Debattartiklarfrån TCO

"Grundproblemet är bristande efterhandskontroller"

Mon, 06 Feb 2012 10:10:00 GMT

I december 2008 fick Sverige nya regler för arbetskraftsinvandring vilka innebar att svenska företag fick ökade möjligheterna att rekrytera arbetskraft utomlands – men bara om löner, försäkringar och övriga villkor minst motsvarar dem som gäller enligt svenska kollektivavtal eller praxis i yrket eller branschen.

Sex timmars arbetsdag sänker facket

Mon, 30 Jan 2012 13:12:00 GMT

”Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön”, så brukar kravet på arbetstidsförkortning lyda. Kravställarna begriper inte hur rätt de har. Det skulle bli bibehållen lön för lång tid framöver. Jag menar att arbetstidsförkortning är en politik som motverkar fackliga intressen och i förlängningen försämrar arbetstagarnas situation.

Löneutrymmet växer med två till tre procent per år. Ytterst speglar detta arbetsproduktivitetens utveckling. En arbetstidsförkortning som går från åtta till sex timmar om dagen, det vill säga från fyrtio till trettio timmar i veckan, innebär en 25-procentig arbetstidsförkortning. Det får betydande konsekvenser.

Tänk dig att en arbetstagare har ett anställningsavtal som säger att denne skall arbeta 100 procent av heltid och för det få 20 000 kronor i månaden i lön. Detta ändras inte av en lagstiftad arbetstidsförkortning. Skillnaden är att heltid blir 120 timmar i månaden mot tidigare 160 timmar. Fortfarande är lönen 20 000 kronor i månaden. Den anställde har fått en timlöneökning på 42 kronor, eller 33 procent, över en natt.

Det kanske låter lockande men är i själva verket problematiskt.

Arbetstidsförkortningen måste betalas. För arbetsgivaren uppkommer ett ökat behov av arbetskraft för att fylla upp det (konstanta) behovet av arbetstimmar i verksamheten. Arbetsgivaren är ju nu förbjuden att lägga ut mer arbetstid än trettio timmar i veckan per anställd. Pengar måste fram till den nya personalens löner.

Teoretiskt sett måste arbetstagarna avstå löneökningar i ungefär tio år om den 33-procentiga löneökningen ska finansieras vid en produktivitetsökning på tre procent per år. Så fungerar logiken. Det innebär att politikerna, som beslutar om den lagstiftade normalarbetstiden, lägger beslag på löneutrymmet och förskotterar arbetstagarna detta som uteslutande arbetstidsförkortning. Mer realistiskt är att arbetsgivarna kallar facken till omförhandlingar med sikte på lönesänkningar.

Förespråkare för arbetstidsförkortning kan ibland argumentera för att löneutrymmet inte äts upp, utan att arbetstidsförkortningar driver fram produktivitetsökningar genom rationaliseringar. Så var länge fallet. Men omvandling i riktning mot högre kunskapsinnehåll, specialisering och individualisering av arbetssituationen motverkar rationaliseringspotentialen. Utvecklingen går väsentligen mot att arbetstidsförkortningar måste betalas med minskat löneutrymme.

Att stå utan utrymme för höjda löner, förbättrade villkor vid omställning och kompetensutveckling eller att tvingas förhandla fram lönesänkningar gör inte facken till mer attraktiva organisationer att vara med i.

Våra förbund och deras förtroendevalda har koll på medlemmarnas situation och väger noga av hur man kan utnyttja existerande löneutrymme. Inte sällan blir avtalsförhandlingskraven därför en mix av högre löner, bättre arbetsvillkor och lite arbetstidsförkortning. Möjligheten till denna nära koppling till arbetstagarnas behov finns i kollektivavtalslösningar, men går förlorad om politikerna tillåts lägga allt krut på arbetstidsförkortning genom lagstiftning. Det vore att sänka facken, vilket de partier som driver denna fråga bör betänka.

Mats Essemyr, TCO-utredare med ansvar för bland annat arbetstidsfrågor.

Ensidiga åtstramningar är inte det enda svaret

Wed, 25 Jan 2012 12:38:00 GMT

Krisen i eurozonen kräver ett starkare finanspolitiskt samarbete. Det konstaterade TCO tillsammans med LO i vår reaktion på de första förslagen på ett sådant samarbete när det presenterades före jul. Formerna för denna samordning såg inte acceptabla ut, men därefter har förslagen utvecklats i flera steg och delvis i positiv riktning.

Våra principiella utgångspunkter när vi värderar en svensk anslutning är följande:

Parternas självständighet på arbetsmarknaden är självfallet grundläggande för oss som facklig organisation. Det är viktigt att den kommande pakten respekterar denna självständighet och garanterar att åtgärderna för att skapa finansiell stabilitet inte inverkar på parternas förhandlingsfrihet.
Det måste vara tydligt att de länder som inte är med i euron inte blir bundna till paktens innehåll.

Det är väsentligt att reglerna om finansiell stabilitet inte förhindrar länder med god ekonomi att bedriva en mer expansiv stabiliserings- och investeringspolitik om de finner skäl till detta. Där ser vi att nuvarande skrivningar behöver utvecklas. Samtidigt måste pakten ha ett starkt regelverk för länder med omfattande statsskulder så att kriser som den nuvarande inte upprepas.

Sist, men inte minst, är det av stor betydelse att EU som helhet inser att ensidiga åtstramningar inte är det enda svaret på de utmaningar Europa står inför. Det är helt nödvändigt att få igång investeringar i t ex utbildning, forskning, infrastruktur, och inte minst i en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. En sådan utveckling kan komma att kräva betydligt starkare ekonomiska resurser inom ramen för EU:s budget. Det är glädjande att det i den ekonomiska debatten blir alltmer uppenbart att åtstramningar måste kompletteras med investeringar för framtiden.

Det är viktigt att den svenska regeringen spelar en aktiv roll i att påverka innehållet i en finanspolitisk pakt. Sveriges mål bör vara att göra den så stark och flexibel som möjligt även fast vi själva inte tillhör eurozonen. Det ligger självfallet i vårt egenintresse eftersom vi är starkt beroende av en positiv utveckling för ekonomi och välfärd i Europa. Men också för att Sverige har viktiga erfarenheter att tillföra.

Det ligger också i ett svenskt intresse att delta och bidra med våra synpunkter i de fora som fattar beslut som berör också Sverige. TCOs slutliga ställningstagande till om huruvida Sverige bör ansluta sig till Europakten avgörs självklart dock av hur kommande versioner av överenskommelsen svarar upp mot dessa utgångspunkter.

Det är viktigt att våra politiker inte stänger dörren innan vi vet slutresultatet.

Eva Nordmark, ordförande TCO

Förslag om otrygga jobb strider mot lagen

Thu, 10 Nov 2011 10:46:00 GMT

Många anställda arbetar hos samma arbetsgivare år efter år utan att någonsin få en tillsvidareanställning. Missbruket av tidsbegränsade anställningar måste tas på allvar, men hittills har regeringen inte kommit med något konstruktivt förslag. Sverige riskerar ännu en gång bakläxa från EU i frågan, skriver Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO, och Samuel Engblom, jurist, TCO.

”Orimligt att ingen vill ta ansvar för jobben”

Sat, 29 Oct 2011 09:32:00 GMT

Göran Zettergren, chefsekonom TCO, Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef

Riksbanken måste få ny roll. Anders Borg bedriver en åtstramningspolitik samtidigt som svensk ekonomi står inför en ny nedgång. Priset riskerar att bli kraftigt ökad arbetslöshet, skriver Roger Mörtvik, TCOs samhällspolitiske chef, och Göran Zettergren, chefsekonom TCO.

Riksbanken beslutade i veckan att reporäntan bör behållas på nuvarande nivå ytterligare något kvartal innan den åter kan börja höjas. Detta är inte bara intressant för alla med bostadslån. Den bedömning som görs om reporäntan nu och mer långsiktigt är av allra största betydelse även för hur arbetslösheten kommer att utvecklas framöver.

Stabiliseringspolitiken är avgörande för att Sverige ska klara av att nå full sysselsättning. Problemet är att ingen av de aktörer som borde ha detta som uppgift verkar vilja ha ansvaret.

Finansdepartementet har kraftigt reviderat ner tillväxtutsikterna. Trots detta föreslås inga expansiva åtgärder för att motverka fallet i tillväxt och risken för kraftigt ökad arbetslöshet. Den aktiva finanspolitiken stramas åt, både i år och nästa år och finansdepartementets beräkningar visar på budgetbalans 2012 och ett strukturellt överskott på 2 procent av BNP, när de direkta konjunkturella effekterna räknats bort. Detta innebär en betydande skärpning av överskottsmålet och i ett läge när ekonomin bromsar in och det motsatta hade varit rimligt.

Regeringen hävdar att Sverige under finanskrisen bedrev ”den mest expansiva finanspolitiken” i hela OECD-området. Det stämmer inte. I genomsnitt inom OECD bedrevs en expansiv politik motsvarande 4 procentenheter av BNP under dessa två år samtidigt som Sverige stramade åt. När ekonomin sedan vände och återhämtningen väl kommit igång, lades finanspolitikens inriktning om i expansiv riktning, tvärtemot den beprövade metoden at spara i goda tider och stimulera i dåliga. Finansministern gör istället tvärtom och bromsar i uppförsbackarna och gasar i nedförsbackarna.

Följaktligen återgår vi nu till en åtstramningspolitik samtidigt som svensk ekonomi står inför en ny nedgång. Priset riskerar att bli en sämre fungerande ekonomi med lägre tillväxt och en arbetslöshet som kommer att öka från en redan hög nivå. Hur stämmer det med regeringens ambition att minska utanförskapet och ha full sysselsättning som högsta prioritet?

I ett läge där politiken borde försöka undvika en förvärrad kris ser vi istället ett Svartepetterspel mellan regering och riksbank där jobben är insatsen. Det visar sig tydligt när man läser Finansdepartementets konjunkturbedömning och Riksbankens bedömning av styrräntan nästa år parallellt. Anders Borgs bedömning utgår ifrån att Riksbanken sänker styrräntan nästa år. Riksbanken däremot bedömer att reporäntan tvärtom behöver höjas nästa år för att hålla inflationstrycket i schack.

En majoritet i Riksbanksdirektionen anser således inte att de behöver ta ett särskilt ansvar för stabiliseringspolitiken (och därmed sysselsättningsutvecklingen). Finansministern å sin sida avsäger sig sitt ansvar och hänvisar till Riksbanken.

Under 1990-talet tvingades finanspolitiken prioritera de strukturella problemen. Stabiliseringspolitiken överläts till Riksbanken och penningpolitiken. Problemet var att Riksbanken inte uppfattade något ansvar för sysselsättningen. I formell mening hade man naturligtvis rätt. I Riksbankslagen anges att målet för penningpolitiken är att ”upprätthålla ett fast penningvärde” och ingenting annat.

Vi anser det vara en fullkomligt orimlig ordning. Det kan knappast vara en effektiv arbetsfördelning om Riksbanken ansvarar för att stabilisera inflationen medan ”någon annan” ansvarar för stabilisering av arbetslösheten. I praktiken har ansvaret för sysselsättningen hamnat mellan stolarna.

Det flexibla inflationsmål som Riksbanken idag tillämpar ska enligt TCO:s mening även kunna ta hänsyn till tillväxten och sysselsättningen. Problemet är att i vilken grad så sker, är helt beroende av vilka personer som för tillfället sitter i Riksbankens direktion.

Vi drar två centrala slutsatser:

För det första finns det starka skäl för att riksdag och regering bör slå fast att Riksbanken både ska värna prisstabilitet och sysselsättning. USA:s centralbank Federal Reserve har haft ett sådant så kallat ”dubbelt mandat” sedan 1977 och bedömningen bland många ekonomer är att det har varit positivt. Det är lämpligt att Riksbanken själv får precisera detta sysselsättningsmål enligt samma princip som gäller för prisstabilitet där Riksbanken själv definierat inflationsmålet. Denna bedömning bör däremot vara föremål för granskning. Riksbanken bör därför regelbundet redovisa sin bedömning, och grunderna till denna, inför finansutskottet liksom orsakerna till avvikelser från målet.

För det andra är regeringens två ambitioner, att nå full sysselsättning och att samtidigt strama åt ekonomin och skärpa överskottsmålet i nuvarande läge helt oförenliga mål. Regeringens strama budget i kombination med en riksbank utan sysselsättningspolitisk riskerar nu att elda på den strukturella arbetslösheten och öka utanförskapet.

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO
Göran Zettergren, chefsekonom, TCO

Europas problem lättare att lösa utan euron

Mon, 17 Oct 2011 12:48:00 GMT

Euron bidrog inte bara till att skapa och förvärra problemen i Europa. Den försvårar också allvarligt möjligheterna att komma till rätta med dem. Den gemensamma valutan är dessutom den egentliga orsaken till att vi överhuvudtaget har en skuldkris, skriver Göran Zettergren, chefsekonom på TCO.

"Flyktingpolitiken handlar om människors behov av skydd"

Thu, 06 Oct 2011 10:18:00 GMT

Flykting- och arbetskraftsinvandring är två helt olika typer av migration. Flyktinginvandring handlar om att tillgodose utsatta människors rätt till skydd. Arbetskraftsinvandring handlar om att tillgodose behoven på arbetsmarknaden.

I den allmänna debatten blandas dessa två olika syften ihop på ett sätt som skapar förvirring och sämre förutsättningar för effektiv politik. Det är djupt olyckligt.

Flyktingpolitiken måste utvärderas utifrån hur väl den fyller sitt syfte, inte bara ur arbetsmarknadstermer. Vi menar att integrationspolitiken ska ha ett tydligt arbetsmarknadsfokus, men att den inte kan utvärderas utan att hänsyn tas till vald migrationspolitik.

Sett över tid har invandringen till Sverige ändrat sammansättning. Under 1950- och 1960-talet utgjordes den nästan uteslutande av arbetskraftsinvandring. Cirka en halv miljon människor från främst Finland, Italien, Jugoslavien, Grekland och Turkiet kom till Sverige och gjorde det möjligt för industrin att växa och utvecklas efter andra världskriget. Det faktum att migrationen till stor del var arbetskraftsinvandring innebar att sysselsättningsgraden inte var central i integrationsdebatten på det sätt den är nu.

Sedan början av 1970-talet har de människor som kommit till Sverige i ökande utsträckning varit flyktingar.

Flyktingar från Sydamerika, Mellanöstern, Balkan och Afrika har sökt en fristad i Sverige. Vi är stolta över att Sverige nu som då har öppnat sina gränser för dessa människor. Utöver solidariska skäl har flyktinginvandringen dessutom inneburit en unik möjlighet och ett ovärderligt tillskott av kunskap och erfarenhet.

Att integrationen i arbetslivet är olika framgångsrik i olika länder beror dels på att själva integrationspolitiken skiljer sig åt, men dels också på att migrationspolitiken - vem som kommer och av vilka skäl - skiljer sig väsentligt åt. Ofta hörs resonemang om att invandringen fungerar bättre i länder som USA och Kanada.

Invandrares arbetskraftsdeltagande i dessa länder jämförs med Sverige, utan att ta hänsyn till det faktum att USA och Kanada i huvudsak har och har haft en arbetsmarknadsrelaterad invandring. Denna typ av invandring bygger på att individens utbildning och kompetens matchas mot arbetsmarknadens behov - vilket naturligtvis bidrar till ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Vad personen ska arbeta med och var arbetet finns kan vara klart redan vid ankomsten.

Att snabbt finna ett arbete kan också vara villkoret för att få stanna.

Flyktingar kommer inte hit av arbetsmarknadsskäl. Rätten till asyl påverkas inte av ålder, utbildning eller yrkesbakgrund. Flyktingars behov av skydd styrs inte av läget på arbetsmarknaden eller konjunkturen. Integrationspolitiken måste hantera detta.

De flesta flyktingar och skyddsbehövande som kommer till Sverige vill inget hellre än att direkt få ett jobb, försörja sig själva och bidra till den gemensamma välfärden. Men de har olika förutsättningar. En del har redan en efterfrågad utbildning och kompetens, andra skaffar sig det på plats. En del har arbetslivserfarenhet och andra behöver skaffa sig det. De flesta lyckas, trots alla hinder och svårigheter, etablera sig i arbetslivet. Tusentals barnskötare, läkare, chaufförer, ingenjörer, lärare, industriarbetare med flera har kommit till Sverige som flyktingar och bidrar till välståndet.

Det är viktigt att integrationspolitiken fungerar väl och att de hinder som försvårar människors inträde på arbetsmarknaden undanröjs. Denna tanke måste vi kunna hålla i huvudet samtidigt som vi påminner oss om att flyktingar inte kommer hit av arbetsmarknadsskäl.

Som arbetsmarknadens organisationer verkar vi för att alla invandrare, oavsett av vilka skäl de kommit, ska känna sig trygga och välkomna i arbetslivet. Det innefattar även dem som behöver extra tid och stöd för att etablera sig i arbetslivet.

Låt oss tala klarspråk. Oavsett av vilken anledning människor kommit till Sverige så är de välkomna på arbetsmarknaden. Men detta ändrar inte det faktum att flyktingpolitikens primära syfte inte är arbetskraftsförsörjning. Dess framgång eller misslyckande varken kan eller bör mätas i kortsiktiga ekonomiska termer eller kortperiodisk arbetsmarknadsstatistik. Flyktingpolitiken handlar i första hand om människors behov av skydd - och vi har all anledning att vara stolta över att kunna erbjuda det skyddet.

EVA NORDMARK
ordförande, TCO

HÅKAN SÖRMAN
vd, Sveriges Kommuner och Landsting

CHRISTER ÅGREN
vice vd, Svenskt Näringsliv

GÖRAN EKSTRÖM
generaldirektör, Arbetsgivarverket

ULLA LINDQVIST
vice ordförande, LO

GÖRAN ARRIUS
ordförande, Saco

TCO: ”Inför betygsgaranti istället Björklund!”

Tue, 27 Sep 2011 10:51:00 GMT

Jan Björklund föreslår att vi bör sänka ungdomslönerna för att fler unga ska få jobb. Det är bra att han vill göra något åt den höga ungdomsarbetslösheten. Men en sänkning av lönerna för unga är fel väg att gå. Det finns flera starka skäl som talar mot Jan Björklunds idé. Det skriver TCO:s ordförande, Eva Nordmark.

Oroväckande tankegångar i lasfrågan

Mon, 26 Sep 2011 08:51:00 GMT

Regeringen beslutade den 15 september att en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning ska ske. Som särskild utredare har utnämnts professor Jonas Malmberg. Enligt utredningsdirektiven ska han senast den 28 september 2012 lämna förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid sådana tvister ska kunna begränsas.

Bakgrunden till dessa utredningsdirektiv (Dir 2011:76) är det förslag som förekom i alliansens valmanifest 2010 om att minska arbetsgivarnas kostnader vid tvister om uppsägning. Det är arbetsrätten och lagen om anställningsskydd (las) som ett hinder för anställning som är budskapet.

Egentlig avsändare torde vara finansdepartementet – men utredningen hanteras av arbetsmarknadsdepartementet. Från TCO:s sida reagerade vi starkt på förslaget 2010, eftersom den modell som föreslogs var att arbetsgivaren inte längre skulle vara skyldig att betala ut lön under den tid tvist om uppsägning pågick. Arbetstagaren skulle istället få ersättning från annat håll. A-kassa nämndes – vilket för en genomsnittlig tjänsteman innebär halverad lön. Ett grundskott mot anställningsskyddet, då incitament för godtyckliga uppsägningar och tvister skulle öka.

Samtidigt är det ett obegripligt förslag, eftersom effekten av att en uppsägning förklaras ogiltig enligt las, är att anställningen består, det vill säga individen blir inte arbetslös. Obegriplig såvida man inte avser att ändra den aktuella lasregeln materiellt i grunden. Det är därför mycket oroväckande att tankegångarna nu återkommit i form av en utredning.

Grundläggande för las är att det ska finnas saklig grund för uppsägning. Det är en regel som inte går att avtala bort och är grundbulten i den sociala skyddslagstiftning som las är ett utryck för. Regeln om rätt för arbetstagaren att med lön stå kvar i anställningen under den tid det råder tvist om anställningen utgör en mycket viktig del av vårt lagstadgade anställningsskydd. Ett regelverk som i vår svenska modell är integrerat i vårt kollektivavtalsbaserade tvistelösningssystem.

Regeln gör det möjligt för arbetstagaren att i praktiken utnyttja sin rätt att få ogiltigförklaring av ogrundade uppsägningar eller avskedanden eller att få ett oriktigt tidsbegränsat anställningsavtal att gälla tillsvidare. Det senare exempelvis vid arbetsgivarens missbruk av på varandra följande mixade visstidsanställningar, under lång tid. Det kan även gälla när en uppsägning skett i en övertalighetssituation (arbetsbrist), då arbetstagaren inte erbjudits annan anställning hos arbetsgivaren, trots att detta skäligen skulle kunna ha krävts. Skulle möjligheten att med bibehållen lön med mera vara kvar i anställningen under tvistetiden inte stå till buds, skulle arbetstagare i praktiken vara tvungen att söka sig någon annan inkomst/anställning. Det skulle väsentligen försvåra hans eller hennes möjligheter att utnyttja sin rätt till den anställning han eller hon blivit oriktigt skild ifrån.

Anställningsskyddet skulle därmed vid tvist riskera att reduceras till en tom formalitet eller endast en fråga om viss ekonomisk kompensation. Reglerna kan visserligen säga vara oförmånliga för vissa arbetsgivare. Arbetsgivaren kan tvingas att för en tid som känns lång betala lön med mera, som denne inte har rätt att återfå ens om processen vinns. Samtidigt har arbetsgivaren rätt att nyttja arbetstagarens arbetskraft under tvistetiden och det finns en möjlighet för att arbetsgivaren att få anställningen att upphöra i förtid.

Lagregler som har samband med arbetstagares behov av såväl anställningsskydd som omställning i en uppsägningssituation är en balansakt som bygger på att arbetstagarnas individuella rättigheter respekteras samtidigt som arbetsgivarnas ekonomiska friheter inte i onödan inskränks. Den balansen riskerar nu rubbas.

Utredningens direktiv kan läsas som en önskan om ett systemskifte på arbetsmarknaden där social skyddslagstiftning reduceras enbart till ekonomisk kompensation och inte en rätt att vara kvar i anställning och arbetsplatsgemenskap om man blir osakligt behandlad som arbetstagare. En sådan utveckling är mycket oroväckande men inte så konstigt om det är ”finansens räknesnurra” och inte arbetsmarknadsdepartementets ”sociala dimension” som regeringen vill ska ligga till grund för morgondagens arbetsliv.

Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO.

Arbetsrätten behöver ändras

Mon, 29 Aug 2011 09:36:00 GMT

Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist, är oroad över att varken regeringen eller Svenskt Näringsliv försvarar den svenska kollektivavtalsmodellen. Men i höst finns möjlighet till bot och bättring.

Eva Nordmark: Fler åtgärder krävs för att stärka Sverige

Fri, 26 Aug 2011 14:17:00 GMT

Varken regeringen eller Socialdemokraterna har presenterat några framåtsyftande förslag som duger för att möta krisen. Nu krävs gemensamt ansvarstagande, skriver Eva Nordmark, ordförande TCO.

Vi ska inte böja oss för hot

Thu, 04 Aug 2011 15:30:00 GMT

Den högerextrema rörelsen har under många år aktivt motarbetat den frihetsrörelse som hbt-rörelsen är. På lördag, under Prideparaden, visar jag därför mitt ställningstagande. Det skriver Eva Nordmark, ordförande TCO.

Som nyvald ordförande för TCO vill jag understryka allas rätt att ta plats i samhället och betydelsen av ett öppet samhälle med en inkluderande arbetsmarknad. Därför kommer jag att gå under TCOs banderoll i Prideparaden på lördag och visa mitt ställningstagande för allas lika värde och rätt - mot all diskriminering; på grund av sexuell läggning, etniskt ursprung, religion, kön, ålder eller funktionshinder.

Fortfarande är i chock
Eftersom årets Pridevecka startar när vi fortfarande är i chock efter terrordådet i Norge blir det också en stark markering mot alla som likt terroristen i Norge vill peka ut grupper av människor som icke passande. Jag och den fackliga rörelsen kommer att ta ställning mot alla politiska våldsideologier och mot diskriminering på arbetsplatserna och i samhället.

Vi, och då menar jag inte bara facken, utan också arbetsgivare och alla samhällsaktörer, måste bestämma oss för att göra mer. Jag ser med stor oro hur utvecklingen på arbetsmarknaden går mot större utslagning och starkare utsortering.

Allt fler sorteras bort
TCO har visat hur jakten på en sorts superarbetskraft sorterar bort äldre, personer med fysiska eller psykiska skavanker, människor med utomeuropeiska namn, funktionshindrade, småbarnsföräldrar. Senast under politikerveckan i Almedalen presenterades en rapport av Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, som visar att det förekommer oskäliga löneskillnader i arbetslivet grundade på sexuell läggning. Detta är bara ett exempel i raden på fakta och belägg för att arbetsmarknaden och samhället pekar ut grupper som sämre eller bättre.

Denna utveckling är inte bara stötande ur ett rättighetsperspektiv, den är också ett hot mot ekonomisk tillväxt och välfärd. När människor stängs ute från arbete och gemenskap drar samhället på sig stora kostnader - genom att människor blir sjukare och i värsta fall hamnar i utanförskap utan arbetsförmåga. För att undvika detta behövs en ny och modern arbetslinje med en inkluderande arbetsmarknad, enligt TCOs förslag.

Tio år sedan
För att nå dit krävs inte bara facklig styrka och fackliga förslag utan också ett bra samarbete med arbetsgivarna, och medverkan från samhället. Utbildning och rehabilitering för alla som behöver det för att kunna arbeta är en av de stora uppgifterna. En annan är att motverka all form av diskriminering, inte minst diskriminering på grund av sexuell läggning.

Det är i år tio år sedan TCO började arbeta med frågan om sexuell läggning och könsidentitet utifrån ett fackligt perspektiv. Vi konstaterade i början av arbetet att hälften av alla homo- och bisexuella inte var öppna med detta på sina arbetsplatser. För att bidra till att skapa arbetsplatser med ett klimat där människor inte behöver dölja delar av sin personlighet tog TCO tillsammans med flera andra aktörer fram utbildningsmaterialet Fritt Fram.

I våras presenterade vi också en handbok "Rekrytera utan att diskriminera". Handboken är ett stöd för fackligt förtroendevalda i arbetet med att förbättra rekryteringsprocessen på arbetsplatserna. Ledstjärnan är att den mest kompetenta ska ha jobbet - ovidkommande faktorer som kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller någon annan ovidkommande faktor ska inte ha någon betydelse!

Efter terrordåden på Utöya och i Oslo känns det viktigare än någonsin att utveckla det fackliga engagemanget och de fackliga strategierna för ett arbetsliv fritt från diskriminering. Det känns också mer angeläget en någonsin att delta i Prideparaden.

Den högerextrema och nationalistiska rörelsen har under många år genom hot, våld och sabotage aktivt motarbetat den frihetsrörelse som hbt-rörelsen är. Vi ska inte böja oss för hot, eller låta rädsla begränsa oss och styra våra handlingar. I stället ska vi se till att vi blir så många som möjligt aktivt arbetar för allas lika värde, att vi blir omöjliga att angripa eller hejda.

De fackliga organisationerna och den världsomspännande fackliga gemenskap vi tillhör, står för mänskliga rättigheter och demokrati - för alla, överallt! Skall vi ha trovärdighet i detta måste vi också gå i första ledet i arbetet mot alla former av diskriminering. På lördag, under Pride, visar jag mitt ställningstagande! Jag hoppas att många gör mig sällskap!

Eva Nordmark, ordförande TCO

”Fatta beslut om sjukförsäkringen”

Mon, 20 Jun 2011 08:46:00 GMT

Det duger inte att skylla på vem som pratar mest eller minst med Sverigedemokraterna. Blocken måste i stället börja tala med varandra om sjukförsäkringen, skriver TCOs ordförande Eva Nordmark.

Nu måste politikerna sluta tjafsa och i stället göra upp om sjukförsäkringen. Vi måste bort från ordningen där sjuka utan arbetsförmåga tvingas ut ur försäkringen och bollas hit och dit i försäkringssystemen ofta med allt lägre ersättning.

Bristerna i försäkringen är uppenbara men ingenting konkret händer. Förtroendet för sjukförsäkringen urholkas och allt fler anställda känner oro om de skulle klara sig ekonomiskt och få det stöd de behöver för att komma tillbaka till arbete om de blir sjukskrivna.

Det duger inte att säga att förslagen som nu ligger på bordet inte går att genomföra för att de kostar pengar. Det är självklart att en sjukförsäkring som ger fler sjuka rätt till ersättning kommer att kosta mer än det gör att kasta ut människor utan ekonomisk trygghet. Idag tvingas sjuka att söka försörjningsstöd eller ekonomisk hjälp från anhöriga eller kyrkan för att klara vardagen. Det är inte en värdig ordning för sjuka människor. Det är inte heller hållbar politik i längden att låta kommunernas försörjningsstöd ta hand om sjuka människors försörjning.

Från TCO:s sida har vi fört fram idén om en rehabiliteringsersättning för den som behöver rehabilitering och stöd för att återfå hälsa och arbetsförmåga. De rödgröna förslagen om att förbättra reglerna för så kallade nollklassade och att slopa prövningen mot hela arbetsmarknaden är också rimliga i väntan på att den parlamentariska utredningen om sjukförsäkringen kommer med sina förslag.

De invändningar från myndigheter som förts fram mot att förändra reglerna för de nollklassade eller att slopa prövningen mot hela arbetsmarknaden bedömer vi inte vara av den karaktären att det förhindrar att politikerna snabbt kan komma överens utan att utreda frågan i månader.

Det är nu dags för politikerna att komma ut ur sina ringhörnor, tala med varandra och fatta beslut.

EVA NORDMARK
ordförande TCO

"Samhällets förväntningar på företag har ökat"

Wed, 25 May 2011 08:30:00 GMT

Det är uppenbart att kartan för företagens ansvar håller på att ritas om. Det är därför viktigt att flera aktörer samverkar för att navigera rätt, skriver TCO, LO och Saco i en gemensam debattartikel med anledning av OECDs nya riktlinjer för multinationella företag.

Rätt till ostörd fritid, den snabbast växande arbetsmiljöfrågan?

Sun, 08 May 2011 09:00:00 GMT

Plingar det i din telefon som betyder jobbmail? Läser du och ger svar också under ledig tid, på kvällar, helger, på utlandsresan eller under barnaktiviteter på förskolan? Äter sig jobbet in i varje vrå av ditt liv?

På tisdag inleds TCOs kongress då vi ska tala om detta. Villkoren i arbetslivet förändras i en rasande takt. Förr stämplade man in och ut från arbetsplatsen och efter jobbet var man ledig. Idag följer arbetet med oss dygnet runt genom pling i iPhone eller upplevt tvång att kolla datorn med jämna mellanrum.

Utvecklingen av övertiden talar också sitt tydliga språk. Allt fler av TCO-förbundens medlemmar som är ingenjörer, webbredaktörer, socionomer, lärare, journalister, informatörer, ekonomer, marknadsförare, arbetsförmedlare m fl arbetar allt mer övertid sett över en tioårsperiod. En ökande del av den får man inget betalt för, eftersom det förväntas att man ”ställer upp” när så krävs. Gör man inte det så betraktas man som att sakna ”det rätta drivet” och hamnar efter i karriären. Faktum är att det under 2010 togs ut fem miljoner övertidstimmar. Det motsvarar nästan 125 000 heltidsjobb.
Övertid ha blivit en del av den vanliga arbetstiden, när den egentligen är tänkt för tillfälliga produktionstoppar.

De starkt ökade kraven på att nästan alltid vara tillgänglig har nu också resulterat i att Unionen som är TCO:s största förbund, inför sina förhandlingar i höst har som krav en ostörd fritid

Vi vet att de flesta av TCO-förbundens medlemmar tycker om sina jobb och vill göra ett gott arbetsresultat. Det gör frågan om att kunna sätta gränser mellan arbete och privatliv extra svår om de uttalade eller outtalade kraven blir allt hårdare. Många kan med hjälp av ny teknik få en flexiblare arbetsdagar vilket är positivt både för arbetsmiljö och effektivitet. Men det finns en baksida av myntet. Kraven på att alltid vara uppkopplad och tillgänglig leder till att alltfler får svårare att stänga av sitt arbete för vila och återhämtning. Det är ingen bra långsiktig utveckling vare sig för arbetsgivare eller för den enskilde.

TCO skapade begreppet ”Livspussel” som en reaktion på ett alltmer anorektiskt arbetsliv och den stress som inte minst småbarnsföräldrar upplever. Nu kommer vi prioritera dessa frågor ännu mer. Vi vill prestera väl på jobbet, men vi måste också ha rätt att kunna förena jobb och familjeliv, och vi vill orka jobba fram till pensionen.

För många av TCO-förbundens medlemmar handlar arbetstidsfrågan inte om att korta den lagliga arbetstiden utan om att bara behöva jobba så mycket som reglerna sätter gränser för. Man skulle kunna förenkla det och säga att många behöver en rätt att gå ned på heltid.

Övertidsreglerna måste följas bättre samtidigt som de anställda måste ges bättre förutsättningar att hinna klart jobbet på arbetstid. Det kan också behövas skärpt lagstiftning kring den enskildes inflytande. Det behövs mer av förebyggande hälsovård i form av både företagshälsovård och friskvård. Det gör att frågor som arbetsorganisation, chefsfrågor och inflytande över arbetstiden blir allt viktigare framöver.

Kunskapen om arbetslivet måste ständigt utvecklas och regeringens nedläggning av Arbetslivsinstitutet var ett allvarligt misstag. Vi behöver veta mycket mer om hur yrkesverksamma och arbetsgivare bör hantera det moderna arbetslivets ökade krav för att det ska bli socialt och ekonomiskt hållbart.

Eva Nordmark
Ordförande i SKTF och ledamot i TCO:s styrelse

TCO: Riksbanken borde också ha ett sysselsättningmål

Sat, 07 May 2011 08:00:00 GMT

Den svenska massarbetslösheten som uppstod i början av 1990-talet orsakades i hög grad av det styvnackade kronförsvaret och den stelbenta tillämpningen av inflationsmålet under 1990-talet. Det så kallade utanförskapet är resultatet av ett politikmisslyckande.

Sedan inflationsmålet infördes har Riksbanken haft huvudansvaret för stabiliseringspolitiken. Såväl Riksbankens formella uppdrag som dess praktiska tillämpning har dock haft en betänklig slagsida. Dess mål har varit att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket man har tolkat som ett inflationsmål för Konsumentprisindex på 2 procents ökning per år.

Riksbanken har formellt inte haft något allmänt uppdrag att stabilisera konjunktursvängningarna i ekonomin eller att verka för full sysselsättning. Riksbanken har alltid hävdat att penningpolitiken inte varaktigt kan påverka arbetslösheten.

Man har då bortsett ifrån att många långtidsarbetslösa varaktigt slås ut från arbetsmarknaden i samband med djupa och långvariga lågkonjunkturer. Det har att göra med fenomenet att långtidsarbetslöshet i hög grad används som en sorteringsvariabel på arbetsmarknaden vilket leder till att arbetsgivare ratar arbetssökande som är långtidsfrånvarande från arbete

Sedan mitten av 2000-talet har dock Riksbanken, på eget bevåg, bedrivit vad man kallar en flexibel inflationsmålspolitik. Den exakta innebörden av detta begrepp är dock oklar. Av de penningpolitiska protokollen tycks direktionens medlemmar ha ganska olika uppfattning i frågan. Vissa ledamöter betraktar arbetslösheten som ett självständigt mål medan andra främst tycks betrakta den som en inflationsindikator bland flera.

Utvärderingar av penningpolitiken visar att Riksbanken har bedrivit en alltför stram penningpolitik. Därför har man också oftare hamnat under sitt inflationsmål än över. Sedan 2004 har också den strama penningpolitiken motiverats av de stigande bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Detta är förvisso viktiga frågor men frågan är om reporäntan verkligen är ett effektivt medel. Kostnaderna i form av onödigt hög arbetslöshet har varit betydande.

Riksbanken borde få ett kompletterande uppdrag att värna om sysselsättningen, parallellt med målet att värna det fasta penningvärdet. Detta mål bör Riksbanken själv få formulera Båda målen bör utvärderas av Finansutskottet och allmänheten.

Fördelarna med ett sådant arrangemang skulle vara betydande. Regeringen har sedan 2006 bedrivit en medveten politik för att öka arbetskraftsdeltagande och minska arbetslösheten. Nyligen uppskattade finansminister Anders Borg att arbetslösheten idag skulle kunna falla under 5 procent, vilket är betydligt lägre än de uppskattningar som exempelvis Konjunkturinstitutet hittills har gjort.

Vi vet dock fortfarande inte vilken uppfattning Riksbanken har i denna fråga eftersom man inte gör någon offentlig bedömning av jämviktsarbetslösheten. Om Riksbanken inte tror att arbetslösheten kan falla så lågt utan att inflationen tar fart så kommer Riksbanken genom räntepolitiken att förhindra att den faktiskt gör detta.

De senaste 20 åren har vi sett flera exempel på där länder varaktigt lyckats pressa ner arbetslösheten. En stark efterfrågeutveckling förefaller ha varit nyckeln till denna utveckling. I Sveriges fall förefaller just den svaga arbetsefterfrågan ha varit den främsta orsaken till att arbetslösheten kunnat bita sig fast.

Ett formellt sysselsättningsmål skulle både kunna bidra till en bättre utformad penningpolitik och till högre sysselsättning.

Göran Zettergren, chefsekonom TCO
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef TCO

Reparera sjukförsäkringen

Fri, 06 May 2011 15:23:00 GMT

Om några dagar inleds TCOs kongress i Stockholm. En av de stora frågorna kommer att bli sjukförsäkringssystemets brister. Kritiken mot hur dagens försäkring fungerar är omfattande.

Hur mycket ska chefen ha rätt att veta om dig?

Fri, 06 May 2011 13:01:00 GMT

Nyligen visade TCO-tidningen att allt fler arbetsgivare kräver att jobbsökande lämnar ett utdrag ur polisens belastningsregister. Enligt tidningen har ärendena på åtta år mer än tredubblats hos Rikspolisstyrelsen.

Historien går igen

Tue, 03 May 2011 14:21:00 GMT

I efterdyningarna av finanskrisen har Europas politiker bestämt sig för att genomföra en politik som förmodligen inte hade varit möjlig i ett annat läge, enligt mottot ”never waste a good crisis”.

Drakoniska nedskärningar av löner och välfärdssystem i Grekland, Spanien, Portugal och Irland skall få dessa länder på fötter igen. Det har följts av massiva protester och strejker av fackföreningar liksom av ökad fattigdom och utslagning.

Nu vill EU och medlemsländerna institutionalisera denna åtstramningspolitik. Det handlar om att EU skall ha mycket mer genomgripande övervakning av medlemsländernas ekonomiska situation men också att det införs böter för de euroländer som bryter mot Tillväxt- och stabilitetspakten.

Med denna politik minskas möjligheterna för en ekonomisk politik som bidrar till välfärd och välstånd för det stora flertalet löntagare genom att länder i euroområdet ostraffat kan förbättra sin konkurrenskraft med alltför låga löneökningar.

Tyvärr är Sverige en av de största påhejarna av förslagen och hade egentligen velat gå längre än vad som nu föreslås. I ursprungsförslaget omfattas bara euroländerna av de böter som kan utdömas, men nu vill Anders Borg också ha böter också för icke-euroländer såsom Sverige.

Att skylla på lönerna som orsak till krisen är ogrundat och omotiverat. Det är viktigt att komma ihåg att finanskrisen och den nuvarande skuldkrisen inte beror på för höga löner. I stället pekar bevisen mot att för låga löner och för låga löneökningar förvärrade skuldkrisen i USA. En IMF-rapport från 2010 pekar ut den växande inkomstojämlikheten och löntagarnas försvagade förhandlingsstyrka som de främsta orsakerna till finanskrisen i USA 2007.

Det ironiska är att denna typ av åtstraminingspolitik inte är ny utan delvis är en återupprepning av den politik som fördes under liberalismens höjdpunkt före och mellan de båda världskrigen med katastrofala konsekvenser som följd. Den ungersk-brittiske nationalekonomen Karl Polanyi beskrev i slutet av Andra världskriget i boken ”Den stora omvandlingen” hur tron på den tidens euro, guldmyntfoten, var så universell och så allomfattande att denna bibehölls trots enorma kostnader; politiskt, valutamässigt och socialt.

Konsekvenserna av politiken under 1920-talet var löne- och villkorssänkningar ibland annat den tidens stormakt Storbritannien, påföljande strejker vilket fick till följd att den brittiska fackliga rörelsen till slut tvingades abdikera. Men detta system började till slut kollapsa under tyngden av de sociala konsekvenserna. Utslagningen av företag och ökningen av arbetslösheten var det kraftfullaste av argument mot guldmyntfoten. För svensk del kan påminnas om att dödsskotten i Ådalen skedde när arbetarna hotades av lönesänkningar då Sverige fortfarande var del av guldmyntfoten.

Polanyis analys av guldmyntfotens konsekvenser är i allra högsta grad relevant för situationen i Europa i dag. Liksom på 1920-talet är det löner och interndevalveringar som är i fokus för att komma tillrätta med vad som i huvudsak är finanskriser och problem med bytesbalansen. Åtgärderna riktas mot de länder som har underskott i bytesbalansen, till exempel Portugal och Irland, medan de länder som eldar på krisen genom alltför låga löneökningar, såsom Tyskland, slipper undan. De nuvarande förslagen går i en riktning mot att arbetsmarknaden avregleras, lönerna pressas ner och parternas ställning försvagas genom inblandningen i lönebildningen.

Utgångspunkten måste vara att parternas ansvar för lönebildningen skall fredas i lagstiftningsförslagen. Det finns förslag i Europaparlamentet som går i den riktningen men det finns också frågetecken om detta är tillräckligt. Men det måste också in i lagstiftningen att de länder som vill konkurrera har för låga löneökningar skall kunna utsättas för sanktioner annars blir det ett reellt nedåttryck på lönerna med fler sociala konflikter som följd. Låt inte historien återupprepa sig.

Thomas Janson, internationell sekreterare, TCO

Investeringar viktigare än fler jobbskatteavdrag

Thu, 14 Apr 2011 11:42:00 GMT

Sveriges ekonomi växer snabbt och de offentliga finanserna visar överskott redan i år. Det skapar förutsättningar för viktiga reformer som stärker arbetslinjen och förbättrar konkurrenskraften.

Såhär bör sjukförsäkringen reformeras

Mon, 11 Apr 2011 09:30:00 GMT

Regeringen har utlovat förändringar i sjukförsäkringen, men ännu har inget hänt. Det duger inte. Det finns en rad snabba åtgärder som bör genomföras, som att införa en rehabiliteringsersättning och att inte slänga ut de sjukskrivna ur försäkringen innan arbetsförmågan är prövad. Det skriver TCO:s Åsa Forsell och Roger Mörtvik.

Studenter har rätt till samma trygghet som yrkesarbetande

Mon, 04 Apr 2011 10:53:00 GMT

Året var 1936. Författaren Ernest Hemingway satt och småpratade över en lunch med litteraturkritikern Mary Colum.

– Jag har börjat lära känna de rika, sa Hemingway glatt.

– Du lär nog märka att den enda skillnaden mellan dem och andra människor är att de har mer pengar, svarade Colum torrt.

Det har gått exakt 75 år sedan dess och nu sitter utbildningsminister Jan Björklund på Rosenbad i Stockholm och äter lunch med Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

– Jag har börjat lära känna studenterna, säger Jan Björklund glatt.

– Du lär nog märka att den enda skillnaden mellan dem och andra människor är att de har mindre pengar, svarar Wennemo torrt.

Den sista scenen har antagligen inte ägt rum. Tyvärr. För det vore önskvärt att just den väldigt grundläggande och enkla insikten fanns hos vårs ledande politiker och tjänstemän: studenter är precis som alla andra. De är inte huvudsakligen ungdomar som kan förlita sig på sina föräldrar om de stöter på motgångar i livet. Och precis som alla andra människor i vårt samhälle har studenter rätt till trygghet vid sjukdom, olycksfall, föräldraskap och arbetslöshet.

Men så ser det inte ut idag. Därför är det så angeläget att förbättra studenters ekonomiska trygghet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Studier måste värderas som en lika viktig sysselsättning som arbete, och studenter måste få samma villkor i trygghetsförsäkringarna som yrkesarbetande.

Att människor utbildar sig är nämligen ett vitalt intresse för såväl individen som samhället. Sveriges konkurrenskraft och möjlighet till bevarad och utvecklad välfärd beror i hög grad på befolkningens utbildningsnivå.

Den nu arbetande parlamentariska socialförsäkringsutredningen är ett utmärkt tillfälle att äntligen skapa en helhetslösning för studenters tillgång till trygghetssystemen vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet efter studierna.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

TCO har tidigare föreslagit en studierelaterad sjukpenninggrundande inkomst, en studie-SGI. Studie-SGI:n ska vid såväl sjukdom som föräldraskap ge ersättning som är relaterat till totalbeloppet i studiemedlet.

Med hjälp av studie-SGI:n ska studenter som drabbas av sjukdom få möjlighet till sjukpenning på samma villkor som yrkesarbetande. Det skulle också trygga studenters försörjning vid sjukdom utanför terminstid, där studenter idag står utan skydd.

Studenter bör liksom yrkesarbetande också ha möjlighet att vara sjukskrivna på deltid, det kan både möjliggöra fortsatta studier och korta tiden för sjukskrivning. Trots det är det idag inte möjligt.

Studenter bör därutöver ha liknande villkor som yrkesarbetande vad gäller karenstid. Idag bekostar studenter upp till 30 dagars sjukdom själv. Det finns ingen anledning att just studerande, som är en ekonomiskt svag grupp, ska bekosta sin sjukdom själv under så lång tid.

Föräldraförsäkring som går att leva på

Yrkesarbetande som får barn har rätt till en inkomstrelaterad flräldrapenning. Studenter som får barn och inte tidigare tjänat in en SGI är hänvisade till föräldraförsäkringens golv: 180 kr om dagen, vilket inte ger mer än 5 400 kr i månaden före skatt, en nivå som knappast går att leva på. Nivån skulle bli högre, och möjlig att leva på under föräldraledigheten, med den studie-SGI som TCO föreslår.

A-kassa för studenter

Ersättning vid arbetslöshet är av stor betydelse för att nyexaminerade studenter inte ska tvingas ta arbeten under sin kvalifikationsnivå, vilket leder till lägre produktivitet och konkurrenskraft för svensk ekonomi och mycket långsiktiga negativa effekter på individens löneutveckling och karriärmöjligheter.

För att studenter som drabbas av arbetslöshet efter studierna ska ha en möjlighet till försörjning bör de återigen få rätt till a-kassa enligt ett studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen. Men studerandevillkoret bör vara mer generöst utformat än det som gällde fram till år 2007 och ha en kortare karenstid än de tre månader som då gällde.

Igår den 2 april firades Studenternas dag, en dag för att lyfta studentpolitiska frågor och fira studenternas förtjänster. Studenternas dag behövs, inte minst för att visa på att studenter, precis som alla andra, ska ha rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet.

Kristina Persdotter,
Utredare, utbildnings- och integrationspolitik

Vem är det som ska importera?

Mon, 04 Apr 2011 10:40:00 GMT

Häromdagen gick finansminister Anders Borg ut i ett märkligt angrepp på Sveriges Kommuner och landsting, arbetsgivarsidan på det kommunala området. ”Ni har varit för dåliga förhandlare”, påstod Borg och hävdade att ingångslönerna i kommunerna var så höga att de hindrade tillväxten av nya jobb.

Uttalandet är märkligt eftersom Borg tycks ha haft mycket lite på fötterna. Han refererade till en studie av Konjunkturinstitutet (KI) men något sådant står inte att återfinna i KI:s Lönebildningsrapport. KI varnade där för att höga minimilöner i vissa branscher skulle kunna utgöra ett problem för vissa arbetslösa. På det kommunala området tycktes dock minimilönerna generellt vara låga och därför ”spela en mindre roll”.

Borgs utspel är dock inte svårt att förstå ur ett europeiskt perspektiv. I kölvattnet av krisen har Tyskland tagit kommandot i EU och drivit igenom den så kallade ”Europluspakten”.

Pakten omfattar euro-områdets medlemmar men är även öppen för icke-euro-länder. Den svenska regeringen hade nog helst av allt velat gå med men lyckades inte få riksdagsmajoriteten med sig i denna fråga.

I denna pakt förbinder sig de ingående länderna att främja:

konkurrenskraften
sysselsättningen
statsfinansiell hållbarhet
finansiell stabilitet

Konkurrenskraften ska värnas genom en återhållsamhet i lönebildningen i alla medlemsländer men i synnerhet de länder som drabbats hårdast av krisen. Varje stat förbinder sig att vidta åtgärder för att tillse att lönerna inte ökar snabbare än produktiviteten i varje sektor. Varje stat bör också se över lönebildningsprocessen i sitt land och verka för en mer decentraliserad lönebildning där de offentliganställdas löneökningar bidrar till den allmänna löneåterhållsamheten.

En sådan politik förefaller vara mycket svår att förena med den svenska modellen, där ansvaret för lönebildningen vilar på arbetsmarknadens parter och där den konkurrensutsatta sektorn och inte den offentliga sektorn ”sätter märket” för löneökningarna.

Denna fokus på löneutvecklingen är märklig. Euro-området som helhet har inte haft något bytesbalansunderskott att tala om. Euro-området har dessutom en flytande växelkurs gentemot omvärlden. En allmän löneåterhållsamhet lär därför inte kunna påverka euro-områdets konkurrenskraft i någon högre grad, utan kommer i första hand leda till en starkare eurokurs.

Skillnaden i löneökningstakt mellan euroländerna tycks inte heller ha haft någon större betydelse för ländernas inbördes konkurrenskraft under de gångna tio åren. EU-kommissionens konkurrenskraftsrapport (European Competitiveness Report 2010) drog slutsatsen att ”det förefaller inte som om utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna har haft någon signifikant effekt”. Tyskland vann ganska lite marknadsandelar trots stagnerande arbetskostnader. Spanien förlorade inte några marknadsandelar trots snabbt stigande arbetskostnader. Både Polen och Litauen fördubblade sina marknadsandelar trots att Polen hade de lägsta arbetskostnadsökningarna och Litauen de högsta. Förklaringen till detta något förvånande resultat var att de höga löneökningarna i vissa länder i huvudsak skedde i de inhemska tjänstesektorerna och inte i exportindustrin.

Denna politik har redan prövats i Tyskland under de gångna 10-15 åren och resultatet kan knappast sägas ha varit särskilt imponerande. Tyskland hade förväntats ange takten för löneökningarna i det nya valutaområdets olika länder. I stället valde Tyskland att bedriva en lönedumpningspolitik för att gynna det egna landets exportindustri på bekostnad av de övriga länderna. Det förefaller dock inte som om denna politik fick särskilt stora effekter på exportutvecklingen. Däremot lade den en våt filt över den inhemska efterfrågeutvecklingen i Tyskland. Reallöner och privat konsumtion stagnerade i nästan ett decennium och sysselsättningsutvecklingen var bland de svagaste i OECD-området.

Det var den svaga inhemska efterfrågan som orsakade den svaga tyska importen och därmed bidrog till de stora obalanserna inom euro-området. Det resulterande tyska bytesbalansöverskottet strömmade tillbaka till underskottsländerna i form av kapitalflöden, vilket spädde på spekulationsbubblorna i länder som Spanien och Irland.

Nu ska denna merkantilistiska politik alltså genomdrivas på europeisk nivå och genomföras samtidigt med en snabb nedskärning av de offentliga utgifterna.

Vi ska alla exportera oss ur krisen. Frågan är vem det är som ska importera?

Göran Zettergren, chefsekonom TCO

Regeringen måste följa EU-rättens skydd för visstidsanställda

Thu, 24 Mar 2011 08:56:00 GMT

EU skärper tonen mot de medlemsländer som inte ger visstidsanställda skydd i enlighet EU-rättens krav. I Sverige är gruppen av visstidsanställda mycket stor även jämfört med europeiska mått och anställningsformen är inte alltid den tänkta språngbrädan till ett fast arbete. Tvärtom fastnar många i en karusell med olika visstidsanställningar.

Lärosätet har ingen betydelse för lönen

Wed, 23 Mar 2011 14:51:00 GMT

German Bender, utredare TCO, granskar Svenskt Näringslivs påstående att det gäller för studenter att välja "rätt" lärosäte om de vill få högre lön.

Påverkar valet av lärosäte en persons framtida lön? Svenskt Näringsliv drar i ett utspel i Dagens Nyheter idag rätt långtgående slutsatser från en egen undersökning av nyexaminerade studenters ingångslöner och kopplingen till arbetslivet i studenternas utbildningar. Slutsatsen är, enligt Svenskt Näringsliv, att studenter bör välja "rätt" lärosäte om de vill få högre lön.

Problemet är att den slutsatsen går tvärtemot de forskningsrön som finns beträffande inkomsteffekter av lärosätesval. I ett flertal studier med varierande metod och urval har det visats att valet av lärosäte har obetydlig eller rentav obefintlig effekt på en persons lön efter examen - liksom även på jobbchanserna (alltså en persons möjligheter att hitta jobb efter examen).

Några färska exempel på detta är Högskoleverkets och SCB:s återkommande undersökningar av etableringsgraden inom olika utbildningsområden, forskarna Marie Gartells och Linda Holmlunds studier av lärosätespremier (eventuell ekonomisk effekt av att man studerat vid ett visst lärsäte) och den statliga utredningen Välja fritt och välja rätt (bilaga till långtidsutredningen).

Inget stöd i forskningen
Det finns alltså inget stöd i forskningen för påståendet att det skulle löna sig att välja ett visst lärosäte därför att det lärosätet är "bättre" än andra i något avseende som har med utbildningen att göra. Hur kan det då komma sig att studenter vid vissa lärosäten och från vissa utbildningar tjänar mer än andra?

Den kanske viktigaste förklaringen, som Svenskt Näringsliv i sin undersökning märkligt nog väljer att helt bortse ifrån, är arbetsorten.

Det hela är mycket enkelt. Får man jobb på en ort med hög lönenivå (oftast innebär det en storstad) tjänar man också mer än den som får jobb på en annan ort - oavsett var man har studerat. En student från Luleå universitet som får jobb i Stockholm kommer alltså antagligen att tjäna mer än en student från Stockholms universitet som får jobb i Luleå - även om de läst samma ämnen. Det viktiga är var man jobbar, inte var man pluggat.

Andra faktorer som kan ha betydelse
Därför är det inte alls förvånande att "KTH, Chalmers, Handels, Linköping, Uppsala och Lund ligger i toppen vad gäller lön år efter år", som Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv, säger till Dagens Nyheter. Men det betyder inte att utbildningarna är bättre där, som Svenskt Näringsliv vill låta påskina, utan att dessa lärosäten finns i områden med god efterfrågan på högutbildade och därmed hög lönenivå. Eftersom rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är låg söker de allra flesta studenter jobb på studieorten, vilket innebär att studenter från lärosäten i storstadsområden i hög grad blir kvar där och därmed gynnas av den höga lönenivån på dessa orter.

Andra faktorer som kan ha betydelse för lönen är, fortfarande enligt forskningen, personliga egenskaper (att vissa individer är mer drivna och ambitiösa i olika avseenden), tillgången till formella och informella nätverk som underlättar när man söker jobb, signaleffekter (att arbetsgivare kan tro att vissa lärosäten är bättre än andra), och inte minst valet av utbildning. Ingenting av detta förs fram av Svenskt Näringsliv.

Det kan inte nog betonas att lönen är långtifrån den enda anledningen till att man väljer att studera en viss utbildning på ett visst lärosäte. Men om man nu som student ändå skulle vilja påverka sin framtida inkomst, ska man inte lyssna på Svenskt Näringsliv. TCO kan istället, med stöd i forskningen, ge följande råd:

Fundera noga över ditt val av utbildning. Detta, och valet av inriktning inom utbildningen, har mycket stor betydelse för såväl lönen som jobbchanserna efter examen.
Flytta till en ort med god efterfrågan på högutbildade och därmed högre lönenivå, i princip innebär detta till eller i närheten av en storstadsort. Detta kan man förstås göra efter studierna, men enklast är oftast att göra det redan innan, alltså i samband med valet av lärosäte.
Lägg ned mycket kraft på att få ett bra första jobb. Det kan man göra man genom att försöka bygga goda nätverk under studierna, genom att söka jobb på ett strukturerat sätt, genom att inte ta första bästa jobb efter examen utan istället vänta på rätt jobb, och inte minst genom att söka sig ut på arbetsmarknaden i samband med en högkonjunktur - vilket ofta är lättare sagt än gjort.

Förutsättningarna för en god start på arbetslivet och en bra grund för den framtida löneutvecklingen skulle dock vara betydligt bättre det funnits en rimlig arbetslöshetsersättning för studenter, viket idag saknas.

Bättre koppling till näringslivet
Man kan och bör resa viktiga invändningar mot Svenskt Näringslivs utspel i Dagens Nyheter. Men vi på TCO vill samtidigt betona att vi är ense med Svenskt Näringsliv om en sak: lärosätena måste bli bättre på att öka utbildningarnas koppling till arbetslivet.

Detta har redan påpekats av myndigheter som Riksrevisionen och Högskoleverket, liksom av aktörer som TCO och Sveriges förenade studentkårer. Vi välkomnar Svenskt Näringsliv till denna skara. Men ni behöver inte använda er av tveksam statistik och felaktiga slutsatser för att göra er gällande i debatten med en högst relevant synpunkt.

En avslutande reflektion är att arbetsgivarna själva borde ta ett större ansvar. Men i sina undersökningar riktar sig Svenskt Näringsliv till i princip samtliga relevanta parter (doktorander, studenter och lärosäten) - utom till sina egna medlemsgrupper: arbetsgivarna. Hur vore det om Svenskt Näringslivs nästa undersökning riktade fokus mot de egna leden och besvarade frågan om vilket ansvar arbetsgivarna själva har för att öka arbetslivsanknytningen i den högre utbildningen som de så högljutt efterfrågar?

German Bender
Utredare TCO

Bara valtaktik att behålla den skadliga värnskatten

Mon, 21 Mar 2011 16:23:00 GMT

Finansminister Anders Borg väljer att inte tro på forskningen när det gäller just värnskatten. Utredningar och forskare har kommit fram till att skatten är direkt skadlig för ekonomin, skriver Anna Ekström, Saco, och Sture Nordh, TCO, som tillsammans har 1,8 miljoner medlemmar.

Varför rallarsvingar mot utbildning och "medelklasskvinnor"?

Wed, 16 Mar 2011 09:22:00 GMT

Vi tycker det är märkligt att ordföranden för socialdemokratiska kvinnoförbundet målar upp en motsättning mellan kvinnor med och utan längre utbildning, skriver Ulrika Hagström och Kerstin Olsson från TCO:s jämställdhetspanel.

Nalin Pekgul skriver på Newsmill den 8 mars om öppettider i förskolan med anledning av en rapport från Kommunal i samma ämne. I rapporten anser sig många pressade att hämta barnen tidigt på förskolan därför att "alla andra" hämtar tidigt.

Vi instämmer i Nalin Pekguls försvar för en bra förskola och för en förskola som också är anpassad till yrkesgrupper som har obekväma arbetstider, t ex poliser, sjuksköterskor, anställda inom teater och musik eller inom handeln, för att ta några grupper från TCO-förbunden.

Måste passa alla
Vår inställning är också att man måste ha en verksamhet som passar alla föräldrar, vare sig man är sammanboende eller ensamstående och heltidsarbetande, vilket innebär att man oftast inte kan hämta sina barn på tidig eftermiddag.

Nalin Pekgul pekar sedan ut "medelklassen" som normsättande för de tidiga hämtningarna på förskolan och att "...kvinnor med utbildning och karriärutsikter hittar en balans i relationen till sin partner genom att förstärka sin mammaroll. De tidiga dagishämtningarna kan vara ett sätt för medelklassfamiljerna att balansera upp sin ökade jämställdhet."

Visar annan bild
Var Nalin Pekul hämtar sina fakta som grund till de här påståendena framgår inte. Våra data visar en annan bild.

- Många kvinnliga yrken i "medelklassen" pågår både på obekväma arbetstider och/eller är tidsbundna inom vård och service.

- Kvinnor i TCO-förbunden arbetar i större utsträckning heltid, även efter att de fått barn, än LO-kvinnorna som i högre utsträckning arbetar deltid (påtvingad eller frivillig). Det går ju därför inte alls att utesluta att det också är många LO-kvinnor som bidrar till "hämta-tidigt-normen" när de hämtar sina barn tidigt från förskolan.

Målar upp motsättning
Vi tycker det är märkligt att ordföranden för socialdemokratiska kvinnoförbundet målar upp en motsättning mellan kvinnor med och utan längre utbildning. En motsättning som det inte finns något belägg för. Stora grupper inom TCO-förbunden är kvinnor med flera års högskoleutbildning, måttliga löner och mycket stor arbetsbörda, inom omsorg, vård, skola och offentlig förvaltning.

Varifrån hämtar Nalin Pekgul sina fakta om dessa kvinnors behov av att "stärka sin mammaroll" och "hitta balans med sin partner"? Utbildning och karriärutsikter omnämns av Nalin Pekgul som något negativt, vilket är helt besynnerligt eftersom socialdemokratins stora reformverk gått ut på att fler ska få utbilda sig och att idag halva ungdomsgenerationen går till högre utbildning.

Nalin Pekgul argumenterar väl för förskolan och behovet av omsorg om barn på obekväm arbetstid, en fråga som även TCO kämpar för.

Men varför behovet av alla osakliga rallarsvingar mot utbildning och "medelklasskvinnor"?

Ulrika Hagström och Kerstin Olsson

TCO: Facebook är inte problemet

Tue, 08 Mar 2011 08:34:00 GMT

Att arbetsgivare kontrollerar Facebook och andra sociala medier när de rekryterar är inte den mest integritetskänsliga trenden bland Sveriges arbetsgivare, skriver Naiti del Sante, jurist på TCO.

Stockholms Handelskammare visade nyligen i sin rapport Har företagen koll på vilka de rekryterar? att var tredje av de tillfrågade företagen granskar arbetssökande på Facebook och att var femte kontrollerar arbetssökandes bloggar. Just denna aspekt av undersökningen fick stort genomslag i media. Men i denna och tidigare rapporter har Stockholms Handelskammare även visat på andra, långt mer integritetskänsliga trender bland Sveriges arbetsgivare.

Det handlar om en allt större användning av hälsokontroller, alkohol- och drogtester av arbetskraften. Kreditupplysningar, utdrag från brottsregister och begäran om utdrag från försäkringskassan om antalet vab-dagar och sjukfrånvaro har blivit allt mer vanliga inslag i en anställningssituation.

I den nyutkomna rapporten Barntillåtet arbetsliv visar fackförbundet Unionen bland annat att var tredje kvinna under anställningsintervju fått frågan om hon tänker skaffa barn inom den närmaste tiden. I vad som bäst definieras som jakten på en felfri arbetskraft – en superarbetskraft som aldrig har en dålig dag, är sjuk eller tar hand om sjuka barn – rör vi oss mot en utveckling som tillåter allt större intrång i arbetstagares personliga integritet.

Skyddet för den personliga integriteten är intimt sammanbunden med rättsstatens uppbyggnad. I dag tillhör den demokratins kärna. I revolutionernas och krigens efterföljd blev det centralt att ge den enskilde rätt till ett privatliv. Staten skulle avhålla sig från att utöva en oinskränkt och godtycklig maktutövning gentemot den enskilde. Det kan därför förefalla vara en självklarhet att rättsutvecklingen skulle ge individen ett skydd från varje form av godtycklig maktutövning – men i Sverige är arbetslivet ett område där det i stort saknas regler för arbetssökandens personliga integritet.

Med det i åtanke är det mycket märkligt att regeringen aktivt har avstått från att lägga fram ett förslag till lag om personlig integritet i arbetslivet, trots att en statlig utredning kom med ett sådant förslag redan för snart två år sedan.

Från fackligt håll har utredningens förslag om ett stärkt integritetsskydd välkomnats. Förslaget spänner över ett brett fält av potentiellt integritetskränkande åtgärder, från övervakning av datortrafik och kontroll av tidigare sjukfrånvaro vid anställningar till drogtester. Förslaget innehåller få absoluta förbud. Arbetsgivare skulle även fortsättningsvis kunna göra rimliga bakgrundskontroller av arbetssökande. Men bara om det sker på ett korrekt sätt, för ett berättigat ändamål och förutsatt att ingreppet i den personliga integriteten inte är större än nödvändigt.

Den föreslagna regleringen skulle således skapa en viktig balans i maktrelationerna mellan arbetssökande och arbetsgivare, även om den inte är perfekt. Lagförslaget saknar till exempel ett förbud mot integritetskränkande frågor till arbetssökande vid anställningsintervjuer, vilket TCO kräver.

I väntan på lagstiftningen har TCO tagit andra initiativ. För en tid sedan publicerade vi en handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Handboken visar bland annat på att en effektiv och träffsäker rekrytering kan göras utan att arbetssökanden ger avkall på sin integritet.

Vårt samhälles grundval är idén om individens egenvärde och okränkbarhet. Arbetslivet är inte undantagen denna princip. I avvaktan på lagstiftning om personlig integritet på arbetslivet ligger ansvaret tungt på regeringen.

Naiti del Sante, jurist TCO

Svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas

Fri, 04 Mar 2011 08:26:00 GMT

Idag (fredag 4 mars) träffas 14 av Europas stats- och regeringschefer i Finland för att förbereda EU-toppmötet den 24-25 mars. Vårt budskap till den svenska regeringen är tydligt: Den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas. Regeringen måste ta avstånd från delar av kommissionens förslag till ekonomisk styrning.

LAS är flexibelt - även i småföretag

Wed, 02 Mar 2011 09:33:00 GMT

Det finns en uppfattning, inte minst bland småföretagens företrädare, att svensk arbetsrätt innefattar ett mycket strikt anställningsskydd jämfört med andra länder. Den bilden stämmer inte.

Bra förslag från bemanningsutredningen

Thu, 24 Feb 2011 11:30:00 GMT

Bemanningsföretagens vd Henrik Bäckström har i en intervju i Lag & Avtal anklagat utredaren av bemanningsdirektivets införlivande i Sverige professor Birgitta Nyström för att vara slarvig. Vi menar tvärtom att Birgitta Nyström gjort ett gediget arbete och kommit fram till väl avvägda resultat.

Sämre tjänstepension för kvinnor

Wed, 23 Feb 2011 09:29:00 GMT

Är din arbetsplats en kvinnofälla? Som kvinna kan du gå miste om tusentals kronor i månaden i pension och gå miste om pensionsinbetalningar när du är föräldraledig.

Ett steg i rätt riktning efter Laval

Wed, 09 Feb 2011 13:30:00 GMT

Förslaget till en svensk lag för utländska bemanningsföretag återupprättar i viss mån principen om likabehandling efter Lavalmålet. Även om förslaget har brister så är Svenskt Näringslivs kritik minst sagt överdriven. Varför är Svenskt Näringsliv så rädda för likabehandling? Det skriver juristerna Claes-Mikael Jonsson LO, Dan Holke LO-TCO Rättskydd och Ingemar Hamskär TCO i replik till Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman.

Svenska modellen skapar tigerekonomin

Mon, 07 Feb 2011 08:30:00 GMT

Det är en felsyn att tro att framgången för Sverige beror på att välfärden har stramats åt, eller på att vi plötsligt skulle ha fått en arbetslinje. I själva verket beror det på att välfärdspolitiken fortfarande står sig relativt stark. Lärdomen är att skatterna nu måste användas för investeringar, skriver TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik.

Dags att sluta diskriminera vid rekrytering

Tue, 01 Feb 2011 15:32:00 GMT

I år kommer 65 000 nya jobb skapas, enligt prognoser från Arbetsförmedlingen. Men många av jobben kommer inte annonseras ut, utan gå via informella kontakter. När två helt likvärdiga ansökningshandlingar till utlysta jobb skickas till arbetsgivare krävs det i genomsnitt att ansökningshandlingar med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn skickas till dubbelt så många jobb som ansökningshandlingar med svenskt klingande namn för att resultera i lika många intervjuer.

Hamskär & Johnson: ”Bemanningsföretagen underkastar sig Svenskt Näringsliv”

Mon, 17 Jan 2011 09:32:00 GMT

Debattartikel publicerad i Dagens Arena 17 januari 2011.

Hamskär & Johnson: ”Bäckström försöker finta bort politiken med juridik”

Fri, 10 Dec 2010 10:43:00 GMT

Debattartikel publicerad i Dagens Arena 10 december 2010

Arbetsrätten måste gälla även irreguljära migranter

Wed, 01 Dec 2010 15:25:00 GMT

Debattartikel publicerad i Dagens Arena

Inför krav på behörig representant i arbetsrättsliga utstationeringslagen

Tue, 23 Nov 2010 12:30:00 GMT

Jag läste just regeringsförklaringen från den 5 oktober 2010. Inget nämns där om vikten av att slå vakt om vår unika arbetsmarknadsmodell trots att den står inför stora utmaningar. Tvärtemot övervägs ytterliggare uppluckringar av anställningsskyddet i Las under mandatperioden samtidigt som EU-kommissionen helt nyligen påpekat bristande lagskydd för visstidsanställda. Det är motsägelsefullt och anmärkningsvärt.

Arbetsmarknadsmodellerna i Norden kännetecknas generellt av en hög grad av partsautonomi där staten överlåtit åt arbetsmarknadens parter att lägga fast lön och villkor i kollektivavtal. En gemensam marknad inom EU innebär utmaningar både i förhållande till vårt kollektivavtalssystem (och arbetsrätten i övrigt) som i relation till myndigheters uppgift att säkra att relevant lagstiftning följs av utländska företag som utstationerar anställda till Sverige t ex avseende arbetsmiljö och skatter.

När direktivet som reglerar den fria rörligheten av tjänster (det så kallade tjänstedirektivet) beslutades i Bryssel 2006 undantog man arbetsrätten. Då var det många medborgare i EU som såg framför sig ett mer socialt Europa där grundläggande rättigheter för medborgare var just grundläggande. Men innan bläcket hade torkat på tjänstedirektivet inledde EU-kommissionen ett överträdelseärende mot Sverige gällande vissa krav i den svenska lagstiftningen om filialer.

Regering och riksdag lade sig omedelbart platt för EU kommissionens krav och ändrade de svenska filialreglerna från årsskiftet. Det innebär att det inte längre finns några lagkrav på att tjänsteföretag från andra EES-länder har någon fysiskt person anträffbar i Sverige som kan representera företaget på plats.

TCO och LO och Saco protesterade och föreslog att företag etablerat i utlandet eller näringsidkare bosatt utomlands under den tid som företaget eller näringsidkaren bedriver näringsverksamhet i Sverige ska anmäla en representant med adress i Sverige som har behörighet att företräda företaget eller näringsidkaren och att företa de rättshandlingar som verksamheten i Sverige kräver. Detsamma gäller företag etablerat i Sverige vars företrädare är bosatta utomlands.

EU-kommissionens kritik var riktad mot att den tidigare filiallagsregleringen krävde att denna representant skulle vara bosatt i Sverige. Vårt förslag innebär att representanten inte behöver vara bosatt i Sverige utan endast ha en känd adress i Sverige där denne kan nås. Kravet är därmed förenligt med EU-rätten. Överträdelse-ärendet ledde till att en särskild utredare fick i uppdrag att på mycket kort tid göra en översyn av filiallagstiftningen.

Ett betänkande (SOU 2010:46) är nu ute på remiss. Utredaren föreslår en del förbättringar i lagstiftningen men anser sig förhindrar att tillmötesgå TCO - LO och Sacos krav på en behörig representant. Till utredarens försvar bör påpekas att utredningsdirektiven förhindrade honom att föreslå ändringar i arbetsrättslig lagstiftning.

Ett krav på en behörig representant i Sverige, som är kan förhandla enligt medbestämmandelagen, ingå kollektivavtal och ta emot delgivning, är mindre långtgående än ett krav på en i Sverige bosatt företrädare. Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att förhandlingar ska kunna komma till stånd i viktiga frågor för arbetstagarna och för att träffa bindande kollektivavtal. Finns ingen behörig företrädare i Sverige, fungerar inte den svenska modellen med effektiv övervakning av villkorsskydd. Utan sådan övervakning kan inte arbetstagarorganisationerna kontrollera att utstationerade arbetstagare får kollektivavtalens miniminivåer eller i övrigt tillvarata arbetstagarnas rätt till drägliga arbetsvillkor. Även osund villkorskonkurrens blir följden för mot systemet lojala svenska företag (särskilt bemanningsföretag).

Någon EU-domstolspraxis som gäller anställningsvillkor reglerade i civilrättsliga kollektivavtal eller annan praxis som motsäger att krav på behörig representant kan ställas föreligger inte. I det läget då EU-domstolen inte avgjort frågan bör självfallet den svenska regeringen avhålla sig ifrån att genomföra bristfällig lagstiftning som undergräver den svenska kollektivavtalsmodellen.

Ett krav på behörig representant bör införas där det hör hemma dvs i den arbetsrättsliga utstationeringslagen. Ett sådant krav på behörig representant är en förutsättning för att Sverige med sin förhandlingsmodell korrekt ska kunna införliva utstationeringsdirektivet och ge utstationerade arbetstagare (inklusive de i utländska bemanningsföretag) skydd på de områden som anges i den s k hårda kärnan dvs inkl minimilön respektive lön. Den är nu upp till den svenska regeringen och riskdagen att bekänna färg – tar de fajten för förhandlingsrätten och kollektivavtalen – eller avser de att ännu en gång lägga sig platt för EU-kommissionen?

Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO

Studieavgifter leder till ökad snedrekrytering

Mon, 22 Nov 2010 10:00:00 GMT

Allan Malm lyfter i Nyheter & Debatt Nr. 6 en ytterst aktuell och oroväckande fråga, nämligen kvaliteten på Sveriges ekonomutbildningar. Den låga studentpeng som ges till utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora är inte tillräcklig för att ge en god utbildning med tillräcklig lärarledd tid. Vi, representanter för studenterna och facket, delar alltså Malms problemanalys, men inte lösningen.

Vi håller delvis med Svante Nycander

Tue, 16 Nov 2010 12:28:00 GMT

Det är bra att Svante Nycander är tydlig med att anställningsskyddet inte var särskilt starkt före 1974 och det är bra att han ser stora fördelar med ett nytt huvudavtal. Indirekt menar vi dock att de förändringar som Nycander önskar se inom ramen för Las entydigt ställer sig bakom arbetsgivarnas verklighets-beskrivning.

Att anklaga oss för advokatyr och sabotage mot att hitta en hållbar samarbetsmodell är minst sagt förvånande. Nycander borde istället rikta sin frustration mot regeringen som föreslår onödiga ändringar i Las eller mot arbetsgivarna som lämnade förhandlingsbordet avseende ett nytt huvudavtal då de inte fick igenom sina krav på försämrad konflikträtt och avskaffat anställningsskydd.

I sin replik fortsätter Svante Nycander att sprida myter. Som vi påpekade i vår artikel hade man från den fackliga sidan redan 1964 krav på regler i huvudavtalet om rätt till återanställning vid osaklig uppsägning. SAF sade nej. Tjänstemannaförbundens förhandlingar med SAF inleddes redan 1970. Först 1974 trädde LAS i kraft. Parterna hade alltså god tid på sig att avtala om anställningsskydd om SAF bara hade velat ha en avtalslösning.

Saltsjöbadsavtalet var viktigt men inget genombrott i den meningen att ”arbetsgivarna i praktiken gav upp den fria uppsägningsrätten”. Det räcker att läsa SAF;s officiella kommentar 1939 till huvudavtalet; ”Arbetsgivarens juridiska rätt att fritt uppsäga arbetare är sålunda ej begränsad genom huvudavtalet.”

Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO
Stig Gustafsson, f d chefsjurist TCO

Så kan reglerna för arbetskraftsinvandring förbättras

Mon, 15 Nov 2010 09:59:00 GMT

Sveriges öppenhet när det gäller arbetskraftsinvandring är modernt och bra, men arbetsgivarna måste kontrolleras hårdare. Det är statens ansvar att se till att de rättsliga reglerna följs.

”Visst har arbetsmarknaden reformerats”

Thu, 11 Nov 2010 09:52:00 GMT

Att den svenska modellen behöver skapa fler jobb för att överleva, har Nils Karlson från Ratio rätt i. Men att det inte skett några reformer när det gäller arbets- och näringspolitik är inte sant. För framtiden är det klokast att låta parterna ta ansvar för reformeringen av arbetsmarknaden, skriver TCOs ordförande Sture Nordh i en replik på DN Debatt.

Att motverka diskriminering en facklig kärnuppgift

Tue, 26 Oct 2010 10:32:00 GMT

När två helt likvärdiga ansökningshandlingar till utlysta jobb skickas till arbetsgivare krävs det i genomsnitt att ansökningshandlingar med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn skickas till dubbelt så många jobb som ansökningshandlingar med svenskt klingande namn för att resultera i lika många intervjuer.

TCO och TCO-förbunden är partipolitiskt obundna

Tue, 28 Sep 2010 09:06:00 GMT

TCO-förbundens medlemmar som sjuksköterskor, poliser och lärare har spelat en central roll i årets valrörelse. Statsminister Fredrik Reinfelt lyfte fram dem som samhällsbärande grupper med en ofta pressad situation.

Slå inte sönder anställningsskyddet!

Fri, 17 Sep 2010 10:05:00 GMT

Om en arbetsgivare idag säger upp en anställd pga personliga skäl och den anställde vill ha kvar jobbet så fortsätter anställningen tills tvisten är avgjord.

Lärlingsprovanställning måste preciseras

Mon, 06 Sep 2010 08:59:00 GMT

TCO har under senare år kunnat glädja sig åt att en bred majoritet bland de politiska partierna har insett den svenska modellens värde. Ändå fortsätter det att komma förslag om nya former av tidsbegränsade anställningar, utifrån verkliga eller inbillade behov.

Framtidens arbetsrätt bör byggas på fakta

Fri, 27 Aug 2010 15:09:00 GMT

Svenskt Näringsliv(SN), liksom tidigare även SAF har under lång tid med stöd av inflytelserika ledarskribenter på ledande dagstidningar, nuvarande eller pensionerade, bedrivit krypskytte mot den svenska arbetsrätten i allmänhet och LAS i synnerhet.

Vanliga anställda rättslösa vid drogtester

Thu, 26 Aug 2010 13:05:00 GMT

Den arbetstagare som motsätter sig drogtest gör det på egen risk. En dom i Arbetsdomstolen häromåret (AD 2009 nr 36) innebär att den arbetstagare som ifrågasätter ett drogtest eller det sätt på vilket det utförs måste sätta sitt jobb i pant. Skulle domstolen finna att arbetsgivaren har rätt blir man av med jobbet för vägran att lyda arbetsgivarens order. För offentliganställda finns ett visst skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp i Regeringsformen, men den ger inte någon heltäckande ledning om när drogtester är tillåtna och inte.

Längre provanställningar skapar inte fler jobb

Wed, 18 Aug 2010 13:05:00 GMT

Antalet visstidsanställda i Sverige är snart lika många som Stockholms hela befolkning.

Regeringen försvagar arbetslinjen i ny skollag!

Tue, 22 Jun 2010 11:41:00 GMT

Rätt till arbete måste också innebära rätt till omsorg för sina barn på tider då man förvärvsarbetar, skriver Anna-Karin Simlund, vice förbundsordförande Sveriges Yrkesmusikerförbund, SYMF, Anna Carlson, ordförande Teaterförbundet och Sture Nordh, ordförande TCO i en debattartikel på Newsmill.

"Invandring gynnar tillväxt"

Tue, 22 Jun 2010 11:03:00 GMT

Arbetsmarknadens parter är överens om att invandring bidrar till Sveriges konkurrenskraft och välfärd. Däremot behövs en bättre introduktion för nyanlända och att hinder och svårigheter som utrikes födda möter i arbetslivet slipas bort. Det skriver företrädare för fack och arbetsgivare i en debattartikel i Sydsvenskan.

Konkurrensverket ställer fel krav vid offentlig upphandling

Tue, 15 Jun 2010 10:04:00 GMT

Sedan 2007 är Konkurrensverket tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen. De uppgifter som tidigare låg på Nämnden för offentlig upphandling har den nuvarande regeringen överlåtit till Konkurrensverket.

Stoppa missbruket med visstidsjobb

Tue, 18 May 2010 08:18:00 GMT

EU-kommissionen har i en formell underrättelse till den svenska regeringen dragit slutsatsen att Sverige inte uppfyller de krav som EU:s visstidsdirektiv (1999/70/EG) ställer på åtgärder för att förhindra missbruk av tidsbegränsade anställningar.

Upp till bevis om utanförskapet

Mon, 17 May 2010 16:30:00 GMT

Den största långsiktiga sysselsättningspolitiska utmaningen är motsättningen mellan arbetslivets allt hårdare krav och människors faktiska arbetsförmåga.

Littorin fortsätter att bluffa EU om anställningsskyddet

Mon, 26 Apr 2010 10:55:00 GMT

Arbetsmarknadsministern försöker missleda debatten efter EU-kommissionens kritik mot Las för att vinna tid i en för alliansregeringen besvärande fråga. Det är helt enkelt en slarvigt genomförd jobbpolitik som går ut över en grundläggande rättighet – anställningsskyddet. Det skriver Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO i en debattartikel på Europaportalen.

Ministern måste svara om visstiden

Thu, 22 Apr 2010 16:27:00 GMT

Vore det inte bättre att kalla parterna till samråd - helst redan innan regeringens svar till Kommissionen ska vara inlämnad den 24 maj? Det undrar TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär och jurist Samuel Engblom i en debattartikel i tidningen Lag och Avtal.

Regeringens politik hotar 20 000 jobb i kommunerna

Sat, 17 Apr 2010 06:00:00 GMT

SCB har för TCOs räkning gjort en studie under våren 2010 bland personalchefer och verksamhetschefer på arbetsställen med fler än tio anställda. Resultaten för de kommunala verksamheterna visar att trycket på rationaliseringar uppfattades som väldigt stort t.o.m. innan det blev känt att kommunpengarna skulle dras in. 65 procent av arbetsgivarna svarade att krisen kommer att leda till att verksamheten i högre grad bemannas med färre anställda. Kommunala arbetsgivare ser framför sig mer slimmade arbetsplatser.

Regeringens högskolepolitik hot mot tillväxten

Mon, 12 Apr 2010 12:07:00 GMT

- Jag upprörs av att mindre högskolor och unga universitet ses över axeln i pågående reformering av högskolan och i den allmänna debatten, skriver TCOs ordförande Sture Nordh på debattsajten Newsmill.

Föreslå slopat anställningsskydd inte seriöst!

Tue, 09 Mar 2010 11:32:00 GMT

TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär bemöter idag på tidskriften Lag och Avtals webbsida advokat Anders Elmérs debattinlägg om att anställningsskyddet i Las vid arbetsbrist är för strikt och att turordningsreglerna bör slopas.

DO har dålig koll på ojämlika löner

Fri, 29 Jan 2010 15:33:00 GMT

Jämställdhetsfrågorna gått i stå sedan Jämo och jämställdhetslagen försvann. Det säger TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär i en intervju i senaste numret av LO-tidningen.

Las är varken monster eller ängel

Fri, 29 Jan 2010 15:28:00 GMT

De problem som i praktiken föreligger med Las bör i första hand lösas i kollektivavtal. Det säger TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär i det senaste numret av tidskriften Lag och Avtal.

Sture Nordh och Wanja Lundby-Wedin: Utveckla EU till ett välfärdssamhälle

Wed, 13 Jan 2010 11:41:00 GMT

I den nya strategin, "EU 2020" saknas mål om ett jämställt och socialt hållbart Europa. Detta är allvarligt. Ökad rörlighet och ett förnyat tjänstedirektiv är inte tillräckligt för att strategin ska bli en framgång. Vi vill istället utveckla EU till ett välfärdssamhälle präglat av rättvisa och trygghet. Det skriver Sture Nordh, TCO och Wanja Lunby-Wedin, LO i replik till Tomas Tobé (M) på Europaportalen.

Ännu mer flexibilitet med kollektivavtalen

Fri, 18 Dec 2009 10:31:00 GMT

TCO har visat att bara 2,5 procent av alla arbetslösa unga har förlorat jobbet på grund av något som skulle kunna bero på turordningsreglerna i lagen om anställningskydd. Detta faktum vill Stefan Fölster och Malin Sahlén på Svenskt Näringsliv uppenbarligen inte diskutera.

Regeringen låter EU underminera svensk arbetsrätt

Wed, 02 Dec 2009 11:03:00 GMT

Kommer morgondagens EU-ministermöte att fatta beslut som kan underminera de svenska arbetstagarnas rätt till representation i bolagsstyrelser? Med en ny bolagsform kommer företag att enkelt kunna flytta sitt säte till ett annat EU-land. Därmed riskerar arbetstagarnas inflytande att "flaggas ut". De skriver de fackliga juristerna Ingemar Hamskär, Dan Holke, och Lena Maier Söderberg,

Läs debattartikeln på europaportalen

Regeringen lämnar gästande arbetstagare skyddslösa

Wed, 04 Nov 2009 13:12:00 GMT

Regeringens förslag om tjänstedirektivet hotar det svenska kollektivavtalssystemet, skriver Wanja Lundby-Wedin LO, Sture Nordh TCO och Anna Ekström Saco i en gemensam debattartikel på svd.se idag.

Las handlar om makt

Wed, 04 Nov 2009 09:49:00 GMT

TCOs jurister svarar Lars Gellner, som i Lag & Avtal nummer 9 efterlyste förändringar i lagen om anställningsskydd. Så skulle näringslivets konkurrenskraft stärkas, skrev Gellner.

Sveriges regering dansar regndans

Fri, 10 Jul 2009 18:00:00 GMT

Att lita på att främst sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta inkomstskatter skulle sätta fart på konjunkturen, som regeringen gjort, är närmast att likna vid naturfolkens regndanser, skriver Roland Spånt, tf chefsekonom på TCO.

Anställdas rätt till styrelserepresentation i fara

Thu, 09 Jul 2009 09:17:00 GMT

Svenska arbetstagares rätt till styrelserepresentation är i fara. I juli inleder det svenska ordförandeskapet arbetet med ett lagstiftningsförslag som riskerar att underminera de svenska arbetstagarnas rätt till styrelserepresentation. Förslaget måste stoppas! Det skriver fackets jurister Dan Holke, Ingemar Hamskär och Lena Maier Söderberg.

Utbrett våld mot fackligt aktiva består

Wed, 10 Jun 2009 09:00:00 GMT

I dag presenteras den årliga rapporten från Internationella fackliga samorganisationen IFS om kränkningar av de fackliga rättigheterna runt om i världen. Rapporten väcker en rad frågor. Varför använder stater och arbetsgivare så mycket våld mot fackligt aktiva? frågar sig Wanja Lundby-Wedin, Sture Nordh och Lise Bergh.

Obligatorisk a-kassa är dyr och försämrar tryggheten

Thu, 28 May 2009 09:34:00 GMT

En obligatorisk a-kassa blir dyrare, den ger sämre service eftersom konkurrensen mellan förbunden försvinner och facken kommer att försvagas ytterligare eftersom ett starkt skäl för medlemskap försvinner. Det skriver Roger Mörtvik och Mats Essemyr i en debattartikel på Newsmill 27 maj.

Anställningsskyddet var inte bättre förr

Thu, 14 May 2009 19:40:00 GMT

TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär har i senaste numret av den arbetsrättsliga tidskriften Lag och Avtal, tillsammans med sin företrädare Stig Gustafsson, bland annat bemött påståenden i debatten om att LAS skyddet var bättre förr. Ingemar Hamskär och Stig Gustafsson uppmanar våra riksdagspolitiker att inte ändra i dagens turordningsregler – eftersom detta enbart bör vara en fråga för partsystemet att överväga.

Tänk om, Leijonborg!

Wed, 06 May 2009 10:42:00 GMT

Betydelsefulla delar av den svenska utbildningsmodellen sätts på spel då regeringen bara erbjuder 14 månaders omställning för studentkårerna, skriver TCOs utbildningspolitiska utredare Kristina Persdotter och SSCOs ordförande Kristian Kull i en debattartikel.

Alla ska vara högskoleförberedda

Mon, 16 Mar 2009 11:22:00 GMT

Möjligheterna att få högskolebehörighet begränsas sannolikt när regeringen inom kort presenterar framtidens gymnasieskola. Men dagens unga ska inte ha en lägre utbildningsnivå än tidigare generationer, skriver Cecilia Fahlberg, Eva-Lis Sirén och Sture Nordh i dagens UNT.

Rätt politik kan rädda ekonomin och välfärden

Mon, 16 Mar 2009 11:04:00 GMT

Det finns i grova tal tre ekonomiska vägar för att möta krisen. ”McCainmetoden” – där staten inte agerar alls – fungerar inte, ”Bushmetoden” – med exempelvis stora skattesänkningar – har helt misslyckats. Men ”Obamametoden” – med stora stimulanser till offentliga verksamheter och byggande – ger väldigt mycket tillbaka på varje satsad slant och är den väg regeringen bör välja, skriver Roland Spånt och Roger Mörtvik i en debattartikel i Aftonbladet idag.

Svensk A-kassa i europeisk strykklass

Mon, 09 Mar 2009 15:09:00 GMT

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (m) påstår att den svenska a-kassan är världens mest generösa. Men den svenska arbetslöshetsförsäkringen står sig inte i en europeisk jämförelse utan befinner sig i strykklass. Det beror på att det svenska inkomsttaket är orimligt lågt. Andra länders inkomsttak är ofta väsentligt högre. Det skriver TCO:s ordförande Sture Nordh i en debattartikel på Europaportalen.

Stärk skyddet för visstidsanställda!

Thu, 05 Mar 2009 11:43:00 GMT

Regeringen måste ändra linje när det gäller skyddet för visstidsanställda. Annars kommer EU-kommissionen sannolikt att stämma Sverige. Det skriver TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär i tidningen Lag och Avtal.

Ska offentliga sektorns kvinnor bli krisens förlorare som på 90-talet?

Thu, 12 Feb 2009 10:32:00 GMT

Om inte regeringen skjuter till mer pengar till kommuner och landsting finns det stor risk för att mängder av kvinnor blir arbetslösa. Mönstret från 90-talets kris tycks gå igen, skriver företrädare för fem fackförbund på debattsajten Newsmill idag.

Teknisk kompetens slösas bort

Fri, 23 Jan 2009 10:16:00 GMT

I Sverige finns en stor reserv av invandrare med ingenjörsexamen. Deras kunskaper skulle kunna tas till vara men en framgångsrik vidareutbildning har gått i stå därför att Arbetsförmedlingen inte kan samarbeta internt, hävdar Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv, Roger Mörtvik, TCO, Ola Asplund, If Metall, och fem andra debattörer.

Fattiga studenter väntar med barn

Mon, 12 Jan 2009 10:56:00 GMT

Studenter har usla förutsättningar att skaffa barn. MOA NEUMAN, ordförande SFS, STURE NORDH, ordförande TCO, och LISA NYBERG, verksamhetschef Tria, kräver ekonomiska förbättringar.

TCO ger stöd till det palestinska facket

Thu, 08 Jan 2009 15:11:00 GMT

Efter snart två veckors krig är den humanitära situationen i Gaza är mycket allvarlig och civilbefolkningen drabbas oerhört hårt.

Studenter kan också bli sjuka

Wed, 07 Jan 2009 14:00:00 GMT

Alla kan bli sjuka. Så även studenter. Men studenternas skyddsnät vid sjukdom är alltför grovmaskigt. Det visar en ny undersökning från Sveriges förenade studentkårer (SFS), TCO och Tria.

Ge studenter a-kassa

Mon, 29 Dec 2008 10:16:00 GMT

Tidigare var det möjligt för studenter att få grundbeloppet i a-kassan förutsatt att studenten var medlem i en a-kassa och hade slutfört en högskoleutbildning. Det tog regeringen bort. Studenterna känner nu en ökad oro inför framtiden, skriver Moa Neuman, ordförande för SFS, Sture Nordh, ordförande för TCO, och Lisa Nyberg, verksamhetschef för den studentfackliga samarbetsorganisationen Tria i Sydsvenskan idag.

Svensk arbetsrätt står inför ett vägval

Mon, 22 Dec 2008 09:14:00 GMT

Det skriver TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär tillsammans med Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO i ett debattinlägg på Europaportalen idag.

Arbetsgivarna illojala mot modellen

Fri, 28 Nov 2008 09:54:00 GMT

Debattartikel publicerad i LO-tidningen 27 november 2008

Den 12 december kommer Claes Stråths förslag till lagändringar för att anpassa svensk arbetsrätt till EG-domstolens Lavaldom. Förslagen kommer att vara utredarens – några särskilda yttranden från oss företrädare för arbetsmarknadens parter i utredarens referensgrupp kommer inte att hinnas med utan kommer att inarbetas i det efterföljande remissförfarandet. Det är emellertid allmänt känt att de fackliga ståndpunkterna i utredningen varit helt andra än Svenskt Näringslivs. Medan vi från fackligt håll tyckt att utredningsdirektiven varit i huvudsak välavvägda och eftersträvat en lösning inom den autonoma kollektivavtalsmodellen från utredarens sida har Svenskt Näringsliv kritiserat direktiven för att i för stor utsträckning framhäva vårt kollektivavtalssystem.

De svenska arbetsgivarna har således haft en helt annan ingång än vad vi och de danska arbetsmarknadsparterna gemensamt haft i den här frågan. Skillnaden med den danska inhemska situationen är således att vi har systemillojala arbetsgivare medan våra danska fackliga kamrater har lojala motparter. Det är således hög tid att Svenskt Näringsliv börjar sända andra signaler om Svante Nycanders tro på arbetsgivarnas sunda förnuft ska få ett genomslag även i landet norr om Öresund.

När Svante Nycander i sin artikel pekar på att de svenska arbetsgivarna borde värna kostnadsneutralitet på arbetsmarknaden och inse det orimliga med att införa statliga minimilöner är det förstås lätt att hålla med. All förnuft och logik stödjer Svante Nycanders argumentation. Men man får inte vara blåögd i analysen. Svenskt Näringslivs beslut att sponsra Lavalmålet i EG-domstolen och att visa intresse för lagstadgad minimilön är ett uttryck för en vilja att stärka sin arbetsgivarposition genom att försvaga kollektivavtalet som regleringsinstrument och att bejaka lön och villkorskonkurrens. Svenskt Näringsliv sätter därmed en stärkt maktposition före sina medlemsföretags bästa som jag ser det – orimligt kan tyckas men tyvärr – tills annorlunda meddelas – ett faktum. Löser Lissabonfördraget den skada EG-domstolen åsamkat efter Lavaldomen?

Lissabonfördraget fixar inte problemen efter Lavaldomen
Den 20 november tog den svenska riksdagen ställning till ratificering av Lissabonfördraget och gav efter en lång debatt klartecken för en svensk ratificering.

Enligt min uppfattning är det fel att utgå ifrån att Lissabonfördraget löser den obalans som uppstått på grund av tolkningen av EG-rätten i de fyra uppmärksammade domarna om Viking Line, Laval, Rüffert och Luxemburg. För att långsiktigt stärka grundläggande och sociala rättigheter i grunden i EG-rätten och dess förhållande till företagens ekonomiska friheter krävs enligt min mening förändringar av EG:s primärrätt innebärande att grundläggande och sociala rättigheter ges en starkare ställning än i dag. Men ingen kan med säkerhet säga om utgången i till exempel Lavalmålet hade varit annorlunda med ett Lissabonfördrag på plats. Enligt min bedömning var det inte 13 eniga juristdomare i målet utan kanske var det bara sju av domarna som stod bakom domslutet. Det innebär att man inte kan utesluta att ett Lissabonfördrag kan spela roll i framtida liknande mål.

Något ”carte blanche” för kollektivavtal oavsett innehåll inom EU som Svante Nycander antyder att facket skulle vilja ha är enligt min mening inte ens önskvärt. Däremot måste EG-domstolens nuvarande tolkning av utstationeringsdirektivet ändras. En sådan ändring kan komma till stånd på olika alternativa sätt.

Det viktiga att komma ihåg att även efter en sådan ändring så kommer EG:s rättsprinciper om ickediskriminering, transparens samt förbud mot att kräva ”dubbla bördor” att gälla till förmån för gästande tjänsteföretag från andra EU-länder.

Skillnaden mot det nuvarande rättsläget efter Lavaldomen är att vi genom en ändrad och korrekt tolkning av det befintliga utstationeringsdirektivet återinför principen om lika lön för lika arbete för utstationerade arbetstagare och företag. Då uppnås även en sund konkurrens mellan företag, oavsett nationalitet, som är verksamma på samma arbetsmarknad.

Grundläggande principer i Europa och Sverige
Är det ett löntagarintresse att diskutera dumpningsskyddet som om det mer gällde tidlösa orubbliga principer än ett praktiskt problem? frågar Svante Nycander.

Principen om alla människors lika värde och rätt och principen om lika lön för lika arbete är grundläggande rättsprinciper såväl i svensk som europeisk rätt. Principen är även grundläggande i den fackliga ideologin liksom principen att det är arbetslandets regler som ska vara tillämpliga vid krav på löneskydd vid utstationering. Det är således inte enbart ett praktiskt eller juridiskt problem som Nycander antyder utan även en grundläggande ideologisk facklig fråga. Det förhållandet att EG-domstolen i samtliga dessa mål ger ett försteg för den inre marknaden och företagens ekonomiska friheter skapar obalans i systemen – inte bara på europeisk nivå utan även nationellt. Vi måste respektera EG-rätten men behöver inte hålla med om att den i alla delar är riktig och rätt och därmed bör bestå.

Ett nytt mål av liknande slag är redan instämt till EG-domstolen. En ny dom i det målet som omyndigförklarar de offentliga arbetsgivarna och deras grundläggande rätt att förhandla och träffa kollektivavtal med sina fackliga motparter i Tyskland kan komma att få stora konsekvenser för bland annat svensk arbetsmarknad. Efter Luxemburg stod alltså Tyskland på tur för en EU-kommission som anser att först Sverige och nu återigen Tyskland är ett ”problem” för den inre marknadens genomförande. Nu råkar ”problemen” vara synonymt med två länder med starka partsystem och kollektivavtalsreglering – är det någon som tror det är en slump?

Företagens ekonomiska frihet väl utvecklad inom EU
De ekonomiska friheterna för företagen är välutvecklade i EG-fördrag och domstolspraxis. Arbetsrätten är i första hand en fråga för medlemsstaterna att reglera. Hinder för de fyra friheterna ska undanröjas om de inte kan rättfärdigas enligt EG-rätten.

För varor anges uttryckligen i EG-rätten att denna frihet och förbud mot inskränkningar inte påverkar nationell konfliktpraxis i de olika arbetsmarknadsmodellerna – för fri rörlighet för tjänster saknas i dag sådana skrivningar i EG-regler med direkt effekt i medlemsländerna. Domstolen och kommissionen respekterar för närvarande inte i tillräcklig utsträckning nationella arbetsmarknadsmodeller som till exempel den svenska. Att ha socialpolitiska ambitioner genom att följa grundläggande internationella FN-konventioner från ILO betyder inte att man är protektionistisk utan endast att man är för likabehandling av företag oavsett nationalitet och är emot att skattemedel används till lön och villkorsdumpning för utstationerade och andra inhemska arbetstagare som verkar på samma marknad.

Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO

Hushållstjänsteutredningen har helt missat en växande bransch

Wed, 26 Nov 2008 13:33:00 GMT

Det skriver TCOs ordförande Sture Nordh tillsammans med Göran Gustafsson, vd för HemQ.se i en debattartikel i Dagens Industri idag, onsdag.

Jakten på superarbetaren ökar utslagningen

Mon, 13 Oct 2008 10:20:00 GMT

Det skriver Sture Nordh i en debattartikel i lördagens GöteborgsPosten.

Gymnasiet blir sorteringsskola

Wed, 03 Sep 2008 12:36:00 GMT

Att dela gymnasieskolan i en yrkesförberedande och en högskoleförberedande del innebär att det blir mycket svårare att byta väg i livet, skriver TCOs Sture Nordh, Lärarförbundets Eva-Lis Sirén och Byggnads Hans Tilly.

EU-förslag hotar vitala svenska intressen

Fri, 29 Aug 2008 10:15:00 GMT

EU-kommissionen har föreslagit att det införs en ny typ av aktiebolag i EU. Bolagen ska bara ha en euro i aktiekapital och ges möjlighet att kringgå nationella regler för facklig styrelserepresentation.

Modersmål måste värderas högre

Mon, 18 Aug 2008 09:57:00 GMT

Låt elever som läst modersmål få extra meritpoäng när de söker till högskolan! Idag premieras endast de elever som läser ett modernt språk, vilket gör att flerspråkiga elever tjänar på att inte läsa sitt modersmål. Det skriver Sture Nordh, Eva-Lis Sirén och Maria Wetterstrand i en gemensam debattartikel i dagens UNT.

"Sparande till utbildning bör ge en skattelättnad"

Tue, 05 Aug 2008 09:38:00 GMT

TCOs ordförande Sture Nordh och socialminister skriver i dag gemensamt på DN debatt: Återinför skattesubventioner för individuella sparkonton för utbildning. Särskilda sparkonton ska göra det förmånligt för alla i arbetslivet att spara till sin egen utbildning. Arbetsgivare bör kunna bidra ekonomiskt och sparande bör gynnas med skattesubventioner. Individen ska själv få bestämma vilken utbildning denne vill använda pengarna till. Och den ska inte behöva vara kopplad till en arbetsgivares bransch. Reformen kommer att kosta, men detta är en god investering. Bättre utbildning ökar rörligheten på arbetsmarknaden, vilket gagnar både individen och samhällsekonomin.

Las hindrar inte rörligheten

Mon, 04 Aug 2008 09:51:00 GMT

LAS är inte hindret för ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det är tillgången på utbildning eller kompetensutveckling, skrev TCOs utredare Lena Wirkkala i Dagens Industri den 31 juli. Om LAS ensidigt tas bort kommer det bara att öka rörligheten från arbetsmarknaden in i arbetslöshet. Tidigare i veckan beskrev Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård Hansen i Svenska Dagbladet företagarnas situation när det gäller LAS som ett ”…trögrörligt system av regler som hämmar individers och företags utveckling.” Hon efterlyser handlande från regeringens sida i frågan. Debatten fortsätter. Läs hela Lena Wirkkalas artikel.

Vi i facket måste bli bättre på att bekämpa fördomar

Fri, 25 Jul 2008 12:19:00 GMT

Tre av fyra unga vågar vara öppna med sin sexualitet på sitt arbete, det är fler än tidigare visar en färsk undersökning. Men självklart kan det bli ännu bättre. Detta skriver idag sex representanter för TCO i Aftonbladet.

Dags för bred skatteöversyn

Mon, 14 Jul 2008 10:37:00 GMT

Vi är glada för moderaternas utlovade höjning av brytpunkten, men det räcker inte. Vi utgår ifrån att regeringens kommande förslag kommer att leda till att skattereformens mål om att 15 procent av löntagarna ska betala statlig skatt uppnås, skriver Anna Ekström, Saco och Sture Nordh, TCO.

Ny utbildningsmodell rustar studenter för framtiden

Mon, 26 May 2008 20:44:00 GMT

Det finns ingen motsättning mellan att studera för att få ett arbete eller för att bilda sig, menar företrädare för Högskolan på Gotland, SFS och TCO. Den 16 maj arrangerade de ett seminarium om framtidens högskola där Högskolan på Gotland presenterade sin nya utbildningsmodell som ska skapa förutsättningar för både arbete och bildning.

Betonghäckarna måste släppa fram oss

Thu, 22 May 2008 11:24:00 GMT

Unga människor vill ha ett förnyat fack. Vi håller med dem.

Professorers svar chockerar

Mon, 19 May 2008 10:03:00 GMT

Professorer har för stort ansvar för finansiering. Forskningsresultaten påverkas av finansiärerna. Tid att handleda doktoranderna saknas. Chockerande resultat avslöjas i dag i en unik undersökning, skriver Elin Rosenberg, Annette Carnhede och Sture Nordh i en debattartikel som publiceras i Uppsala Nya Tidning.

Värna svenska modellen!

Tue, 13 May 2008 09:44:00 GMT

Fredrik Reinfeldt har chansen i EU att reparera de skador som EG-domstolen skapade. Det skriver idag bland andra TCOs ordförande Sture Nordh på DN Debatt.

Kvinnorna förlorar på den nya lagen

Mon, 28 Apr 2008 10:51:00 GMT

TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär svarar jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i en debattartikel i Lag & avtal.

Rüffertdomen öppnar för lönekonkurrens i EU

Fri, 04 Apr 2008 09:58:00 GMT

På europeisk nivå kommer Rüffertdomen att öppna upp för lönekonkurrens och allvarligt rubba förtroendet för EU bland Europas löntagare. När EG-domstolen legitimerar lönekonkurrens genom utstationering av arbetstagare väljer den också bort den sociala dimensionen. Det skriver fackets jurister Claes-Mikael Jonsson, Ingemar Hamskär och Dan Holke i en debattartikel på Europaportalen. Svenskt Näringsliv svarar på måndag.

Höj brytpunkten och avskaffa värnskatten

Sat, 22 Mar 2008 11:59:00 GMT

Dagens skattesystem sätter en effektiv ekonomisk bromskloss just där det skadar som mest. Det är nämligen i inkomster precis runt brytpunkten för statlig skatt - under år 2008 ligger den gränsen vid en månadslön på 27 383 - som den stora skillnaden mellan upplevd och faktisk löneökning finns. De allvarligaste effekterna av brytpunkten drabbar främst vanliga småbarnsföräldrar som studerat vidare.

Regeringens ”varannandagspolitik” på sjukförsäkringsområdet inger inget förtroende

Tue, 18 Mar 2008 10:13:00 GMT

De senaste veckornas utspel från socialförsäkringsministern har varit något besynnerliga.

Först lägger regeringen ett antal förslag som skickas ut på remiss. Därefter kommer ett stort antal tunga remissinstanser med en hård och välgrundad kritik på i stort sett alla avgörande punkter i förslaget. När ministern sedan av journalister, utifrån remissinstansernas kritik, pressas på konsekvenserna av förslaget backar hon. Hon distanserar sig från det förslag som hon skickat ut på remiss. Trots dessa reträtter väljer socialförsäkringsministern ändå, några dagar senare, att i en artikel i Aftonbladet föra fram de av remmissinstanserna så kritiserade förslagen.

Intrycket blir att regeringen står för en kortsiktig ”hoppsan-tänkte-inte på-det-politik” på sjukförsäkringsområdet. När viktiga aspekter avseende förslagets orimliga konsekvenser synliggörs av media vill socialministern inte längre kännas vid sitt tidigare förslag. Hon tvingas till ständiga retoriska reträtter, utan egentligt substantiellt innehåll.

Dessa undanglidningar och tomma reträtter understryker bara ytterligare behovet av att regeringen bör avstå från att lägga fram de hårt kritiserade förslagen. Tid för eftertänksamhet och noggrann analys är nu istället vara vad som krävs.

Hellre än att stressa iväg ogenomtänkta och slarviga förslag, som leder till orimliga och socialt oacceptabla konsekvenser, borde regeringen inbjuda till samtal över block- och partsgränserna. Det är med andra ord hög tid för den breda socialförsäkringsutredning som statsministern utlovade i sin regeringsförklaring.

Utformningen av framtidens sjukförsäkring är alldeles för viktig för oss medborgare för att göras till föremål för kortsiktigt partipolitiskt taktiserande. Det är viktigt för sjukförsäkringens trovärdighet att vi kan förutse vilket stöd vi har att vänta oss den dag som olyckan eller sjukdomen är framme. Läggs de ogenomtänkta och slarvigt utformade sjukförsäkringsförslagen fram så som nu aviserats riskerar detta förtroende långsiktigt och allvarligt att skadas.

Kjell Rautio, Välfärdsutredare vid TCO

Kontakt: Kjell Rautio, telefon: 08 – 782 91 74, mobil: 070 – 223 32 29

Ovärdig behandling av papperslösa

Mon, 17 Mar 2008 08:54:00 GMT

Debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet 17 mars 2008

Jämställdhetsministern borde skämmas!

Thu, 06 Mar 2008 17:34:00 GMT

Jämställdhetsarbetet riskerar att gå i baklås när den nya diskrimineringslagen träder i kraft och ombudsmännen slås ihop. Det skriver TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär i en debattartikel i Lag & Avtal.

Starkt folkligt stöd för satsningar på högre utbildning

Thu, 06 Mar 2008 09:25:00 GMT

Det finns ett starkt folkligt stöd för att satsa på fler högskoleplatser och att förbättra högskoleutbildningen. Det visar en TCO-undersökning som presenteras idag. Samtidigt tar regeringen bort platser på högskolan. Sverige har mycket god ekonomi och har råd att satsa på både hög kvalitet och att fler ska få möjlighet att studera.

Regeringen måste tänka om

Mon, 11 Feb 2008 08:40:00 GMT

6 av 10 har tappat förtroende för regeringen efter förslagen om sjukförsäkringen. På Alla hjärtans dag kommer jag vara på Mynttorget för att påverka regeringen att dra tillbaka sitt hjärtlösa förslag. Det skriver TCOs ordförande Sture Nordh i en debattartikel i Dagens Arena.

Lavaldomen kan bli en parentes

Fri, 08 Feb 2008 13:34:00 GMT

Utgången av Lavalmålet är upprörande, skriver TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär i en replik till Josefin Brinks debattinlägg i LO-tidningen.

Regeringen för dubbel EU-politik

Tue, 05 Feb 2008 17:16:00 GMT

Regeringen har uttalat som mål att Sverige skall tillhöra kärnan i EU-samarbetet, det är en välkommen satsning från Alliansen. Men den politik man är med och beslutar om i Bryssel genomför regeringen inte i Sverige. Istället motverkar regeringen aktivt den framgångsrika flexicuritypolitik Sverige driver och får beröm för. Det skriver Thomas Jansson EU-handläggare på TCO i en debattartikel på Europaportalen.

Regeringen har uttalat som mål att Sverige skall tillhöra kärnan i EU-samarbetet och att vi skall vara konstruktiva och aktiva deltagare. Det är bra, och en välkommen satsning från Alliansen. EU-samarbetet är viktigt för Sverige och för förhållandena på arbetsmarknaden. Men att säga en sak i Bryssel och genomföra en annan politik hemma gagnar inte förtroendet för vad som beslutas på EU-nivån eller förtroendet i Bryssel för den svenska regeringen.

Sverige, tillsammans med resten av Norden, framhålls som de bästa exemplen när det gäller att kombinera flexibilitet och säkerhet på arbetsmarknaden. I ett flertal rapporter och seminarier återkommer framför allt Sverige och Danmark som de bästa länderna på området.

Sverige i topp
Vad är det då som gör att Sverige är i topp i EU? Det är för att Sverige satsar på en aktiv arbetsmarknadspolitik, kompetensutveckling, nya former av arbetsorganisation och att äldre finns kvar i arbetskraften. Allt enligt Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublininstitutet).

Enligt statistik från Kommissionen och Dublininstitutet är Sverige, tillsammans med Danmark, det land där flexibiliteten är störst samtidigt som välfärdssystemen ger höga nivåer av säkerhet. Undersökningar visar dessutom att svenskar är geografiskt rörliga. Vi flyttar såväl inom Sverige som till utlandet. Svenskarna har också en stor professionell och social rörlighet.

Strider mot EU-lagstiftningen
Men den politik man är med och beslutar om i Bryssel genomför man inte i Sverige. Tvärtom!

När man i Bryssel betonar vikten av arbetsmarknadsutbildning skärs den ner i Sverige. När rådet och Europaparlamentet understryker välfärdssystemens roll för rörligheten och säkerheten på arbetsmarknaden, skapar regeringen kaos i arbetslöshetsförsäkringen. När EU pekar på att en uppdelad arbetsmarknad är skadlig, då ökar regeringen möjligheterna till visstidsanställningar. Ett beslut som dessutom troligen strider mot EU-lagstiftningen.

Arbetsmarknadsparternas nyckelroll
Hur den svenska arbetsmarknaden anpassas till de nya villkoren och förutsättningarna är avgörande för i vilken utsträckning det är möjligt att försvara ställningen på den globala marknaden eller utveckla konkurrenskraft på nya områden. Arbetslivets kvalitet är avgörande för löntagarnas hälsa och säkerhet och Sveriges konkurrenskraft. I Sverige ansvarar arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal för mycket av arbetsmarknadens regleringar.

Alla europeiska institutioner har framhållit arbetsmarknadsparternas nyckelroll när det gäller att definiera och genomföra flexicurity. Europaparlamentet menar att ”det bästa sättet att skapa ett klimat präglat av förtroende och dialog är om arbetsmarknadsparterna och andra berörda parter medverkar i anpassningen av de nationella åtgärderna och främjandet av kollektivavtal, detta som en del av ett arbetsmarknadssystem där olika parter medverkar och där det finns ett högt förtroende som garanterar jämvikt.”. Rådet hade liknande formuleringar när det behandlade frågan om flexicurity i december förra året.

Förbud slår mot flexicuritypolitiken
Sverige har fått mycket beröm för sitt kollektivavtalssystem, för att fack och arbetsgivare faktiskt förhandlar om hur man skall hantera förändringar på arbetsmarknaden. Omställningsavtalen har varit särskilt uppmärksammade som ett av de bästa exemplen på hur man kan hantera omställningar på arbetsmarknaden. Men när förtroendet och möjligheterna att komplettera lagstiftningen med avtal är bland de viktigaste byggstenarna för en framgångsrik svensk flexicuritypolitik, då slår regeringen till och föreslår ett avtalsförbud i sjukförsäkringen.

Med regeringens förslag rubbas ett av fundamenten i Sveriges flexicuritypolitik: arbetsmarknadens parters förmåga att skriva avtal som ökar flexibiliteten och samtidigt ökar skyddet för arbetstagarna. De höga nivåerna i socialförsäkringarna kommer inte att kunna upprätthållas i framtiden. Förtroendet mellan regeringen och parterna rubbas.

Ytterligare förbud mot kollektivavtal?
Därför finns det en berättigad oro att regeringen i framtiden ska föreslå avtalsförbud på andra områden. Är det just omställningsavtalen där arbetstagarna har rätt till utbildning och stöd vid uppsägning, men också ett påslag på sin a-kassa om man har inkomst över taket? Är det i föräldrapenningen där många avtal också ger pengar för dem som tjänar över taket? Eller är det möjligheterna för parterna att skriva avtal om pensioner?

Regeringen slår med sin politik just mot de områden där Sverige har sin styrka: kollektivavtalssystemet, kvaliteten på jobben och flexibiliteten i arbetslivet. Man slår undan benen för den framgångsrika flexicuritypolitik Sverige driver och får beröm för. Regeringens nuvarande politik minskar Sveriges möjligheter att konkurrera på världsmarknaden, men skapar också osäkerhet kring parternas möjligheter att faktiskt förhandla för sina medlemmar.

Regeringens dubbla EU-politik
Regeringen talar sig varm för kollektivavtalet i Bryssel men på hemmaplan rubbar man parternas förtroende för kollektivavtalssystemet. Denna dubbla dagordning kommer få stora följdverkningar för Sveriges förtroende i EU och för förtroendet för EU i Sverige.

Debattartikeln är även publicerad på Europaportalen

För mer information, kontakta Thomas Jansson, 070-481 91 20

Sverige måste satsa mer på högre utbildning

Mon, 04 Feb 2008 08:55:00 GMT

Jämfört med andra OECD-länder tappar Sverige mark vad gäller den högre utbildningen. Det skriver TCOs ordförande Sture Nordh tillsammans med Barbara Ischinger från OECD i en debattartikel i Göteborgs- Posten.

"A-kassan svajar"

Tue, 22 Jan 2008 09:53:00 GMT

För ett år sedan införde regeringen nya regler för a-kassan. Regeringen fick mandat för denna politik i valet 2006. Men de nya a-kasseavgifterna är inte ändamålsenliga eller väl fungerande. De avsedda effekterna lyser med sin frånvaro, skriver Mats Essemyr, utredare på TCO, i en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet den 21 januari.

Debatt: "Utbildning ska vara kostnadsfri"

Thu, 17 Jan 2008 10:30:00 GMT

Högskolan ska inte bara vara för den som har råd att betala, säger TCO:s Kristina Persdotter och Saco studentråds Eva Westerberg.

Debatt: Den svenska modellen överlever Vaxholmsdomen

Fri, 28 Dec 2007 18:02:00 GMT

Hamskär: Vi måste agera efter Vaxholmsdomen / 2007-12-22

”Finland och Sverige vinnare i den globala ekonomin”

Sun, 23 Dec 2007 09:30:00 GMT

I den finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet skriver idag TCO-ekonomen Daniel Lind om Finland och Sverige som vinnare i den globala ekonomin utifrån den nyligen publicerade TCO-rapporten om samma ämne.

Efter Laval/Vaxholms-domen

Wed, 19 Dec 2007 13:05:00 GMT

För att återställa ordningen, efter gårdagens EG-dom, så att fackliga stridsåtgärder mot utländska företag åter blir tillåtna måste regering och riksdag ändra lagstiftningen. Goda förebilder finns på dansk arbetsmarknad. Det är rimligt att det svenska kollektivavtalssystemet samtidigt görs mer transparent och förutsägbart för utländska tjänsteföretag. Det skriver Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO, i en artikel på Europaportalen. I morgon svarar Svenskt Näringsliv.

"Bara var tredje svensk anser sig behöva facket"

Fri, 09 Nov 2007 16:44:00 GMT

TCO-ordföranden Sture Nordh idkar självkritik: Vi har inte lyckats ta de fackliga idéerna och verktygen in i samtiden. Bara var tredje svensk anser sig behöva facket för egen del. Det visar en åsiktsmätning som TCO och dess 17 medlemsförbund har beställt från Novus opinion. Det avslöjar att fackföreningsrörelsen inte har lyckats visa att det gemensamma och individuella hör ihop. Vi har helt enkelt haft svårt att ta de fackliga idéerna och verktygen in i samtiden. Därför måste vi fackliga organisationer omorientera oss, lyssna och förändras, skriver TCO:s ordförande Sture Nordh tillsammans med vice ordförandena Mari-Ann Krantz och Anna-Karin Eklund, även ordförande i Sif respektive Vårdförbundet.

Facket kan bli bättre att stå upp för unga

Mon, 05 Nov 2007 12:29:00 GMT

Åldersdiskriminering kan vi som fackliga företrädare aldrig acceptera men att förbjuda främjande eller skyddande åtgärder i livets olika skeenden i arbetslivet vore att göra "det goda till de bästas fiende". Det skriver Ingemar Hamskär och Claes-Mikael Jonsson.

Satsa på utbildning som exportnäring

Wed, 31 Oct 2007 09:35:00 GMT

Sverige bör satsa på export av utbildningsplatser inom högre utbildning. Till att börja med måste universitet och högskolor få ta ut avgifter från utländska studenter, skriver Sture Nordh, TCO, och Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv, som i dag presenterar förslaget på Globaliseringsrådets möte.

Regeringens utbildningspolitik går åt fel håll

Mon, 22 Oct 2007 14:43:00 GMT

En förutsättning för samhällets utveckling är en modern inställning till utbildning. Det är på så sätt kompetenta medarbetare kan rekryteras till industrin, tjänstesektorn och till välfärdens olika verksamheter. Det är så vi kan ställa om vår arbetsmarknad och möta globaliseringens utmaningar.

EUs nya Flexicuritypoltik kan hota anställningsskyddet

Mon, 22 Oct 2007 09:27:00 GMT

I senaste numret av den arbetsrättsliga tidskriften Lag och Avtal ställer TCOs chefsjurist, mot bakgrund av flexucuritydebatten, frågan om den svenska regernigen kommer att ta fajten med EU om den svenska arbetsrätsliga modellen. Artikeln i sin helhet kan läsas nedan.

Barnomsorg för alla stärker arbetslinjen!

Thu, 11 Oct 2007 09:35:00 GMT

Är barn ett arbetshinder? Regeringen vill att fler människor som kan och vill arbeta ska ha möjlighet att försörja sig genom eget arbete. För ensamstående eller par där båda arbetar är ordnad barnomsorg på dagtid en självklarhet genom barnomsorgsgarantin.

Regeringens förslag är ett allvarligt ingrepp i parternas fria förhandlingsrätt

Thu, 04 Oct 2007 15:55:00 GMT

I regeringens budgetproposition finns förslag som i praktiken förbjuder vissa kollektivavtal. Enligt budgetpropositionen ska ingen som är sjuk längre än 12 månader få mer än 75 procent av lönen. Samtidigt finns det redan nu kollektivavtalade försäkringar som ger en högre ersättning vid långtidssjukdom.

Vi efterlyser en analys och bättre kunskap om effekter av olika typer av riskkapitalsatsningar

Thu, 04 Oct 2007 15:46:00 GMT

Under det senaste året har fackliga organisationer utomlands kritiserat både riskkapitalbolag och hedgefonder. Kritiken har främst gällt riskkapitalbolags uppköp av företag som drivits av att hämta kortsiktiga vinster som gått till utdelningar och höga ersättningar. Jobb har försvunnit. Det fackliga inflytandet raserats.

Vi har ju redan flexicurity i Sverige

Wed, 22 Aug 2007 14:10:00 GMT

(Artikeln publicerad i Dagens Industri den 22 augusti 2007)

Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen har debatterats flitigt i DI under sommaren. Svenskt näringslivs ordförande, Signhild Arnegård Hansen, beskriver den som krånglig och omfattande (5/7). Hon hävdar att den inte följt med i samhällets och arbetslivets utveckling under de 30 år som gått sedan LAS och MBL såg dagens ljus. Företagarnas VD Anna-Stina Nordmark Nilsson är inne på samma spår när hon beskriver turordningsreglerna i anställningsskyddet som föråldrade (14/8).

Båda har rätt i att lagstiftningen inte är tillräckligt flexibel för att passa alla branscher och alla företag. Verksamhetens natur avgör vilka anställningsformer, arbetstider och uppsägningsregler som är bäst, för företaget och för de anställda. Den mångfald som finns på arbetsmarknaden är omöjlig att fånga i t ex en anställningsskyddslag.

Tänk om det istället gick att anpassa reglerna så att varje bransch kunde få ett eget regelverk. Där hänsyn tas till såväl arbetsgivarnas legitima intresse att leda verksamheten som de anställdas intresse av trygghet och rättssäkerhet. Tänk om det dessutom fanns möjlighet att på företagsnivå göra ytterligare anpassningar av reglerna och deras tillämpning.

Faktum är att det går. Till skillnad från vad som är fallet i de flesta andra länder är det mesta av den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen det som på juristspråk kallas semi-dispositiv. Det innebär att det är möjligt att genom kollektivavtal avvika från lagens regler, till och med då det innebär en lägre nivå av skydd för de anställda. Mycket, t ex turordningsreglerna, går dessutom att förhandla om på företagsnivå.

Att lagstiftningen har 30 år på nacken är dessutom ett mindre problem när majoriteten av de regler som faktiskt styr vardagen på arbetsmarknaden är betydligt yngre än så, framförhandlade mellan de skarpaste hjärnorna hos arbetsgivarorganisationer och fackförbund.

Kollektivavtalen innebär stora möjligheter att kombinera flexibilitet med trygghet. Sverige har därför redan en ”flexicuritymodell”. Istället för att gnälla över lagstiftningen borde arbetsmarknadens parter tillsammans utveckla kollektivavtalen, och se till så att de täcker alla typer av företag i alla olika branscher. Det är det bästa som kan göras för att ge Sverige en modern arbetsrätt.

Samuel Engblom, TCO-jurist.

Risk för missbruk av arbetstillstånd

Wed, 18 Jul 2007 11:02:00 GMT

Den breda enigheten mellan såväl politiska partier som arbetsmarknadens parter om nya regler för arbetskraftsinvandring välkomnas av TCO:s ordförande Sture Nordh. Men han är skeptisk till regeringens förslag om att arbetsförmedlingen inte längre skall yttra sig om behovet av arbetskraft.

Kristdemokraterna och TCO vill återuppväcka frågan om kompetenssparande

Tue, 29 May 2007 08:38:00 GMT

Sverige kan bli ett ännu rikare land om vi tar tillvara globaliseringens effekter. Men globaliseringen skapar också oro. Kommer mitt jobb att flytta utomlands? Varför förändras arbetslivet så snabbt?

Den oron är befogad. 33 procent av manliga tjänstemän och 29 procent av kvinnliga tjänstemän upplevde år 2004/05 sin anställningstrygghet som hotad. Många arbetstagare är osäkra på förmågan att skaffa ett nytt likvärdigt jobb, om de skulle bli arbetslösa.

Regeringen vill få fart på arbetsmarknaden genom ökat arbetsutbud och jobbskapande. En rad åtgärder har vidtagits. Kristdemokraterna och TCO är oense i synen på vissa av dessa. Men vi är eniga om ytterligare åtgärder för att förbättra arbetande människors möjligheter att öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Vi anser att människor måste ges större utrymme att påverka och ta ansvar för sin egen utveckling.

Kristdemokraterna och TCO vill därför återuppväcka frågan om en reform som via kompetenssparande ger möjligheter för människor att sörja för sin egen kompetensutveckling.

Den tidigare utredningen om individuellt kompetenssparande hade som förslag att individer skulle kunna avsätta medel till ett individuellt kompetenssparande med skattesubvention. Detta grundförslag var TCO och Kristdemokraterna positiva till - och det är vi fortfarande. Exakt hur ett framtida system för kompetensutveckling ska utformas bör bli föremål för en ny utredning. Vi menar att det bör uppfylla följande krav:

Modellen ska tillåta även längre utbildningar som gör det möjligt för individen att byta bransch eller verksamhetsfält.
Innehållet i lärandet måste styras av individens behov och förutsättningar.
Infrastrukturen för kompetensutveckling kan bygga på redan existerande organisationer, till exempel lärcentra, kvalificerad yrkesutbildning och naturligtvis högskolor och universitet.
Finansieringen bör bygga på individuellt sparande med subventioner från staten, uppmuntran av arbetsgivare att delta i finansieringen samt incitament för arbetsmarknadens parter att sluta avtal inom detta område.

På basis av dessa fyra punkter är vi beredda att tillsammans – och i samverkan med andra organisationer och partier – påbörja en utredning och diskussion om det verktyg som krävs för ett verkligt livslångt lärande. Sverige skulle i så fall bli ett av de få EU-länder som tar uppgraderingen av människors kunskaper på verkligt allvar.

Göran Hägglund, partiordförande Kristdemokraterna
Sture Nordh, ordförande för TCO

Kompetensutveckling för livslångt lärande

Mon, 28 May 2007 09:27:00 GMT

Regeringen blundar för företagens ökade behov av kvalificerad arbetskraft

Tue, 15 May 2007 10:26:00 GMT

Det har snabbt uppstått brist på arbetskraft inom tillväxtbranscher. Förklaringen är att företagen i allt högre grad efterfrågar högutbildad och kvalificerad arbetskraft skriver Lena Hagman, chefsekonom TCO, och Daniel Lind, TCO-ekonom i Dagens Industri.

Arbete och språk bör meritera till högskolan

Fri, 11 May 2007 10:05:00 GMT

När regeringen stoppar den nuvarande möjligheten att meritera sig till högskolestudier genom arbetslivserfarenhet, behöver högskolorna bredda rekryteringen på nya sätt. Högskoleprov och betyg räcker inte. Därför behövs alternativa urvalsgrunder - och två utmärkta meritgrunder är arbetslivserfarenhet och språkfärdigheter.

Möjligheten att kombinera arbete och privatliv är viktigast för TCO-medlemmarna

Tue, 08 May 2007 09:30:00 GMT

Arbetslivet har genomgått dramatiska förändringar. Det är förändringar som påverkar oss i TCO, som kräver att vi lever med vår tid och driver de frågor människor tycker är viktigast: Hur får jag livspusslet att gå ihop? Räcker min utbildning och erfarenhet till en säker position på arbetsmarknaden? Och vad händer om jag blir av med jobbet?

Utbildning lönar sig

Wed, 18 Apr 2007 15:12:00 GMT

Att skaffa sig en högskoleutbildning ger fortfarande betydligt bättre förutsättningar att få arbete, och betydligt större valfrihet, skriver Sture Nordh, ordförande i TCO och Elin Rosenberg, ordförande i SFS.

Ny lag öppnar för oseriösa arbetsgivare

Mon, 16 Apr 2007 21:13:00 GMT

En arbetsgivare ska kunna ha en medarbetare i max tre år utan tillsvidareanställning, i vilken form det vara må. Det är den takregel som TCOs Samuel Engblom och Ingemar Hamskär vill se, sedan regeringen föreslagit förändringar i visstidslagstiftningen. Göteborgsposten publicerade deras debattartikel den 16 april.

TCOs Ingemar Hamskär: Definiera begreppet flexicurity!

Mon, 16 Apr 2007 10:06:00 GMT

EU saknar behörighet att sänka den arbetsrättsliga skyddsnivån i medlemsländerna. Därför måste begreppet flexicurity definieras, skriver TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär i en debattartikel i det senaste numret av Lag och Avtal (nr 4 2007).

Medelklassen riskerar att bli övergiven av politikerna

Wed, 14 Mar 2007 09:50:00 GMT

Välutbildade och högre tjänstemän riskerar att förlora mest i inkomst och karriärmöjlighet, när den internationella konkurrensen ökar. Om inte omställningstrygghet stärks blir det svårt för medelklassen att bejaka globaliseringen och frihandeln, och Sveriges konkurrenskraft kommer att försvagas. Det skriver TCOs samhällspolitiske chef Roger Mörtvik och TCO-utredaren Kjell Rautio på DN Debatt idag.

TCOs Ingemar Hamskär: LAS måste begränsa otrygga korta jobb

Mon, 19 Feb 2007 10:53:00 GMT

Ändrar man LAS enligt det förslag som ligger nu, kommer arbetsgivare att kunna stapla visstidsanställningar på varandra under mycket lång tid. Det innebär att från 1 juli kan anställda få snurra runt betydligt längre än idag på otrygga korta jobb. I en debattartikel publicerad i Aftonbladet den 17 februari reder TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär ut begreppen och kräver en begränsningsregel.

Revanschlusta ett viktigt motiv för högskolestudier

Fri, 16 Feb 2007 13:11:00 GMT

Ju längre bort från Sverige man är född, desto sämre är chansen att få ett jobb som motsvarar ens kompetens. Det visar en ny undersökning från Gringo, TCO och Integrationsverket. Och när utlandsföddas barn funderar på högskolestudier, är det just revanschlustan som är en av de viktigaste drivkrafterna.

Vänta med ny lärarexamen

Mon, 22 Jan 2007 13:08:00 GMT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag till ny examensordning för lärarutbildningen. Förslaget innebär en väsentlig förändring av strukturen på lärarutbildningen. Bland annat görs en nivåplacering av lärarexamen i relation till Bolognaprocessen.

TCO och SFS är kritiska vad det gäller konsekvenserna av förslagen ur ett studentperspektiv. Vi tycker det är brist på omdöme att redan nu lägga fram förslagen till examensordning då den stora översyn av lärarutbildningen som regeringen tidigare aviserats ännu inte påbörjats. Denna översyn kan mycket väl komma fram till en annan examensordning – inte minst vad det gäller nivåplaceringen av lärarna.

Att på detta sätt stressa fram förändringar riskerar att särskilt drabba de tusentals studenter runt om i landet som börjar sin utbildning i höst. Deras utbildning riskerar att bli föråldrad innan de ens hunnit avsluta den.

Med regeringens förslag, samt potentiellt ytterligare en examensordning inom ett par år, kommer det alltså inom snar framtid finnas lärarstudenter som läser enligt tre olika examensordningar. Och eftersom studenter inte alltid blir färdiga med utbildningen på utsatt tid, kommer det att finnas eftersläntrare som ska bli klara med sin utbildning enligt ytterligare tidigare föreskrifter.

Att arbetsgivarna kommer att få svårt att värdera alla dessa examina är en uppenbar risk. En ytterligare faktor som bidrar till problemen är att flera förändringar av examensordningen även gjorts under de senaste åren. Sammantaget är detta ohållbart.

Oavsett hur man ser på lärarutbildningens innehåll och omfång borde det vara rimligt att studenterna ges goda förutsättningar att fatta informerade beslut om sina studier. Regeringens hastigt framtagna förslag visar på bristande respekt för de tusentals studenter som satsar mycket tid och pengar på sin utbildning. De riskerar att hållas gisslan i en strid om vem som snabbast och med störst emfas kan förändra lärarutbildningen. Utgångspunkten måste istället vara att det är viktigare att det blir rätt än att det går fort. De ansvariga för lärarutbildningarna måste också få arbetsro och förutsättningar som gör det möjligt att fokusera på att bibehålla och utveckla kvaliteten i utbildningen.

Vi vill att regeringen genomför översynen av lärarutbildningen innan man utför förändringarna av examensordningen. Att ta det i omvänd ordning är feltänkt, onaturligt och riskerar framför allt att drabba studenterna.

Elin Rosenberg
Ordförande SFS

Sture Nordh
Ordförande TCO

(Artikeln publicerad den 21 januari 2007 i Göteborgs-Posten.)

Utvecklingsländer måste få satsa på mänskliga rättigheter

Wed, 21 Dec 2005 16:08:00 GMT

Utvecklingsländer har inte råd att inte satsa på mänskliga, fackliga och sociala rättigheter: Hur skall de annars kunna ge sina barn en bättre utbildning, sina arbetstagare bättre arbetsmiljö och sina medborgare rösträtt? Bättre social utveckling och arbetsvillkor handlar inte om att genast införa ett svenskt välfärdssystem. Det handlar om grundläggande villkor för arbete och liv. Det skriver Sture Nordh ordförande TCO, i en debattartikel på Europaportalen.

Skyll inte på kvinnorna - utan på arbetsgivarna

Sat, 12 Nov 2005 10:58:00 GMT

På många arbetsplatser tvingas småbarnsföräldrar välja; dåligt samvete för jobbet eller för barnen. Det skriver TCO:s Ulrika Hagström i en debattartikel i Svd, där hon efterlyser arbetsgivarnas röst i samtalet om kvinnors villkor.

Svartmålning hämmar tillväxten

Mon, 03 Oct 2005 16:02:00 GMT

Svenskt Näringsliv svartmålar Sverige. Det skriver Thomas Janson, internationell sekreterare på TCO, Daniel Lind, TCO-ekonom och Kjell Rautio, utredare på TCO i en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag, måndag.