Tillbaka till textfilerna. Det fina med dem är att de kan läsas av så gott som vilken enhet som helst och struntar i operativsystem. Du är inte bunden till en Mac eller iPhone, dina textfiler, även om du skrivit dem i markdown, är läsbara på en Windows-dator, Android-lur, eller Linux-burk. Den typen av öppenhet är viktig, även om jag som sagt inte är slående sentimental med mina anteckningar så tycker jag inte om att de är inlåsta i en tjänst, ett format, eller liknande. Som Apple Notes exempelvis. Just för att jag inte har ett behov av att spara allt så har jag accepterat Apples ekosystem, det har som sagt varit lite för smidigt men höll inte i längden.

Obsidian är en av de mer populära lösningarna. Den är gratis att använda men vill du inte krångla med synkronisering själv så behöver du betala för deras Sync-tjänst. Det är inget måste, du kan synka med nästan vad som helst eftersom det hela egentligen är ett paket av textfiler sorterade i mappar, om du vill. Med andra ord så kan du dumpa Obsidian i framtiden och kopiera dina markdownfiler vart som helst. Öppna dem med Vim, Emacs, iA Writer eller vad som helst – de är textfiler och de är dina, inte låsta till Obsidian alls.

Sådant gillar jag. Jag gillar Obsidian som koncept med, det är välbeprövat och Steph Ango verkar vara en vettig person som bidrar till ekosystemet han varit med om att skapa. Det är öppet och transparent.

Jag har kört Obsidian förut, ganska länge faktiskt, och följt med i utvecklingen av alla nya funktioner, som bases exempelvis. Dessvärre hade jag problem med deras Sync-tjänst, den tappade tecken, rader ibland. Sådant är aldrig trevligt, det fick mig att tappa tron på Obsidians tjänster. Inte själva appen, tjänsterna. Samma sak har hänt förut, synkronisering är nämligen svårt, med bland annat Simplenote och Dropbox i kombination med valfri textredigerare. Jag gick tillbaka till Apple Notes, och där fungerade allt felfritt ett tag, som bekant, men nu är vi här igen.

Jag vet inte om Sync har löst sina synkroniseringsproblem. De var inte konsekventa. Någon sade att det var kombinationen med iCloud, där mitt Obsidian-valv låg på Macarna, som ställde till det. Jag vet inte om det stämmer, vill minnas att problemen även uppstod på min iPad Pro, men det är svårt att säga. Slutsatsen är snarare att om man vill ha synk som garanterat fungerar så behöver man nog lösa det själv, eller acceptera att allt inte alltid är helt i fas. Just nu lutar jag åt det senare. Med allt det sagt så verkar synkroniseringen mellan enheter fungera felfritt nu när jag ställt in valvet på så vis att det alltid är nedladdat. Problemet kan ha varit att delar av valvet avlastades till iCloud. Eller inte, vi får se.

I alla fall! Jag har valt textfiler som plattform och Obsidian som verktyg för mina anteckningsbehov. Det har varit en lång resa för mig, som sagt, men nu är vi här. Så låt oss prata lite om organisering, fast det får bli nästa gång, förstås.

Tidigare i anteckningar-serien: del 1 och del 2.

Först publicerad på TDH.se.

På landet, där jag numera har ett ståbord, har jag ingen sådan. Idag har jag stått på trägolvet, mestadels barfota, och mina vader är stela och trötta. Skillnaden är enorm. Visst, det har varit en lång dag, norr om tolv timmar stående med enstaka pauser (där jag ändå inte sätter mig ner), men så här har jag aldrig känt på ståbrädan.

Läxan lärd, skaffa något mjukt att stå på här med. Kanske inte en stor klumpig ståbräda, men någon form av matta, eller något fotriktigt.

Mitt liv är så spännande, inte sant?

Först publicerad på TDH.se.

Varje söndag skickar jag ut ett nyhetsbrev med veckans poster till de som vill. Prenumerationen är förstås gratis – skriv upp dig här.

Hej!

Det har äntligen lugnat sig lite för mig och det firades med en liten staycation på favorithotellet i stan, samt skaldjur och fisk på B.A.R. Gårdagen blev med andra ord ganska lugn och jag har planterat mig framför snooker-VM. Rimlig uppladdning för en ganska fullpackad vecka, men ändå sansat så, till skillnad från de senaste månadernas arbetsbelastning.

Hoppas din vecka varit bra den med och kom ihåg: våren är runt hörnet.

— Thord D. Hedengren

Mer från mig

• WPSE 390: WordPress 7.0 släpps den 20 maj
• Let’s Play Vampire Crawlers for the first time
• Let’s Play Skyrim: Eron the Thief – Episode 39 – Back to Work
• Let’s Play Skyrim: Eron the Thief – Episode 38 – I Don’t Like This

Bilden

Först publicerad på TDH.se.

• Paul McCartney är tillbaka med en första singel från kommande plattan The Boys of Dungeon Lane. ”Days We Left Behind” är en stämningsfull skönsjungen låt som inte anspelar så lite på att McCartney börjar bli till åren (han är 83 år i skrivande stund) och det snart är över. En hemsk tanke, men inte så ny – utmärkta skivan Memory Almost Full från 2007 hade samma tema.
• Jag vet inte varför, men jag hade helt missat tv-serien Broadchurch, med David Tennant och Olivia Colman, två briljanta skådespelare. Två säsonger senare så är såväl jag som Helena sålda, för bortsett lite klumpig dialog här och var så är det här helt enkelt riktigt bra. Nu ska jag bara hitta den tredje och sista säsongen någonstans.
• Om Broadchurch är något som vi kan titta på som par, så är The Night Manager med Tom Hiddleston, favoriten Hugh Laurie och även här Olivia Colman, samt utmärkta Elizabeth Debicki i stora roller något jag får se själv. Tittar man vidare på rollistan är den lite lätt galen, riktigt bra. Jag har bara sett den första säsongen, och det ska tydligen bli en tredje med, så jag har en hel del framför mig.
• Slay the Spire 2 går fortsatt varmt. Det har fått en hel del uppdateringar sedan det släpptes i Early Access (läs: publik beta på Steam) men även om så inte vore fallet så är det minst lika stabilt som merparten av spelen du köper dag 1. Väl värt ett köp om du gillar kortspels-roguelikes.
• Ayn Odin 2 Portal är ett lite otippat inköp som anlände från Kina nyligen. Det är en handhållen spelmaskin som kör Android, med en fantastiskt trevlig OLED-skärm. Jag köpte den för numera kan man emulera PC-spel på starkare Android-enheter och jag var helt enkelt bara tvungen att testa. Spoiler: jag spelar Slay the Spire 2 på den här grejen. Mer om Ayn Odin 2 Portal i en framtida bloggpost.

Läs fler fem saker här.

Först publicerad på TDH.se.

Min arbetsplats på landet är nu ett ståbord, som sagt. Det ska bli intressant att se hur det kommer påverka de oundvikliga cruncherna i webbstugan, som vi kallar den. Rent ergonomiskt så är det förstås till det bättre, min kropp mår bra av att stå, men utöver det? Påverkas vikten? Jag är ganska säker på att den gör det, till det bättre, även under crunchperioder, men vi får se.

Oavsett vilket så rekommenderar jag alla som kan att stå och jobba. Förutom ergonomin så håller det energin uppe. Jag upplever att jag är mer fokuserad, att det blir mer intensitet när jag står jämfört med när jag sitter ned. Säkerligen personligt det med, och en vanesak. För många är det jobbigt att stå blott en timme, än mer en hel dag. Även det är en vanesak. Prova vetja, du kanske kommer gilla det.

Först publicerad på TDH.se.

Ternus har ingenjörsbakgrund och är en dedikerad produktperson, en kontrast till Cooks logistikstyrkor. De sistnämnda är en anledning till att Apple är så stora som de är, en annan är deras satsning på egna chip, från A-serien i iPhone och iPad, till M-serien i Mac och vissa iPad-modeller.

Det här är förstås stora nyheter i techsfären och det kommer hagla analyser, funderingar och spekulationer. Ingen är direkt förvånad, det har varit en lång process och för de som följt Apple-nyheterna så är Ternus den väntade efterträdaren. Cook, 65 år, kallas för Tim Apple efter att Donald Trump sade fel (!) i mars 2019 och det har förstås fastnat. Om Ternus blir John Appleseed (en vanlig platshållare för namn i teknik- och Apple-sammanhang) återstår att se.

Apple är ett företag med enormt stor användarbas. En del av den är lite lätt rabiat och hamnar ofta i kontroverser med andra rabiata användare av konkurrerande produkter. Är det inte iPhone mot Android (blå en grön bubbla exempelvis) så är det tjat om hur överprisade Apples produkter är, eller hur mycket mer prestanda du får om du köper en Windows-dator. Det sistnämnda har lugnat ned sig något till följd av Apples egna chip vilka inte bara är väldigt kraftfulla utan även förhållandevis energisnåla och svårslagna i tester. Att det var en fånig sak att tjafsa om på internetforum är en annan femma, jag skulle ju vilja säga att vi vuxit ifrån det som människor, men det sker förstås fortfarande.

En annan aspekt som Apple-fansen gärna lyfter är företagets inställning till persondata, klimatet, och hur de vill vara inkluderande mot alla, oavsett könstillhörighet, ursprung eller identitet. Många förutsätter att Cook kommer fortsätta att jobba med dessa frågor. Han må vara en väldigt privat person men har pratat öppet om sin homosexualitet sedan 2014, och har gått i Pride-parader med Apple-anställda. På klimatsidan har Cook sagt att de som inte kan stå för företagets värderingar och klimatfokus gör bättre att vända sig annorstädes, tämligen hårda ord för en VD på ett av världens största företag. Det här fokuset har gjort att många har valt Apple framför andra företag och gärna försvarar beslutet med att belysa hur dåliga alla andra är. I vissa fall är det förstås motiverat – Apple verkar onekligen göra mer på alla dessa fronter än vad deras konkurrenter gör – men i grund och botten måste man komma ihåg att det här inte är en människa med moral, det är ett företag som i slutändan tjänar sina aktieägare. Man kan försöka göra så mycket rätt och riktigt som möjligt, men det är inte säkert att det flyger hela vägen, år ut och år in. Och fel har det blivit, med data som läckt från Siri exempelvis, och den nu lite luddiga distinktionen när företaget inte bara säljer produkter utan även tjänster och erbjuder annonser på App Store (samt snart i kartappen vad det verkar). Den gamla idiomen att du är produkten om du inte betalar för dig håller ännu, och är uppenbar när man tittar på företag som Google eller Meta (Facebook), men inte Apple för du köpte ju deras produkter. Nu är det (inkomstbringande) tjänster, streaming och annat som gör det lite luddigare.

Allt det där har hänt under Cooks ledarskap, för de få tjänster företaget hade under Steve Jobs-eran var helt betalda (iTunes och iDisk som blev MobileMe som till slut blev iCloud). Apples fokus på att persondata stannar på din enhet och inte delas med andra parter är också svårt att kritisera med tanke på vad Google, Microsoft och inte minst Meta håller på med. Där är Google i alla fall ärlig med att du är produkten, för Microsoft har definitivt inte sagt att man samlar in data och spionerar på alla Linkedin-användare, och Svenska Dagbladets avslöjande om hur Metas AI-glasögon spelar in dig hela tiden för AI-analys fick enorma konsekvenser.

Kom bara ihåg att bara för att andra är värre så blir inte Apple goda. Det är ett företag, som sagt. Att köpa deras produkter gör dig inte till en God Människa(TM) och du behöver inte bli fanatisk. Majoriteten av Apple-användarna är inte det. De väljer företagets produkter av någon av anledningarna ovan, eller, mer troligt, för att de är snygga, trendiga och fungerar väl.

Jag använder åtskilliga av Apples produkter i jobbet samt privat, och äger en väldigt liten aktiepost i företaget (mestadels av researchskäl). Personligen hade jag hellre valt produkter från ett företag som är så oerhört amerikaniserat i allt de gör, och även valt öppen källkod framför Apples synnerligen stängda ekosystem, men det är svårt att motivera. Jag sparar tid i mitt arbete genom att använda Mac, och även om jag har en härlig vikbar Android så trivs jag bättre med min iPhone Air. Det skadar förstås inte att så gott som alla i min närhet är fast i samma ekosystem, det föder sig självt litegrann, precis som det gör om man köper in sig i Android-världen, exempelvis. Alla vill ju att du ska fortsätta använda just deras produkter och tjänster, för de produceras och säljs av företag som ska tjäna pengar så att aktieägarna får utdelning.

Tim Cook har varit en väldigt bra affär för Apples aktieägare. Han har mer än dubblerat företagets intäkt och vinster. Inte själv förstås, men det är under Cooks ledning som Apple har gått från att vara en jätte, till en, ja, ännu större jätte. En gigant, världens näst största teknikbolag (Amazon är fortfarande störst), större än Google ägarbolag Alphabet, än Microsoft, Samsung, Meta… Listan är, av naturliga skäl, tämligen lång.

John Ternus tar inte över som VD förrän den 1 september. Han har varit i bild förut men det är inte Cook utan Ternus som kommer utannonsera nya iPhone-modeller i höst. Vissa tror att Apple kommer ändras under Ternus, tack vare hans produktbakgrund, men kan man verkligen styra om ett företag så stort som det här? Eller rättare sagt, vill man? Det går ju bra, för trots att man har en intäkt runt 35% mindre än Amazon, det största teknikbolaget, så är Apples vinst nästan 90% större. Det tycker aktieägarna om.

För, återigen, när du läser alla nyheter och hot takes på sociala medier, alla som har stora ord att säga om Apple och dess stora fina mål, kom ihåg: företag finns för att tjäna pengar till sina ägare. Inte ens Apple existerar för din skull.

Först publicerad på TDH.se.

Det mest självklara är oftast det bästa. Är du en Apple-användare, med en Mac och iPhone, så har du redan en fullgod anteckningsapp installerad. Apple Notes, eller Anteckningar som den heter på svenska, har gått från en buggig röra till ett kraftfullt anteckningsverktyg som, ärligt talat, börjar bli svårslaget. Förutom enklare formatering så kan du skapa to-do-listor, anteckna för hand med Apple Pencil på din iPad, infoga allt från bilder till PDF:er, och samarbeta med andra. Till råga på allt så synkar det via iCloud till alla dina enheter.

Jag gillar inte att bli inlåst till en plattform, men just Notes (och deras påminnelseapp) gör det svårt att inte acceptera det eftersom jag använder Apples enheter för allt utom spel. Så kanske det inte alltid kommer vara, vilket är anledningen till att jag hellre skulle använda något annat, men efter ett plågsamt experiment förra året så gav jag upp. Det är helt enkelt enklare att acceptera Apples ekosystem. Jag behöver det i jobbet och har inte tid att jobba runt saker och ting. Verkligheten är hård ibland.

Nästan ett år senare kom verkligheten ikapp. Trots att jag inte är en person som sparar alla anteckningar – tvärtom – så började det hända saker. Mina fyra (relevanta) Apple-enheters anteckningar var ur synk lite för ofta och jag är ganska säker på att jag förlorade data vid flera tillfällen. Inte mycket data, inte kritiskt, men oroväckande ändå.

Jag har varit med om det förut. Alla anteckningsappar har synkproblem ibland, speciellt med flera enheter. En gång i tiden var Simplenote min favorit, den föll ur favör av samma anledning.

Med Notes är det inte så vanligt, men det var bara halva problemet. Nästa problem som uppstod var att anteckningar helt enkelt inte ville scrolla längre, på Mac. Det sker bara om de är omfattande, ofta med många ihopfällda avdelningar, men är förstås oerhört irriterande och kräver en omstart. Vilket förstås är irriterande. Motsvarande problem uppstår på iPad, fast då är det fokus som inte vill vara vid inmatningsmarkören. Notes är tydligen lite buggigt fortfarande.

Apple Notes är överlägset vad gäller integrationen med iOS (och iPadOS). Det är så lätt att dela länkar, göra snabbanteckningar och dylikt att jag stod ut med problemen längre än jag normalt skulle göra. Men jag spenderar merparten av mitt aktiva digitala antecknande framför en stor skärm, på en Mac av något slag, och då är integrationen i operativsystemet sekundär. Allt är ett fönster, allt är snabbt och lätt att använda.

Så för några dagar sedan var det helt enkelt dags att acceptera situationen. Jag antecknar för mycket för Apple Notes.

Fortsättning följer…

Se även: Anteckningar, del 1

Först publicerad på TDH.se.

Varje söndag skickar jag ut ett nyhetsbrev med veckans poster till de som vill. Prenumerationen är förstås gratis – skriv upp dig här.

Hej!

Det var ett tag sedan jag skickade ett söndagsbrev, tre veckor har hunnit rusa förbi. Som regelbundna läsare vet så har det varit ganska mycket, vilket i sin tur betyder att jag inte haft så hemskt mycket att bjuda på här. Den här veckan vad dock vändpunkten vilket känns lite hoppfullt. Vädret hjälper, förstås.

Apropå vädret så visade termometern 18 grader i skuggan utanför köksfönstret igår, på landet. Det var en härlig dag, den första utan att jag över huvud taget tittat på vare sig jobb eller projekt. Ser fram emot mer sådant. Glöm inte att stanna upp ibland och bara existera en minut – det är så otroligt viktigt, tror jag.

Trevlig söndag.

— Thord D. Hedengren

Mer läsning

• WPSE 387: WordPress 7.0 skjuts upp
• WPSE 388: WordCamp Asia 2026 är igång
• WPSE 389: WooCommerce 10.7 och en Matt Bomb

Bilden

Först publicerad på TDH.se.

Först publicerad på TDH.se.

Och vi lyckades. Webbarna är släppta och integrationslösningen är klar men inte i drift ännu, vilket är under kundens kontroll.

De kommande veckorna är hektiska, men inte på den här nivån. Allt sådant får dock vänta tills på måndag, för nu ska jag unna mig ett glas med något gott och en cigarr i solen. Välförtjänt lyx om jag får säga det själv.

Först publicerad på TDH.se.