat ut till alla Sveriges kommuner och som 89 procent av kommunerna svarat på. De flesta elever som läser de nationella minoritetetsspråken som samiska, romani och finska som modersmål i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är långt under experternas rekommendationer.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sverige har också förbundit&lt;/strong&gt; sig i internationella konventioner att hålla de nationella minoritetsspråken vid liv. Då räcker inte en timmes undervisning i veckan, säger professor Jarmo Lainio vid Stockholms universitet som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Inom Europarådets arbete där man rekommenderar olika länder att ha en miniminivå på den här typen av undervisning, där Sverige ligger på en absolut bottennivå, så brukar man räkna med 4-5 timmar i veckan. 3-4 timmar är väl någon slags minimum som man överhuvudtaget kan acceptera som godkänt ur den synvinkeln att det ska räcka till för någonting, säger Jarmo Lainio.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Europarådet har kritiserat&lt;/strong&gt; Sverige vid åtta tillfällen sedan millennieskiftet. Situationen börjar bli brådskande, skriver Europarådet, och betonar att elever behöver minst tre timmars undervisning i veckan eller ämnesundervisning på modersmålet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Angelina Dimiter Taikon är adjungerande lärare i pedagogik vid Södertörns högskola. Hon är mycket kritisk till modersmålsundervisningen i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Nästan alla modersmålslärare måste gå ihop och tala om att situationen är ohållbar. Man kan inte på nio år, på 360 timmar, lära sig ett språk. Det är inte rimligt och det är inte helt okej. Det behövs mer tid för att man ska kunna göra det här, säger Angelina Dimiter Taikon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Men som Sveriges Radios&lt;/strong&gt; enkät visar så får inte elever undervisning i den utsträckning som rekommenderas av Europarådet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I somras ändrades skollagen och nu får alla elever från de nationella minoriteterna läsa sina minoritetsspråk i grundskolan även om de inte kan språket sedan tidigare, och även om deras föräldrar inte pratar språket. Men ändå ligger Sverige på en bottennivå i Europa, säger Jarmo Lainio, vid Stockholms universitet som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Som helhet måste man säga att Sverige är verkligen en kvarsittarklass i europeiska sammanhang. Det finns många andra länder som har mer avancerat stöd även till små språk som inte så många talar, säger Jarmo Lainio.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Leonardo Wisniewski får&lt;/strong&gt; undervisning en gång i veckan på sitt modersmål, romani chib. Hemma hos Leonardo pratar de språket men han tycker ändå inte att det räcker, utan han vill ha mer undervisning än 80 minuter i veckan –&amp;nbsp;trots att det ligger långt över genomsnittet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;– Jag skulle kanske vilja ha mer undervisning. Det är bara en gång i veckan. Det är efter skolan och då är jag trött och vill ibland sova under lektionerna, säger Leonardo Wisniewski.&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Kaisa Vuonokari, Sisuradio&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:kaisa.vuonokari@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;kaisa.vuonokari@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Veli Brijani, Radio Romano&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:veli.brijani@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;veli.brijani@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p class="byline"&gt;Isabelle Swahn&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:isabelle.swahn@sverigesradio.se" class="internal-link" target="_self"&gt;isabelle.swahn@sverigesradio.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</content:encoded>
      <category />
      <pubDate>Mon, 29 Feb 2016 08:30:00 GMT</pubDate>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&amp;artikel=6377782</guid>
      <dc:creator>Radio Sweden på svenska</dc:creator>
      <dc:date>2016-02-29T08:30:00Z</dc:date>
    </item>
  </channel>
</rss>
