✚

Länkar

• #025 Social så det förslår
• The Beards of Ministry
• Getting rid of Open With duplicates
• Neutral
• Pebble – E-Paper Watch for iPhone and Android
• Metawatch
• i’m Watch
• Google glass
• I used Google Glass: the future, but with monthly updates
• Fusion Drive

• ”Jag föredrar att ses på riktigt”
• ”Man kan inte bara vara kristen på nätet”

Jag sitter på kyrktorget och hör hur ”det där” internet diskuteras, denna gång av människor som själva knappt kan googla. Någon annan gång sägs samma eller liknande saker av människor som är mer internet-vana, kanske betalar sina räkningar över nätet och bloggar, men samma problem finns i botten. Det finns en rädsla, en oro för nätet och hur det kan påverka den kristne negativt.

Naturligtvis finns det en risk att blir förledd på nätet. Allt från knäppa predikanter till porr och droger finns att tillgå, om man tittar på fel ställen. Men ska vi verkligen låta rädslan styra?

Jag tror vi som kyrkor blir ännu senare till festen, som nätet är, om rädslan och den kyrkliga ludditiskan ska styra eller informera oss i vad vi ska eller inte ska göra.

Men var går gränsen i vad vi kan och bör göra på nätet som kyrka?

För att kunna svara på den frågan bör vi fundera över i vilken omfattning rädsla är med som en faktor. Till exempel, när jag för åtta år sen upptäckte podradio och att kristna predikanter och församlingar la ut predikningar den vägen så var det någon som sa: ”Se upp med det där, det är inte en ersättning för att gå i kyrkan”. Och naturligtvis bör det inte vara det. Men för den som ändå inte skulle gått i kyrkan utan är nyfiken på kristen tro är det ju bra! För den som går i kyrkan men vill ha mer fördjupning än vad den lokala församlingens predikant/er erbjuder är det också bra. Och så klart även för den som vill ha inspiration från flera håll utan att det är något särskilt problem lokalt.

Idag tror jag inte detta är en större fråga, men med vilken grundinställning möter vi nätet och dess möjligheter för kyrkan?

Svaret på frågan om gränser kan vi finna i den fråga som vi har haft att brottas hela tiden under nätets framväxt och i relation till alla nya teknologier i kyrkan historia. Nämligen: Hur kan vi använda detta för att utbreda Kristi rike?

Och precis som tex Martin Luther (med fleras) översättningar av Bibeln till lokala språk för att kunna tryckas med den då nya tryckpressen skrämde upp och frågor ställdes om detta var en bra sak eller en dålig, så får vi idag fundera över om inte ovanan inför den snabba teknologiska förändringen kan göra oss kristna för passiva.

För det finns otrolig potential att använda nätet för Jesus rike, eftersom nätet mer och mer handlar om människor och våra sociala relationer.

I och med att en allt större del av befolkningen har en smartphone i fickan så är inte nätet längre en plats, utan något som man är del av hela tiden. Vid incheckningen med Facebook eller Foursquare, vid prisjämförelsen i affären med Prisjakt och nu när dagbok mer och mer ersätts av Twitter, Instagram och Facebook.

Hur kan vi som kyrka bli en lika naturlig del av människors nätknutna vardag? Vilka appar och tjänster kan vi använda för att stärka den kristna gemenskapen?

Jag ser fram emot dagen på kyrktorget när någon svarar på oron genom att berätta att det var genom nätet denne hittade dit och samtalet får handla om de positiva frågorna istället för rädsla och avståndstagande.

Länkar

• Soundcloud: Tom Arden feat. Ludvig Eklöf.
• Fans har gjort en Toy Story remake.
• Leangains guide
• Martin Berkhan på BODY radio
• The 4 hour body

Länkar

• Soldier homecoming surprise mix
• 300 films in 7 minutes
• The Middle Earth Illustrators J.R.R. Tolkien Loved—and the Ones He Abhorred
• Weep
• Ubuntu for phones – Industry proposition
• Ubuntu operating system comes to Android smartphones
• Canonical unveils Ubuntu phone OS that doubles as a “full PC”
• Build and Analyze
• Hypercritical
• jolla.com
• Is diet soda bad for you?
• One Amazing Father Finishes A Triathlon…Carrying His Daughter With Cerebral Palsy Across The Finish Line

Länkar

• Gabriels app Tidegärden för iOS och Android
• Svenska kyrkans förslag till kyrkohandbok
• Nätverket: Dessa mina minsta
• Namninsamling
• Gudgubbar – Avsnitt 01 – Gudsbilder, Lennart Koskinen
• Gästpost: Kristen tro och internet: 9,5 teser
• Bibeln om Maria och Marta
• Kyrkomötes-TV
• Dagens kyrka
• Kulturtidskriften Evangelium

Länkar

• Newman institutet
• Arthur Peacocke
• Philip Clayton
• Jean Paiget
• Iraeneus av Lyons
• Augustinus
• Recension, Försoning och halleluja
• Justin Welby – Nyvald ärkebiskop för Anglikanska kyrkan
• Signum: Är Gud en metafor?
• Jesu ”fru”
• Christoffers blogg

Länkar

• davidsilverkors.se – Davids precis försiktigt lanserade blogg
• footnote en Sublime Text 2 Markdown-plugin för fotnoter.
• mypod en app för att göra din egen privata radiokanal.
• Making the right typographic choices
• Leanpub – Publish Early, Publish Often
• Knyta eget bönerep (PDF)
• Strikt religiös tro ska inte påverka barnen
• #sparkyrkan
• Kyrkoavgift eller Expressen?
• Outlawed by Amazon DRM
• How To Read Kindle Books In iBooks, And Keep Your Library In The Cloud (How-To)
• Migrating from Kindle to iBooks

Länkar

• Kyrkohandboken
• Spreaker

Länkar

• Last Interview With Neil Armstrong
• dick costolo
• William Petzäll död

Artikeln som hör till huvudämnet

• The Disciplined Pursuit of Less

Länkar

Mattias

• Taylor GS Mini
• Big Baby Taylor
• One Amazing Father Finishes A Triathlon…Carrying His Daughter With Cerebral Palsy Across The Finish Line
• Mars Hill Music

David

• Here’s How Jolla Will Build Their App Ecosystem
• Apple Is Now The Most Valuable Company In History

Twitter och mikroblogging

• Interpreting some of Twitter’s API changes
• DON’T PANIC
• Vad är App.net?
• David på App.net
• appnet
• Ihave50dollars
• A Small World
• Hot om rättsliga åtgärder – Jacob Sunnliden
• Glassboard
• Path
• The Rise Of The ’Less Is More’ Selective Social Network
• Diskussion på huffpost om demokrati i relation till betalsocialamedia

Länkar

Mattias:

• TextExpander Snippet (using AppleScript) to open the currently visible page in Safari in Chrome
• Kern Type
• Clipstart 1.5
• The Buddhist Phase
• Präster lever i forntiden

David:

• Så fixar du à till a och andra tips och trix till din Iphone
• DESIGNING BOND’S WORLD
• Hur man bråkar på Twitter
• Glassboard is a private group sharing app
• Sparrow (Mac, iOS)
• Postbox mailklient (Mac)
• Tweetbot for Mac
• Motivational speaker Stephen Covey, ‘7 Habits of Highly Effective People’ author, dead at 79
• Stephen R. Covey Taught Me Not to Be Like Him

Från samtalet

• Turning 60: The Twelve Most Important Lessons I’ve Learned So Far
• Deliberate practice

Länkar

• Pope examines why Latin American Catholics join evangelical churches
• Ultimat te
• Microsoft’s Not Competing With the iPad — Not Entirely
• Microsofts Surface (video)
• WWDC keynote
• iOS 6
• Skymningssång om skitpratets skapelsegivna

ECIC

www.ecic.org

ECIC is a network for webmasters, webpastors, journalists, editors, etc. in the christian internet field. The aim of ECIC is: 1) To maintain a network of Christians working with Information and Communication Technology who can act as a resource and support for each other as well as for their own churches 2) and to organize the Annual Conference

ECIC:s sida på Facebook som leder vidare till ECIC:s Facebook-grupp.

Amen.se

Svenska Missionskyrkans fina projekt med Nils Bryntesson i ledningen Amen.se

Kyrkoval i den evangelisk-lutherska kyrkan i Bayern, Tyskland

Kyrkan har gjort en app till iPhone och med den kan vilken medlem som helst spela in en video som uppmanar till att gå och rösta. Inspelningarna samlas på en sajt och används i kampanjen inför valet. I den här kyrkan är det lika få som i Svenska Kyrkan som röstar. Det är bra med appar där användarna är de som bygger värdet. Och det här är en app som aktiverar medlemmarna och räknar med att de engagagerar sig.

10 000 hjärtan med Hur mår du-appen

Järfälla är den första församlingen i Svenska Kyrkan som gjorde en egen app. Den ställer frågan: Hur mår du? När appen kommer i en ny version är det ett kärt besvär att antalet utdelade hjärtan blivit så många, att teknikerna får finna en annan lösning på att lagra dem utan att göra appen långsam.

Läs mer här.

CyberTeologia

www.cyberteologia.it

The Net and the culture of cyberspace pose new challenges to our ability to formulate and listen to a symbolic language that speaks of possibility and of signs of transcendence in our lives Perhaps the time has arrived to consider the possibility of a cybertheology also understood as the intelligence faith in the era of the Net. It would be the fruit of faith that releases from itself a cognitive boost at a time in which the logic of the Net influences the way we think, learn, communicate and live. (Antonio Spadaro)

Bokens sida på Facebook.

Twitterkampanjen 70%

• slideshare (tyska)
• 70 prozent (tyska)

70 procent tysktalande i Österrike, Schweiz och Tyskland är medlemmar i en kristen kyrka. Sju österrikare möttes på en knytkonferens i maj och startade kampanjen.

Sacred Space

Sacred Space

Geistreich

geistreich.de

En sajt som gör det lätt att dela erfarenheter mellan församlingar. En webbtjänst som kommer att översättas till engelska och andra språk.

Livet i Svenska Kyrkan

Det glimmar till i församlingslivet på ett sätt som gör oss söndagsglada och vardagshela. Vi som valt att ta vårt dop och medlemskap på orden och göra handling av det hela, vi har så mycket att dela med varandra. Livet i Svenska Kyrkan har sina ljusa sidor. Det händer så mycket bra i Svenska Kyrkans församlingar. Mest hela tiden och överallt. Hjälps vi åt att berätta för varandra, kan man ana bredden och djupet.

• Första bloggen
• Andra bloggen
• Nätverket
• Facebook-sidan

Om Rebecka Thurfjell:

• Intervju med Rebecka på Mattias Lilla Bruna
• Intervju med Rebecka på 42beans
• Per Nordby om Rebeckas kaffebudskap
• Rebecka på Twitter

Länkar:

• Gaggia Classic Davids espressomaskin
• Gaggia MDF Davids kaffekvarn
• Att brygga med Hario V60 Mattias finbryggmetod 1
• Att mala med Hario Skerton
• Adam Lisagor brygger kaffe med AeroPress
• Andrew Braithwaite demonstrerar den inverterade AeroPress-metoden Mattias finbryggmetod 2
• SwissGold-filtret Mattias vardagsbryggmetod
• Wilfa CGR-1 Mattias kaffekvarn
• Johan & Nyström Sveriges största specialkafferosteri
• Johan & Nyström Kaffeappen
• Mazzer Mini Kaffekvarn för den som har råd med en dyrare än Wilfan
• Estate Coffe Bar Kafferosteri och -bar i Köpenhamn
• Coffe Collective Kafferosteri och -bar i Köpenhamn
• Tim Cook på D10 Highlight-videon

Länkar

David:

• 5 handy iPhoto for iOS tips
• Recension: Results make up for awkwardness of iPhoto for iPad
• Permanently Unhide Library
• Burn note
• Coca-Cola and Stevia – Soon!
• Vi är första generationen som inte ska känna skuld

Mattias:

• Boylan’s Cane Cola
• ’Mighty to Save’ and other worship songs that annoy me
• Rethinking the iPhone’s App Switcher
• Joe Smith: How to use a paper towel
• How Pixar almost deleted Toy Story 2
• Nokia’s last stand: can the 147-year-old company design its way back?
• Svenska kyrkans nya handbok?
• Facebook-grupp för Svenska kyrkans nya handbok

Vi börjar med varför det inte dök upp ett Teoknologi #021 förra veckan, sedan går vi genom länkskörden och avrundar med att tala om Enneagrammet och dess kopplingar till dödssynderna (á la Evagrius) i 1.5 timme :D

Länkar

Mattias länkar:

• I’m Leaving The Internet For A Year
• Paul Leaving The Internet
• #kom12
• Emanuels Karlstens föreläsning på #kom12
• Emanuels Karlstens slides på #kom12
• iOS-app: 5by5 Radio
• iOS-spel: SpellTower
• iOS- & Mac-app: Day One
• SSD-hårddisk: OCZ Agility 3 120GB
• SubtitleEditor
• Subler
• The Best Thing This Year

Davids länkar:

• Keyboard Maestro (Mac App)

Enneagrammet

• Know Your Type Enneagram-app (iOS)
• De nio typerna (wikipedia)
• Evagrius 8 dödssynder
• The Enneagram – A Christian Perspective (Amazon-länk)
• Ett kortare Enneagramstest för att få en ledtråd till vilken typ man är

Länkar

Davids länkar

• Instacast [iOS-app]
• Därför ler Anders Behring Breivik
• Sodastream
• iCal tvåveckorsvy
• Spotify Premium
• 5 sentenc.es
• Valves personalhandbok [PDF]
• Welcome to iTextEditors
• Biskopsbrev 2012: De Kyrkliga Handlingarna I En Mångreligiös Kontext [PDF]

Mattias länkar:

• The Big Android Chart(tm): A Definitive History of Android Version Adoption
• Boy Genius Report: Is The iPhone Fragmented iOS Adoption Measured Against Android
• The Unofficial 5by5 Soundboard
• 33 Films That Take Faith Seriously
• Thou Shalt Not Commit Logical Fallacies [PDF]
• Bok: Rework
• AQVIA

Dagens kyrka – bloggportal som Mattias startat tillsammans med Sofia Lilly Jönsson och Gabriel Fjellander.

Länkar

Mattias:

• Dagens Kyrka Finns Redan
• Pat Dryburgh – Range
• Levling – En Tävling I Lärande För Vanliga Veckoläsningar
• Video: Caine’s Arcade
• How I Divorced Google
• Gimmebar

David:

• Pebble klockan
• If This Then That
• iOS-spelet Draw Something

E-mailrelaterade länkar:

• Inbox Zero
• Shortmail
• Emanuel Karlsten: Vår makt håller nätjättarna i schack
• Sparrow – Get mail done

Länkar

• Symptoms Of Epidemic Web Design Trends
• Dåren i Kristus en postmodern helighet
• The Media and Mike Daisey

App-tips

• DashCommand (iTunes)
• Byword för iOS (web) Byword (App Store)
• Sparrow (iOS) – Artikel om Sparrow-appen
• oneshar.es (web)
• Quicksilver (web)

Länkar

Mattias

• Fjärde väggen – Seglora smedja, igen
• Your Most Important To-do List
• Why the TV Industry is Vulnerable To Apple *Before Mega Record Companies Plead Poverty They Should Get Their Own House In Order

App-tips

• Johan&Nyströms kaffe-app

David

• BBC – The myth of the eight-hour sleep
• DN – Facebook sprider olycka
• Brit Stakston – Undersöknings-PR och skrämseltaktik om Facebook
• Reflektion utifrån +Antjes föreläsning – Dialogue Between Science and Religion
• The Wall Street Journal – Why Doctors Die Differently

App-tips:

• OS X – Marked.app – Om Markdown: Teoknologi #002
• iOS (iPad 2) – Photoshop Touch

Länkar

• 25 Things I Want To Say To So Called “Aspiring” Writers
• How Seinfeld’s Productivity Secret Fixed My Procrastination Problem
• Lessons I Learned Reading Over 200 Books
• GarageBand för iPhone
• Tidegärden för iPhone
• Richard Dawkins Clashes With Giles Fraser On Radio 4 Over Atheist Poll (AUDIO)
• Oh Hell Is Elevatorgate Going To Ruin
• The Privilege Delusion
• Pastor Jean fritagen i natt
• Earliest Manuscript of the New Testament Discovered? – The Center for the Study of New Testament Manuscripts
• How Luther went viral

To-do:appar

• Things
• OmniFocus
• Kickoffapp
• The Hit List
• Elements
• PlainText
• Taskpaper
• Midnight Inbox
• SimpleNote
• TodoPaper
• Nirvana
• Basecamp
• Flow
• Wunderlist

Länkar

• Flummiga ateister – inget för fattiga
• Överlevde i två månader utan mat
• Inside Apple – The Secrets Behind the Past and Future Success of Steve Jobs’s Iconic Brand
• Behind the app: Repeat Timer Pro
• Apple: Start Developing iOS apps today
• Procrastination

Follow-up – en tv-serie till

The River

Länkar

• John 3:16 The Story of Love
• Edison vs. Tesla: two approaches to problem solving
• App-tips: DuckDuckGo
• App-tips: Bento
• App-tips: Launch center av App Cubby, vad man kan göra med Launch center
• Vana gudstjänstbesökare har lägre blodtryck
• Comments commentary
• North Sentinel Island

Teoknologis ordbok: Motivation

• Rob Bell – Poets Prophets Preachers
• Twyla Tharp – Creative Habit

Nästa vecka

Nästa veckas ord: Prokrastination

Fråga: Brukar du om och om igen skjuta på saker du vet att du verkligen borde göra?

Mikrofon till iOS

• Bluemic
• Bluemics inspelningsprogram för iOS

TV-serier:

• Batman
• The A-Team
• Magnum P.I.
• MacGyver
• Dr. Quinn
• Airwolf
• Doktorn kan komma
• Twin peaks
• X-Files
• Poirot
• Ally McBeal
  Robert Downey Jr
• Sherlock
• V (1983)
• V (2009)
• Chuck
  Goodbye, Chuck: Improbable Business Lessons from NBC’s Departing Show
• Blossom
  Mayim Bialik
• Sjunde himlen
• Seinfeld
• Star Trek: Voyager
• Stargate SG-1
• Stargate Atlantis
• Stargate Universe
• The Unit
  David Mamets brev till författarna av The Unit
• Journeyman – en säsongare
• Human Target – tvåsäsongare
• Fringe
• Lost
• Sopranos
• Band of brothers
• The Pacific
• Generation Kill
• Morden i midsomer
• Death in paradise
• Terra Nova
• Grimm
• Legend of the Seeker
• Once Upon A Time
• Game of Thrones
• Falling skies
  Noah Wyle
• The Big Bang Theory
• Simpsons
• Dallas
• Dallas (2012)
• Falcon Crest
• The O.C. – En tonårs-tv-serie
• Heroes
• The Office (US)
• The Office (UK)
• The Walking Dead
  Andrew Lincoln
• The Secret Circle
• American Horror Story
• Leverage – Heist
• Rome
• True Blood
• Criminal minds
• Wire in the blood
  Robson Green
• Vicar of Dibley (Ett Herrans liv)
• Father Ted
• The Young Ones
• Bottom

Länkar

• Nurse reveals top 5 regrets people make on their deathbed
• Just stuff
• Teoknologi #005 – En bra ledare vill man ju vara
• Ten things everyone should know about time
• Getting serious about the attention economy

Kort sagt var poängen med artikeln att peka på några viktiga slutsater:

• De medelmåttiga musikerna spelade lika många timmar som experterna.
• Men de spenderade bara en tredjedel så många timmar på avsiktlig träning.
• Eftersom de spred ut sitt arbete över dagen, blev deras livssituation mer stressad.

För mig var detta otroligt intressant läsning, eftersom jag är mycket intresserad av att lära mig mer om hur jag metodiskt kan bli bättre på vad jag gör.1 Men, vad är då ”avsiktlig träning”?

För snart ett år sedan fick jag nys om Malcom Gladwells slutsats att man behöver lägga 10.000 timmar på något för att bli expert på det. Jag använde det till och med i en predikan, som illustration för att det som spelar roll för oss och som vi verkligen vill vara bra på, det måste vi lägga tid på. Likaså kan vi enkelt ta reda på vad som är viktigt i våra liv, genom att gå ”bakvägen”, alltså titta på var vi lägger våra timmar.

Vad Cal Newport lyfter fram, i en annan artikel, är något som rimligen är rätt självklart för de flesta av oss (i alla fall i tanken), nämligen att det inte bara handlar om antal timmar utan om att lägga timmarna på rätt sak, så som i Berlinstudien. Både denna studie och själva termen ”avsiktlig träning” (deliberate practice), kommer från den svenska professorn i pyskologi, Anders Ericsson.

Ericsson skriver:

Most individuals who start as active professionals or as beginners in a domain change their behavior and increase their performance for a limited time until they reach an acceptable level. Beyond this point, however, further improvements appear to be unpredictable and the number of years of work and leisure experience in a domain is a poor predictor of attained performance (Ericsson & Lehmann, 1996). Hence, continued improvements (changes) in achievement are not automatic consequences of more experience and in those domains where performance consistently increases aspiring experts seek out particular kinds of experience, that is deliberate practice (Ericsson, Krampe & Tesch-Römer, 1993)–activities designed, typically by a teacher, for the sole purpose of effectively improving specific aspects of an individual’s performance.

Detta är egentligen föga förvånande, och det är skälet (tycker jag) till att det inte är självklart att man bara för att man har X antal års erfarenhet inom något med nödvändighet är mer ”expert” än någon som är yngre. Det relevanta är vad man lägger sin tid på, inte bara att man har lagt mycket tid på något. Och detta lyser så klart genom i det arbete man gör.

Själv har jag ännu inte så många års erfarenhet av att vara präst2, men jag vill helst inte efter 20 år som präst titta tillbaka och konstatera att jag inte utveklats nämnvärt på, låt oss säga, de senaste 10 åren. Därför tycker jag att detta är oerhört intressant läsning.

Cal Newport tar fasta på en sammanställning om vad avsiktlig träning innebär, från Geoff Colvin, och gör den till sin egen:

1. It’s designed to improve performance. “The essence of deliberate practice is continually stretching an individual just beyond his or her current abilities. That may sound obvious, but most of us don’t do it in the activities we think of as practice.”
2. It’s repeated a lot. “High repetition is the most important difference between deliberate practice of a task and performing the task for real, when it counts.”
3. Feedback on results is continuously available. “You may think that your rehearsal of a job interview was flawless, but your opinion isn’t what counts.”
4. It’s highly demanding mentally. “Deliberate practice is above all an effort of focus and concentration. That is what makes it ‘deliberate,’ as distinct from the mindless playing of scales or hitting of tennis balls that most people engage in.”
5. It’s hard. “Doing things we know how to do well is enjoyable, and that’s exactly the opposite of what deliberate practice demands.”
6. It requires (good) goals. “The best performers set goals that are not about the outcome but rather about the process of reaching the outcome.”

Men hur omsätter vi detta i praktiken?

Newport skriver om det i sin blogg, vad det kan innebära för en teoretisk datorforskare som han själv är, naturligtvis är det svårt att översätta exemplet direkt till andra områden. Men med lite fantasi kan vi nog komma på områden i våra arbetsliv där vi kan arbeta medvetet med att förbättras över längre tid. Och inte minst, kanske det redan finns sådant vi har i åtanke eftersom vi intresserar oss för detta ämne!

1. Man kanske inte tänker sig att en präst behöver/kan arbeta metodiskt för att bli bättre på det han/hon gör, t.ex. att lyssna. Men så är det, till och med lyssnande kräver träning och metodik.
2. Jag prästvigdes sommaren 2008, samtidigt och i samma gudstjänst som Mattias.

Länkar

• Videon du ska ha på din samling vid krubban
• Värsta julkrubborna
• Sturmark är arg om julen (årlig tradition?)
• + Antje Jackeléns svar
• Responsiv webbdesign
• GORUCK GR-1
• Elementcase Vapor Pro

Länkar till huvudämnet:

• Är talang underskattat?
• 80/20-regeln
• Dreyfus modell för skicklighetsutveckling
• TTC – Transformational leadership

They promote mediocrity instead of craftsmanship because they don’t know the difference.

Som pappa till en treåring är jag van att förundras över hur mer eller mindre slumpmässiga färgstreck och -kluttar kan se ut som riktiga konstverk. När jag inom de områden där jag har viss fallenhet och/eller kunnighet ser och hör dåliga exempel skapade av vuxna som får godkännande eller rentav erkännande, är det uppenbart att inte bara barn har något slags undantag från standarden för vad som är hantverk eller inte. Som Dr. Drang skriver, finns det en skillnad mellan att vara amatör och att vara inkompetent:

Building a bookshelf isn’t edgy or subversive […]. At heart, it’s the same project I used to read about in my Dad’s Popular Mechanics.

Actually, too often it’s not the same project […]. The old DIY articles didn’t equate amateur with incompetent. The project might be easy or it might be hard, but the goal was to produce something decent and useful and to gain some skill along the way. Many “maker” projects display no interest in skills or quality.

Känner du igen hantverk – vare det amatörmässigt eller professionellt – när du ser det?

✚

1. Följ länken för att se exemplet.

I dagarna har Brightwurks lanserat en typografiskt tung plansch med Crazy Ones-citatet som blev känt i samband med Apples ”Think Different”-kampanj. Den kostar $95/195 utan/med ram och är väldigt tilltalande.

Ännu mer tilltalande är att Brightwurks skänker 100% av vinsten till The Acumen Fund.

(Via The Next Web.)

✚

Länkar

• @mattcomi om kommentarer
• Varför Teoknologi inte har kommentarer
• Daring Fireball with comments
• Comments off
• SxSW ’09 – Gruber & Mann – HOWTO: 149 Surprising Ways to Turbocharge Your Blog With Credibility!
• Cultured code – Things
• Paul Graham om Yahoo
• Hur man är oense

Min förhoppning med översättnigen är att den ska leda till att denna utmärkta essä ska nå fler och på ett positivt sätt påverka samtalsklimatet på internet (och gammelmedier).

//

Webben förändrar skrivandet till en konversation. För tjugo år sedan, skrev författare och läsare läste. Webben låter läsarna ge respons, vilket de allt mer gör — i kommentartrådar, på forum, och på sina egna bloggar.

Många som svarar på något, är oense om det. Vilket ska förväntas. Att vara överens motiverar människor mindre än att vara oense. Och när du håller med finns det mindre att säga. Du kan utveckla något som författaren skrev, men han har antagligen redan utforskat de intressantaste följderna. När du inte håller med går du in på områden han kanske inte har utforskat.

Resultatet är att betydligt mer oenighet pågår, särskilt om man mäter i ordmängd. Det betyder inte att människor blir argare. Den strukturella förändringen i hur vi kommunicerar är nog för att täcka in det. Men även om det inte är ilska som driver den ökande oenigheten, finns det en fara att den ökande oenigheten kommer göra människor argare. Speciellt online, där det är lättare att säga saker du aldrig skulle säga öga mot öga.

Om vi alla ska vara mer oense, behöver vi vara noggranna med att göra det väl. Vad betyder det att vara oeniga väl? De flesta läsarna kan se skillnaden mellan en utskällning och en nogsamt genomtänkt vederläggning, men jag tror det skulle hjälpa att ge namn på de mellanliggande nivåerna. Så här kommer ett försök till en oenighets-hierarki:

OH0. Utskällning

Detta är den lästa formen av oenighet, och antagligen också den vanligaste. Vi har alla sett kommentarer som denna:

Du é en jävla idiot!!!!!!!!!!

Men det är viktigt att inse att mer artikulerad utskällning har precis lika lite vikt. En kommentar som

Författaren är en uppblåst amatör.

är egentligen inget mer än en pretentiös version av ”du é en jävla idiot.”

OH1. Ad Hominem

En ad hominem attack är inte riktigt lika svag som en utskällning. Den kan till och med ha viss relevans. Till exempel, om en senator skrev en artikel om att senatorers löner borde höjas, skulle man kunna svara:

Det är naturligt att han säger så. Han är ju en senator.

Detta skulle inte vederlägga författarens argument, men det skulle åtminstone vara relevant i sammanhanget. Men, det är fortfarande en väldigt svag form av oenighet. Om det är något fel med senatorns argument, bör du säga vad det är; och om det inte är så, vad gör det för skillnad att han är senator?

Att säga att en författare inte har auktoriteten att skriva om ett ämne är en variant av ad hominem — och en speciellt värdelös sådan, eftersom goda idéer ofta kommer från ”outsiders”. Frågan är om författaren har rätt eller inte. Om hans brist på auktoritet orsakade hans misstag, visa på dem då. Och om så inte är fallet, är det inte ett problem.

OH2. Svara på/i tonläge

På nästa nivå börjar vi se svar på text, snarare än på författaren. Den lägsta formen av dessa är att vara oense med författarens ton. T.ex..

Jag kan inte förstå hur författaren avfärdar intelligent design på ett så överlägset sätt.

Det är visserligen bättre än att attackera författaren, men det är fortfarande en svag form av oenighet. Det spelar mycket större roll om författaren har rätt eller fel än vad han har för tonläge. Speciellt eftersom tonläge är så svårt att bedöma. Någon, för vilken ett ämne är känsligt, blir kanske förolämpad av en ton som för andra verkade neutral.

Så, om det värsta du har att säga om något är att kritisera dess tonläge, har du inte mycket att säga. Är författaren nonchalant, men korekt? Hellre det än allvarsam och fel. Och om författaren har fel någonstans, påvisa var.

OH3. Motsägelse/Dementi

På denna nivå får vi slutligen svar på vad som sades, snarare än på hur och av vem. Den lägsta formen av svar på ett argument är helt enkelt att påstå motsatsen, med lite eller inget stödjande bevis.

Detta kombineras ofta med ett OH2 påstående, som:

Jag kan inte förstå hur författaren avfärdar intelligent design på ett så överlägset sätt. Intelligent design är en legitim vetenskaplig teori.

Motsägelser kan ibland vara relevanta. Ibland räcker det med att bara se motsatsen påstådd för att man ska se att det stämmer. Men normalt sett är bevis till hjälp.

OH4. Motargument

På nivå 4 når vi den första formen av övertygande oenighet: motargument. Former upp till denna nivå kan normalt sett ignoreras som bevislösa. Motargument kan bevisa något. Problemet är, det är svårt att sätta fingret på exakt vad.

Motargument är motsägelse/dementi plus resonemang och/eller bevis. När det riktas direkt mot det ursprungliga argumentet, kan det vara övertygande. Men tyvärr är det vanligt för motargument att riktas mot något aningen annat. Rätt ofta när två personer debatterar passionerat om något debatterar de om två olika saker. Ibland är de till och med överens med varandra, men är så fångade i stundens hetta att de inte inser det.

Det kan finnas legitima skäl att argumentera emot något aningen annorlunda mot vad den ursprungliga författaren skrev: när du upplever att de missade pudelns kärna. Men när du gör det, måste du explicit tala om att du gör det.

OH5. Vederläggning

Den mest övertygande formen av oenighet är vederläggning. Det är även den ovanligaste, eftersom den kräver mest arbete. Det är så att oenighets hierarkin formas en sorts pyramid, på så vis att ju högre du kommer desto färre exempel finner du.

För att vederlägga någon behöver du antagligen citera dem. Du behöver finna tydliga bevis, ett stycke där allt du inte håller med om är vad du uppfattar som brister, och sen förklara varför det brister. Om du inte kan finna ett specifikt citat att vara oenig om, riskerar du att argumentera med en retorisk halmgubbe.

Vederläggning innebär oftast citat, men citat implikerar inte nödvändigtvis vederläggning. Vissa författare citerar delar av sådant de inte håller med om för att ge intrycket av att ge en legitim vederläggning, sedan följt av ett svar så lågt som OH3 eller till och med OH0.

OH6. Vederläggning av huvudpoängen

Kraften i vederläggningen beror på vad du vederlägger. Den mest kraftfulla formen av oenighet är att vederlägga någons huvudpoäng.

Även på en nivå så hög som OH5 kan vi ibland möta avsiktlig oärlighet, som när någon plockar fram små poänger av en argumentation och vederlägger dem. Ibland är andan detta görs i, mer av en sofistikerad form av ad hominem än faktisk vederläggning. Till exempel, att korrigera någons grammatik, eller kasta sig över mindre misstag i namn eller siffror. Om inte den motsatta uppfattningen faktiskt bygger på sådana saker, är enda syftet i korrigerandet att misskreditera sin motpart.

För att verkligen vederlägga något krävs att man vederlägger dess huvudpoäng, eller åtminstone en av dem. Och det innebär att man explicit måste ge sig hän åt huvudpoängen. Så en verkligt verkningsfull vederläggning skulle se ut så här:

Författarens huvudpoäng verkar vara x. Eftersom han skriver:

Men detta är fel av följande skäl…

Citatet du lyfter fram som felaktigt behöver inte vara det faktiska argumentet för författarens huvudpoäng. Det är nog för att vederlägga något det bygger på.

Vad detta betyder

Nu har vi ett sätt att klassificera olika former av oenighet. Men vad är det bra för? Vad oenighets hierarkin inte ger oss är ett sätt att hitta en vinnare. OH nivåer beskriver bara formen för ett påstående, inte om det är sant. Ett OH6 svar skulle fortfarande kunna vara helt felaktigt.

Medan OH nivåer inte sätter en lägre gräns för hur övertygande ett svar är, så sätter de en övre gräns. Ett OH6 svar kanske inte är övertygande, men ett OH2 eller lägre svar är aldrig övertygande.

Det mest uppenbara övertaget klassificeringen av oenighetens former är att det kan hjälpa människor att väga vad de läser. Det hjälper dem speciellt mot intellektuellt ohederliga argument. En vältalig talare eller författare kan ge intrycket av att fullständigt utplåna sin opponent endast genom att använda kraftfulla ord. Faktum är att det nog är den definierande kvalitén hos en demagogi. Genom att ge namn på olika former av oenighet, ger vi kritiska läsare en nål för att spränga sådana ballonger.

Sådana etiketter hjälper författare också. Den mesta intellektuella ohederligheten är oavsiktlig. Någon som argumenterar tonläget i något han inte håller med om kanske tror att han verkligen säger något. Att zooma ut och se sin nuvarande position på oenighets hierarkin kanske inspirerar honom att försöka höja sig till motargument eller vederläggning.

Men den största nyttan av att vara oeniga väl är inte bara att det kommer göra konversationer bättre, det kommer göra människorna som har dem lyckligare. Om du studerar konversationer, kommer du finna att det är betydligt fler elakheter nere på OH1 än uppe på OH6. Du måste inte vara elak när du har en poäng att driva hem. Faktum är, att du inte vill det. Om du verkligen har något att säga, är elakhet bara ivägen.

Om människor blir mindre elaka genom att höja sig på oenighets hierarking, kommer det göra de flesta av oss lyckligare. De flesta människorna gillar egentligen inte att vara elaka; de är det för att de inte kan hjälpa det.

Tack till Trevor Blackwel och Jessica Livingston för att de läste utkast till detta.

Mars 2008, Paul Graham

//

Och tack till Mattias Thurfjell och Christoffer Skogholt för att de läste utkast till min översättning av detta.

December 2011, David Silverkors – david@silverkors.net

Länkar

• Clayton M. Christensens tal om hur man mäter livet
• Forbes: De tio lyckligaste jobben
• En adventsbön
• Expert nog-manifestet
• Gjort-kultens manifest
• Deliberate practice strategy
• Holstee manifestet

Länkar utifrån samtalet

• Här finns bilden som visar motsvarande smartphones 2007, när iPhone kom.
• Franciskus av Assisi

Länkar

• Mattias länk om mobiltelefoner
• Wil Shipley om startups
• Genericized trademark
• Critical Path

Nyhetslänkar

• Video: Be Here Now
• The Quiet Place
• If you’re busy, you’re doing something wrong

Mobiler David ägt:

• Ericsson 628
• Nokia 3210
• Ericsson T66
• Sony Ericsson T610
• Nokia 6280
• Apple iPhone 3G
• Apple iPhone 4

Mobiler Mattias ägt:

• Motorola MicroTac 5200
• Ericsson a2618s (fast svart) (Fast svart)
• Ericsson R380
• Sony Ericsson T610
• Sony Ericsson K610i
• Apple iPhone 3G
• Apple iPhone 4S

Länkar:

• The Talk Show – en 5by5-podsändning utan jingel
• Back to Work – en 5by5-podsändning med jingel

Länkar:

• Steve Jobs vägrade länge behandling
• Steve Jobs biografin

Länkar om UGL:

• Försvarshögskolan
• Wikipedia
• Google videosök på Susan Wheelan
• Wheelans IMGD-modell (sammanfattning)
• Johari fönster (Wikipedia)

Länkar:

• Håkan Juholt och bostadspengarna
• Religion och offentlighet – Religion Is Like A Penis
• Debattartikeln om att se över ritualerna i Svenska kyrkan.

Länkar:

• iPhone 4S
• Samsung och Google senarelägger mobillansering på grund av Steves död
• Vad är ludditer?
• Daniel Sjölin om Tranströmer
• Steve Jobs på WikiQuote
• Umberto Eco om Mac/Catholic vs PC/Protestant
• Mike Anderson om Steve Jobs
• Macintosh Folklore

”X har dött.” Så brukar jag ofta inleda mina tal i samband med begravningar. Döden är svår att greppa och gå med på, men det måste nämnas: ”X har dött”. Döden är en sådan där sak som vi ogärna pratar om, och ofta är den omgivning och sinnesstämning vi befinner oss i när vi tar emot ett dödsbesked något som etsar sig fast. Jag satt vid frukostbordet med min fru och två morgonöveraktiva barn. Jag hade en kopp kaffe i vänsterhanden och min iPhone i högerhanden när jag i Tweetbot läste:

There may be no greater tribute to Steve’s success than the fact that much of the world learned of his passing on a device he invented.3

Det tog ett tag innan jag greppade det och gick med på att det kunde vara sant. Steve låg på sin dödsbädd när iPhone 4S lanserades.

Sedan Apple och Steves familj gett dödsbeskedet har många onlinepublikationer bytt ut sina framsidor mot Jobs-tributes eller på andra sätt uppmärksammat Steves död. De som skriver dödsrunor eller liknande ställer sig ofta frågan hur de kan sörja någon så mycket som de aldrig träffat eller egentligen kände. Jag känner likadant. Jag sörjer.

Många som både kände Steve bättre än många och kan skriva bättre än jag har skrivit om Steve. Till exempel Walt Mossberg, Brett McCracken och David Pogue.

En risk som alltid finns när man talar om någon som dött är att man målar en osann, idealiserad bild. Steve Jobs framstår nästan som Kristus själv i en del texter som publiceras idag. Det är kanske förståeligt i en kultur som längtar efter frälsare. Även om vi tar hänsyn till denna risk är det svårt att överskatta vilken påverkan Steve Jobs har haft sedan han med Steve Wozniak grundade Apple i ett garage 1976.

Det handlar inte bara om teknologi, utan om den nyfikenhet och det tänkande som ligger bakom dem. Det är det Steve lämnar efter sig, inte framförallt prylar. Därför är det inte genom att köpa mer saker som vi bäst hedrar Steves minne, utan genom att fundera ut hur vi bäst använder de prylar Steve var med och skapade för att låta både vår egen och andras kreativitet flöda, för våra medmänniskors bästa (och Guds ära, om ni så vill.) Med andra ord: det är inte bara med Apples produkter man kan förändra den värld vi lever i till en bättre plats, men den hållning som ligger bakom hjälper. Nedan finner du två videos. Den första är texten till Think Different-reklamen från slutet av 90-talet, läst av Steve. Den andra är Steves tal till Stanford Universitys avgångsstudenter 2005. Lyssna och begrunda.

The Crazy Ones

Here’s to the crazy ones. The misfits. The rebels. The troublemakers. The round pegs in the square holes.
The ones who see things differently. They’re not fond of rules. And they have no respect for the status quo. You can quote them, disagree with them, glorify or vilify them.
About the only thing you can’t do is ignore them. Because they change things. They invent. They imagine. They heal. They explore. They create. They inspire. They push the human race forward. Maybe they have to be crazy.
How else can you stare at an empty canvas and see a work of art? Or sit in silence and hear a song that’s never been written? Or gaze at a red planet and see a laboratory on wheels?
We make tools for these kinds of people.
While some see them as the crazy ones, we see genius. Because the people who are crazy enough to think they can change the world, are the ones who do.

Watch this video on YouTube.

Three Stories

Remembering that I’ll be dead soon is the most important tool I’ve ever encountered to help me make the big choices in life. Because almost everything – all external expectations, all pride, all fear of embarrassment or failure – these things just fall away in the face of death, leaving only what is truly important. Remembering that you are going to die is the best way I know to avoid the trap of thinking you have something to lose. You are already naked. There is no reason not to follow your heart.

Watch this video on YouTube.

Talens fråga till oss: är du en naken galning som vågar följa sitt hjärta? Jag hoppas åtminstone att jag är på väg mot den galenskapen och friheten.

Vila i frid, Steve!

1. Trodde jag då.
2. Jag har bytt batteri i den en gång och använder den fortfarande.
3. Barack Obama

Att läsa:

• Getting Things Done
• Marco Arment om iPad-marknad

Appar:

• Things
• OmniFocus
• Wunderlist
• Sublime Text
• Sublime Text 2
• Plaintext
• Nebulous Notes
• Byword (som Mattias kallade för Byline i programmet)
• Dropbox
• Elements
• Espresso
• Textmate
• Notational Velocity
• Nvalt
• Simplenote

Kontroll över ”nu” och perspektiv på ”sen”

De två koncept som bäst sammanfattar GTD är Kontroll och Perspektiv. De är tillsammans det som GTD syftar till. Det förra handlar om att kunna hantera det vi behöver göra nu och det senare om att kunna både se längre än det omedelbart överhängande och planera för den tid som ligger framför. Har vi både Kontroll och Perspektiv behöver vi inte bara hoppas att det vi gör nu är rätt sak att göra, utan kan lita på att det är det. Du kanske förstår det utan att jag behöver säga det: jag litar inte alltid på att det jag gör är det jag ska göra. Fråga min fru. Hon har bättre kontroll på mycket av vårt gemensamma än vad jag har. Vill du, som jag, komma bort från att behöva lita på att andra har koll på vad som borde (eller måste) hända? Följ med och se!1 Långversionen följer ”after the break”.

Svårt att hålla isär arbete och fritid? Inga problem!

En grundläggande princip i GTD är att det inte finns någon egentlig skillnad på ”arbete” och ”fritid”, de råkar bara vara olika delar av ditt liv. Både titeln och undertiteln på David Allens senaste bok, Making It All Work, återspeglar denna tanke. Titeln kan ju översättas både ”Att få allt att fungera” och ”Att göra allt till arbete”. Undertiteln är ”Winning at the Game of Work and the Business of Life”. Allen talar om att när man är i ”The Zone”2, spelar det ingen roll vilken spelplan i ditt liv du tror dig vara på. Du bara gör.

Tid + uppmärsamhet / stoff = 501

På många sätt handlar GTD om att förhandla med sig själv om vad man lägger sin tid och uppmärksamhet på. Problemet är att den tid och uppmärksamhet du förfogar över har en mängd som inte på långa vägar motsvarar allt det du kan välja att rikta dem mot. Du kan inte lägga mer tid och uppmärksamhet till en dag, bara välja mot vad du riktar dem. Joel Spolsky, en amerikansk mjukvaruutvecklare, har en bild från sin värld som är klart applicerbar i detta sammanhang:3

The amount of available time and effort are represented by a box. Every task you add to the box is a block – can be big or small, but every block you add takes up room, even if it’s a “crap block”. Ultimately you want to make sure you don’t put “stupid blocks in the box, otherwise you have to worry about getting it out”.

Din låda blir full fortare än du tror. Lägger du ”crap blocks” i din låda innebär det att grymma grejer i ditt liv som skulle kunna bli verklighet inte blir det. Kanske är det OK, det vet ju bara du själv.4 Kanske är det du lägger ner din tid och uppmärksamhet på något som för dig framåt som människa, för dig närmre dina mål och så vidare. Kanske det innebär att du går miste om något oerhört värdefullt. Vad vet jag? Hursomhelst finns anledning att fundera över vad du just nu har råd att lägga tid och uppmärksamhet på. Har du till exempel råd att spela datorspel när blöjhinken är full, dina barn vill läsa saga, disken behöver tas hand om, tvätten numera ligger mer på golvet än i (och på!) tvättkorgen? Givetvis har vi alla olika toleransnivåer för sådant där hushållsligt, men det finns ju saker som inte bryr sig om vilken toleransnivå du tycker att du har – till exempel påfyllning av kylvätska i bilen eller räkningar som måste betalas. Hur mycket är din tid och uppmärksamhet värda? Hur lätt är det att få din tid och uppmärksamhet alldeles gratis? Hur mycket tid och uppmärksamhet har du råd att lägga på sådant som inte för dig framåt som människa, eller det du har ansvar för?

Information overload? Eh, no.

Det brukar talas om att många idag lider av informationsstress. Allen talar om att det inte är information i sig som är problemet, utan den potentiella meningen för oss som är problemet. Det är ju inte orden i ett e-postmeddelande från din chef som är ditt problem, utan vad det potentiellt kan betyda för den tid och uppmärksamhet du har. Innan du vet vad meddelandet har för mening (vad det betyder) kan din hjärna inte släppa det. Så är det med allt vi möter. Reklam för produkter du skulle kunna köpa. Intressanta tidningsartiklar om ställen du skulle kunna resa till. Jobberbjudanden du skulle kunna säga ”ja” till. Rum du skulle kunna städa. Du fattar. Du måste ta ställning för att kunna släppa det, och då måste du veta vad det betyder.

I’m gonna give you an offer you can’t refuse

Allt det där vi skulle kunna göra är erbjudanden till oss. Vi väljer själva och det finns tre sätt att förhålla sig till dessa erbjudanden. För det första kan du helt enkelt låta bli att svara på erbjudandet. Det fungerar av uppenbara skäl inte om du vill försöka leva ett liv som innehåller någon form av ansvarstagande. Ett andra sätt skulle kunna vara att tacka ”ja” till alla erbjudanden. Problemet är att du fortfarande inte har oändligt med tid och uppmärksamhet. Den tredje vägen är att lära dig se erbjudanden i ett större Perspektiv, så att du kan se om det är ett ”crap block” eller inte. Har erbjudandet en plats i ditt liv? Om jag tackar ”ja”, vad måste jag göra för att bibehålla min Kontroll? Det handlar om att väga möjligheter mot varandra. För att kunna göra det måste du komma ihåg alla möjligheter du har. David Allen formulerar det så här:

You can only feel good about what you are not doing, when you know what you are not doing.

Allt det du på ett eller annat sätt säger ”ja” till konkurrerar med varandra om din tid och uppmärksamhet, men det är du som måste ta beslut om vad som är rätt möjlighet att sätta i verket och vad som måste vänta. Som tur är, finns de där koncepten Kontroll och Perspektiv som kan hjälpa dig att ta rätt beslut om vad som är rätt beslut i rätt tid.

Men det är en annan artikel, en annan möjlighet att sätta i verket. En annan kväll.

1. Som Jesus skulle säga. (Joh 1:39)
2. När du instinktivt vet vad du ska göra just nu, och gör det. Det vill säga, när du har både Kontroll och Perspektiv – då är ju alla områden i ditt liv vägda mot varandra och du gör det som är mest lämpligt.
3. Merlin Mann använder sig av denna bild i föredraget Time & Attention.
4. Kanske du vet det, kanske inte!

Shawn Blanc har en serie inlägg som går under benämningen Sweet Mac Setups; inlägg där någon får visa vilka verktyg de använder, samt svara på frågorna om varför de har valt just de verktygen och hur verktygen hjälper dem att få sitt jobb gjort. Det är en trevlig inläggsserie, stundvis otroooligt nördig, men ger också tips om hur man själv kan förbättra sitt arbetsflöde och sin arbetsplats.

Är det en typ av inlägg som skulle kunna vara intressant för dig som läsare? Hör av dig genom att klicka på Reagera-länken nedan eller på fliken till höger. Du kan även följa och kontakta oss på Twitter eller Facebook.

✚

1. Andy Ihnatko bloggar också på Chicago Sun-Times.

Personer:

• David Allen
• Merlin Mann
• Stephen Covey

Appar:

• Daily Deeds
• Hazel
• Instacast

Annat:

• Hipster PDA
• Mac Power Users

I’m learning how much it pays to listen whenever you hear yourself mentally whining.

First off, even when it’s yourself, nobody likes a whiner. So it’s worthwhile to be mindful about the extent to which your internal monologue is becoming personally insufferable. As with B.O. and a lack of flossing, the chances are good that others have already noticed things about you before you have, so — you know — congratulations on making it to the party.

But, second, and perhaps more importantly, that whining should be telling you something. Whining is the white blue smoke in your tailpipe that lets you know you’re burning mental oil. It means you’re unconsciously devoting cycles to something that you can’t, won’t, or shouldn’t be spending time thinking about. Otherwise, why would it be bothering you, right? You’d be either extricated or done with it.

Once you pinpoint where that whine’s coming from, that’s the perfect opportunity to decide what the hell the hang-up is. Because if it’s worth whining and fussing about, it’s worth deciding what obstacle (obstruction?) in either the Real World or your own mind is keeping something from happening.

Är du inte intresserad av att fundera över hur du kan släppa loss din egen kreativitet (och produktivitet) ska du inte besöka Merlin Manns hemsida.

✚

1. 43 Folders: ”Whining, Blue Smoke & the Mechanics of Getting Unstuck”

Nu är vi tillbaka – David, Christoffer och Mattias. Nu är vi Teoknologi. Det här är vad vi tänker:

Världen innehåller enorma möjligheter för de flesta av oss. Men i möjligheterna ligger en dubbelhet. Hur vi hanterar friheten att själva råda över vår tid och uppmärksamhet avgör vilka vi är. Kanske är det mer tydligt än någonsin i vår tid? Teoknologi vill vara ett samtal kring frågor i skärningspunkten mellan möjligheterna och verkligheten; ärligt, öppet och roligt. Eftersom vi är både teologer och nördar är det naturligt att samtalet ofta tar sin utgångspunkt både i kyrkans värld och prylarnas.

Det är rätt passande, i sammanhanget. Vi hade stora möjligheter att låta det vi brann för bli något stort. Verkligheten blev något helt annat. Ett misslyckande? Kanske.

Men om det inte skett, skulle inte Teoknologi vara här. Det finns ett apokryft2 Jesusord som lyder någonting i stil med det här:

Res dig upp, om och om igen. Ty, där du blir funnen får du också din plats.

Vår plats – vår entusiasm och vår vilja – är inte att gräma oss över att det vi ville och hoppades på inte blev. Vi har ställt oss upp, och vi har börjat gå igen. Vår förhoppning är att också du vill vara med när vi utforskar vad Teoknologi ska bli.

1. Projektet, alltså. Inte Kyrkans framtid.
2. Apokryft som i att det inte finns med i något av våra fyra kanoniserade evangelier. Detta specifika apokryfa Jesusord användes dock av ökenfäderna.