<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><rss xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:blogger="http://schemas.google.com/blogger/2008" xmlns:gd="http://schemas.google.com/g/2005" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:openSearch="http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/" xmlns:thr="http://purl.org/syndication/thread/1.0" version="2.0"><channel><atom:id>tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883</atom:id><lastBuildDate>Mon, 07 Oct 2024 05:00:02 +0000</lastBuildDate><category>malaysia ah vanleng tuahsia tuniciang</category><title>TEUTETANGKO</title><description>Kal sim thu that ki zak tuah na </description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/</link><managingEditor>noreply@blogger.com (TEUTETANGKO)</managingEditor><generator>Blogger</generator><openSearch:totalResults>130</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>25</openSearch:itemsPerPage><language>en-us</language><itunes:explicit>yes</itunes:explicit><copyright>Khat leh khat ki thu tuak aa theih na te leh zolai khan toh na ding gim na hi.</copyright><itunes:image href="http://feeds.feedburner.com/teutetangko"/><itunes:keywords>Kawl,gam,thu,Lei,tung,thu,thang,tuam,tuam</itunes:keywords><itunes:summary>www.tangkoteute.blogspot.com</itunes:summary><itunes:subtitle>teutetangko </itunes:subtitle><itunes:category text="Sports &amp; Recreation"><itunes:category text="Amateur"/></itunes:category><itunes:author>{TEUTETANGKO}</itunes:author><itunes:owner><itunes:email>teutetangko00@gmail.com</itunes:email><itunes:name>{TEUTETANGKO}</itunes:name></itunes:owner><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-9011372905665780767</guid><pubDate>Wed, 08 Jul 2020 07:57:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.081-07:00</atom:updated><title>lwitung bup aphingam gulpi samnei</title><description>&lt;div&gt;LEITUNGBUP A PHIN NGAM GULPISAMNEI&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Himalaya mualkuam pan kipan zang gam tuikulhte leh nitumna lam gamte akipan leitungbup ah nidang bang loin Gulpisamnei (China kumpi) pen hong kilaksak mahmah ta hi. &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kinialna leh kitelkhialhna tampi a piangsak Hong Kong tawh kisai gakcipna thukhun zong nitumna gam leh gam tampite deih loh kawmkal ah leitung ah lau nei kei ung, cih a lahna dingun kipsak teitei uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hun khat lai-in thanem ta leh tu-in bel leitungah lau nei nawn kei ung, a cihna un kuamah tawh kimaingap leh kizahtakna tawh kiho hiathiat ding khawng thusim se lo lel uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;US President Donald Trump in a lawmhoih gam tampite tawh kizopna sangin America First thu bulphuh in a kalsuanna leh China tawh sumbawlna gal – trade war hong pankhia ahih manin zong Gulpisamnei hehna khangsak hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;London khuapi a om China Institute at the School of Oriental and African Studies a Director a sem Steve Tsang genna ah, “China adingin ka tungah ni bek om ta hi, cih hun tung ta hi,” ci hi. China President Xi in namsau a pai panin dokkhia ta, ci hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gam 3 gamgi kizawng khawm Himalaya gam mualkuam ah India galkap 20 val a sihna thu zong China gulpisamnei hong laang mahmah ta, cihna hi. Nuclear galvan nei tuaktuak gam lianpi nihte hi bangin kitelkhial semsem uh ahi hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;South China Sea kici tuipi tung tengah tuipi nei gam dangte kuamah awlmawh leh zahtak bawl se loin tui galkapte a ut bangin gamta uh a, tuikulhte amau ut bangin zang lel uh hi. Vietnam leh Taiwan te in ko gam hi, a cihna tuipi maitang tengah zong ka pa inn hi, a ci bang keekin Gulpisamnei pen vak hialhial lel hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;USA Pentagon phualpi in zong hih South China Sea kim tengah Gulpisamnei a ut bang a a gamtat ngam lohna dingin ka Muvanlaite uh kikhah beh ding hi, ci-in Vietnam leh Taiwan a panpihna gen hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Japan te neihsa tuipi tungah zong China galvanleng bomb puate leng zialzial mawk ahih manin Japan kumpi lungkim het lo hi. Tua kawmkal mah ah Gulpisamnei pen nitumna gamte tawh palai kihona lem lo semsem, thudon lo semsem hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Coronavirus hangin leitung gambup leh China kumpi kiho ding tam semsem hi mah ta leh China in thupi ngaihsut hiau lo lel a, Australia leh nitumna gam lamte bel virus tawh kisikhop tekin buai kheukho tek uh hi. Australia in USA pulaksa om bangin virus tawh kisai-in China gamah leitung in kantelna bawl ding hoih hi, ci-in thukimpih hi. Tua kawmkal ah China in Australia tungah sumbawlna tawh kisai gakcipna pawlkhat nei sawnsawn hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Canada kumpi in Vancouver khuapi ah Huawei Company makaipinu a mat zawh kum khat khit ciangin China kumpi in Canada gam mi 2 te tungah thukansim, ci-in thu bawl hi. Canada tungah phulakna dan khat hong suak hi. University of Vienna a Lecturer khat Ling Li genna ah nitumna gamte in Covid-19 a siklelh mahmah uh pen China Gulpisamnei in nuamtak sa mahmah hi, ci hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Hi bang a leitungbup virus tawh kisikhop in a buai mahmahna in Gulpisamnei adingin thathak tampi ngahsak hi, ci hi. Tua hangin Gulpisamnei pen munciteng ah lau nei loin kilalsak mahmah hi, ci hi. Ama gamsung mite tung mahmah ah hi ta leh leitung gamdangte tungah human rights tawh kisai-in kilawmlo nasep thupalsat tampi nei ta leh phamawh sa se lo lel hi, ci hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Leitungbup gamte in a lunghihmawhna uh pulak zel mah leh zong, “No tawh kisai kei ei,” cih sanin thusim se lo hi. Hong Kong buaina vai ah Britain kumpi in Hong Kong te million 2 peuhmah gammi suaksak pah ding, gambel in sang ding, a cih khit ciangin Gulpisamnei in mitsan lela sa in “Kidawm in maw…” ci-in vauna pia hi. &amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;UN Human Rights Council ah nitumna lam gam 27 te in a mawhpaih laitakin a dang gam 50 valte in China mawhsak lo hi, ci-in angtang kisa mahmah hi. A beisa kumin zong Xinjiang region huam a om Muslim te tungah China gamtatzia leitung gam 22 in a mawhsak laitakin a dang gam 37 te in China in terrorist te a dona ah khial lo hi, ci ahih manin Gulpisamnei kiphatsakna khangsak mahmah hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Hi bang teng tawh Gulpisamnei pen Himalaya mualdawn pan leitaw lam tuikulhte bek hi loin leitungbup mun khempeuh ah kilalsak khe mahmah ta ci hi.&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;…………………………….&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;AFP NEWS a suak, “China Takes On More Conflicts Around The World,” kici panin Zolai tawh Tedim Post Media Group te in hong letkhiat uh hi.&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;br&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;Photo : Anti-Empire.com&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/lwitung-bup-aphingam-gulpi-samnei.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-9023948364363644657</guid><pubDate>Mon, 06 Jul 2020 13:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.173-07:00</atom:updated><title>ZCD deem ding BuMu dal khan mang</title><description>&lt;div&gt;ZCD pan MP demding min ap&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bo Major Dal Khan Mang in Zomi te a ding in na sem nuam ka hih man in MP kidem ding te lak ah min ap hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Amasa in Vice President Van Thio pen Galkap Bo lui 1 ahihna tawh Vice President akipia ahihi, tua hih man in Major Dal Khan Mang zong pen MP dem dingte lak ah koih zo leng Zomi te mailam lam lam etna om hi, Major &amp;nbsp;Dal Khan Mang pen "Tatyinmu" zong sem ngei in Chin State ah Siipin lam ah Assistant Director a sem ngei 1 ahihi thu nuam in migi aa thu man mahmah 1 ahihi. Galkap a sep lai in Galkap mang ten Buddah biakna ah pai in tua hi leh Colonel dong ngah ding hi teh a cih hang in Thu man in Pasian bek um ing a ci Major pa hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;Aman MP ong ngah leh NLD in Van Thio pan mun apiak bang in zong ong piak sak kha thei ding hi State Minister te ahi zong apu te Galkap ten zong State Ministers piak theihna mun te ah zong ong piak sak kha thei ding in ka um mawh hi.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/zcd-deem-ding-bumu-dal-khan-mang.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-108772993479112414</guid><pubDate>Mon, 06 Jul 2020 13:51:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.225-07:00</atom:updated><title>BUMU DAL KHAN MANG ZCD AH DEEM DING</title><description>&lt;div&gt;ZCD pan MP demding min ap&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bo Major Dal Khan Mang in Zomi te a ding in na sem nuam ka hih man in MP kidem ding te lak ah min ap hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Amasa in Vice President Van Thio pen Galkap Bo lui 1 ahihna tawh Vice President akipia ahihi, tua hih man in Major Dal Khan Mang zong pen MP dem dingte lak ah koih zo leng Zomi te mailam lam lam etna om hi, Major&amp;nbsp; Dal Khan Mang pen "Tatyinmu" zong sem ngei in Chin State ah Siipin lam ah Assistant Director a sem ngei 1 ahihi thu nuam in migi aa thu man mahmah 1 ahihi. Galkap a sep lai in Galkap mang ten Buddah biakna ah pai in tua hi leh Colonel dong ngah ding hi teh a cih hang in Thu man in Pasian bek um ing a ci Major pa hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;ul style="text-align: left;"&gt;&lt;li&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;Aman MP ong ngah leh NLD in Van Thio pan mun apiak bang in zong ong piak sak kha thei ding hi State Minister te ahi zong apu te Galkap ten zong State Ministers piak theihna mun te ah zong ong piak sak kha thei ding in ka um mawh hi.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggbbSZAzNDoiD7N0LmzUI4ufOJWy0Qkbp9lxEgNiyx3Dh8XAaQT3S0SG-ASteuZ5wdvUQvufeeR7G5ICxJH3nQaxHgJNv5-GaodQBAnFpczVs7MY0yf7xzFcf1Ea6jYiPXHbcEQf1qsfG5/s832/FB_IMG_1594043148615.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;&lt;img border="0" data-original-height="832" data-original-width="640" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggbbSZAzNDoiD7N0LmzUI4ufOJWy0Qkbp9lxEgNiyx3Dh8XAaQT3S0SG-ASteuZ5wdvUQvufeeR7G5ICxJH3nQaxHgJNv5-GaodQBAnFpczVs7MY0yf7xzFcf1Ea6jYiPXHbcEQf1qsfG5/s320/FB_IMG_1594043148615.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/bumu-dal-khan-mang-zcd-ah-deem-ding.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggbbSZAzNDoiD7N0LmzUI4ufOJWy0Qkbp9lxEgNiyx3Dh8XAaQT3S0SG-ASteuZ5wdvUQvufeeR7G5ICxJH3nQaxHgJNv5-GaodQBAnFpczVs7MY0yf7xzFcf1Ea6jYiPXHbcEQf1qsfG5/s72-c/FB_IMG_1594043148615.jpg" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-6052198767434722535</guid><pubDate>Mon, 06 Jul 2020 13:45:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.313-07:00</atom:updated><title>2020 Election leh ZCD vai</title><description>&lt;div&gt;2020 Election leh ZCD vai&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****************&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZCD makai pi&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Pu Cin Sian Thang in Akoko uh NLD Makai DASSK kiang atek avuai &amp;nbsp;pau lam in DC ngetnalai.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sial in siksik leh neknek thuah!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Chin State ah NLD vs CNLD ki demsawm mahmah a, eilam ah NLD leh ZCD ki demsawm mahmahcih ding hi. Tua aih ciang NLD a zawh na mun MP sungpan CM,etc.,cih te kituak om leh ngah ziau thei ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tedim ah ZCD bel 2015 kumlai NLD in ah awthang man uhhiin, 2020 ah dem keizaw le uh ahunbei sumbei tampi phatuam ding uhhi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tonzang ah ZCD pen Pu Paulun losiah ,Pi CNM leh Pu KKT in zong amau munciat ah ngahzo nawnlo thei ding uhhi. Pu TKM mun bel ZCD te kipan vetkei le uh , metzawmahmah ding uhhi.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/2020-election-leh-zcd-vai.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-4640268689885679900</guid><pubDate>Mon, 06 Jul 2020 13:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.348-07:00</atom:updated><title>Geo-Political # Boundery News</title><description>&lt;div&gt;Geo-Political # Boundery News&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;KUM 50 VAL SAGAING DIVISION AH LUTKHIN ZOGAM ( TONZANG TOWNSHIP) AH KOIHKIK DING KHUATE .&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;21-10-2019 Monday&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tonzang Township ; Zolen Hausa pa Hang Suan Kham in Zolenkhua kum 2011 in hongsat ciang in Sagaing Division leh Chin State gamgi buaina hong pan hi. Zolen khua pen Sawbwa khua gei ah om ahihman in, &amp;nbsp;Sawbwa khua makai pawl khat leh Huannei pawlkhat tawh buaina piang uh &amp;nbsp;hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Khua pawlkhat kum 50 val khin; Pawl khat kum 50 sawt nailo thei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zolen Hausa pa 20-10-2019 Sunday in a inn ah hawh in interview kabawl khit hihthu konggelh a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kum 2013 pan 2019 kal Hausapa Hang Suan Kham in alutangpia in Zogam leitang leh gam gi a itman in Sawbwa khua Hausa lam pawl khat ; Kalay District GA Dept lam hekna leh hatang suang tawh denkhiatna natuak khit hi. MPF Palikte matsawm zel nong tuak; thah ding kivau hi. Aman zong thahding in mi vauveve hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Pu Hau Khen Kham Chin State Parliament Chairman in Zogam leitang tel in khuathak asat uh hang in ; hih gamgi vai USDP Kumpi hun ( 2010-2015) sung siangzolo in; kuamah in huhngamlo uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kum 2015 -2020 NLD Kumpi kah leh ZCD lam hong kahtoh tawh kitawn to hi. Chin State Forest Minister Pu Mang Hen Dal in Zogam gi kepbitna ding hongvei in Hausa Pu Hang suan Kham lunggulhna huh hi. Amatung ah Topa in thupha hongpiaksakta hen..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gamgi khenna Kum 1938 Map kizang hi. Gamlim leh Data dang te ah sum zatding in gamdang pan sum &amp;nbsp;Kyats.600; 000/- hong huh uh hi. &amp;nbsp;Singapore a om Maj.S.Khup Cin Pau (Engineer ) ; Pu Pau Za Mung ( Civil Engineer), Australia Dr.J.Suan Khan Dong te in teng 2(MMK- Ks.200000/- &amp;nbsp;tek sik uha ; Pu Lian Tuang (CNRWG) &amp;nbsp;tung ah pia uh hi. GSMang tung ah zong lungdamna ka pulak hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;October 7; 2019 in Khampat Khua ah Union Minister &amp;nbsp;; Chin State Miniser Pu Mang Hen Dal leh midang ; Sagaing Division Forest Minister Pu Kam Za Mung &amp;nbsp;leh Tonzang lam Minister leh Head of Dept te leh mipi thukim uh in anuaia khuate Zogam ah koih kik ding thukim uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Zarzazu ( Zarkgyoke ) Zato pi geipan Zogam kah to in Sebawk khua &amp;nbsp;gam tawh kigamgi hi. Akhang Lam Asia High Way ( Tamu lampi ) ah pai suk suak Lamlianpi &amp;nbsp;kantan; &amp;nbsp;leng lam ah pai &amp;nbsp;..Hih khua inn 100 val Zogam sung huamkha in gen uh ..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Yanmyo Aung khua( Sawbwa khuacgei )&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Sawbwa khua&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Kuanglian&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5.Tuikhal&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6.Buangkung&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;7.Nankateih khua&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*Yanmyo Aung pan Nankateih khua Asia Highway Kalay to Tamu Lampi dung om khuate&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;8.Singgial zang khua tung huam kha hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;* Zarzu khua leh Singgial zang Tahan ; Pyidawtha - Zarzu Lamlianpi tung om *&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*** Tedim Township gamgi tuasunga tengte apau omnailo a; buaina omnailo kitheilo hi. KhaiKam pan Santaih kal gamgi etding om ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Canan lei Khampat khuageia lui dunga; Chin Hills Suang kiphuhna gamgi suang pan Zogam kahto Mualtung ah gamgi om; &amp;nbsp;Singpial khua gam leh Sagaing Division gamgi a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mailam Mapankhop Laiding Thute&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gamgi suang phuh 20 val kipukkhina ; tuate bawlphatkik hun ah tawm buaina omthei lai in upmawh om hi.cin Zolen Hausa Pu Hang suan Kham in gen hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Atunga min kigelh te bang ah midangtung zong kei mimal in lungdam ka ko hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;For Zomi Times News&lt;/div&gt;&lt;div&gt;KHAM LAM TUANG&lt;/div&gt;&lt;div&gt;KALAYMYO&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*********************&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZOGAM GI SUANG PHUH LEH GAMGI PUAHPHA &amp;nbsp;DING&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****Sept 8; ZOGAM GAMGI VAI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sept 9; 2019&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;( CHIN HILLS REGULATION ACT 1896&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; ZOGAM GAMGI LEH LEITANG &amp;nbsp;TUHUN IN KAWLTE - BURMA GAM SUNG AH TAMPI LUTTA HI.. GAMGI KICIAN ZAW IN ETPHAT KIK DING NGAIH SUN IN SEM NAILO UH HI..)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;၁၉၃၈ ခုနှစ်မှာ ဖလမ်းမြို့နယ် ပါမွန်ချောင်းကနေ တွန်းဇံထိ နယ်နမိတ်ကျောက်တိုင် ၂၁ တိုင်စိုက်ခဲ့ကြပြီး ယင်းကျောက်တိုင်တွေ အခုပြန်လည်ဖော်ထုတ်ကြမယ် (Credit. Zalen Info October 7; 2019 ) CHIN STATE AND BURMA MAINLAND ( SAGAING DIVISION ) BOUNDERY &amp;nbsp;#ရှင်းပါမည်&lt;/div&gt;&lt;div&gt;သမိုင်းပညာရှင် ဒေါက်တာသန်းထွန်းက မအအောင်လို့ သမိုင်းသင်တယ်လို့ပြောခဲ့ပါတယ်။ အဲ့တော့ သမိုင်းမသင်၊ သမိုင်းမသိတဲ့လူအများကြားမှာ အမှန်ဖျောက်ပြီး အမှားဇာတ်သွင်း၊ အမှားကြာတော့ အမှန်ထင်ပြီး မျိုးဆက်သစ်များခေတ်မှာ စိတ်ကြီးထင် လေကြီးဟပ်အ မိုက်ဇာတ်ကနေမိမှာမို့ ဝင်ပါရသည်။&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ယခုချင်းပြည်နယ်နှင့် စစ်ကိုင်းတိုင်း (ယခင်ချင်း စော်ဘွားနယ်နှင့် ရှမ်းစော်ဘွားနယ်မြေ ထိုမှကိုလိုနီခေတ် ချင်တောင်တန်းခရိုင်နှင့် အထက်ချင်းတွင်းခရိုင်) နယ်နိမိတ်သတ်မှတ်ချက်များအား ကမ်းဟောက် နယ်စော်ဘွားကြီးအပိုင်စားရသော1927 ခုနှစ်စာမြေပုံ၊ 1908-09 တွင် Survey ပြုလုပ်ပြီး1933 ခုနှစ်မြေပုံ၊1944 ခုနှစ်မြေပုံ၊ 2000 ခုနှစ်နောက်ပိုင်းမှာရေးဆွဲပြီး &amp;nbsp;အစိုးရများက လက်ရှိအသုံးပြုနေတဲ့ UTM (Universal Transverse Mercator) မြေပုံများ ကိုးကားပြီး ခေတ်အဆက်ဆက် နယ်နိမိတ်ခြားနားမှုများကို စုဆောင်းထားသည်များထဲမှ ထုတ်နုတ်တင်ပြသွားပါမည်။&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ဓာတ်ပုံအချို့အား Credit. Sianpipa &amp;nbsp;2 Feb 2018 ပေးပါသည်။&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(☆☆☆Kawlte in pek 7 ( Kyat 7 ) Ngah ; Myanmar mualtung miten Pek 1 tek ngah...Zomi ten zong pek khat deih uh ..Zogam Zomi mintawh..deih Mualtung miten &amp;nbsp;7 State ; Kawlte bek in 7 Division, &amp;nbsp;of Union of Myanmar )&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;*************&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;******&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;CHIN HILLS -KALAY -KABAW VALLEY BOUNDERY POST ( 1938)&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1938 kum aa kiphut Zogam leh Kale-Kabaw gamgi lahna By Pu Khup Za Langh (PWD)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;___________________&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;September 21/ 2019&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kawlzang dung leh Ukpi hunlai gamgii suangcian anuaia bang hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(*** Pu Khup Za Langh (PWD) hanciamna tawh &amp;nbsp;hih copy kingah hi. Thusim hilo, zuau hilo cihna ahihi. 2019 October 7 Khampat Gamgi Khensat khit Pu Hang Khan Lian in Laidal Copy hong post kik hi.)..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;The boundary Post between Tedim + Tonzang and Kalay + Khampat Townships as per Notification Letter of 19-10-1938 at Rangoon&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Demarcation Post No.29 erected at the foot of the Chin Hills on the bank of Yenge Chaung at the trijunction of Upper Chindwin, Chin Hills and Pakokku District……………. ……………………………………………………………………………………………………...….Boundary Post No 29.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. - thence northwards in the straight line for 1 ½ miles to the Chin path running upto Tintha Chin Village, Marked by .............Boundary Post No 28.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. - thence northwards along the foot of the hills for about 3 ½ miles &amp;nbsp;to the Chin path at the point where &amp;nbsp;it enter the hills, Marked by..............................................................................................................................................................................................................Boundary Post No 27.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. - thence northwards in a straight line for about ½ mile to the point on the rioght bank of Nannkate at the foot of the hills, Marked by…….………...............................................................................................................................................................………………..Boundary Post No 26.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. - thence northwards in a straight line to the junction of the Myaung stream and Nannkate, Marked by .............…………….Boundary Post No. 25.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. - thence northwards along the foot of the hillsfor about 3 miles to a point on the bank of the Myaung Stream, Marked by ..Boundary Post No. 24.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6. - On the right bank thence first in an easterly and then in a northerly direction along the foot of the hills for about 6 miles to the Byitkyikyauk stream at the point where it is joined by the Taungpela Chin path, Marked by………...................................……………………Boundary Post No. 23.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;7. - thence northwards for 4 miles then in an easterly direction for 2 ½ miles and then in a north-westerly direction for 4 miles along the foot of the hills to the left bank of the Panmum stream, Marked by…………………………….............................…………………………...Boundary Post No. 22.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;8. - thence northwards in a straight about 300 yards to the Indin – Falam mule tract to a point of a mile below Panmum PWD-IB, Marked by……………............................................................................................................................................................................……….Boundary Post No. 21.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;9. - thence northwards &amp;nbsp;for about 12 miles along the foot of the hills to the Wazi stream, Marked by ..……………...………….Boundary Post No. 20.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;10. - thence northwards along the foot of the hills for about 3 ½ miles to a point on the right bank of Ze stream, Marked by ..Boundary Post No. 19.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;11. - thence northwards along the foot of the hills about 3 miles to the 9th mile-post on the Kalemyo – Forth White Road, Marked by.............................................................................................................................................................................................................Boundary Post No. 18.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;12. - Northwards in a straight line for about ½ a mile below No.2 (old camp), Marked by ...............................…………………Boundary Post No. 17.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;13. - East-ward along the left bank of Segyi stream for about 2 miles a point at the foot of the spur on trhe Segyi stream, Marked by.............................................................................................................................................................................................................Boundary Post No. 16.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;14. - Northwards along the foot of the hills to a point on the Kan stream, Marked by .......................…………………………….Boundary Post No. 15.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;15. - Northwards along the foot of the hills for about 4 ½ miles to the Palata stream which post erected on the right bank, Marked by.............................................................................................................................................................................................................. Boundary Post No.14&lt;/div&gt;&lt;div&gt;16. - In a noth-westerly direction alomng the foot of the hills for about 2 ½ miles to the head water of Nattaga stream, Marked by………………………………........................................................................................................................................................….Boundary Post No. 13.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;17. - In a north-easterly direction along the foot of the hills for about 2 miles to the head water of the Namuyin stream, Marked by……………………………….....................................................................................................................................................……Boundary Post No. 12.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;18. – In a south-easterly direction along the Namuyin stream for about 4 miles to a point on the left bank of the Nattaga stream, Marked by............................................................................................................................................................................. .…………………..Boundary Poist No. 11.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;19. Northwards along the foot of the hills (known as Mwetaung) for 10 miles to the Chin path at the Pataung Padoda Hill of the right bank of Natmyaung stream, Marked by……. …………………………………………………...…………………………………………Boundary Post No. 10.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;20. - Northwards about 5 miles along the foot of the hills to a point at the head water of the Manlon stream, Marked by…………………………………………….............................................................................................................................………Boundary Post No. 09.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;21. – In a north-easterly direction along the foot of the hills for about 1 ½ miles &amp;nbsp;to a point near the head water of the Chin stream, Marked by…………...........................................................................................................................................................................................Boundary Post No. 08&lt;/div&gt;&lt;div&gt;22. – In a south-easterly direction along the foot of the hills for about 5 ½ mi&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/geo-political-boundery-news.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-5555771834785172939</guid><pubDate>Mon, 06 Jul 2020 13:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.383-07:00</atom:updated><title>I Khua Zeem Ni.</title><description>&lt;div&gt;Guest Editorial...&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I KHUA ZEEM NI II&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;By Rev. Thang Khawm Pau&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ET-KIKNA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Nung lamin I Khua Zeem Ni cih kong gelh a, tua sungah, i khua sunga, billboard (kyaw-nya) te tawh ii inn hoih pipite tungah suang deudau-in, a thak tawh, a lui tawh, a keek bangbang tawh i hi ci koih a, i innte hoihna teng khempeuh tua in hong suksiat sak hi. &amp;nbsp;Tua ahih manin tuate peuhmah siangsak zo leng cih kong gelh hi. &amp;nbsp;Laisim kitawm lai mahmah ahih manin laisuante a lakhia sangin a koih lai teitei tampi i om lai lai hi. &amp;nbsp;Hih laisuante (billboard) suan nading om ahih manin tuate ah suang zaw ni.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;SIGNBOARD TE:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tedim khuapi lamdungah sumbuuk, ansai, niangtuisai, zatuisai, sasai, kipuahnasai, car gates cih a tuamtuam tampi kigual phei ditdet in &amp;nbsp;nopci mahmah hi. &amp;nbsp;Ka et pheiphei ciangin, i minte pen a tam zaw Kawl min le Kawllai tawh i gelh hi. &amp;nbsp;Hoihtak ngaihsun leng i lungsim tawngah Kawl lai, Kawl dan in hong vukcip ahihna kimu thei hi. &amp;nbsp;Zolai nei i hih manin Manglai tawh i sai minte gelh tek le hang muhnop bek tham loin khua mite pilna lamah bangtan i hi hiam cih midangten hong muthei pah ding uh hi. &amp;nbsp;Leitung virus hong veng leh gamdang khualzinte (tourists) tampi hong zin ding uh hi. &amp;nbsp;Tua khualzinte in a sim theih ding uh gilkhial dangtak khat adingin zon nop mahmah pah ding hi. &amp;nbsp;Kawllaimal pen a theilote’ muhna ah ‘laimal bem bekbek kigual’ tawh kibang lel ding hi. &amp;nbsp;Niangtuisai le ansai sung a kingah nektheihte pen &amp;nbsp;Manglai tawh gelh ding hi lai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I Zolai pen Roman laimal kila ahih manin hamphatna tampi hong guan hi. &amp;nbsp;Tuate sung pan a thupi mahmah khat ah ‘lai gelh zia’ (punctuation) ahi hi. &amp;nbsp;I khua lutna mualte ah ‘Dawnna signboard’- ‘Dam maw’ cih laigual i suang tek hi. &amp;nbsp;Hih pen hoih mahmah hi. &amp;nbsp;Ahih hangin laimal tawh gelhkhia i hih manin dotna lahna (?) kisam hi. &amp;nbsp;Khuakiim pawl khat ah man takin kigelh ahih manin i tu i ta sangnaupangte tungah laigelh zia a hilhhilh i hi pah hi. &amp;nbsp;Kawl gam palikte’n zong ‘May we help you’ ci-in gelh uh ahih manin gam khat buang adingin zumhuai sim hi! &amp;nbsp;Gtn. Tedim - Tonzang kikal, Tuiha tun ma a leitungbup gamlim ah (23*26’N 93*23’E) Tropic of Cancer ci a ciaptehna signboard golpi khat om in, i muh teh i lungsim khat nuam hi. &amp;nbsp;Ahih hangin a tung a kigelh laimal pen khial peuhmah citciat a, ‘Tropical Cancer’ ci mawk ahih manin lauhuai peuhmah mun khat hong suak hi. &amp;nbsp;Khat vei, ka lawmte uh pawl khat Zalui lam khuadak kawmin tua ka va mu kha uh hi. &amp;nbsp;Khat pa in, ‘Tua lai neh kei vou! cancer ngah kha ni!’ ci-in ong ciamnui ahih manin hong nuam pha het lo hi. &amp;nbsp;Hih zong khel huai peuhmah khat!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. &amp;nbsp;SUMBUK MIN: &amp;nbsp;Sumbuk min dingin ei Zomin ngaih nono, LST min a tuamtuam om hi. &amp;nbsp;Hihte teelsiam leng a, &amp;nbsp;Zolai, Manglai tawh kigelh leh etlawm mahmah in, tourist ten sim thei pah leklek ding uh a, a lung uh taituam ding hi. &amp;nbsp;I gelh teh kammal gawm, gelh zia sit masak ding thupi zel ding hi. &amp;nbsp;Tedim sangin, Tonzang khua sungah Kawlmin tamzaw in um ing. &amp;nbsp;Kumpi hong kikhel ciangin, Yangon khuapi sung a sumbuk min, company min cihte Manglai bekbek tawh kigelh ziau hi. &amp;nbsp;Hih in gam kikhelna khat hong lak hi. &amp;nbsp;Zogam khuaphawk dih ni, Tedim khua sung mite khanglo dih ni!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. &amp;nbsp;LAMPI MIN LE LAMPI ZATZIA: &amp;nbsp;I khua sung lampi minte khuam hoihtak bawl in, tua tungah et khat a muh baih dingin, color tawh Zolai tawh kitel takin suang sitset le hang, i khua sung kilawm mahmah bek tham loin, inn zonna, kizop nading (address) cihte a kisap hun ciangin ki-dotdot kullo ding banah address thei lo cih bang mengmang pen mi lak ah zumhuai mahmah hi. &amp;nbsp;Tua signboard te tungah Tedim panin Tonzang, Ciau, Leen Nupa, Thangmualdawn, Suangsuang, Tedim Road &amp;nbsp;cihte a gamlatna Manglai in kigelh sitset leh khuamite, gamukte bangzah in kician uh cih miten hong thei ding uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Tedim khua sung Kam Hau Road pen hong neu mahmah ta hi. &amp;nbsp;Mawtaw lah tam, cycle lah tam ahih man in, khua sung lampi zatzia kidop siam mahmah kul ta hi. &amp;nbsp;A diakdiakin lampi dung a mawtawpi/neu &amp;nbsp;kikoihte kidop huai hi. &amp;nbsp;I innmai ah i mawtaw i koih leh ei inn lam a neh thei penin koih hamtang leng. &amp;nbsp;Cycle tawh a vak peuhmah in lampi dungah i khawl ciangin lam nawl a naipak kigit pualam ah koih hamtang leng lampi nawngkaisak lo zaw ding hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. &amp;nbsp;LAMPI TUNG SUN LE ZAN ZATZIA: &amp;nbsp;Lampi tungah mawtaw leh cycle hat zah ding lampi dungah laimal gol tawh hoih tak kisuang hen la tua zui tek leng. &amp;nbsp;Lampi zatna ah vei le tak zat siam lo i hih manin tuahsiatna, sihna tampi tuak khin hi hang. &amp;nbsp;Cycle zangte bang awmdal thuah ding, lukhu khu ding cih beek zuizo leng ka ut mahmah hi. &amp;nbsp;Awmdal kibulh lo ahih manin tuzawh kum bangzah hiam khat teh awm natna ngah tam mahmah ding hi hang. Lampi zang peuhmah in i pai nading vei le tak lahna pen zatsiam nai hetlo i hih manin kisin ni. &amp;nbsp;Tha khat in pialvat thei zel ihih manin io nung hong zui mawtaw/cycle tawh kiphukha ding pen ngaihsun khalo hi hang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zan ciangin, mawtaw le cycle meizat dan siam hetlo hi hang. &amp;nbsp;Ei a bek kithupi sak lua ahih manin meipi (a tung mei) bek kizang kha zel a, a lehlam pan hong paite’ mit kikap ahih manin bangmah mu nawnlo uh hi. &amp;nbsp;Tua pa/nu mai-ah mi, ganhing, mawtaw om maw om lo cih kimulo ahih manin kiphu mang thei-in, sihna liamna, baina nasia takin om thei hi. &amp;nbsp;Mi leh mawtaw tawh i kituah ciangin i mei a nuai a pen zang ni. &amp;nbsp;Tua hi leh kuamah nawngkaisaklo ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Cycle leh mawtaw pawl khat engine gin ngaih lua mahmah hi. &amp;nbsp;I khua sungah cina luna, a tuamtuam i om a, pawl khat pen zingsang lamin ihmu thei-in &amp;nbsp;ahihhang i engine gin ngaih lua ahih manin i phawng thei zel hi. &amp;nbsp;Gam khangtote ah tua bang a a ging vuavua pen thu kibawl hi. &amp;nbsp;Khat vei Tamu ah cycle meikhulawng sitna om a, a ginngaihte lakkhiat sak uh a, a thak lei dingin sawl pah lian uh hi. &amp;nbsp;Tedim ah zong zangzo leng ut huai ka sa hi!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. &amp;nbsp;TENNA DING ZINNA DINGIN A NUAM MAHMAH KHUAPI: Tedim khuapi pen tuipi mai pan 5667’ a sanna munah om ahih manin khuahun pen leitungah a nop pen pawl ah kihel hi. &amp;nbsp;Sum le pai i neih pian ciangin khuapi zuan n mun tuamtuam ah i lal hi. &amp;nbsp; Hih pen leitung ngeina khat hi. &amp;nbsp;Mangkhangte bang pension a lak uh ciangin amau sumlut tawh kituakin noptak a a zat theih nading ‘gam’ bang teelin va lal uh hi. &amp;nbsp;Zomite kong hanthot nopna ah Khamtung nusia-in Kawlgam khuapi na va zuat phial leh zong Tedim maw na khua ah maw na inn pen zuak het kei in. &amp;nbsp;Banghang hiam cih leh leitung hong sa semsem ahih manin zang gam pan na kikhinnop hun hong tung ding pen muh kholhsa ahi hi. &amp;nbsp;Tua hi a, kei bang ka lungnoploh khat ah khuahun nop zuan in Kawl mihaute in i gam ong lei toh ding uh lauhuai pha mahmah ka sa hi. &amp;nbsp;Hakha khuapi bangah Kawl ansai pian pen tam mahmah ta hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;I ‘Khua zeem ni’ cih tawh kisamin i vekin i sep palpal theih pah kei phial zongin mimal khat, innkuan khat ciat in, i inn sak i inn khang le i inn ngiat puah leng hong kilawmin khua etlawm mahmah khat suah to ding hi hang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;I Khua Zeem Ni I &amp;nbsp;link &amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt;&amp;gt; https://web.facebook.com/thetedimpost/photos/a.661731347229549/1264811856921492/&lt;/div&gt;&lt;div&gt;.................................................................&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih laigelh Siapa Rev. Thang Khawm Pau pen EBC Pawlpi Pastor khat hi-in thu leh la lamah Tedim khuapi ah muan leh suan khat ahih banah sepkhiatna tawh khua leh tui a itna a lak Siapa ahi hi. Ama veina leh lunglutna tawh kizui-in 2005 pan kipan Tedim khuapi ah Cornerstone Children Academy(CCA)ci-in Mangpau bek a kizang Mucu sang hongin tu-in tan 8 ciang dong Manglai bek tawh pilsinna sang hong honsakin naupangte pantah hi. Tulaitakin Mucu naupang 68, Tanlang - tan 8 ciang naupang 155 te makaihin Sia/mah 20 kithuah uh hi. Chin State buppi ah zong i angtanpih Manglai sang hi-in a building mahmah hi ta leh laihilhziate leitungbup level dingin hong makaih uh ahi hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Pasian’ piak azi Sianu Ciin Lun Vung tawh a ukna leh a veina uh kibang a, pilsinna leh naupang pattahna ah Tedim khuapi hong tawisang hong khuaphawksakte ahi uh hi. Tate: Lia Don Sian Nuam, Tg. Tuang Sian Hon Thang leh Lia Mang Sian Cing nei uh a, naupangte zong a vek un USA ah pilna sin kim uh hi. Tutung a thului hong gelhsak pen “I Khua Zem Ni” cih a nihna ahi hi.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/i-khua-zeem-ni.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-5421184040137242744</guid><pubDate>Sat, 04 Jul 2020 03:45:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.421-07:00</atom:updated><title/><description>&lt;div&gt;TUNI THUTHANG (03/07/20)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;➢︎➢︎➢︎➢︎➢︎➢︎➢︎➢︎➢︎➢︎&lt;/div&gt;&lt;div&gt;* US gam Florida ah ni khat thu in mi 10,000 tul sawm in natna ngah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;* China Wuhan khua pi sungah Kingold Jewelry Inc. company in sen sum billion 20 yuan loan a ngah theihna ding in Gold (suai) ton 83 a tuh zang. Newyork times lai at author Jim Rickards in Wuhan khuapi in natna vai tawh zuau khem bek hilo in Gold(suai) tawh leitung hong khem sawn sawn lai hi ci.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;* Jobkeeper a siau mi 6500 ki reject (kisang lo)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*Victoria Melbourne natna tam deuh na postcode 10 suburb(veng) 36 sunga om te in a address uh Vicroad ah laih ziau ziau uh ahih manin amau a ding in online vicroad pan a address uh laih theih loh ding in kikoih, alaih khin te ki sit dinga, zuau khemna tawh address laih a om leh &amp;nbsp;$825 liau ding.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;* Melbourne Palik (officer) mi 5 natna nei te tawh kiho kha ahih manin natna ngah.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*Woolworth customer te in Woolworth company pan a lai (newsletters) &amp;nbsp;khak te unsubscribed na pi khak tei tei uh ahih man in dollar million 1 liau kha. January kha in Optus company in zong spam texts and email a customer te tung ah a puak man un $500,000 liau.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*Victoria sungah natna ngah beh 66 om&lt;/div&gt;&lt;div&gt;#Credit: ZAA viber( Khaipi)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/07/tuni-thuthang-030720-us-gam-florida-ah.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-8442119785491194484</guid><pubDate>Sat, 07 Mar 2020 03:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.459-07:00</atom:updated><title>ZBC pian nathu. by Rev. koi lam thang</title><description>&lt;div&gt;ZBC&amp;nbsp; &amp;nbsp; PIANNA TANG THU&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;By ~ Rev. Khoi Lam Thang&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; Nov 2; 2018&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;( Hih Thu gelhpa Rev. Khoi Lam Thang tung ah i lugdam hi. Myanmar Bible Society ah Term 3 bang General Secretary asem hita hi...Ama gelh ah omlo thute Laibu&amp;nbsp; dang simding&amp;nbsp; ko gelh hi. Hi thu tawh kisai&amp;nbsp; Kicingtak in EC / Delegate ; GC Delegate&amp;nbsp; Thukhensat nimit cihte leh Laigelhpa gelh ah thu kicing zawh ZBCM TIN JUBILEE MAGAZINE 1995~2015 LEH COPE CENTENARY JUBILEE MAGAZINE ( Rev. Suan Khen Mung ) 1910~2010 ah Thu kicing om; Hih Bunih ah Omlote ZOGAM TUIPHUM PAWLPI TANGTHU BY Rev. Kam Khaw Thang gelh ; Sukte .T Hau Go Tang Thu by Pi Luan Za Cing gelh leh Rev.Tuang Khan Kap Laidal Hawm 2013 ah thutampi om hi. Zolai vive tawh kicingtak I neihman in Laigelhte zahtakna ka pia hi.by Kham Lam Tuang )&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&#128514;&#128514;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1899 in Carsonte Zogam hong tung a, 1953 kum in ZBC piang hi. 1948 kum a piang HBA, FBA, leh TBA kigawm ZBC kici ahi hi. Hih bangin Association thum a pian ma in Zogam bup a om Baptist Pawlpi khempeuh "All Chin-Hills Baptist Association" kici hi. 1919-1938 ciang Cope topa vaihawm "Tedim Kam Thu kizakna lai" zong "Chin Hills News" kici hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1940 kiim India gam sanggamte in zong "Mizo" a kicih hun pawl a kipan in "Chin" sangin "Zo" tawh kiminlawh ding ngaihsutna hong laang hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Rev.ST HAU GO IN ZBC PHUT&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Rev ST Hau Go US pan hong ciah ciangin Zogam pawlpite dinmun sangmangte in hong puahphat nop hun tawh kituak a, HBA, FBA lah TBA teng kipawlna khat neih ding hong gel uh hi. Tua vaihawmna a tangtun na dingin ZBC hong piang hi. Mi pawlkhatte in Sia Hau Go makaih ahih manin "Zomi" min a pua hi ci in mawhsak uh hi. Hih hun lai pek a kipan in min thu bek hi lo a, sum thu leh a dangdang ah zong khat le khat kigimneihna kinopmawhna khaici kipanpan khin hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&#128512;REV.DR.KAM KHAW THANG&amp;nbsp; IN CHIN SANG IN ZOMI THUSAK ZAW&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;CCOC kipatma ciang:&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Sangmang Johnson bangin zong "Chin" mah ci viuveu hi leh kilawm hi. ZBC makaihna nuai ah Lai Siangtho sang kiphuan a, Zomi Baptist Bible School kici pen a masa pen certificate piak ding ciangin (1959)alaidal tungah "Chin Baptist Bible School" ci in Johnson in gel hi. Rev Kam Khaw Thang in nasia tak in thalnial ngei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &#128513;TEDIM LAMTE IN PASIAN NASEM FALAM LAMTE BANG IN ZAHTAK ZOLO&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zomi te a phualphual ah biakna lam i kimakaihzia kibang lo hi. Falam gam Khalkha gam ah Pasian leh Pasian nasemte zahtakbawl in thupisim uh a, Tedim gam ah Pasian nasemte pen kithupisim khollo in maineu uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tua ahih amnin mipil misiam a khangmasasa in Pasian nasep ding sangin kumpi nasep ding sumzon ding hanciam zaw uh hi. I lawm dangte in Tan 10 ong, BA, B.Sc ngahte mah biakna lam ah na kipia uh a, Zogam ki makaihna ah dinmun kician hong nei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;1980 masiah ciangciang Tedim mi lak ah Tan 10 ong leh Graduate khin sa Lai Siangtho sang kah tawm mahmah a, a om sunsun ZBC, MBC, MCC dongah na kihel uh hi. Tedim mite in makai haksatna (Leadership crisis) phukha hi hang. Tua kawmkal ah TBA sung pan ZBA leh SRBA inntuan hi. Tuiphum pawlpi nusia in Thang Za Kam, EBC, AG, UPC … te piang hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih bang a minam sung kitapzan ngiingei nate ah thudam leh thunamtui tawh kikhen liailiai na om khol hi. Thang Za Kam pawlpi tawh kikhen ding lai in ZBC pan a lemtuah ding hong pai makaite in "No Tedimte na haksatna uh pen Surgical method na zat luat man uh hi" hong ci kici hi. Nengno a na khat kheisuk ding a ling lakhia ding cih lungpuak nei hi hang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;CCOC SUMZEKDAN TEDIM LAMTEN MAWHSAK&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1983&amp;nbsp; CCOC pan 1995 ciang&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1983 ciangin CCOC hong piang hi. CCOC min ngiat pen "Chin" min dinpihna khat in kimu hi. Ahih hangin Tedim lamte in nasia takin mapang a, CCOC ading in a simasa Cin Khaw Thawn Tedim mite mah ahi hi. Asi 7 lak ah 5 in Tedim mite hi. Piakkhiatna ah zong a hanciampente hi. Hih bang hun laitak in ZBC makaihna nuai ah sumzat zia, makaihzia a kipan thu tuamtuam ah Tedim mi makaite teltheihloh thu, mawhsakna, etkhialhna hong khang semsem hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&#128513; HAKHA HBA IN ZBC TOPSAN DING TO&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih hun sung mah in ZBC structure et phat kikna ding nakpi tak in ZBC EC ciangah kikum den uh hi. Khalkha lamte in ZBC pan paikhiat ding hanciam ngei hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZBC mahmah MBC tawh kizom lo in BWA tawh kizop ding ciang makaite ngaihsutna thusim ah om ngei hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ni khat ni ciang kihen kul veve ding ahih ciangin "kampau-language" bulphuh a kikhen zaw ding maw "gam le lei-geography" bulphuh a kikhen zaw ding cih pen thulu lianpi hong suak a, a tawp ma ah ZBC Trienial in a khensat ding ciang tun uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; REV. DR.CHUM AWI ZBC GS DING NOMINATED KHINSA IN GEN&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;ZTS Principle&amp;nbsp; semkhin zong hin ; ZBC GS&amp;nbsp; term khat sem asemlai Term 2 nakitel hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1995 Khuasak thupiang Khuasak ah 1995 kum in ZBC Trienial tung a, tua sung ah ZBC pen khang tawntung kikhen lo ding cih vekpi lungkim in khensat uhhi. Tua thu khensatna khit ciangin "kitelna" om hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&#128514; ZBC GS dingin Rev. Dr. Chum Awi a ki norminate khinsa ahi hi. Tedim lamte ngaihsut na ah tutung pen ei Tedim lamte GS sep hun ahih manin GS post hong piak uh leh ZBC tawh kipawl lai ding, hong piak kei uh leh ZBC pan paikhia ding cih vaihawmna tawh England a sangkah kim lai Rev. Thawng Khan Cin kisam a, GS kidemsak hi. Kilel hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(ZBC GS ding a kitel Rev. Dr Chum Awi in kum khat zong sem manlo in gamdangah hong zinsan a, KVBA GS ding a kitel Rev. Tuang Khan Kap in vaihaksapi sung GS sem hi.)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;ZBC PAN ASSOCIATION 5 TAWPNA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;GS a kingah loh ciangin Khuasak khua ZBC Trienial kikhoppi sung mah ah Tedim lam teng kituam kup pah uh a, ZBC pan paikhaitna ding vaihawm uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;Tuate sung ah TBA, TTBA, KZBA, TVBA, ZBA teng kihela, SRBA in a mau leitang tung a thu kivaihawm laitak ahih na hang tawh kikhen ding thu pompih zolo uh hi. ZBA te a sawt lo in ZBC mah ah kileh kik uh hi. TBA tangmite inn a tun kik uh ciangin mipi lungkim lo ahih manin a pai khiate lah pawm nawn lo, ZBC ah lah ciah kik lo in tangdin uh hi. A paikhia te in "ZBC sung sum leh paaizat na ah hong muang zo kei ung" cih siksan bulpi in nei uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih thu teng a pian ciangin ZBC in commission a dawldawl seh in haksatnate lem napi 1998 kumthum cin kik dong kigawm kik ding ciang tun zolo hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZBCM IN ZBC MAIPHA INNTUAN NGAHLO&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;A paikhia te in ZBCM min pua uh a, Kawlpi ah kiphual uh hi. ZBC tung ah inntuan nang thu dam tawh a nget uh hangin lawhcing lo hi. ZBC in a paikhia te kiang ah vok go in a khaam kawikawi hangin zong a phattuamna om nawn lo hi. Tua kawmkal ah Tedim mi sung (a diakdiak in TBA sung ah) 'C' leh 'M' thu hangin zum kong mang kong kitun, u leh nau ki nopmawh, sisan naisan luanna pianghi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&#128514; Advisers&amp;nbsp; &#128514;TBA in thudot (Patron) dingin a seh uh Rev. Dr. Pau Khan En, Rev. Dr Kam Khaw Thang, Rev. Dr. Do Sian Thang leh Rev. Smith Ngul Za Thawng te tawh kimuh na zong om zelzel hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tedim kampau sia khempeuhh kimuhkhopna zong kibawl hi. ZCLS makaihna tawh consultation zong kisam hi. Ahih hangin thudot te in "ZBC ah ciah kik ding" hi kinken a, ZBCM makaite in "Ciahkik lo ding mainawt ding" hi den hi. Tua bangin TTBA, TVBA, leh KZBA in ZBCM mintawh "ngal hapaksa tum kik kei" ci in mainawt suak uh hi. TBA tangdin gige hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;TBA sung pan in Mualbeem khawk te in TAB =Tedim Association of Baptist&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; ( Vangtenh Hqtr) ci in Association thak kipan uh a 1999 Trienial ah ZBC tawh kizom uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;MBC GS THAK REV.DR. SIMON PAU KHAN EN ZBC SUNG BUAINA ZBCM TE ADING ZINLO IN; TBA TE ADING ZINTO HI ZAW&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1998 Trienial khit ZBC triennial in MBC ah hih thu haksa a puak toh dingin a kigen hangin EC leh ap kik hi. 1999 kum ciangin MBC tun pan uh hi. MBC GS pen Rev. Saw Mar Gay Gyi leh Rev. Simon Pau Khan En hong kilaih hun tawh kituak hi. Sia Enno makaihna tawh MBC thuhaksa lemtuah pawl in Khamtung gam ah hong kuan uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&#128522;ZBCM tawh bangmah vaihawm kha nawnlo uh hi. TBA bulphuh deuh uh ahih mah bangin TBA in zong "ZBCM pai ding lah lung kim khin zo kei ung. ZBC ciah kik ding lah lungkim khin zo kei ung, MBC nuai ah Baptist innkuan sun pan lah taikhia het kei nung" a cih ciangin MBC in &#128514;TBA mailam ding ngaihsutsak hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;TBA IN CONVENTION ZBC TAWN IN MBC AH NGEN&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;MBC, TBA leh ZBC makaite kimu uh a, TBA mailam ding a gel na uh a (1) TBA pen Association 3 kisuah ding a, Convention in a din theih nang kithawi ding. (2) Tua hun sung ZBC ah kipawlna sum khia ding a, ZBC kum 50 cin zong bawl khawm ding. (3) ZBC in zong TBA mailam ding a hoih pen in vaihawmsak ding (4) hi bang laklawh hun sung MBC in TBA akisam bangin vaan ding cih ahi hi. Hih vaihawm na mah bangin MBC in TBC a van zawhzah in van hi. TBA zong Association thum kisuah a&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;(1) Northern Tedim Baptist Association,&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(2).Tedim (central) Baptist Association leh (3)Southern Tedim Baptist Association kici hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tua teng ki gawm leuleu in Tedim Baptist Convention dingin vaihawm (form-up) uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih thu 2001 ZBC Trienial Hnaring ah kigen hi. MBC pan Sia Enno leh Sia Authur Kolay, leh TBA makaite zong hong pai hi. ZBC triennial delegate in TBA te convention a suah theih nang MBC tungah puaktoh dingin lungkimna pia zo lo hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tua bangin dinmun a kisawn toto pen 2003 ZBC EC in ZBC kum 50 cin Jubilee tawh kituak in thukimpih na a pia ahi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Mai lam ah TBC pen MBC in a kipsak nang ZBC in thukimpih ta hi. Hih pen MBC kalsuanzia lam man a tawn ahi hi. MBC in a pia taktak diam cih om lai hi. Ol no tak in piaziau lel thei ding a, zong pialo thei ek ding hi. Banghang hiam cih leh ei phut bang buaina Shan gam Kachin gamte ah om kawikawi a, MBC in aktui kitam ding bang a a dop kingkiang laitak" ahi hi. Tua ban ah MBC Kumnih cin khawmpi bek in Convention kipsakna a pia thei ding hi a, tu kum January kha sung Myitkyina khua ah tua khawmpi kibawl ahih manin tu zawh kum 2 sung sawt thei lai ding cih lamet om lailai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1953 lai a TBA teng i kipawl khawm thei tam!&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; ZBC 1948&amp;nbsp; / 1953&amp;nbsp; to 1993&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;!948 kum in a piang TBA pen 1953 kum in ZBC a piangsak suangthuthum lak ah khat ahi hi. Kum 50 sung ah convention 3 leh Associaiton 15 a kipha ta suak hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Tedim Baptist Convention&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(1) Northern Tedim Baptist Association,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(2) Tedim (Central) Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(3) Southern Tedim Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Zomi Baptist Convention sung ah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(4) Zo Baptist Association piang hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(5) Siyin Region Baptist Association piang hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(6) Kalay Valley Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(7) Tamu Kabaw valley Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(8) Kuki Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(9) Tedim Association of Baptist&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Zomi Baptist Convention of Myanmar sungah&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(10) Tonzang Township Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(11) Kalay Zomi Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(12) Tamu Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(13) Zanggam Baptist Association&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(14) Gungal Baptist Association (?)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(15) Cikha Baptist Associatioan (?)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;*(?)nih pen ka thu nung zak hi a, a min bulhdan khawng tel siang lo hiing.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih Convention thum sung a om Association 15 tengin Zomite khantoh nading leh phattuam na ding vaihawm khop theih nang kipawlna khat i vaihawm zo diam? A phamawh in ngaihsut ding thupi ta hi. A tawp nong nong simsak lungdam ing.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;=================================&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZBC Tangthu ~By- Rev. Khoi Lam Thang (B.Th., B.A., M. Div., M.A., M.Th)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Src: Zomi Indigenous &amp;amp; Politics&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/zbc-pian-nathu-by-rev-koi-lam-thang.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-7747183113675903664</guid><pubDate>Fri, 06 Mar 2020 02:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.496-07:00</atom:updated><title>zomi movemenh</title><description>&lt;div&gt;UZO Gamtatna HehLuat In Koihkei Un, A Hithei khatam Aci Uh Hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;KUA IN ZOMI NAM KHENZAK KITELNA HI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6-3-2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kamuhna&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1.UZO makaite in ZOLAI SIMBU tunga Lai kigelh bek amit un mu hi. Thusia bangteng kizom ding ngaihsunlo uh hi. Dah huai lo in zumhuai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Zolai Simbu pen Kuama hong sawltawm hilo Kum 1925 pekpan Rev.J.H.Cope leh Tedim ;Zo;Thado; Sihzang Hausate thu kikupna pan piang hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Tedim&amp;nbsp; Laisin bu kici ngeilo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Hih Zolai Simbu hongpianna ZCD;Tedim Association ; Tedim C &amp;amp; L ; ZCLS phuahtawm hilo hi. Kum 100 val khin hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Kum 2000 khit&amp;nbsp; 2008 Myanmar Constitution zanga&amp;nbsp; Myanmar Ethnic&amp;nbsp; Minority Right ( Dilect and Literature) Chin Ethnic -53 te Pau leh Ham sinding Kumpi phalna tawh kisin a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Sang inn ah Ethnic Lai lungkimna ding ciang hong kisinsak hia; Zolai Sang leh Zolai Sangsia Regulary Teacher leh Syllabus Ministry of Eduction in&amp;nbsp; Recognition omnailo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;TUHUN BANG HUN TELNI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Myanmar gam pen Peace and Reconcilliation&amp;nbsp; Kilemkikna ding Kumpi hanciam laitak hi. Myanmar gam leh India gama i dinmun Kumpite paisia leh tup leh ngimtawh kituak in I Organization Policy i taipih ding thupi ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Kum 1995 a ZBC Pan ZBC paikhia ZOMI khenkham na cici lai uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2.Kum 2012 in ZNC / ZCD Zomi Khen kham cin Zo min hongtuh na cici uha; Lawyer Pu Lian Za Kam makaih in Nay Paye Taw ah hekna laina&amp;nbsp; pia uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Kum 2020 March 5 nin Zolai Sim bu thu Tedim kampau te Union Ministry of Education ah nahek uh pen Zomi bup ahek na hi uh na kitel ding uh thu pi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Myanmar Ethnic Minority 135 laka Chin 53 te Right hamphatna i ngahtek i metna ding in i zatding thupi hi. I sanggamte metna huaiham bawl or hazat bawl in naupang bang in i awtawt leh thuhoihlo thei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Thuhoihlo suak zokenci;Thuhoihlo asuaksak nuamten suaksak thei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZOLAI SIMBU -Tedim Kam ( Kam Hau Dilect ) tawh kigelh pen Thado in zong sihpih lai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kiheklam in pan leng 2014 Myanmar Census Result bang in Mihing 100000 val apha lote Chin Code nuai ah om minamte in, Minam lai sintaklo hicin Kumpi tung hong kihek ding hi. Northern Chin ah&amp;nbsp; Falam; Hakha ; Tedim kop leh no Zolai gengen val theia; Tedim LC ; ZCLS bawl bek kisinkha ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Code No. neih leh I Minamtawm hamphatna i zatsiam kei leh i geia mihing tamzawte pau leh lai in hong valhtum ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zomi namte a khenkham nuam kua hizaw kitel mahmah hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lungsim pi cing Mizote Hualngo Chin leh Lusei Chin Laisim bu kigawm sawma; Mizoram Duhlian pau MIZO pau hicin pom uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;Tua mah bang in Zomi makaite zong ZOLAI leh ZOLAI Simbu Tedim leh Zomi vai ah buailo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Hih Zolai Simbu Tedim in min hong deiha; ZOLAI sang in TEDIM bek gelh ding makaite in hong gen leh Zomi kipumkhatna susia hia; Ei aw suahtek tawh Teizang ; Khuano; Saizang; Vangteh ;Dim etc&amp;nbsp; Chin-Code No..neih Zo mah tawh kikimte daitaka omte in a ngaihsutna uh pilvangtak om uh hicih theih ding thupi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;UZO Thu bawl in Tedim;Falam; Hakha leh Zomi Movement Yellow Card or Green Light hong pia hi. Pilvangtak gal etni.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;For Zomi Movent&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; Hang Shing&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/zomi-movemenh_5.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-805859128385697028</guid><pubDate>Fri, 06 Mar 2020 02:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.533-07:00</atom:updated><title>ZRO ZRA</title><description>&lt;div&gt;ZRO/ZRA- Eastern Command&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Press Release&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ciimnuai:The 22nd October,2018&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZRO/ZRA-Eastern Command in tup leh ngim kiciantak nei in kikalsuan hi.Zomi leh Zogam adingin thazung-thatang siit lo-in ma kisuan toto hi.Zomite' bitna,muanna leh khantoh ding ngaih sutna tawh na kisem tawntung hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;A beisa hunin ih minamte' lunggulh leh lamet bangin kisem kibawl ziahziah zolo hi.Ahih zongin Pasian' hehpihna tawh tuhun ciangin mun tuamtuam ah kalsuanna kinei thei ta ahihmanin lungdam mah mah hi.Tua banga ZRO/ZRA-Eastern Command gamtatna leh nasepnate ah Zomi khempeuh in lipkhap leh laubawl lo-in nong ki thuahpih zawk dingin kong cial uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Ih Zogam ah ih khuadak kawikawi ciangin siamsinna,neek leh taak zonna,sumlei sumzuakna leh biakna dongah namdangte' ukna nuai ah ki-om den a,eigam sung mah mah ah nenniam a ih om den pen ZRO/ZRA-Eastern Command in thuakkhak sa mah mah ta hi.Bektham lo-in,namdangte' sumlei sumzuakna ah ih khangnote kisiacip ta hi.Adiakin Tonzang gam sung ah Meiteite' zavom(Poppy)ciinna hangin ih khangnote' nungtakna lungkham huai mah mah ta hi.Tua banah,namdangte in Zogam ah thautawi a,Zomite patausak den ahih manun kithuak zo nawnlo ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kawlgam kumpi kivaihawmna Federal Government ah Zomi State nget ding ih tup leh ngim thupi pen ahi hi.Hih thu lianpi pen Zogam galkap te ii sepna leh mapanna bek tawh kitangtun zo peuhmahlo ding ahih manin Zomite khempeuh khutkhat tawi khekhat khai bangin ih pankhop loh hong phamawh ta hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Commander/ZRA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Eastern Command&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
  &lt;a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_IxuNrWMJwUL1KQzQ15N8PO0CMVxVcGUQKCdqPTQnt8BlJxD-dEkZvM7jZW0GSx4uRCqrE_7gs0BC2fQZXlKe9nAcC2Cp47SNDZvFu6bzS3kUU8J2mS0bnoC8tppyhVQ6jmaQYm-ef_z1/s1600/1583460878740761-0.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;
    &lt;img border="0"   src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_IxuNrWMJwUL1KQzQ15N8PO0CMVxVcGUQKCdqPTQnt8BlJxD-dEkZvM7jZW0GSx4uRCqrE_7gs0BC2fQZXlKe9nAcC2Cp47SNDZvFu6bzS3kUU8J2mS0bnoC8tppyhVQ6jmaQYm-ef_z1/s1600/1583460878740761-0.png" width="400"&gt;
  &lt;/a&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/zro-zra.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_IxuNrWMJwUL1KQzQ15N8PO0CMVxVcGUQKCdqPTQnt8BlJxD-dEkZvM7jZW0GSx4uRCqrE_7gs0BC2fQZXlKe9nAcC2Cp47SNDZvFu6bzS3kUU8J2mS0bnoC8tppyhVQ6jmaQYm-ef_z1/s72-c/1583460878740761-0.png" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-5978825871940380804</guid><pubDate>Fri, 06 Mar 2020 02:14:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.570-07:00</atom:updated><title>lung dam huia thu</title><description>&lt;div&gt;LUNGDAM HUAI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Friday, February 28, 2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ISRAELI SCIENTISTTE IN CORONAVIRUS COVID-19 VACCINE MUKHIATA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ISRAELI SCIENTISTTE IN CORONAVIRUS&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;COVID-19 VACCINE MUKHIATA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Israeli Scientistste in tulai a natna lauhuai mahmah Conoravirus (Covid-19 ) vaccine zatuipen mukhiata uh a tuni February 28, 2020 zingsang 6:45 am in New York post News panin hong suaksakta uh hi!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Azatui pen Kal 3 sungin zota ding uh a, Ni 90 khit ciangin kizangtheita ding hi ciziau uh ei! Pasian teltuam mite mah Pasian in thupha pia in hihbang leitung mite lungkham hatsatnate ah atate mah hong zang ziau zel hi! Israelte hangin Pasian minthang semsem hen!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Scientists-te pen USA a omte hi-in Israel’s mahtawh a kizomdente hi!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Thudang khat ah:- USA ah Mihau mahmah 10 kiteng khia leh 10 ah 8 pen Jews-te na himawk hi! USA pen ISRAEL-te gamnihna cileng a kikhiallo phial hi!&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Israel-te omomna gamte pen khangto mahmah mawk hi! Leitung en koikoi leng! Israeli-te Topa’n Thupha hong piaksak semsem hen! Leitung mite in Pasian a Muhna dingin!!!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;“ Nang Thupha hong piate Thupha kapia ding a, hong samsia mite ka samsua ding hi”&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Anuai ah English tawh nasim in link na en un&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lungdam&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/lung-dam-huia-thu_5.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-558091193771686378</guid><pubDate>Fri, 06 Mar 2020 02:11:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.607-07:00</atom:updated><title>zomi movemenh</title><description>&lt;div&gt;UZO Gamtatna HehLuat In Koihkei Un, A Hithei khatam Aci Uh Hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;KUA IN ZOMI NAM KHENZAK KITELNA HI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6-3-2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kamuhna&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1.UZO makaite in ZOLAI SIMBU tunga Lai kigelh bek amit un mu hi. Thusia bangteng kizom ding ngaihsunlo uh hi. Dah huai lo in zumhuai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Zolai Simbu pen Kuama hong sawltawm hilo Kum 1925 pekpan Rev.J.H.Cope leh Tedim ;Zo;Thado; Sihzang Hausate thu kikupna pan piang hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Tedim&amp;nbsp; Laisin bu kici ngeilo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Hih Zolai Simbu hongpianna ZCD;Tedim Association ; Tedim C &amp;amp; L ; ZCLS phuahtawm hilo hi. Kum 100 val khin hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Kum 2000 khit&amp;nbsp; 2008 Myanmar Constitution zanga&amp;nbsp; Myanmar Ethnic&amp;nbsp; Minority Right ( Dilect and Literature) Chin Ethnic -53 te Pau leh Ham sinding Kumpi phalna tawh kisin a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Sang inn ah Ethnic Lai lungkimna ding ciang hong kisinsak hia; Zolai Sang leh Zolai Sangsia Regulary Teacher leh Syllabus Ministry of Eduction in&amp;nbsp; Recognition omnailo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;TUHUN BANG HUN TELNI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Myanmar gam pen Peace and Reconcilliation&amp;nbsp; Kilemkikna ding Kumpi hanciam laitak hi. Myanmar gam leh India gama i dinmun Kumpite paisia leh tup leh ngimtawh kituak in I Organization Policy i taipih ding thupi ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Kum 1995 a ZBC Pan ZBC paikhia ZOMI khenkham na cici lai uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2.Kum 2012 in ZNC / ZCD Zomi Khen kham cin Zo min hongtuh na cici uha; Lawyer Pu Lian Za Kam makaih in Nay Paye Taw ah hekna laina&amp;nbsp; pia uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Kum 2020 March 5 nin Zolai Sim bu thu Tedim kampau te Union Ministry of Education ah nahek uh pen Zomi bup ahek na hi uh na kitel ding uh thu pi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Myanmar Ethnic Minority 135 laka Chin 53 te Right hamphatna i ngahtek i metna ding in i zatding thupi hi. I sanggamte metna huaiham bawl or hazat bawl in naupang bang in i awtawt leh thuhoihlo thei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Thuhoihlo suak zokenci;Thuhoihlo asuaksak nuamten suaksak thei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZOLAI SIMBU -Tedim Kam ( Kam Hau Dilect ) tawh kigelh pen Thado in zong sihpih lai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kiheklam in pan leng 2014 Myanmar Census Result bang in Mihing 100000 val apha lote Chin Code nuai ah om minamte in, Minam lai sintaklo hicin Kumpi tung hong kihek ding hi. Northern Chin ah&amp;nbsp; Falam; Hakha ; Tedim kop leh no Zolai gengen val theia; Tedim LC ; ZCLS bawl bek kisinkha ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Code No. neih leh I Minamtawm hamphatna i zatsiam kei leh i geia mihing tamzawte pau leh lai in hong valhtum ding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zomi namte a khenkham nuam kua hizaw kitel mahmah hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lungsim pi cing Mizote Hualngo Chin leh Lusei Chin Laisim bu kigawm sawma; Mizoram Duhlian pau MIZO pau hicin pom uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;Tua mah bang in Zomi makaite zong ZOLAI leh ZOLAI Simbu Tedim leh Zomi vai ah buailo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Hih Zolai Simbu Tedim in min hong deiha; ZOLAI sang in TEDIM bek gelh ding makaite in hong gen leh Zomi kipumkhatna susia hia; Ei aw suahtek tawh Teizang ; Khuano; Saizang; Vangteh ;Dim etc&amp;nbsp; Chin-Code No..neih Zo mah tawh kikimte daitaka omte in a ngaihsutna uh pilvangtak om uh hicih theih ding thupi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;UZO Thu bawl in Tedim;Falam; Hakha leh Zomi Movement Yellow Card or Green Light hong pia hi. Pilvangtak gal etni.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;For Zomi Movent&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; Hang Shing&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/zomi-movemenh.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-2034032968587691325</guid><pubDate>Tue, 03 Mar 2020 04:32:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.646-07:00</atom:updated><title>Nungak mangzaw hat mukikpak hamsa</title><description>&lt;div&gt;NUNGAK MANG ZAWN HAK , MUHKIK PAHHAKSA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;2-3-2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Amuan mahmah mikhat kiang ah or alau mahmah khat kiang ah om thei a hih man in; A inn kuanpihte tawh kizopna kitat in; Ageia ompa kiang ah lungkim in acih bangbang mang in hailawh in thumang zaw hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Alau man in thumang Numei ahehpih huai a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Nungakte innkuan pihte thuhilh manglo&amp;nbsp; heha, anuaktai, amang omthei.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Khualzin nuam in taisim om thei.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Lawmngaihte zui taimang omthei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. FB ah SMS alawmte tawh kihongeina ah Lawm ngaihnei maw ?neilo kan masa in tuathute siksan in mimang zawndan ipatthei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. Palikte mipi kemzolo cin i mawhsak hang in,&amp;nbsp; Mimang pen agupa tawh kithukima Palik zum ah kitending minthuh khin uh zong hithei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6. Nangguak navak ciang na theihngeiloh pasal hong zuisim a om leh bangpau in pau cih tel masa in.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;7. Tai zawh nading mun a hih kei leh amausang in mi atamzawtawh nang akimu ding bang in na phone mek in la midang tawh a kiho kineih inla, hong zuisimte zak ding in na aw ngaihsak in.Kawlte ahih leh Kawlpau zang in&amp;nbsp; ( Mi hong zuisim te mi 3 a hih leh No pasal 6 maw hong pai no tundek uh leh hiah hong ngak ning ci le cin hongzuite in azakciang lawm hauhtuak kiksanni or paisanni ci ding uha; siatna pan nasuakta ding hi.)&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;8. Khual zinna mun khat peuh ah Pasal gilote hang haksatna na tuak leh alungkim na ding un pau masa inla; Mun lemna ah zunsuak or nalei kineih in mipi omna zuan in.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;9.MITEN&amp;nbsp; KAWLNGIAN TAWH HONG KHEMNUAM TE&amp;nbsp; ZO HUIHKHI TAWH ZAWLTAK IN KHEMPUK IN, NASUAKTA DING HI.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;10. Nungak khat aman leh ama kithuahpih alawm itte atawmpen mi&amp;nbsp; 3&amp;nbsp; bang te tung ah&amp;nbsp; lawm ngaih aneih leh neihoh dottel masak thupi pen hi. Tuathupan thumong zawndan pat theih hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;11. Police ah Report piak hoih hi. Online pan suahsak na laigelh simkha le uh na kibu semsem thei uh cihzong phawk huai hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tuma kum 3 paikhin Yangon ah&amp;nbsp; zana Company ah Numei nasem khe tawh innlam ciah, anung pan azui Pasalte pan suahtak na ding hong galdotte thu&amp;nbsp; leh Mawtaw tuang lai Pasal abuaisakte pan suahtakna ding huhna Phone zanga hong dong, hong gal hopih uh hi. Tua Numeite in ka genbanga gamta&amp;nbsp; uh in, a suaktate thu katel kong gelh zong om hi. Lungdam.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;TOPA IN NA NU LEH NA PA ALUNGKHAMSAK LO SUMMAN BANG IN AMANGLO DING IN THUPHA HONG PIATA HEN.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;AMEN #Hang Shing&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/nungak-mangzaw-hat-mukikpak-hamsa.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-695374221840303735</guid><pubDate>Tue, 03 Mar 2020 04:29:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.683-07:00</atom:updated><title>lung dam huia thu</title><description>&lt;div&gt;LUNGDAM HUAI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Friday, February 28, 2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ISRAELI SCIENTISTTE IN CORONAVIRUS COVID-19 VACCINE MUKHIATA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ISRAELI SCIENTISTTE IN CORONAVIRUS&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;COVID-19 VACCINE MUKHIATA&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Israeli Scientistste in tulai a natna lauhuai mahmah Conoravirus (Covid-19 ) vaccine zatuipen mukhiata uh a tuni February 28, 2020 zingsang 6:45 am in New York post News panin hong suaksakta uh hi!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Azatui pen Kal 3 sungin zota ding uh a, Ni 90 khit ciangin kizangtheita ding hi ciziau uh ei! Pasian teltuam mite mah Pasian in thupha pia in hihbang leitung mite lungkham hatsatnate ah atate mah hong zang ziau zel hi! Israelte hangin Pasian minthang semsem hen!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Scientists-te pen USA a omte hi-in Israel’s mahtawh a kizomdente hi!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Thudang khat ah:- USA ah Mihau mahmah 10 kiteng khia leh 10 ah 8 pen Jews-te na himawk hi! USA pen ISRAEL-te gamnihna cileng a kikhiallo phial hi!&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Israel-te omomna gamte pen khangto mahmah mawk hi! Leitung en koikoi leng! Israeli-te Topa’n Thupha hong piaksak semsem hen! Leitung mite in Pasian a Muhna dingin!!!&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;“ Nang Thupha hong piate Thupha kapia ding a, hong samsia mite ka samsua ding hi”&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Anuai ah English tawh nasim in link na en un&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lungdam&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/03/lung-dam-huia-thu.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-8778916219168264678</guid><pubDate>Wed, 26 Feb 2020 09:41:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.722-07:00</atom:updated><title>cotona virus atam ngah nih southkore</title><description>&lt;div&gt;CHINA CORONOVIRUS NATNA TAMPEN NIHNA SOUTH KOREA (DAEGU CITY ) IN KICIAMTEH HI&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(CUlLT Rev. Lee Min Hee Hang leh Pitek Nu hang in Biak inn pan&amp;nbsp; Mipi kilawhpah hi.)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;Feb 26; 2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"""""( Updated Lote leh a khialte puahzel ni)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;CORONAVIRUS South Korea ; Daegu -SHINCHEONJI CHURCH OF JESUS Cult Pawlpi hang in Natna mihonpitung kilawh hi. )&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Feb 26; 2020 Wednesday )&lt;/div&gt;&lt;div&gt;**&lt;/div&gt;&lt;div&gt;#Cases Report -36&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;********************&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;CHINA gam Wuhan Coronovirus Nisim in natna kilawh leh mi si pung tam tektek hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hihnatna veimi tampen nihna China ban ah&amp;nbsp; Cases&amp;nbsp; Report-34 (February 23;2020) South Korea ; Daegu City pan a hihi. South Korea ah Covid-19&amp;nbsp; Natna veithak leh&amp;nbsp; lam ette mite tawh Feb 23 in mi 1200 bang hita hi.Shin Cheonji Church pawlte natnanei 231; Patauh huai natna nei upmawh mi 443 a hihi. Leitung ah Coronovirus natnavei tampen gam nihna South Korea a hi hi. South Korea te amau leh amau apilna uh leh ahauhna uncin in damdam in hong kikemzo ding uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;A. ## NATNA KILAWH NA MUNPI (Super Spread)&amp;nbsp; -&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih Pawlpi mi Seoul Khuapi pan Leitaw lam Jeounju khuapi tawh kala om DAEGU CITY khuapi pan hi.&amp;nbsp; (Shincheonji Church )&amp;nbsp; pawlpi mi&amp;nbsp; Pitek kum 61 pan nasiatak in natna kilawh a hihna Kumpi Thuneite ;&amp;nbsp; Health Dept leh DAEGU&amp;nbsp; Mayor Kwon Young -jin&amp;nbsp; (Khuapi Ukpa) in Feb 18; 2020 in gen uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;B. ##PITEK MIHAI NU (CRAZY AJUMMA @Auntie in Korea )-&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Amau Upna man kisa in Upna kikhauhpaisak uha ; Biakna dang leh Amau Pawlpi Upna asangzolote in " Upna Paikhial ;:Mihai in Ciamteh uh hi. Jesu gentawh kituaklo ( Biblical Teaching #Religious ) kihilhna. ah #CULT"&amp;nbsp; &amp;amp; Apocalyptic" kici hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Piteknu Zato Daegu City ,Cheongdo ;&amp;nbsp; DAENAM Hospital&amp;nbsp; Patient Bed No.31 ah Natna vei leh veilo a etna uh pan Feb 18 nin amuh khiat uh a hi hi. Amasa in natna avei leh veilo Etna ( Test) utlo in taisim hi. Motor Accident atuak zawh ni 10 khit ciang in si in kigen hi. Biak inn sung mipi tutkhomna Bible Study nai 2 sungpan nisim neihna pan natna pawlpi mite tawmpi lawh hi. Upna paikhialnu "Pitek hainu" kici hi.&amp;nbsp; Amau Pawlpi pan Natna lauhlohna ding kihilh uha; Dawi in natna puakding in thunending&amp;nbsp; damsak thei cihlam in upna khauhpaiding&amp;nbsp; thu kihilh uh hi. Hihpitek nu zong laulo ; Ki kemlo a hihman in Pawlpi mi kikhop pihteng lawh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;C. SOUTH KOREA DAEGU CHRISTIAN CULT: SHIN CHEONJI CHURCH&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Christian Cult Pawlpi&amp;nbsp; &amp;nbsp;hidan hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;1. Founder &amp;amp; Church Pastor Rev. Lee Min-hee (Kum 80) Asitheilo in amah kigen hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2.&amp;nbsp; Found 1984 phuh kum&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3.&amp;nbsp; Church Branches-Central 12 ah Churches&amp;nbsp; Biak inn&amp;nbsp; 74 tawh kizom&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4. Pawlpi mi amah um anungzui mi 200;000 nei hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. Church Name - "SHINCHEONJI&amp;nbsp; CHURCH OF JESUS"&amp;nbsp; ( New Earth &amp;amp; New Heaven )Leitung thak leh Vantung thak cihna hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6.&amp;nbsp; Rev. Lee Min-Hee Biakna makaih zia leh&amp;nbsp; pawlpi mi thuhilh zia ( Religoius &amp;amp; Church Teaching)&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;# Apawilpite Makaih khialh na (Cult) kici&amp;nbsp; hi.Anuaia bang in thuhilh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(a) A Pawlpi min Scretive # SHINCHEONJI CHURCH OF JESUS "&amp;nbsp; #Pawlpi min khiatna&amp;nbsp; VANTHAK&amp;nbsp; LEH LEITHAK&amp;nbsp; JESU PAWL&amp;nbsp; ( New Heaven &amp;amp; New Earth&amp;nbsp; Church of Jesus ) Jesu tawh omkhom Vanthak leh Leithak ah nungta khin; Natna leh Sihna lauhding hilo in thuhilh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(b) Natna omlo; Sihna Lauding hilo ( No deases; No Death , No Devil) China Wuhan Coronovirus natna lung Dawite in apuakding Sam in thungen zaw uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(c)&amp;nbsp; Pastor Lee Min-hee amah leh amah Jesu ( Messiah) Paikik dingpa in kigen in amite hilh hi.( I am the second coming of&amp;nbsp; Messiah ; of Jesus Christ )&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(d) Pastor Lee Min -Hee amah asitheilo in kigen hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(e)Kum 2015 a&amp;nbsp; Hih Pawlpi pan tawpkhin khat in New York Time ( Feb 13;2020) ah " Pastor Lee Min Hee&amp;nbsp; in " APawlpi ah Thusinna leh Bible Study ni khat in nai 2 sungbang kinei in thugen dena ;&amp;nbsp; Mipite khut kilen in (10 Cmm) kigamlalo in kimaingat uh hi. Mipite in sun ann a kipua a hihi " cin gen hi. Kum 2015 a hih Pawlpi topsan mi khat in " NATNA " Laulohna ding thu hong hilhden in gen hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Amau Website ah hihbiak inn ah Kisinsakna ( 103;764) kha sawm sung in omngeia ; Wuhan Coronovirus omciang in 78,000 bang thusin kiamsuk in gen hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;7. Shincheonji Church Covid-19&amp;nbsp; Cases Result ( Feb 23; 2020)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Korea New Cases -229, Daenam Hospital 95&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;South Korea Natnei vekpi-608&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Misi -3&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(a) Church Members Pawlpi mi&amp;nbsp; Natna vei cina ciamteh&amp;nbsp; ( Patients )mi - 231&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(b)Pawlpi mi&amp;nbsp; Natna veitawh kibang ( Fluze Symtom) 1200&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(c) Pawlpi mi Lauthawngmi&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;( Daubting) 443&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(d) Pawlpi mi si Pitek nu - 1&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Report February 24 ,2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Church Service 120;000 kikhawm lak ah Natna veidinga lam et Bukhuh Hahchia mi 9300 bang om hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Cheongdo Hospital; Busan; Jeju Hospital te ah Cinate kem uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tu in Daegu City High way khak in ;;Cinate kemcip uh hi. Tuition Centre leh Study Room tampi khak uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Daegu City Mayor in Shincheonji Church ah khat vei in mi 9300 bek kikhomna ah kihelding thupia hi. Adang Mipi lak pailohding aphallohte natnalungno veia upmawhmite ahi uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***&lt;/div&gt;&lt;div&gt;C.&amp;nbsp; WHO- (World Heatlh Organization) Report Report February 25 ;2020&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; COVID -19 ( The Current Outbreak of Coronovirus Disease-2019) - Hih thu&amp;nbsp; tomlak in COVID-19 -31 December 2019 Thuzaksaka ki pan in;&amp;nbsp; Report 1 pan pan to&amp;nbsp; ; Feb 25 Report- No. 36&amp;nbsp; hita hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;WHO Report in Coronovirus natna veite huhna ding Sum US Dollar 675 Millions bang kisam ahihthu Febuary&amp;nbsp; 5, 2020 in tangko uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;LATEST REPORTED-36 Convid-19 ( Feb 25, 2020 )&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Globally&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;World Cases Reported-36&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Natna vei Cases Confirmed - 80,326&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Misikhin-2705&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3.Adam siangmi vekpi -27;777&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;4. Gam&amp;nbsp; -28&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Reported -35 Covid-19&amp;nbsp; (Feb 24; 2020)&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(1 ) Natna vei -&lt;/div&gt;&lt;div&gt;77,700&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(2) Sikhin -2,442&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(3) Countries- 30&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Reported - 34&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Covid-19 ( Feb 23; 2020)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(1 ) Natna vei -76392&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(2) Sikhin -2348&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(3 )Gam Countries 28&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;CHINA GAM SUNG&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Feb 25; 2020 Reported -36#&amp;nbsp; Covid-19&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;China Gam Sung&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Natnavei -77,660&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2.Natna nei si-2663&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4.Hubei khua ah si-2250&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5.Adam siang -27624 (Natna kipan upmawh zato lum atuakte)&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6.Khuapi mun 38&lt;/div&gt;&lt;div&gt;China President Xi Jinping&amp;nbsp; in "largest public health emergency" .cin alungkham simta hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;South Korea&amp;nbsp; mi 608 in natna lungno vei, 3 in sihkawh hi. Israel gam&amp;nbsp; in South Korea vistors khualzin mi&amp;nbsp; 200 kim Galkap phual&amp;nbsp; military base, ah khum uh hi. Feb 23 nin zong Myanmar Air Port pan Korea Numei natneiveia upmawh khat Airport pan khumtuam pah uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;China Khualzinte Visa lutman US Dollar $ 50 pia leh Myanmar gam lutphal hi. Mipite in&amp;nbsp; Myanmar gam in i zawn thuakzolo in Leilam tawna China mi Myanmar gamlut akhaktan kei uh leh Myanmar in Sum deih man in i zawnna natna tawh kibehlap ding cin lau mahmah uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;GLOBALLY CASES Reported -35 (Feb 24, 2020)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1.Australia - 23,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Belgium - 1,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3.Cambodia - 1,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4.Canada - 9,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5.China - 77,042,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;6.Egypt - 1,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;7.Finland - 1,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;8.France - 12,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;9.Germany - 16,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;10.India - 3&lt;/div&gt;&lt;div&gt;,11. Iran - 43,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;12.Israel - 1,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;13.Italy - 115,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;14.Japan - 135&amp;nbsp; ,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;15.Cruise Ship(Daimond Princess) 635&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;16.Malaysia - 22, 17.Lebanon-1&lt;/div&gt;&lt;div&gt;18.Nepal - 1,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;19.Russia - 2,&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;20.Singapore - 89&lt;/div&gt;&lt;div&gt;21mSouth&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;22.Korea - 602,&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;23.Spain - 2,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;24.Sri Lanka,1&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;25.Sweden 1&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;26.Taiwan - 26, 27.Thailand - 35, 28.UAE-11,&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;29.UK-9,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;39. US-35,&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;31. Vietnam-16&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;32.Philipine -2&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gelkhialhte Edit ;Updated zelni&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;****&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Note. Myanmar gam ah Misi lah silo ci;;Mithah lah thah hilo ci; Cina lah Sum piak masak Coronovirus vei atheih loh man uh omkhinta ding hi. Report apiak ngamloh man uh hiding hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Photo ..Rev. Lee Min Hee ; South Korea&amp;nbsp; Shincheonji Church ; Daegu City ..&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;By KHAM LAM TUANG (Zomi Time News)&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Credit. www.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Dalniposh.com@Cente&lt;/div&gt;&lt;div&gt;CNN News; CBN News; Daily Mail.Com ; www.WHO News Report&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/cotona-virus-atam-ngah-nih-southkore.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-6220674486399886409</guid><pubDate>Tue, 25 Feb 2020 07:00:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.760-07:00</atom:updated><title>malaysia prim mister that</title><description>&lt;div&gt;Malaysia Prime Minister thak&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Malaysia Prime Minister lui Dr Mahathir in thukhunpi zui in apanmun pan khawlna laai 2-24-20 ni in King tung ah puak a king in sansak hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Thukhunpi zui mah in King in Prime Minister thak akiteel mahsiah asempakding in Dr Mahathir mah pointed-seh kik ahihman in 2-25-20 ni in nasep kipankik hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Malaysia thukhunpi zui in sehpak Prime Minister in government a form zawh leh amah PM hisuakdingthei ding a, A form zawh kei leh Hlutdaw ah MP tutna 222 sungpan atamzaw lawm akaaizo Party ten PM semding hi&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Azenzen in Hlutdaw ah akikimtoh zel uhleh kiteelna thak King in samkik ding hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Athu omzia dan en leeng Mahathir in Anwar PM za khiatnuamlo hileh kilawm hi&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/malaysia-prim-mister-that.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-836674807610722049</guid><pubDate>Tue, 25 Feb 2020 04:43:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.799-07:00</atom:updated><title>zomi movement leh zo movement kibat loh na thu.</title><description>&lt;div&gt;ZOMI MOVEMENT LEH ZO MOVEMENT KIBATLOHNA&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***25February 2020&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Thupatna -&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lamka ah Tribe Comnunity 9 ZRO President Shri. Thang Lian Pau in Zomi Council tawh kop in makaizo napi in , Bang hang in Myanmar gam ah ZOMI MOVEMENT makaite in Community Teibes Tedim; Thado; Sihzang; Zo etc Council khat nuai ah or Innpi khatnuai ah Vaihawm khopna neihpih zolo a hi hiam?,??&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Chin tawh kop leh Zaliatna leh Party taizangna en uh hi. Chin Movement Democracy Dream pen CNF in NCA Kumpi tawh minthuhkhinta a; Thau lektheilo uh in; Myanmar Kumpi Thukhun leh Galkapte genbang azuiding uh hita hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Gam leh Minam it uh hileh Yakhine gama Chin mi Khami; Miro etc te hawnkhia ding hi. AA in Chin minam ah kipiading a ngetna Paletwa MP U We Kee lungkimloa ; AA in Ka nasepna uh dalcia man uh hizaw hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Hih Movement 2 kibanglo a hihman in (a) Mikhat ama utlohpi vauna leh lausakna tawh pawlsung kilutsak hilo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;(b) Mikhat ama khensatna tawh pawlsung lutbek hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;# ZOMI MOVEMENT tupna leh Kalsuan zia ZOMI sung ah ZO Suante/Zota te Kaikhawma Pumkhatsuahna ding tupna nei uha , Re-Unification Movement a hi hi. Policy &amp;amp; History ah Chin 53 Ethnics groups te leh Kuki leh Mizo nam huamkhin hi. A hizong in&amp;nbsp; amau Tribe Community leh Political ah&amp;nbsp; amau deihtel zawkna aom uh amau&amp;nbsp; thu a hi hi. Amaute&amp;nbsp; Zomi hikhinsa in kingaih sun&amp;nbsp; hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;#ZO MOVEMENT - Hih ZO MOVEMENT in ZO pauzangteng huama , United Movement a hihi.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Movement kibanglo a hihman in Zomi Movement atuam ;Zo Movement atuam hi. Ko zong Zo mi cin gelhta le uh Zo pau zangte bek huama , Paite ; Tedim etc pau zangte tatzawhna hilo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;NO SUNG AH MITE HONG OMDING NA UT UH LEH GITLOH SAWMLO DING&lt;/div&gt;&lt;div&gt;**&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZO bek zanglo in&amp;nbsp; mi tawh ZO Mi&amp;nbsp; bang hun pan hong kici na hi uhhiam?,Kum 2014 Myanmar Census khit patau in UZO(United Zo Organization)&amp;nbsp; in nasiatak in ZO sang in ZO Mi mah gelh na hanciam uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zo bek gelh pen Ganhing hiloa , Zovok;Zo ak; Zo ui;Zolo etc aom ngeibang in Mi behlap hoihcih nong nungphawk uh a hi hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZO bek nadeih hun un Zou or Zote zong nazadah uh hi. Tu in Mi hongcih zadah in nodeih dandan in ko na sanggamte un hong thupi bawl in hong kisam zaw hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tua lungkim theilo tuano&amp;nbsp; in "ZOMI" " ZO" bek om cin nong tangko uh a; Anung ciang na laigelh uh laih in " ZO MI" / " ZO MINAM NI " cihdan in nong gelh uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;No utdandan na ZO neih uh na zatding uh ahihi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;NO TAWH KISAILO NABUAINA UH HAINA NAMKHAT&lt;/div&gt;&lt;div&gt;**&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;ZOMI MOVEMENT nasepna khatpeuh&amp;nbsp; Zolai gelhzia leh Minam dinmun na huhnopkei uh leh gal awtsansan kulselo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kum 1953 pan Myanmar Government Official Registration ZOMI (ZBC) pan "ZOM" kizang khina hih thumah&amp;nbsp; siksan in ZOMI MOVEMENT leh ZOMI REUNIFICATION ORGANIZATION min tawh&amp;nbsp; Government Recognition kidelh a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"TE" cih ah Sukte, Guite;Paite; Gangte, Shoute&amp;nbsp; etc oma TE ( Plural) hinapi in tuhun in Pau/Aw suah&amp;nbsp; kibang zangkhomteng cihna khat suak hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;A LUNGKIM THEILO&amp;nbsp; NAM TE&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;**&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; ZO bek na kicih lai un ZBC ;TBA ah omkhawm ngei in&amp;nbsp; na mit uh hong keuh ciang in,&amp;nbsp; ZBCM ten ZO hongtuh;:ZNC/ZCD ten ZO hong tuh ZIUSA ten Zo hong tuh UN ;Newyork ah ZOMI Indegenous&amp;nbsp; apulakte nialpia nial mawk uh cin a.....&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; No gendan in Myanmar Races Recorded ah Ethnics 135 ah (ZOMI )tawh kigelh lah omkei; (Zo mi) tawh ciamtehna omlotuanlo&amp;nbsp; hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Hih ZOMI (941) gelhte Gamdang mi Rohingya cin na lauthawng pih uha; amaubel dingte mi nih leh khat khem zawhkhak leh cia ahanciamna hi uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZOMI LEH CHIN KIBANGLO&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;***&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Zomi gelh ciang Kawllai tawh CHIN kigelh nuamlo hi. Zomi mah kigelh hi. Myanmar Kumpi in CHIN minpen Ethnic groups leh Minority ciang tawh hong en a tua kideihlo in ZOMI namte Right ngahna ding in; CHIN tawh kikhensiang kiut hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZO-CHIN&lt;/div&gt;&lt;div&gt;**&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Minam kibanglo a hih man in CHIN Code No nuai ah luailonglong utte in ZO-CHIN nakicih uh amanpen a hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; ZOMI leh CHIN minam min kigawmngeilo hi. Tulaitak in bel ZOMI te zong CHIN-NRC tawh kikhenkhia theinailoa ; Political Dream ah CHIN tawh kikhensiang theihna Field ah kitattheilo hi. Ahang in Chin State sung ah kiteng a hihi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;LAIGELH LEH KAMPAU KIDOM&lt;/div&gt;&lt;div&gt;**&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Na laigelh un minam bup sukha leh kilem lohna ding lampi sialden hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Zomi-914 gelhte laupih kei un amauzong nomah banga Chin -53 nuaia Code No..a nei khinte hia ; Tuate in amau Code No...sang in ZOMI -914 gelh uh a hi hi.&amp;nbsp; Rohingya te Myanmar Ethnic 135 ah kigelhna omlo hi.Kikodenna in kei mihai khat hing aci na hi hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;ZO-421( Code No..) tha kimuang in ZOMI MOVEMENT kipankhia masa hilo hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZO minampi bawl nicia ZOMI MOVEMENT tawh panla uh a hihlam kitheihmawh bawl lohding hoih hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Azum huaipi in gamtat sawmloh hoih zaw hi. Zo Community sung khantohding nahah kat uh thupi hi. Zomi National Movement langpan in tawk buailoh hoih hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;KEI MIHAIPA HING&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZOMI omlo cia awng awngte Leitung ah amah om ahihlam kitheilo khiatna neiloa; awng awng leh laigelh a hi uh hi. Sang nakahma in Na Siapa min khumma in ; nang Leitung ah mihing in aomkhin&amp;nbsp; na hihi. Supna leh metna omlo ahihman in thusim leh patauh ding hilo hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp;Minam khat ihih man in Kikumni ; Kitawng keini, Kipawlni...I Makaite Leadership thanemna hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ZOMI MOVEMENT DAMSAWT HEN...&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; Credit. Hang Shing&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/zomi-movement-leh-zo-movement-kibat-loh.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-647029699063275534</guid><pubDate>Tue, 25 Feb 2020 02:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.838-07:00</atom:updated><title>paih ding alah sa nek ding alah su.</title><description>&lt;div&gt;"Paih dingin lah SA nek dingin lah SU"&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ICJ ah Gambia in NLD kumpi leh Galkapte leh a supporters bek genocide vai tawh thu bawl bek hi mh leh NLD in, "Gambup in thu ong bawl hi," ci uh hi. NLD in belpawl kisam kei ung a cih uh pen 2015 kitel lai in Zangkong Seihkan tsp. ah USDP in a ngah uh hangin NLD in usdp MP pen mawhsak in NLD pan MP khat koih uh hi. 2020 kitel ciang Zangkong Seihkan tsp. ah mi a neih loh lam uh kitel ahih manun Seihkan tsp. pen Lanmadaw tsp. ah gawm ziau uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; Mai kitelna ding ah paizia ding leh party dangte kalsuan zia ahi zongin, gam sung politics paizia ahi zongin, gamdang in kawlgam in hong muh dante tung tawnin gamsung vai ah politics kimawl siam mhmh kul dingin ka san sat hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; Party 96 ki-om ta a, hih party khempeuh sung pan MP kitel khia ding ahi hi. Politics lam ah kiva lo party-te in MP a ngah uh hangin mimal phattuamna ding bek hong hi lel ding a, vote a pia mipite in bang mh phattuamna kician ngah ngei lo ding uh a, voter-te ngah ding pen amau teng mh hong kipet cipcip ding uh hi.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;Mai kitelna ding pen mual mi party-te leh Kawl party-te politics ah final kimawlna ding ahih manin theory kizang thei nawn lo ding a, practical bek kizang thei ding ahih manin minam nau vei in a vei takpite bek mh sep theihna ding hun hoih pen hun ahi hi.&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; Minam party in zong lim takin i ngaihsut kei leh i paunak khat in, "Paih dingin lah sa nek ding in lah su," cih min i puak khak ding ka patau khol hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; "Minam veina leh itna tawh"&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/paih-ding-alah-sa-nek-ding-alah-su.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-3743345212384353587</guid><pubDate>Sat, 22 Feb 2020 05:22:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.876-07:00</atom:updated><title>ZCD</title><description>&lt;div&gt;Zomi mintawh ZCD Te khemsa a om Zomi te&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;—————————————————-&lt;/div&gt;&lt;div&gt;1. Mipi Chin galbawl sak in Zomi namni na ngawn a mau MP te meikhup sa in om.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;2. Zomi namni selbawl na in MP Cup cih mah bang mah bawl.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;3. Zogam State ngah masiah Chin State sunga ki om ahih&amp;nbsp; &amp;nbsp;mah bang in, Township 9 pan ,township 2 ahi Zogam ah ZCD pan MP 2 kah kha a, Township 7 teng Chin ci-in galbawl ahih man un , thukhen sat vote piak teh em sa hi pahpah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;4.Ki tel kik teh 100% ZCD in azo phial zong in , mitawh kipawl theilo leh, Paulun lah Vuangi kipia nawn lo ding theih sa ahih man in Chin te or NLD te khateh mah i dawh kul dinghi ta.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;5. DC vaizong mualmong et mah banglai ding ,; Falam kia DC cih bang om ngeilo ding hi. Township 2 teitei ki pawl loh apha mawh thu hi a, 2012 kum Hakha in DC a ngah hun in Hakha,Thantalang,Falam ki nai khua te kipawl &lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;ding in, na ki kankuat kha hileh a lem mahmah ding thu hi.&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;br&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;6. Mailam Theih ding ah ZCD ah Mipil misiam tel in&amp;nbsp;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&amp;nbsp; &amp;nbsp; NLD or Chin&amp;nbsp; te tawh ki pawl khawm leng them them ki nak thei ding (or) NLD ah Mipil misiam tel in&amp;nbsp;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;CM ngah na ding /Vuangi cihte hamciam huai maw ?&amp;nbsp;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;MP orMakai&amp;nbsp; tel khialh nain Zomi bup mailam khantoh na ding tampi dal cih phawk huai mahmah hi.&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;br&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;7. Company nasep Paulun khutsung ahih na tawh,nasepngahnop manpeuh tawh MIPI pai khial sak kei ni.&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;br&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;Credit: Zogam khai&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;&lt;br&gt;&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;u&gt;https://www.facebook.com/100047429089814/posts/109877150603254/?d=n&lt;/u&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/zcd.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-6324664803308990736</guid><pubDate>Sat, 22 Feb 2020 04:48:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.915-07:00</atom:updated><title>kauphe gal</title><description>&lt;div&gt;Kauphe Gal&lt;/div&gt;&lt;div&gt;-----------&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tulaitak a leitung gam tampi a khauphe lompi leng pen limtak panlakna a om kei leh June, 2020 ciangin azah 400 khang ding hi ci in Jerusalem Post in misiamte siksanin February 20, 2020 ni in tangko hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Africa suahlam ah nasia diakin tun Parkistan leh India nitumnalam tungta ci hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;China lam lompi khatin zuansan laitak ci hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;UN Food in agenna ah Kauphelom 1 square kilometer in mihing 35000 nek ding gaizo ci hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Kenya mun khat a tung kauphelom bang New York khuapi cia 3 zai ci hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Africa gamzawngte emergency dinmun ah om ta uh hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;A zawngte kalaksak beh dinga, a haute kipiakbeh ding cih tawh kibang hi.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Image: Getty&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;
  &lt;a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfezeSf7uhGrZNbBHUE_yjdllj2g8XyXGsk5xgfBLeWvCh8p6yp5wfp8IHP5r-ZK1AE2gMJpQf_ad4gxjyQiEX-UWMuuEbijUKB1PCOyYQ55A76JdNzNVDinBFvBlHbKR-v_y5_rh6UthJ/s1600/1582346930774879-0.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"&gt;
    &lt;img border="0"   src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfezeSf7uhGrZNbBHUE_yjdllj2g8XyXGsk5xgfBLeWvCh8p6yp5wfp8IHP5r-ZK1AE2gMJpQf_ad4gxjyQiEX-UWMuuEbijUKB1PCOyYQ55A76JdNzNVDinBFvBlHbKR-v_y5_rh6UthJ/s1600/1582346930774879-0.png" width="400"&gt;
  &lt;/a&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/kauphe-gal.html</link><media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" height="72" url="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfezeSf7uhGrZNbBHUE_yjdllj2g8XyXGsk5xgfBLeWvCh8p6yp5wfp8IHP5r-ZK1AE2gMJpQf_ad4gxjyQiEX-UWMuuEbijUKB1PCOyYQ55A76JdNzNVDinBFvBlHbKR-v_y5_rh6UthJ/s72-c/1582346930774879-0.png" width="72"/><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-2039300482423908205</guid><pubDate>Sat, 22 Feb 2020 03:26:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-07-08T02:59:09.952-07:00</atom:updated><title/><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
Aban hiah na sim bek inhttp://wPARTY NEWS&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; Feb 21, 2020 ( Friday)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KUM 2020 ZCD PARTY&amp;nbsp; CEC (Central Excutive Committee) MEMBERS KITEL KIKNA LEH MP DING TELNA NEI DING&lt;br /&gt;
..&lt;br /&gt;
ZCD Party in CEC Members te panmun puahphatna leh Kum 2020 MP ding min gelhkhiatna February 25-27, 2020 in Tedim khuapi ah&amp;nbsp; neiding in thuthak kiza hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp;ZCD Party min pianma Kum 1988 a ZNC (Zomi National Congrees ) Party kiphuh cilleh MP Masa dingte Pasian nasemte in thungetsak ban ah ZNC Party Constitution Draft zong Pastor sem leh Pasian mite mah in bawlpih in,Thungetsak uh hi. Tuhuna Party makaite leh MP te in Zomite lung ampi leh Zukham kawm in,Makaihlo in kam nong mawkdawn gamgam loh ding uh Zomi Pasian nasemte leh mipite lunggulh pen a hi hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; TULAI TAK CEC&amp;nbsp; MEMBERS TE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kum 2017-2019 CEC Members&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp;Hih kum kikal bangzah vei kilaih theilo ka hihman in ; anunungpena ngaihsut te min konggelh hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; 1. Pu Chin Sian Thang( MP) President&lt;br /&gt;
2. Pu Zam Khan Suan Vice-President&lt;br /&gt;
3.Pu Gin Kam Lian (MP)&amp;nbsp; General Secretary&lt;br /&gt;
4.Pu Zam Za Mung Secretary -1&lt;br /&gt;
5. Pu Pau Lun Min Thang (MP) Secretary -2&lt;br /&gt;
6.Pu Pau Lam Tuang Treasurer&lt;br /&gt;
7.Pu Suum Suan Lian Accpuntant&lt;br /&gt;
8.Pu Thang Sian Thawng Auditor&lt;br /&gt;
9.Pu Kumar Member&lt;br /&gt;
10.Pu Kap Khan Khual&lt;br /&gt;
11.Pu Kam Lam Khup&lt;br /&gt;
12. Pu Cin Suan Mang&lt;br /&gt;
13. Pu Hau Mun Khai&lt;br /&gt;
14.Pu Zam Sian Lian&lt;br /&gt;
15.Pu H. Khual Za Nang&lt;br /&gt;
16.Pu Kham Khan Thang( MP)&lt;br /&gt;
17.Pi Cing Ngaih Mang (MP)&lt;br /&gt;
18.Pu Thang Deih Khup (MP)&lt;br /&gt;
19.Pu S.K.Gin Ngaih Mang&lt;br /&gt;
20.Pu Kam Za En&lt;br /&gt;
21.Pu Langh Ngaih Khup&lt;br /&gt;
22.Pu Zen Khan Khup&lt;br /&gt;
..&lt;br /&gt;
Kum 2015 CEC Members&lt;br /&gt;
***&lt;br /&gt;
1. Pu Chin Sian Thang President&lt;br /&gt;
2.Pu Zam Khan Suan Vice President&lt;br /&gt;
3.Pu Gin Kam Lian General Secretary&lt;br /&gt;
4. Pu Zam Za Mung Secretary&lt;br /&gt;
5. Pu Kumer Tamu Treasurer&lt;br /&gt;
6.Pu Thang Deih Khup Accountant&lt;br /&gt;
7.Pu Do Khan Lian Accountant -2&lt;br /&gt;
8. Pu Do Khan Lian Auditor&lt;br /&gt;
9.Pu Ganesh Tamu (si) Accountant -2&lt;br /&gt;
10.Pu Anthony Kap Khan Khual Public&amp;nbsp; Information&lt;br /&gt;
11.Pau Lun Min Thang -Member&lt;br /&gt;
12. Pu Khup Khan Mung&lt;br /&gt;
13. Pu Cin Suan Mang&lt;br /&gt;
14.Pu Kam Lam Khup&lt;br /&gt;
15.Pu Hau Mun Khai&lt;br /&gt;
16.Pu Thawng Za Kap&lt;br /&gt;
17. Pu Zam Suan Lian&lt;br /&gt;
18.Pu Kham Khan Thang&lt;br /&gt;
19.Pu H.Khual Za Nang&lt;br /&gt;
20. Pu Sum Suan Lian&lt;br /&gt;
21. Pu Kam Za En&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Kum 2015 ZCD Letter Head tunga min kigelhteng a hi hi.***&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hang Shing ( Zomi Time News)&lt;br /&gt;
*******&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp;ZNC KIPATNA BULPI&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ZNC PARTY KICI ZCD PARTY PIANNA LEH CEC&lt;br /&gt;
*******&amp;amp;***********&lt;br /&gt;
(Zomi National Congress / Zomi Democractic for Congress , Central Excutive Members)&lt;br /&gt;
**********************&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&#128515;&#128515; Review on Zogam Political Status # Jan 10; 2019.. by Hang)&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;****&lt;br /&gt;
ZOMI MOVEMENT POLICY KIBANGLO&lt;br /&gt;
&#128514;&lt;br /&gt;
&#128513;&lt;br /&gt;
&#128513;&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
MYANMAR ZNC/ZCD&amp;nbsp; PARTY PHUTTE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ZOMI SUMBAWL YANGON A TENG VAITHAMTE PHUH MAH HIAM?????&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Buai kipatpan Bulpat ni.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kum 1988 in Nasia tak in BSPP ( Ne Win Socialist Party One Policy ) kiukna leh sum sih gentheih tawh buaina mei kuang hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;Yangon GTI (YTU) Sang naupang Ko Phong Maw Galkapte in&amp;nbsp; hong thahsak uh ciang in, Buaina piang in Sangkhempeuh kikhak hi. 8888 in ciamteh uha; Buai kipat 8~8~1988 in aciamteh uh a hi hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kum 1988 buaipan in Zomi sumbawlte zong zinkhia theinawnlo uh hi. College sang naupangte zong mabingta hi. Mipi khempeuh Galkapte tung heh hi.&lt;br /&gt;
Kum 1990 kum pan&amp;nbsp; Party khatbek tawh hilo in; Myanmar Socialist Programe Party zanglo in; Democracy ngeina Party tampi ( Multi~Party ) phut in Vote tawh MP kituh theih thu hongging hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
MYANMAR GAMBUAI IN SUMBAWLTE BEK VAITHAM SAKLO&lt;br /&gt;
&#128513;Sumbawl vaithamte phuh ahihhang in; Party leh Council ah tawp banna neilo hongciah suakte ; College Students dinkholte tawh kigawm hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Zomi Sumbawlte in India lam akhual zinna uh pan Minam min tawh Party minzat hoih asak uh leh namdangte in ZOMI hongcih ding deihna bulpi tawh Yangon; Bo Sonpek Road ( Pu Chonbik Lampi ) tung a; THIRI YEIH MON ( Shri Yeih Mon Guest House) akipsa uh ZNC Party Sumbawl mah ahi Yangon ahteng Pu Pum Za Kap Inn Yorke Road ( Kawlte in Yauhlan) ah kimu khom uh in ; Pasian tung ah thungetna tawh ap uh hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ZNC Party&amp;nbsp; Registered Ngah &#128515;&lt;br /&gt;
Kum 1988 October 18 nin Union ot&amp;nbsp; Myanmar Election Commission ah ngenna lai puak uh hi.October 24 nin National News leh MRTV ~ Radio Station pan ZNC Psrty thak kipsakna leh Registration ngahthu kitangko in Zomite lungdam mahmah uh hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; (&#128515;&#128515;&#128515;&#128515;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A.&amp;nbsp; ZNC PARTY&amp;nbsp; YANGON HEAD QUATER&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;br /&gt;
AMASA PEN CEC MEMBERS&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
Kum 1988 October 18 nin Pa Pum Za Kap inn ah Zogam ah Office hawntheih mateng in; Party Hqtr in kinei in;&amp;nbsp; Signboard kisuang phot hi. Amasa pen CEC Central Committee member zong kiseh in; Pasian tung ah ZNC Party leh Members te in apna nei uh hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Laisiangtho Paunak&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &lt;br /&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp; ( Proverb) 14:34)&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; " Thumanna in minam minthsngsaka, mawhna in minam mindaisak hi." ..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1.President&amp;nbsp; &amp;nbsp;☆Pu&amp;nbsp; Pum Za Kap (sizo)&lt;br /&gt;
2.Vice President&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; Pu Suan Khaw Thang&lt;br /&gt;
3. General Secretary Pu Thang Lian Pau (India)&lt;br /&gt;
4.Treasurer&amp;nbsp; &amp;nbsp;Pu Thawng Do Thang Galile AG Senior Pastor&lt;br /&gt;
5.Member&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;Pu Neng Hau Kim USA&lt;br /&gt;
6.Member&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;Pu Pum Za Khai USA&lt;br /&gt;
7.Member&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;Pu Gin Khan Suan Japan&lt;br /&gt;
8. Member&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; Pu Pum Za Lian USA&lt;br /&gt;
9.Member&amp;nbsp; &amp;nbsp;,&amp;nbsp; &amp;nbsp;Pu Pu Kim Kho Suan USA&lt;br /&gt;
10.Member&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;Pu En Khan Nang USA&lt;br /&gt;
11.Member ☆Pu Khual Za Nang ( Sizo )&lt;br /&gt;
12.Member&amp;nbsp; Pu Vungh Za Kap ( India)&lt;br /&gt;
13.Member Pu Tawng Do Cin (India)&lt;br /&gt;
14.Member Pu Gin Kam Lian ZCD MP&lt;br /&gt;
15.Member ☆Pu Kham Min Thang (India)&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
B. A NIHVEINA CEC MEMBERS&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Akhatveina February 20 ; 1989 in ZNC Conferrence Tedim Hqtr ah kibawl hi. Party palai muntuamtuam pan 200 val pai hi&lt;br /&gt;
.Lasa Cing San te mah in va uap hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A nihveina August 9; 1989 in Tedim mah a kinei in; Mipi Tangmi 250 te in CEC members kisehte kipsak uh in; thungetsak uh hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1.President&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Pu Chin Sian Thang&lt;br /&gt;
2. Vice President&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Pu Do Pau (Sizo Tahan)&lt;br /&gt;
3.General Secretary&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;Pu Thang Lian Pau&lt;br /&gt;
4.Treasurer&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
Pu Zen Khan Khup&lt;br /&gt;
5.Member&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;Pu Khual Za Nang (sizo)&lt;br /&gt;
6. Pu Vung Za Kap&lt;br /&gt;
7.Pu Song Cin Pau&lt;br /&gt;
8. Pu En Cin Thang&lt;br /&gt;
9.Pu Nang Za Khup&lt;br /&gt;
10. Pu Lal Buai&lt;br /&gt;
11.Pu Zam Khan Suan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Note.&lt;br /&gt;
.Kum 1988 October 18 pan 1991 December kha ciang Pu Thang Lian Pau in ZNC General Secretary sem hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
C.TOWNSHIP COMMITTEE LEH MP DING TE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nov. 8; 1989,&#128515; CEC members lak ah ah MP Candidate ding mi Politic theihna tawm kisa hi.&amp;nbsp; Township Committee phut ding leh MP Candidtate ding mizong ding; Party Thu Zogam lam ah Campaigning bawl ding in a kisehmite Yangon pan Zogam lam zinto uh hi.&lt;br /&gt;
1.Pu Suan Kho Thang&lt;br /&gt;
2.Pu Gin Khan Suan&lt;br /&gt;
3.Pu Gin Kam Lian&lt;br /&gt;
4.Pu Gin Khan Khsi (, Student)&lt;br /&gt;
5.Pu Vungh Za Pau ( Student) te a hi.uh hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;Kalaymyo Kawlpi ah Pu Chin Sian Thang kiang bang uh in; President ding in zong matbawl uh hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hih khitciang&amp;nbsp; August 9; 1989; pan President hihna Pu Chin Sian Thang in len hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;1.Kalaymyo Township Comittee&lt;br /&gt;
Nov.12; 1988 Pu Chin Sian Thang in ah Signboard kisuang; Township Committee phut&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2.Tedim Township Committee&lt;br /&gt;
Nov. 21 ; 1988 Tedim ah ZNC Hqtr Signboard kisuangta hi. Pu Gin Kam Lian Upa&amp;nbsp; Pu Tun Za Thang ( Kham Za Kam tapa)&amp;nbsp; inn a hi hi. Kum 4 sung inn sapla uh hi. ( Party phiat mateng 1991 ?)&lt;br /&gt;
3.Tonzang Township Committee&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; Nov 24 ; 1988 in Tonzang ah Signboard kisuang in Office kinei hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; ZNC Lam in thukicing agelh loh hang in Tonzang ah ZNC Campaigning bawl Pu Pu Thang in Kigin kholhna leh A u&amp;nbsp; Heavy Piangte paina; Lasiam Esther Cing Sante paiding agelhna thu om hi..Akicing in nung beh lap ni&lt;br /&gt;
&#128515;&#128515;&#128559;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;D. PARTY CONSTITUTION LEH A GELHDING SEHNA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; Kum 1988 October 14 ni asehsa mi 5 om khin hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nov. 5 ; 1988 Zogam lam zinto mi 5 te ZNC Party Constitution leh Objective neilopi ZOMI bek bul phuha; Zinto uh a hi hi. Pu Chin Sian Thang in Constitution &amp;amp; Objective &amp;amp; Vision te gelhsak hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tuate mah kizang suak hi. India pan ZNC kikeng suk a hihhang in , Myanmar gama amau Constitution kizang theilo hiding hi.&lt;br /&gt;
&amp;nbsp; Thukhun leh Tupna gelhdingte ( 24-10-1988)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1.Rev.Dr.Zam Khen Thang (Sizo)&lt;br /&gt;
2. Capt.Sing Khaw Khai (sizo)&lt;br /&gt;
3.Rev.Pau Cin Thang U.S.A&lt;br /&gt;
4.Rev.Vungh En Thang&lt;br /&gt;
5.Pu Thang Lian Pau ( GS)&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
6. Pu Chin Sian Thang ( Nov.7, 1988)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
(Note &#128522; MP nihte kilemlo uh hi. Pu Cin Sian Thang in Thautawi Kumpi langpan ut lo; Pu Thang Lian Pau leh Pu Vungh Za Kapte&amp;nbsp; in thautawiloh in Politic kinawkzolo ding um in kilemlo uh hi. ZNC nam nih ZNC ( Inland) leh ZNC ( Liberation Areas) hongpiang hi. Zomi Movement Policy leh hih ZNC ah&amp;nbsp; Thau tawi leh Tawilo pawlnih om hi.))))))))))))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
E. CEC COMMITTEE KIHELLO SUMTAWH HUHTE&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;Kum 1988 October 24 ZNC Party Kum in phalna pia in; kilungdam pih hi.&lt;br /&gt;
1.Pu Sing Khaw Mang (Sizo) Yangon&lt;br /&gt;
2.Rev. Vungh En Thang&lt;br /&gt;
3.Pu Dai Cin (Sizo) Yangon&lt;br /&gt;
4. Pu Tual Khan Pau&lt;br /&gt;
5. Dr.Zam Khen Thang&amp;nbsp; (Sizo )&lt;br /&gt;
6. Dr.Sian Za Kam&lt;br /&gt;
7Rev.Pau Cin Thang USA&lt;br /&gt;
8..Pu Nang Lian Thang USA ; CNF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
F. KUM 1990 ZNC MP KITELNA AH KIHEL DINGTE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August 9; 1989 Anih veina ZNC Party Conferrence pan Mipite kipsak hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Tedim 1 P/ C Pu Vungh Za Kap( Kaptel- India)&lt;br /&gt;
2. Tedim 2 P/C Pu Chin Sian Thang ( Zampi ~Kalaymyo)&lt;br /&gt;
3.Tonzang P/C Pu Thang Lian Pau (Pangmual)&lt;br /&gt;
4. Kalay 2 P/C Pu Do Pau ( Phaileng ~Kalaymyo)&lt;br /&gt;
Note ..MP mun 4 kidemSeat 2 zo 50% in kiciamteh hi.&lt;br /&gt;
India ah A/C Assembly Constuency zang uh in; Myanmar ah Lwatdaw pen Parliament ahihman in; Tedim 1P/ C in konggelh hi.&lt;br /&gt;
*********&lt;br /&gt;
1990 ZNC MP&lt;br /&gt;
Pu Chin Sian Thang leh Pu Thang Lian Pau gualzawhna&lt;br /&gt;
World Zomi News&amp;nbsp; (English) in I gelh ding hi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
G. 1990 ZNC GENERAL ELECTION RESUTLT (MP CANDIDATE&amp;nbsp; WINNER )&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PERSONAL BIO-DATA (CV)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
.Name&amp;nbsp; ~ PU CHIN SIAN THANG&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Constuency&amp;nbsp; ~TEDIM 2&lt;br /&gt;
P/C&lt;br /&gt;
Eligible Voters- 18;180;&lt;br /&gt;
Numbers of Candidates 4&lt;br /&gt;
Date of Birth 6 April 1938&lt;br /&gt;
Father- Sum Hang&lt;br /&gt;
Education ~&lt;br /&gt;
1964&amp;nbsp; &amp;nbsp;B.A Political Sience, Modern History , IR&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;1965&amp;nbsp; B.A Law (Becherlor of Arts in Law)&lt;br /&gt;
1967&amp;nbsp; B.L ( Bachelor of Law) Yangon University&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;1968 -High Court Advocate ;(by Dr.MAeng Mawng)&lt;br /&gt;
Occupation -Advocate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#128515;Pu Chin Sian Thang recived 5; 408 votes in election in 1990.He was the Chairman of ZNC when the SLORC (Junta ) banned the Party on 11 March 1992.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Name&amp;nbsp; ~ PU THANG LIAN PAU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Constuency -Tonzang P/C&lt;br /&gt;
Date of Birth 18; 1960&lt;br /&gt;
Place of Birth -Pangmual Village; Tonzang&lt;br /&gt;
Parents- Pu Khat Khan Tang &amp;amp; Pi Niang Ciin&lt;br /&gt;
Degree -&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;1984 B.Sc ( Bachelor of Science) Mandalay University&lt;br /&gt;
1988 M.Sc ( Master of Sience Q) Yangon University&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
42% in the 1990 elections.&lt;br /&gt;
Eligible Votes- 12, 899&lt;br /&gt;
Vote Cast -9; 923&lt;br /&gt;
Valid Votes -9, 582&lt;br /&gt;
Number of Candidates ~3&lt;br /&gt;
Recived&amp;nbsp; 3; 483 valid Votes or 36% in the 1990 elections.&lt;br /&gt;
He was the General Decretary of Zomi National Congress Party (ZNC) untill 1991.He became an Independent MP after the Myanmar Army SLOCRC (Junta) banned in the ZNC in March 11,&amp;nbsp; 1992.&lt;br /&gt;
&#128515;&#128515;&lt;br /&gt;
MYANMAR GENERAL ELECTION 1990&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1.Eligible Voters ~elections held&amp;nbsp; Constuecny 485&lt;br /&gt;
2.Valid Votes Cast -&lt;br /&gt;
Candidates -Parties 2; 209;&amp;nbsp; &amp;nbsp;87 Independent Candidates&lt;br /&gt;
3. Elected - 475 from Parties; 6 Independent&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Candidates per constuency&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1.Registered Parties ~ 235&lt;br /&gt;
2. Cancelled by own request ~102&lt;br /&gt;
3.canselled by Election Commissioner ~3&lt;br /&gt;
4.Parties running~ 130&lt;br /&gt;
5.Three or More Candidates~ 93&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Reff.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*ZNC KUM 20 SUNG KALSUANNA By Phunom October 9; 2015&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*ZNC ELECTIONS MP CADIDATES 1990 - 1990 Multi-Parties General Elections -Composed by Khin Kyaw Han MP NLD ; Yenan Kyaung (2,) May 16, 2000.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
****&lt;br /&gt;
ZNC PARTY THUAK NA&lt;br /&gt;
LAMKA LEH MYANMAR THU GELH DINGww.tangkoteute.blogspot.com&lt;/div&gt;
&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/aban-hiah-na-sim-bek-inhttpwparty-news.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-4183894488303084689</guid><pubDate>Thu, 20 Feb 2020 02:26:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-02-19T18:26:21.970-08:00</atom:updated><title/><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
&amp;nbsp; &amp;nbsp; Aban hiah na sim bek inhttp://www.tangkoteute.blogspot.com&lt;br /&gt;
Kammal hoih pawl khat: ( By- Dr. Chin Do Kham )&lt;br /&gt;
- Na sih khit ciang hong kikoici phawk ding na ut hiam?&lt;br /&gt;
- Na lawhcin semsem leh hong kido semsem ding hi.&lt;br /&gt;
- Khantoh a sawmte khangto takpi hi.&lt;br /&gt;
- Mihing i kisiat ma-in kiphatsakna hong pai masa den hi.&lt;br /&gt;
- Bangzah sem cih sangin bangzahin lawhcing cih thupi zaw hi.&lt;br /&gt;
- Pasian hihtheihna sungah na kiphuum nak leh Ama'n hong puah toto ding hi.&lt;br /&gt;
- Tu a na dinna pen lam tawpna hilo a, zingciangin nang ading ni hong suak lai ding hi.&lt;br /&gt;
- Midangte'n sum $100 hong pia leh tawm kisa a,mi a piakhia ding hileng tam kisa mahmah hi.&lt;br /&gt;
- Mi'n hong phat manin kihoih tuanlo a, hong kisiat muhna tawh zong kisia tuan samlo hi.&lt;br /&gt;
- Mihingte pen midangte muhna ding bekin kinungta den hi.&lt;br /&gt;
- Na hihna maizumpih ke'n la, ki-angtanpih zaw lecin na khangto ding hi.&lt;br /&gt;
- Nang le nang na hihna kisang phot lecin, midangte'n zong nang hong sang ding hi.&lt;br /&gt;
- I mel pen kikhel thei lo a, a hih hangin i mai puak pen kikhel thei hi.&lt;br /&gt;
- Pasian in i hihlohna hong kallo a, hong sawllohna zong lamen ngeilo hi.&lt;br /&gt;
- Leitungah lametna tawh nungtate mihampha ahi hi.&lt;br /&gt;
- Thupha ngahpa sang thupha bawlpa manpha zaw hi.&lt;br /&gt;
- Ka nuntakna ah ka lawhcinpen ding ni pen ka mailamah om lai hi.&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/aban-hiah-na-sim-bek-inhttpwww_19.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-4479334826296509439</guid><pubDate>Thu, 20 Feb 2020 02:09:00 +0000</pubDate><atom:updated>2020-02-19T18:09:01.218-08:00</atom:updated><title/><description>&lt;div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"&gt;
Aban hiah na sim bek inhttp://www.tangkoteute.blogspot.comZOMI FOOTBALL ASSOCIATION (ZOFA) TANGTHU TOM:&lt;br /&gt;
Thumasa:&amp;nbsp; Zomi Khangno Kipawlna (Zomi Youth Association-ZYA) kiphut zawh kum 10 cinna (Tin Jubilee) pawipi pen January 2015 sungah thupitak bawl thei ding a hong makaih i biak Topa min i phat hi. ZYA kum 10 cin phawkna dingin Magazine limci khat bawl dingin ZYA makaite in khensatna nei uh a, tua sungah Zomi Football Association (ZOFA) tangthu zong guan dingin ZOFA Committee in thukimna kinei hi. ZOFA Tangthu gelh/ bawl dingin ZOFA a pankhiate' sungah khat akihel le Former General Secretary ahi Sia Khampeek (Tongsan pu) mah ZOFA Committee in muanna tawh kiseh hi.&lt;br /&gt;
Kipawlna khat peuhpeuh le mi khat peuh i thu laibu sungah akigelh ciangin, a pianzia bulpi ahi bangbang in gelh ding kisam hi. Tangthu i cih pen mawk pian ngiau theilo or vantung pan kiasuk/ kikhiasuk cih bang zong om theilo ahih manin, a piankhiat a bul abal mahin gelhtheih ding thupi mahmah hi. Tuni a thupiang khat pen zingciang in Tangthu suak akicih bang mahin, hih ZOFA Tangthu zong mai lam khang sawnsawnte hun ciangin Tangthu gil mahmah khat suak pelmawh ding ahi hi. Tua manin ZOFA piankhiat zia tawh kisai zong a pankhiat teng mah i theihna le ZOFA thukhensatna laibupi sung enkak khawmin, aman le adik thei pen dingin kigelhkhia ahi hi.&lt;br /&gt;
I. ZOFA Piankhiat Zia:&amp;nbsp; Zomite' khuapi khat ahi Kawlpi (Kalaymyo) khuapi ah Kawl,Kala-Mivom (Hindu),Gualkha, Naga, Mualmite le Chin State sunga om Zosuan namkee tuamtuamte' teenkhopna khuapi khat ahi hi. Tua sungah Zomi (Tedim kampau)te atam pawl hi kha dingin kilamen hi. Tua bangin Zomite i teenkhopna sungah pau le ham (Aw suah) kibatlohna le adiakdiak in biakna pawlpi upzia/ sanzia tuamtuamte in Zominam sungah kipumkhatna le khantohna ding tampi hong khaktan cih kimukhia hi.&lt;br /&gt;
Tua banga khantohna ding hong khaktan thei thu tuamtuamte pan Zomite sungah kipumkhatna le khantohna a om theihna ding lunggulhna le veiina tawh Pa Thawng Khan Mang,(Maal suangzaang), Pa Cin Lian Khai, (Tungzang khua), le Pa Thang Sian Kham @ Sia Khampeek (Tungzang khua) te' veiina le ngaihsutna tungtawn in abeisa September 2006 kumin ZOFA kici Zomite Bawlung tawh kilawmtatna hong piangkhia ahi hi.&lt;br /&gt;
Amau teng Kimukhawm Den:&amp;nbsp; Hih mi 3 teng sungah Pa Cin Lian Khai bek mah bawlung kimawl ngei le a siam hi in, alawmte nih bel bawlung siam cih thadah kimawlngei hetlo hi uh a, ahi zongin amau veiina bulpi mah bulphuh in kimukhawm in holimna nei den uh hi. Pa Cin Lian Khai pen bawlung siam khat ahihna tawh Bawlung zia gensak a, Pa Thang Khan Mang bel mizot/ mipi kaihkhop (Organized) lam siam mahmah hi. Tua mah bangin Sia Khampeek in a thu le lai lamah akitangsam tuamtuamte banah adiakdiak in ngimna le tupna (Aims and Objectives) cihte khempeuh geel in, amau hihtheihna / siamna kiu khat ciat tawh nisim in holimna nei-in Sia Khampeek te inn ah kimukhawm den uh hi.&lt;br /&gt;
ZCFA tawh Amasapen Meeting Kinei:&amp;nbsp; Amau teng thumin hun sawt sim khat sung kimuhna le holimna aneih zel khit uh ciangin, pawlpi tuamtuam pan bawlung uk/siam khangno makaite khat le nih ciat sap dingin Sapna lai (Invitation letter) bawlin Pa Thawng Khan Mangin sam kawikawi in, September 11,2006 ni in Phualpi AG biakinn, Pinlong (8) ah a masa penpen mipi kimuhkhopna (Meeting) kineihpih hi. Tua kimuhkhopna masa (First Meeting) sapna lai (Invitation letter) bawlna dingin Pa Thawng Khan Mang mahin ama sum neih sunsun piakhia hi.&lt;br /&gt;
Hih Meeting masapen ah Kipawlna min ding kipsakna kinei nailo ahih manin, amau 3 sung pan Lai le Thu lamah vaipuak anei Sia Khampeek i ngaihsutna tungtawn in Zomi Christian Football Association (ZCFA) cih min tawh sapna lai (Invitation Letter) a mahmah in bawlin Meeting kinei thei ahi hi. Hih Meeting masa tungtang ah bel mi kitamlo ahih manin, Khatvei sapkik ding thukimna kinei-in Meeting kihial bawl hi. Meeting pai khempeuh Pa Cin Lian Khai le Pa Thawngmang in Niangtui le Moh tawh vaak hi.&lt;br /&gt;
ZOFA min tawh Meeting Kinei:&amp;nbsp; &amp;nbsp;September 15,2006 ni-in a Nihveina Meeting kisam leuleu in ZCFA min tawh Meeting sungah holimna nasiatak akineih ciangin, ZCFA pen (C-Christian) i kipsak khak mawk le i sanggam Laipiante kihuam zolo kha ding cih muhna le ZCFA (C-Christian) pen lakkhiat ding a tamzaw in thukimna kinei hi. Tua bangin kikupkhopna sung pan Pa Gopu in ama muhna hong pulakkhiatna ah, " Leitungbup bawlung Kipwlna ahi FIFA" tawh aw kaihzia/ lawhzia akibat theihna dingin " ZOMI pan (ZO) lakhia in, FOOTBALL&amp;nbsp; ASSOCIATION pan (FA) lakhia leng tommin lawhna ( ZOFA) hipah ahih manin FIFA tawh awkaih kibang pian ding cihna le sanggam Laipiante dong a huam theihna ding ngimna tawh ZCFA pan ZOFA ci-in a a tamzaw thukimna tawh kipsakna kinei hi.&lt;br /&gt;
ZOFA Committee Kiteelkhia:&amp;nbsp; Hih a (2)veina Meeting September 15, 2006 ni-in Amasapen ZOFA Committee anuai abangin kiteelkhia hi.&lt;br /&gt;
President&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Vial Khan Do (Tahan Baptist Church)&lt;br /&gt;
VicePresident&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- V.C Mang (Paangpi SDA)&lt;br /&gt;
General Secretary&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Sia Thang Sian Kham (Evangelical Baptist Church)&lt;br /&gt;
Assistant Secretary&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Pum Khan Cin (Leipi Baptist Church)&lt;br /&gt;
Treasurer&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Sia Kham Do Dal (Emmanuel Baptist Church)&lt;br /&gt;
Accountant&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Cin Lian Khai (Phualpi AG)&lt;br /&gt;
Organizer&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Thawng Khan Mang (Bethel ZBCM)&lt;br /&gt;
Note:&amp;nbsp; Pawlpi ciat pan Team Captain khempeuh Member hipah hi.&lt;br /&gt;
II. Ngimna le Tupna:&amp;nbsp; ZOFA in ngim le tup kician kinei in sep masak ding le sep zom ding cihte anuai bangin kinei hi.&lt;br /&gt;
(1) Kawlpi pan kipan Zogam, Zaanggam le Kawlgam sung mun tuamtuam Zomi khempeuh kimawlna (Sport) tawh kipumkhatna ding.&lt;br /&gt;
(2) Zogam khua khempeuh le pawlpi ciat ah kimawlna lam (Sport Department) neih zawhna ding.&lt;br /&gt;
(3) Zomite sungah mipil, mi hau le mi minthang le minam it khat peuh min tawh kumsim in ZOFA Cup kilawmtatna nei ding.&lt;br /&gt;
(4) Zomi Tualpi (Zomi Stadium/Play Ground) le Zomi Innpi (Zomi Community Hall) mun dingin Kawlpi khua sung leitang Acre 10 nei ding.&lt;br /&gt;
(5) ZOFA ciang bek hiloin Kimawlna namkim kipawlna Zomi Sport Assciation (ZOSA) ciang nei ding.&lt;br /&gt;
(7) ZOFA in hong uk kumpite deihna le thukhun a hi ” Kawlgam kimawlna in leitungbup zel ding” cih thukhunte thukimpih ding.&lt;br /&gt;
III. ZOFA Sep Masak Ding:&amp;nbsp; ZOFA ngimna le tupnate sung pan sep masak ding maban lianpi khat akinei ahi Zomi Tualpi (Zomi Stadium) le Zomi innpi (Zomi Community Hall) ading leitang Acre (10) lei ding vai kikupna November 24, 2007 ni-in, Emmanuel Baptist Church, Pinlong (9) ah pawlpi 65 pan Pastor, President le Secretary mimal 70 te in a (1) veina thukikupna thupitak kinei hi. Tua thukhensatna pan Kawlpi khua sung aa om Zomi (Tedim kampau) Biakna pawlpi khempeuh a inn phazah zui-in, sehtan sum donna neih dingin mipi thukimna tawh anuaia bangin sehna le kipsakna kinei hi.&lt;br /&gt;
Group (A) Inn 200 tung siah&amp;nbsp; &amp;nbsp; -Ks. 300,000/-&lt;br /&gt;
Group (B) Inn 100-200 kikal&amp;nbsp; &amp;nbsp; -Ks. 200,000/-&lt;br /&gt;
Group (C) Inn&amp;nbsp; 50-100 kikal&amp;nbsp; &amp;nbsp; -Ks.100,000/-&lt;br /&gt;
Group (D) Inn&amp;nbsp; 20-50 kikal&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;-Ks. 50,000/-&lt;br /&gt;
Group (E) Inn&amp;nbsp; 20 nuai siah&amp;nbsp; &amp;nbsp; -Ks. 10,000/-&lt;br /&gt;
IV. ZOFA Fund Raising Committee Kiphuankhia :&amp;nbsp; ZOFA leitang leina ding sum bul zong pawl (Fund Raising Committee) a nuai a bangin kiseh hi.&lt;br /&gt;
SK. Gin Khan Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Convenor - 1&lt;br /&gt;
Hang Lian Khup&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Convenor - 2&lt;br /&gt;
Rev. Pau Khan Khai&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - ZBCM&lt;br /&gt;
Thang Suan Mung&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Tahan EFCM&lt;br /&gt;
Michael Suan Lian Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Tahan RC&lt;br /&gt;
Bo Zam Kap Lian&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - St.Mary RC&lt;br /&gt;
Siapi Kung Za Mung&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Ciimnuai Pilna Sawm (Direcotor)&lt;br /&gt;
Siamah Dai Khawm Ciang- LCEC (Director)&lt;br /&gt;
Siamah Luan Dim&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - LCCI (Director)&lt;br /&gt;
Hang Lian Thang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Leipi Baptist Church&lt;br /&gt;
Thawng Khat Thawn&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Tahan Baptist Church&lt;br /&gt;
Ngul Do Tuang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; -Leipi Baptist Church&lt;br /&gt;
Gin Do Thang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Sing Unau Siyin Baptist&lt;br /&gt;
Khai Deih Tuang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Laipian pawlpi&lt;br /&gt;
Peter Mung&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- President, Munlai Zomi Christian Youth Fellowship (MZCYF)&lt;br /&gt;
Note: ZOFA Committee khempeuh Fund Raising Committee a kihel hipah hi. Hih ZOFA sum bulzong pawl (ZOFA Fund Raising Committee kiseh pah a, 2008 kum bul pan kipan in Kawlpi khua sung a pawlpi inn zui sehtante le muanzaw deuh mimal sehtan kisehte kaikhawm pah hi. Sum ngah masaksak Myanma Economic Bank ah ZOFA Committee Sumkempi min tawh kikoih pahpah dingin thukimna kinei hi.&lt;br /&gt;
V. Mimal Sehtan piakna: ZOFA min tawh Zomi Tualpi leitang lei nadingin Kawlpi khua&amp;nbsp; sung a om Zomi mimal muan zaw deuhte tawh Dec 4, 2007 ni in Galilee AG biakinn, Pinlong (8) ah thukikupna kinei a, mimal 100 valin upna kamciam le sehtan sazian le sum tang mahmah tawh kipiakhia pah hi. Tua mimal sehtante le kamciamte pen May 31, 2008 (Khatveina) le June 30, 2008 (Nihveina) tawh piak dingin khensatna kinei hi.&lt;br /&gt;
VI. Gam dang lam Huhngetna ding vai: Zomi leitang Acre (10) leina dingin Kawlpi khua sung aom pawlpi tuamtuam leh mimalte tungpan sehtante akikaihkhop zawh ciangin gamdang a om Zomi Innkuan kipawlnate khempeuh ah ZOFA min tawh laikhak-a huhna nget ding thukhensatna kinei hi.&amp;nbsp; Tua banga gamdang lamte tawh kizopna dingin Zomi Innkuan makaite le agam khen zui-in Consultant kikoih hi.&amp;nbsp; Ahun zui in Consultants kikoihto zel ding thukimna kinei hi.&lt;br /&gt;
CONSULTANTS&lt;br /&gt;
Paul Khaipu&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Australia&lt;br /&gt;
Cing San Aung&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- USA&lt;br /&gt;
Pau Khan Thawn&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Singapore&lt;br /&gt;
Sia Khampeek&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Europe&lt;br /&gt;
Sia Thang Sian Mung&amp;nbsp; &amp;nbsp;- UK&lt;br /&gt;
Kam Za Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Autralia(Perth)&lt;br /&gt;
Kam Hau Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- S.Korea&lt;br /&gt;
ZYA le ZOFA Kigawmna Thu:&lt;br /&gt;
I theihsa ciat mah bangin ZOFA in Ngimna tup kiciantak nei-in kiphuankhia ahi hi. Tua ngimna le tupnate' sung pan a thupi penpen ahi Kawlpi khua sungah pu le pa hun akipan i neih zawh ngei nailoh Zomi leitang Acre 10 tungah Zomi Tualpi le Zomi Innpi thupitak neih zawhna ding ngimna ahi hi. Tua banah Zomite sungah kimpumkhatna le a om semsemna dingin Kumsim in ZOFA Cup kimawlna neih ding cih hi a, tua mah bangin ZOFA Cup a khatveina akibawl ciangin Zomibup in hoih kisa bek tham loin, Zomi sungah kilawmtatna le kipumkhatna lungsim thak hong piang khia takpi cih mitmuh in hong kilanghkhia pah hi. ZOFA Committee te zong kilawm le tha kingah semsem banah mipite zong kilawp mahmah a, Kum khat kumnih sung bekbek in ZOFA in mipite lungsim luah ta hi.&lt;br /&gt;
Tua banga manawtna le mipite' lungkimpihna a om semsem ciangin, ZOFA Committee le ZYA Committee te kimuhkhopna kinei hi. Tua kikupna sungah ZOFA i cih pen Kimawlna namkim taktak hilo a, Bawlung bek hi lai phot ahih manin i mipite thapiakna le ZOFA i maban ngimnate a kipzawk/ tangzai zawkna ding ngimna tawh ZOFA in ZYA tawh kigawm dingin (August--2008) ni-in Committee nihte kimuhkhopna kinei thei in, a tamzaw thukimna tawh ZOFA in ZYA tawh kigwmna kinei hi.&lt;br /&gt;
Tua banga ZOFA le ZYA akigawmna ah kizopzia le kalsuanzia ding cihte thukimna zong limtak kibawl pah hi. Tua thukimna le thukhensatnate in: (1) ZOFA pen ZYA sungah Sport Association Department khatin tu le mailam dongah om suaksuak ding hi. (2) ZOFA Committee zong atuam in om den ding a, ZYA Committee in sunglut in vaisaina le ukcipna nei theilo ding hi. (3) Ahi zongin Ngimna tupna le sep ding vai liante ah ZYA Committee mah tawh mapang le vaihawm khawm ding hi. (4) ZYA i Kawllukhu nuai ah om ahihna tawh laigelhna le kipawlna zumlai lailu (Letterhead) ah ZYA pen laimal neu zaw tawh tungnung sakin, ZOFA pen laimal lian/ gol zaw tawh nuai nung sak dingin Committee nihte thukimna kinei hi.&lt;br /&gt;
( Note: Hih zong Kigawm ni le thukhensatnate akituaklo om kha ding ahih manin, ZOFA Thukhensatna laibupi ah kiciantak na enkik un. By: Sia Khampeek)&lt;br /&gt;
VII. ZOFA Cup (1) veina:&amp;nbsp; ZOFA ngimna le tupnate sung pan Zomite kimawlna tawh kipum-khatna dingin a (1) veina ZOFA Cup pen October 30 – November 17, 2006 sung Tahan Tualpi (North) ah kinei in pawlpi/team16 kihel thei hi.&amp;nbsp; Anuai abangin agualzote pahtawina kinei hi.&lt;br /&gt;
A Khatveina ZOFA Cup 2006 Result:&lt;br /&gt;
First&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;-&amp;nbsp; Tahan Baptist Church&lt;br /&gt;
Second&amp;nbsp; -&amp;nbsp; Tahan R.C (CYA)&lt;br /&gt;
Third&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; -&amp;nbsp; &amp;nbsp;Kalay E.B.C.&lt;br /&gt;
Fairest&amp;nbsp; &amp;nbsp;-&amp;nbsp; &amp;nbsp;Kalay E.B.C.&lt;br /&gt;
Note: ZOFA Cup a (1 )veina letsong piakna le ZOFA Concert gawmin Nov 18, 2006 ni-in Emmanuel Baptist Church,Pinlong (9) ah thupitak kibawl hi.&lt;br /&gt;
A Khatveina ZOFA Cup 2006 Pahtawina piate:&lt;br /&gt;
Pa Kham Lian Khai&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - 1st prize te pia&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Ks.50000/-&lt;br /&gt;
Pi Goih Za Niang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - 2nd prize te pia&amp;nbsp; &amp;nbsp;- Ks.30000/-&lt;br /&gt;
Pa Gin Suan Khup&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - 3rd prize te pia&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Ks.20000/-&lt;br /&gt;
ZCTS Laisiangtho sang&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Asiangthopen&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Ks.15000/-&lt;br /&gt;
VIII. ZOFA Cup (2) veina:&amp;nbsp; ZOFA ngim le tup tawh kizui-in, a (2) veina ZOFA Cup 2007 pen&amp;nbsp; Oct 29 – Nov 16, 2007 sung Munlai Tualpi le Tahan Tualpi (N) ah kinei a, pawlpi or Team (18) kihel thei a, a nuai abangin agualzote pahtawina kinei hi.&lt;br /&gt;
First&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Tahan Baptist Church.&lt;br /&gt;
Second&amp;nbsp; - Leipi Baptist Church,&lt;br /&gt;
Third&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - St. Mary Church&lt;br /&gt;
Fairest&amp;nbsp; &amp;nbsp;- Kalaymyo Baptist Church&lt;br /&gt;
Note:&amp;nbsp; ZOFA Cup a (2) veina letsong piakna le ZOFA Concert gawmin Nov 18, 2006 ni-in Emmanuel Baptist Church, Pinlong (9) ah thupitak kibawl hi.&lt;br /&gt;
ZOFA Cup 2 veina ah Pahtawina piate:&lt;br /&gt;
ZOFA Committee Cup&amp;nbsp; -1st prize –&lt;br /&gt;
Pa Kham Lian Khai&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; -2nd prize -&lt;br /&gt;
Pa Thang Nang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;-3rd prize -&lt;br /&gt;
Pa Khan Do&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; -Asiangthopente&lt;br /&gt;
Pa Khai Deih Tuang&amp;nbsp; &amp;nbsp; -Asiampen Nam 6 teng&lt;br /&gt;
IX. A (3)veina ZOFA Cup 2008:&amp;nbsp; A (3)veina ZOFA Cup pen SingUnau tualpi ah kinei a, anuai abangin a gualzote pahtawina kipia hi.&lt;br /&gt;
A Thumveina ZOFA Cup 2008 Result&lt;br /&gt;
First&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- St. Mary Church,&lt;br /&gt;
Second&amp;nbsp; &amp;nbsp;- Leipui Siyin Baptist Church.&lt;br /&gt;
Third&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Word Family Church,&lt;br /&gt;
Fairest&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Tahan R.C (CYA)&lt;br /&gt;
X. A (4)veina ZOFA Cup 2009:&amp;nbsp; A (4) veina ZOFA Cup pen SingUnau tualpi ah kinei a, anuai tengin pahtawina van le letsongte piakhia uh hi.&lt;br /&gt;
ZOFA Cup Donors:&lt;br /&gt;
First Prize&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Sia Do Khan Khup (OM Sport Ministry - Yangon)&lt;br /&gt;
Second Prize&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Pa Cin Khan Hau (Norway)&lt;br /&gt;
Third Prize&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Pa Thang Lian Khual (Shwe-nesat Cargate, Kalaymyo)&lt;br /&gt;
Fairest Prize&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Pa Kam Za Pau &amp;amp; Family (Australia)&lt;br /&gt;
Single best player&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- (A pia nuam ten kipia thei lai hi.)&lt;br /&gt;
----------------------------------------------------&lt;br /&gt;
Note: ZOFA Cup 5 veina pan a tungsiah khempeuh Tulaitak a ZOFA Committee in Laibupi sunga ciamtehna bangin na zoptoh dingun kivaikhak hi hang. Hih a nuai a ( Tulaitak ZOFA Committee cih zong man/dik nawnlo kha ding ahih manin, Committee mahin na en pha un. Lungdam. (By: Sia Khampeek)&lt;br /&gt;
-------------------------------------------&lt;br /&gt;
XI. Tu laitak ZOFA Committee:&lt;br /&gt;
President&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Vial Khan Do (Tahan Baptist Church)&lt;br /&gt;
Vice President (1)&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Vungh Za Khup (Paangpi SDA)&lt;br /&gt;
Vice President (2)&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Cin Khan Lian (Tahan Baptist Church)&lt;br /&gt;
General Secretary&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Kam Suan Mung (Kalay Baptist Church)&lt;br /&gt;
Asst. Secretary (1)&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Pum Khan Cin&amp;nbsp; (Leipi Siyin Baptist Church)&lt;br /&gt;
Asst.Secretary (2)&amp;nbsp; &amp;nbsp; - Anthony Khai&amp;nbsp; (Tahan RC)&lt;br /&gt;
Treasurer&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Kham Do Dal (Emmanuel Baptist Church)&lt;br /&gt;
Asst. Treasurer&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Thawn Za Tuang (Kalay EBC)&lt;br /&gt;
Organizer&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Thawng Khan Mang (Bethel ZBC)&lt;br /&gt;
Finance Secretary&amp;nbsp; &amp;nbsp;- Vung Sian Tuang (Galilee AG)&lt;br /&gt;
Information&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Mung Khan Suan (Kalay EBC)&lt;br /&gt;
MEMBERS:&lt;br /&gt;
Tuang Do Hau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Tahan RC&lt;br /&gt;
Go Khan Lian,&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Tahan Baptist Church&lt;br /&gt;
Cin Do Thang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Sing Unau Siyin&lt;br /&gt;
Cin Sian Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- St. Mary RC&lt;br /&gt;
ADVISORS:&lt;br /&gt;
Kham Lian Khai&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Galilee AG&lt;br /&gt;
Gin Suan Khup&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - St. Mary RC&lt;br /&gt;
SK.Gin Khan Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Bethel ZBCM&lt;br /&gt;
Khai Deih Tuang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Laipian pawlpi,Tahan&lt;br /&gt;
Go Lian Mang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Agape AG&lt;br /&gt;
Gin Khan Pau&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Kalay Baptist Church&lt;br /&gt;
Rev.Fr.Martin Mung&amp;nbsp; - St.Mary RC&lt;br /&gt;
Langh Za Khai&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- Zo Baptist Association&lt;br /&gt;
Thawng Za Suan&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; - Tahan Baptist Church&lt;br /&gt;
Dr.Gin Khan Khual&amp;nbsp; &amp;nbsp; - England (UK)&lt;br /&gt;
Pau Khan Thang&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp;- S.Korea&lt;br /&gt;
( Note: Hih Committee te pen ZOFA Tangthu gelh Sia Khampeek i khualzin khit ciangin kilaihna pawl khat om kha ding ahih manin, Magazine Committee in etkik ding kisam kha ding hi.)&lt;br /&gt;
XII. ZOFA Nasepna Theihbehnop Aneite leh Kizopna Ding munte:&lt;br /&gt;
Pa Vial Khan Do (President), Kawlpi-Tahan&lt;br /&gt;
Sia Khampeek ( Former Secretary &amp;amp; EU Consultant)&lt;br /&gt;
khampeek@gmail.com, Tel: 0047-46824269&lt;br /&gt;
Kam Suan Mung (E-Mung)&lt;br /&gt;
General Secretary (Present)&lt;br /&gt;
layseihmung@gmail.com, tuailai@gmail.com&lt;br /&gt;
Tel: 0095-073-21296&lt;br /&gt;
Kham Do Dal (Sia Daltawng)&lt;br /&gt;
khamdodal@gmail.com&lt;br /&gt;
Traesurer (ZOFA)&lt;br /&gt;
------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
Note: ZOFA Committee lawm le gualte,&lt;br /&gt;
ZOFA Tangthu gelh dingin nong sehna uh tawh kizui-in, kei theihna bangbang in hong gelhin tun hong khak thei pan zen ing. ZOFA Cup tawh kisai kei (Sia Khampeek) om lai ciangciang bek hong gelh thei ka hih manin, kumsim a kizomzom in na gualh toh ding uh ci ni. Tua banah kei gelhzia pen ka telcianna tungtawn vive tamzaw a, adiakdiak in a ni le kumte thukhensatna laibupi sungah na etkik ding uh cih huhna hong ngen ing. ZOFA kipatzia tawh kisai bel ahi bang linlian a kong gelh ahih manin, phiat/ hepkhiatna cihte zong kisam nawnlo dingin kilamen hi hang. Kisapna om le kithuza toto ni. Ka lungdm. (By: Naseppih, Sia Khampeek)&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;
&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2020/02/aban-hiah-na-sim-bek-inhttpwww.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-7129096564078376166</guid><pubDate>Thu, 19 May 2016 04:33:00 +0000</pubDate><atom:updated>2016-05-18T21:33:44.246-07:00</atom:updated><title>Mualtung mite thu</title><description>&lt;p dir="ltr"&gt;Dear Zomi U leh naute aw, 1947kum, 12th Feb in Kawl, Shan, Kachin leh Zomi makaite in Shan State, Panlong khua ah, Panlong Thukimna suaikai uh hi. Tua hunpan kipan in Union of Burma cih gamthak khat leitung gamlim ah kibehlap a, tu in ahih leh kum 69 bang acing hita hi. Mi bang hileh akhangcing lua mahmah leh muan leh suan tu leh ta tampi neikhin ta ding hi mah leh, Kawlgam aa dingin bel khangcing theilo in apat pan akipan kik ding leuleu ding hiphot hi. Panglong thukimna bawl hun laitak in a kihel lo Karen, Kaya ( Karenni), Rakhine leh Mon mite zong Kawlgam sunga a teng minam pi mah hi in, Kawlgam sunga om minamte mau gam leh thuneihna ciatna aom hun, a kigawmna leh gam khatin dinna thute a tomin in en suk pak dih ni. Zomite Kawl mite tangthu thukan siam Dr. Thant Myit-U in &amp;#8220; Zomite leh Kachin te pen cikmah hun in Kawlte ukna, thuneihna nuaiah om ngeilo hi&amp;#8221; ci in gen hi. Zomite in Zogam lam a tungkhit pan kipan mangkangte a lut dong ( AD 1300 pawl- AD 1896 ) dong, amau leh amau kimakaih kipan tah uh aa, a hunhun in beh leh upa makaiten uk in tua bangin na khangkhia na khuasa uh hi. Mualtung ah kizopna haksa leh kizopna tawm ahih manin pau leh aw-kaih nam tampi in kikhen uh hi. Mangkang ten Kawlte gam alak khit 1888 pan Zogam lakding hanciam uh aa, gam makai hausa upa ukpi te in nakpi takin na do uh ahih manin Mangkangte in zong haksa sa mahmah uh hi. 1896kum taktak ciangin Mangkang kumpi Chin Hill Regulation Act tawh uk zo taktak pan hi. 1947 kum ciangin Panlong ah Kawl makaite tawh thukimna suaikai in Belpawl Gam phut uh hi. Suaktak na ngah khit teh Zomi makai ten State dinmun langam nailo uh ahih manin Special Division in ding phot aa, 1974kum pan in State khatin din kipan hi. A thudik mahmah minamte hi in, minam khempeuh in Kawlte deihlo in thau atawi ngeingai laitak nangawn kumpi te bangmah nawngkai sak lo in 1988kum buai hun panin thautawi kipan pan uh hi. Kachinte Zomite mah bangin Kawlte khan laitak nangawn in Kachin mualtung na ban kha lo uh hi. Mangkangte in Kawlte gam alak khitteh Kachin gam zong va sim uh hi. 1892kum pan kipan in Kachin Hill Regulation Act tawh uk hi. Mangkangte lutma hun sungteng, amau leh amau akhua khua ah upa , beh makaite mahin uk aa, amau pau in &amp;#8220; Duwa&amp;#8221; te ci uh hi. Zomite tawh unau hi kici in, Zomite in &amp;#8220;Behte&amp;#8221; ci-in sam uh hi. Kawlgam ii leilu lam ah teng uh aa, a gam uh hoih mahmah ahih manin, leisung sumpiang tam mahmah hi. A diakin suang-eng ( Jade ) hoih mahmah pian hi. Dolsing, leh sing manpha tuamtuam tam mahmah hi. Kawlgam ii Mualsang pen Khakaburazi om in 5881 meter sangin South East Asia ah sangpen in zong kiciamteh lai hi. 1947kum in Panlong thukimna ah kihel in, Kawlte tawh Belpawl Gam phut in suahtakna lakhawm hi. A gambup in thu-um mi hi in, Kawlgam aa dingin Zogam leh Kachin gambek thu-um mi atam zaw a tenna gam ahi hi. 1961, 5th Feb in kumpi langpang in thautawi kipan uh in Kachin Indepedence Organization/Army ci uh hi. Mualtungmi thautawi lakah Wa te khitteh hahat pen dingin kiciamteh hi. Shante Shante pen Thai minamte tawh kinai uh a, AD 200 kim in Sen gam Yunan lam panin Shan gam lam ah lal uh hi. A picing a khangto minamte hi-in, AD800 kim in gam kician mahmah khatin dingzo uh hi. Sente in khat veivei na nawkzel ahih manin a thakhauh zah dingin hat lo uh hi. Kawlmite tawh a thahat kilaih zel uh aa, AD 1300-1500 ( Pagan akiat khit ) sungteng Kawlte sang bangin thahat zaw uh hi. Amau pat khuapi Inwa ( Ave ) pen minthang penpen hi, leitaw gam lam Pegu ( Hanthawaddy ) ciang dongah thuneihna neizo uh hi. Mangkangte a lut laitak in amau leh amau aki uk laitak hi in a ukte pen &amp;#8220; Sawbua&amp;#8221; te ci uh hi. Zomite tawh aki naipen ahi Kalay-Kabaw kuam ah zong na mangngei uh in, Kawlpi bang zong Shan khuapi khat ahi hi. Mangkang kumpi 1887kum in Shan gam la in, India panin direct in uk hi. 1922kum pan kipan The Federated Shan States Act tawh uk uh hi. Minam vai, gamvai ah apicing mahmah minamte hi in gamvai ah adang mualtung mite maiah amadawk amakaih minam te hi in , Panlong thukimna bang zong amau makaih hi in, Kawlte tawh Belpawl Gam phut ding cih thukimna tawh , suahtakna lakhawm uh hi. 1961kum thukhunpi puah dingvai zong amau mahin makai hi. Tun dongin gamvai ah thumu pen leh mualtung mite lakah vangnei pente ahi uh hi. Kawlte Kawlzang kuam sunga minam khempeuh lak ah mimal tampen hi in, a pilpen ahih loh hangin ukna thu sauvei a neizo pen minam te ahi hi. Anawyatha kumpi ( AD 1044 ) pan a tawpna Thibaw Min ( AD 1885 ) dong, kum 850 sung bang kumpi a nei uh hi in, Shante leh Monte tawh a thahat kilaih zel ahih hangin amau ukna mah sauvei pen dingin kiciamteh hi. Mangkang kumpi in thumvei sim in ( 1824-1826 ), ( 1852-1853) leh a tawpna 1885kum in Kawlte ukna thuneihna khempeuh lak sak uh hi. Hih Kawlte gam sungah Mon mite, Karen mite, Karenni mite, Rakhine mite zong a om ngeingai hi in, Mangkangte lut hun in Kawlte&amp;#8217; ukna nuaiah na om kha uh leh leitang tungah thu neihna neilo uh hi. 1886kum, 1st Jan in Mangkang ten Kawlte gam khempeuh ka la khin uh hi a cih khit , 1887kum in Shan, 1894 kum in Kachin leh 1896kum in Zogam cih bangin a uk a thuneihna tangko uh ahih manin Kawlte leh hih minam lian 3, gam lian 3 te a tuamciat ahihna kilang mahmah hi. Mangkangte uk hun sungin mipil mitei tampi na om in, sum leh paibawl na lam ah na khangto mahmah uh hi. Muaimite ( Shan, Kachin leh Zomi ) tawh Panlong Thukimna nei uh in, suahtakna lakhawm uh hi. Kawlte ukna nuai aa om Minampi 4 te Kawlgam tangthu, Panlong thu, Kawlgam belpawl thu sut ding hileng, helloh aphamawh adang minampi 4 te thu tawmta enpak dih ni. Karen Minamte Kawlgam sunga om minam khempeuh lakah mimal a tam thumna or nihna hi. ( Amau pen mun khat ah omkhawm lo ahih manin aphazah kician data omlo hi.) Kawlzang kuam sungah alut masa pawl minam dingin kiciamteh aa, Kawlgam leitaw lam ii nisuahna lam, leh Irrawady Delta, Yangon leh Pegu Region lamah tam pen uh hi. Tanglai Kawl kumpi thahat lai in mau khutnuai ah Karente na koih mang uh a, tuiphum missioanary te Kawlgam alut hunin a kikhel masate zong na hi uh hi. Mangkang kumpi a tunciangin Kawlte khutnuai ah aom laitak hi in Kawlte tawh aki bangin uk khawm uh hi. Gen. Aung San&amp;#8217;s makaih Kawl galkap leh Japan gamkekte Kawlgam alut ciangin a phengtat Kawl gamkap honkhat hangin Kawlte tawk minam tualthatna lianpi om in, tuni dongin a kihua penpen minamte hi kha ding hi. Kawlgam suahtakna ngahkhit 1949kum pan in langdo kipan pah uh in Mualmi thautawi teng lakah a sauvei pen thautawi te hi uh hi. 1952kum in Kawlgam belpawl gam ii State dinmun ngahin, 1954kum in District munnih ngahbeh aa, tu laitak Karen State aki ci gam ahi hi. Karen khempeuh tenna teng a mau gam dingin ngen uh aa, tuni dongin ngahlo uh hi. Karenni ( Kaya ) Kayate pen Karen minam khat mah hi in, amau kizepna ngeina vante puante hangin Karen a sante( Red) ci in kiciamteh ahi hi. Kawl kumpite khut sungah aom laitakin 1875kum pan kipan in Mangkangten Kaya gam , Kawlte khutsung pan sut in amau leh amau kiuk sak in, suahtakna pia uh hi. A mau tungah Mangkangten thuneihna nei lai veve hi. Mualtung miten Panlong Thukimna abawl hun lai in, amau zong na kihel uh aa, a pualam mi( lengla ) in na kihel hi. Kawlte, Shan, Kachin, Zomite in suahtakna alak khawm uh ciangin amau zong Belpawl Gam dingin khensat uh aa, Belbawl Gam 5 kigawm Union of Burma akipan khia ahi hi. Mon Minamte Kawlzang kuam alut masa minam liante mah hi in, Kawlgam alut ma Combodia lam ah aom lai pekpan un a khangto mahmah khin minamte ahi hi. Tuipi gei ah tengin sum zon paaizon zong siam mahmah hi. A khuapi minthang Suvarnabhuni ( Thaton ) pen nidang lai khua thupi mahmah hi in, tu laitak Yangon zong amau lamsa khuapi hi in, tua hun lai-in Dagon khuapi kici hi. Kawl Kumpi te a khan ciangin Monte gam vasim in amau tungah ukna va nei uh hi. Tua kawmkal ah Monte zong na hat zel uh in Kawlte ukna nei ki laihzel uh hi. Kawl kumpi Pagon Emperior hun lai in Pagan ah Monte lai leh pau kizang hi kici hi. Mangkangte a lut hunin Kawl kumpi ukna nuai ah om uh ahih manin Kawlte tawh aki bangin ki uk khawm hi. Tu hun in Kawlte tawh kihel khawmmang, biakna leh ngeina zong kibang ahih manin aminam in khenhak pianpian ta uh hi. 1974kum pan kipan in Kawlgam Belpawl gam ii State khat dinmun ngah hi. Rakhine Minamte Kawgam nitumna lam ah teng uh aa Kawlte tawh apau uh kibang phial in aw-suah dan bek kilam dang hi kici thei hi. Amau leh amau ki ukin, kumpi gam lianpi leh khua thupi zong tampi nei uh hi.Kum zalom 18 pawlin Kawlte khutsung tung uh hi. Mangkangte lut hunin Kawlte khutnuai ah om uh ahih main Kawlte tawh aki bangin Mangkangten uk khawm uh hi. 1974kum in Kawlgam Belpawl gam ii State dinmun ngah uh hi. Mangkangte uk hun ( 1824 &amp;#8211; 1947kum ) A tunga minam pi 8 te sungpan Zomite ( 1896 &amp;#8211; 1947kum ) dong Chin Hill Regulation Act tawh, Kachin gam ( 1894 &amp;#8211; 1947kum ) dong Kachin Hill Regulation Act tawh, Shan gam ( 1887 &amp;#8211; 1947kum ) dong pen Mangkang kumpi in direct in uk in, 1922kum pan Federated Shan States Act tawh uk uh hi. Kareni gam zong 1875kum panin Kawlte khut sungpan Mangkangte&amp;#8217; panpihna tawh suahtakna ngah in 1922kum pan Federated Shan States Act tawh ki uk hi. Kawlzang ( Kawlte, Rakhine, Mon, Karen ) ( 1824 &amp;#8211; 1947kum) , India Governor uk in, 1937kum pan kipan in Burma Act ( 1935 ) tawh kiuk hi. Mangkangte a lutma in amau leh amau atuam ciatin a ding ahih mah bangin amau uk sungin zong a tuamciak kiukna tawh uk uh hi. Galpi nihna khit Kawlgam 1942kum , Japante in Kawlgam khempeuh la a, Mangkangte India gam dongah gal tai uh hi. Zomite tampitak zong Mangkang galkap te tawh tai khawm uh aa, a tailo Zomi galkap te zong, amau hih theihna tawh Mangkangte panpih uh hi. Tedim Road pi tungtawn ahi zongin Mangkangte in Kawlgam lam lakik uh a 1945kum, 1st May ciangin Rangon lakik zo uh hi. Tua hun pan kipan in Mualtung mite ( Shan, Kachin, Zomite ) The Frontier Areas Regulation 1946 tawh uk in, Kawlzang lamte ahih leh Burma Act 1935 mah tawh uk suak uh hi. Mangkang kumpi in bel galpi hangin a vanpuak uh giksa lua ahih manin hithei hileh aneih uh gamte tungah suahtakna a pianuam mahmah in, tua hun mah in Labor Party makaih kumpi te na kah hi. A khat veina Panlong kimuh khopna 1946kum March 26-28 , Shan makaite hanciamna mah tawh Mualmi teng akhat veina Panlong kimuhkhopna nanei thei uh hi. Zomite tangin Pu Pum Za Mang ( Tedim ), Pu Kio Mang ( Hakha ) leh Pu Hlur Mung ( Falam ) te na kihel thei uh in, Kawlte in zong a sawtlo in Mangkangte tungpan suahtakna la ding ahih manin Mualtung mite&amp;#8217; mailam kalsuanzia ding kikupna a nei uh ahi hi. Aung San &amp;#8211; Atlee thukimna General Aung San in Shan makaite na zawl bawlin Kawlte tawh aki bangin suahtakna lakdingin na hanthawn hi. Gamvai ah General Aung San te pen a tei mahmah khin uh hi in, leitung pilna lam mahmah ah zong Oxford University dekphial aa hoih Rangoon University pan sangmante hilai ahih manun na lianpi sem ding leh makaih dingin muanhuai thei mahmah bilbel uh hi. 1947, 4th January in London zuan dingin Gen. Aung San kipan khia in lamkal ahi India ah zong bang kawm uh in makaipi Jawaharlal Nahru tawh zong kimu thei uh hi. A sawtlo aa abawl ding gambup thukhunpi bawlna dingin ngaihsutna tampi tak zong ngah uh hih tuak hi. British Emperior Prime Minister Mr. Atlee te tawh akimuh ciangin kum khat sungin Kawl mite in Mualtung mite tawh suahtakna lakkhawm dingin ngen hi. Tua kawmkal ah Shan ukpi te in Gen. Aung San pen amau ii tangmi hilo hi ci in sikkhau( Telegraph ) sat hi. Hih thu Gen. Aung San tungah akikoh ciangin,&amp;#8220; ko pen Mualtung mite hamphatna dingin a gensak hi ung&amp;#8221; ci hi. Tua kawmkal ah Shan makai pawlkhat in mipi na khawmin Gen. Aung San cih bangbang ka thukim uh hi cih sikkhau( Telegraph ) khat tung leuleu ahih manin hih sikkhau siksan in Aung San &amp;#8211; Atlee thukimna suai akai thei suakin mualmite tangmi zong na suak ziau pak hi. Hangsan leh ngengam cih ding hi. Mualtung mite ( The Frontier Areas ) leh Aung San &amp;#8211; Atlee thukimna Aung San &amp;#8211; Atlee thukimna ah thu nam 10 om in, a No.8 na pen Mualtung mite tawh ki memat thu ahi hi. A tom in en pak leng (1) mualmite leh kawlte kigawm in suaktakna lak ding thukim pih (2) Mualmite leh Kawlte ki maingap ki zol theihna dingin suakta takin ki zom kiho thei ding (3) Panglong Confernce bawlin maitang kimu tuah in kikum khawm dingin tua tungtawn in ahoihpen in vaihawm ding (4) Thukan ding Commission khat phut dingin, tua Thukan Commission ii muhkhiat nate khemepeuh Mangkang kumpi lamte, Kawl makaite leh Mualtung mi makai khemepuh tungah Thukhunpi bawlding mipi tangmite kimuh tuahna ( Constituent Assembly ) aneih ma in zak sakna nei ding cih te hi. ( A deihna bek ka at hi in a kicingin na sim beh na dingin ong hanthawn ing ). Shan, Kachin leh Zomite&amp;#8217; Lunggulhna 1947, 6th Feb , Shan leh Kachin makaite Panlong ah thu kikupna nei in anuai aa bangin thukimna nei uh hi. 1) Democray ngeina bangin Kawlmite tawh aki bangin hamphatna ngah ding 2) Minister panmun khat ngen ding ( tua hun laitak Mangkang leh Kawlte kigawm kumpi ukna ). Amah in maulmite vai, gamdang midangte tawh kizopna tuamtuam a vaihawm diing 3) Kachin te ngetna ahi Kachin State thukim pih 4) Aung San &amp;#8211; Atlee thukimna pen mualmite tawh ki sailo 5) Suahtakna ngahkhit teh Mualtung mite in inn a tuan nop leh tuan thei ding cihteng pulak dingin thukimna nei uh hi. 6th Feb, nitak lam in Zomi makaite zong Panlong khau tunguh aa, 7th Feb ,9am in Kachin , Shan leh Zomite thukimna neih beh uh hi. A tunga Kachin leh Shan makaite thukimna sa ban ah 1) Shan te ngah bangin kumpite&amp;#8217; ngah siahte tungtawn in hamphat nate khempeuh Zomi leh Kachin ten zong ngah ding 2) Zogam aa dingin khantohna akisam sum leh paaite Gambup sum bulpi pan huai ding 3) Shan, Kachin leh Zomite kigawm in &amp;#8220; Mungtung mite kipawlna&amp;#8221; khat phuan ding cih teng thukim uh hi. Hih thukimna tungtawn in 11th Feb in tangpi 6 ta, akigawm mi 18 tawh Mualtung Mite Kipawlna phut uh hi. Gen. Aung San leh Mualmite&amp;#8217; Laidal tung leh akimu theilo lungsim takpi tawh thukimna 1947, 9th Feb , Gen. Aung San leh Mualmite in gelna omsa bangin Panlong ah kimuhna nei uh aa, atunga a thukimnate , Gen. Aung San tawh na kikum uh hi. A cilin ki thukim zolo himah leh,a tawpna ah sanggam unau danin kiho kikum khawm uh in thukimna nanngah zo uh hi. Hihpen akhat veina lungsim takpi tawh kitelsiam in thukimna a neihna uh ahi hi. Hih thukimna tungtawn in Panlong Thukimna laipi bawl uh aa, 1947kum, 12th Feb in suaikai thei uh hi. Kawlte makai Gen. Aung San leh, Shan makai 13, Kachin makai 6 leh Zomi makai 3 in kithukim na nei uh hi. Zomi makaite ahih leh Pu Thawn Za Khup ( Tedim), Pu Kio Mang ( Hakha ) leh Pu Hlur Mung ( Falam ) te ahi uh hi. Hih ni pen Union Day in kiciamteh in Holiday thupi mahmah khat in ki thupi bawl hi. Hih Panlong Agreement sungah thu 9 om in, a vekpi phialin suahtakna ngah dong sepdan bawldan ding hi pian in, suahtakna ngahkhit Belpawl Gam ii kalsuan dan dingte, Thukhunpi bawlding mipi tangmi te&amp;#8217; ( Constituent Assembly ) kikup dingin nusia zaw uh hi. A thupi mahmah ah thukimna a No. 5 na ah, Mualmite in amau mun ah thu neihna neih sak dingin ki thukim hi. A No. 7 na ah, Mualmite khempeuh in zong Democracy gam ii ngeina bangmah in hamphatna, ki zakimna, ki zahtaakna cihte ngah ding uh hi. ( Hih thukinate a kician in avekin na sim nangin ong zawn hi ing). Suahtakna lakkhopna ding vaiah Thukan Commission te&amp;#8217; mukhiatna Aung San &amp;#8211; Atlee thukimna aom mah bangin Kawlte tawh suahtakna a lakhawm ding, Mualtung mite&amp;#8217;deihna taktak a kan ding Commission khat, Panlong Cofference pan kiseh hi. Hih Commission ah Mangkang kumpite, Kawl makaite leh Mualtungmi makaite kihel kim uh hi. 1947, March 19-26 sung, Thukan Commission in Mualmi kipawlnate, ukpi te, gam makaite, dot ding a kilawm khempeuh tungah &amp;#8220;Kawlte tawh kipawl in Belpawl Gam phut ding, suahtakna lakhawm ding&amp;#8221;cih thu ah amuhna a deihna te uh siangtakin na ki dongthei na kigen thei uh hi. Thu tampi ciapteh ding om in, a diakin Shan, Kachin leh Zomite in 11th Feb aa a ki phut thak &amp;#8220;Mualtung Mite Kipawlna&amp;#8221; te&amp;#8217; thusunna kician pen leh a dangteng ii deihna khem peuh zong huamkim pen dingin kiciamteh hi. Tua te in ; (1)Mualmi te leh Kawlzang mite in aki bangin suahtakna hamphatna ngah ding (2)Mualmite in amau gam, amau minam ii mailam ding vaihawm thei ding, thu neihna nei ding (3)A ut nawnkei leh Belpawl gam pan khawl thei ding cih te ahi hi. Hih Thukna Commission te&amp;#8217; muh khiatna khempeuh Mangkang kumpi te kiang, Kawl makaite kiang leh Mualtungmi makai khempeuh tungah zasak kik uh hi. A cilpek in &amp;#8220;Mualtung mite leh Kawlte in Belpawl Gam phut khawm ding&amp;#8221; cih ahih manin atuam in &amp;#8220;Belpawl Gam hi ding hi&amp;#8221; cih pen kulsa nawnlo hi ding hiam, Mualgam Kipawlna ten pulak nawnlo lel hi. Gen. Aung San&amp;#8217; gen Belpawl Gam ii kalsuan zia ding Laidal tunga kigelh thukimna bek hilo, Mualmite lungsim tawng aa om a deihnate uh Gen. Aung San in tel lua mahmah a hih manin 1947, 16th June in akhat veina thukhunpi bawlding tangmi te&amp;#8217; kimuhna (Constituent Assembly ) ah gam ii thu bulpi 4 leh, thukhunpi ii tawphah ding thu 7 tangkona nei hi. Gam ii thu bulpi 4 te in (1) A suakta sitset gam ( Independence ) (2)Suakta in thuneihna a nei gam ( Sovereignty ) (3)Mipi thuneihna bulphuh aa akalsuan kumpi gam ( Republic ) (4) Belpawl Gam hi ding ( Union State) ci in thu bulpi 4 na sungkhia hi Thukhunpi ii tawphah ding thu ( 7 )te in (1) Belpawl Gam kici dinga thu neihna anei thukhunpi te hi ding hi. (2) Thukhunpi sunga ciaptehna aom State khempeuh in, thukhunpi sunga om bangin a State ii zingvai hawmna ah thuneihna nei ding uh hi (3) Gambup leh State khempeuh ii thuneihna pen mipi tungpan kipan/kingah bek ding hi. (4) Gammi khempeuh ki deidanna omlo in, gambup thukhunpi nuai ah, suakta takin thugen theihna, biakpiak theihna, nasep theihna, etc&amp;#8230; te nei ding uh hi. (5) Mimal tawmte&amp;#8217; aa ding zong a ngaihsut sak tawntung thukhunpi hi ding hi. (6) Gam akip nangin gam ii leitang tung, vantung, tuitung mun khempeuh ah thu neihna leh thuman thutak bek in uk den ding hi. (7) Tangthu hoih anei Gam ahih mah bangin leung gamvaite mun lakik in, mite leh leitung aa om Pasian bawlsa nuntakna nei khempeuh aa dingin na hoih a semkhia, leitung ah kilemna a tungsak, gam khempeuh tawh aki it diamdiam Belpawl Gam ahih nangin a hanciam den gam hi ding hi, ci in thusunna nei hi.Gen. Aung San in Mualmite tung kamciam pia phapha Hih atunga thubulpi te ban ah thukhunpi bawl ding Mualtung gam tangmite tungah anuai aa bangin kamciam pia phapha hi. &amp;#8220; Ni dang pekpan ih kikup tohtoh nate tungtawn in ahi zongin, Laidal tungah ih thukim khopna nate hangin ahi zongin, Thukan Commission te in no mualmite let-et Belpawl Gam vai tawh kisai ong genna hangin ahi zongin, a Laidal sung bek ah akigelh hilo in , ei leh ei ih lungsim tawgpan lungsim takpi tawh ih deihna te ih ki theihpih ciat hi. Note deihna bangin thu kivai hawm dinghi cih ong theisak phapha nuam ing. Kong piaksa kamciam, ih thukim sa thute , Mangkangte&amp;#8217; thuciam palsat bang hilo in, kong tangtungsak hamtang ding uh hi. Nong muanmawh zenzen uh leh ko kaciam ong piate&amp;#8217; thumanna , ka cihtaknate ong simmawh na hizaw ding uh hi.&amp;#8221; ciliang in Mualtung mite lungkim mahmah uh in a khut bang beng ziahziah uh hi. Hih danin Gen. Aung San in muanhuai takin kam aciam hangin a sawt lo in amah kisuam lum sese hi. Gen.Aung San kisuam na 1947, 19th July, Gen. Aung San leh a lawmte in mailam kalsuan zia ding kikum in a om laitak in thautawi mipawl khat in na kap gawp aa (makai 7 leh a sawl tangzang 2 ) in a nuntakna bei lawh hi. Ama panmun U Nu in luah to in makaih hi. 1947, 24th Sept in U Nu in Gambup thukhun pi ding, Gen. Aung San anuntak lai in a hampi in akibawlsa, tuateng apuah khit teh, Constituent Assembly ah puakin kipsak uh hi. Hoih takin kikup nawina, Gen. Aung San deihna tawh bangteng kituak kituaklo cihte et kikna om lo in kipsak mawk uh hi. Gen. Aung San ii ngimna leh Mualmi te deihna pan lampial mangkhin ta hi. Panlong Thukimna ( Laidal/Lungsim tawng ) pan apial Gambup Thukhunpi (1947 ) Gambup thukhunpi (1947) ii Panlong thukimna pan nakpi takin apialna thu Kawlgam gamvai mipiltahuampi in nampi 3 in na khensuk uh hi. (1) Mualmite, State te in amau gam leh amau mailam vai ah thuneihna neilo uh hi. Parliament a tuamin neilo uh aa, Gambup Parliament in gamvai thuteng vai hawm hi. Tanupi khat ( Minister ) khat bek nei in, amah pen State/Mualmi te a dingin alianpen ahih hangin amah pen Gambup Prime Minister pa in a deih bangin semsak khawlsak thei mawk hi. Ki ukna lam, vaihawmna lam ah thuneihna nei vetlo uh hi. ( 2)Minam innpi ah palai dingin Shan 25, Kachin 12, Zomi 8, Karen 24, Karenni 3 leh Kawlzang pan 54, akigawm tangmi 125 hi. Belpawl Gam ci napi in Minam tangmi ciangin a tawm a tam in khen hi. Bek thamlo in Panglong Thukimna bawlpawl te ahi Shan, Kachin leh Zomite kigawm sangin Kawlte in tangmi tam zaw nei uh hi. Mipi Innpi ah tangmi 250 om hi in, mimal phazah leh township zui in seh uh ahih manin mimal tam leh gam lianpen anei Kawlte in Mipi Innpi deep mang hi. A thupi penpen, sum zekna tawh kisai khempeuh Mipi Innpi in vaihawm hi. Thukhun bawlna, a dangdang vaihawm na ah Parliament dawlnih in thukim kul aa, a thukim zawhloh te uh, Gambup Innpi ( Minam leh Mipi Innpi kigawm ) in vote pia ding cih ahih manin a tawntungin Kawlte in a zo den dinga kibawl thukhun ahi hi. Kumpi leh Tanupi khempeuh tungah zong Mipi Innpi bekin in thunei ding hi ( Art 115 : The Government shall be collectively responsible to the Chamber of Deputies ) cih hi sawnsawn lai hi. (3) Belpawl Gam ahih mah bangin minamte in State khat ciat , State kumpi ciat tawh om ding, tua tungah minam kim kigawm in Gambup Kumpi om ding, cih dan ding hi napi in, Kawlzang in State khat in dinglo in Gambup Kumpi in Kawlzang tengzong len hi. Lam khatpan, Kawlte ukna gam ah Mualmite in State a tuamciat ah teng uh hi cih dinmun a tun ahi hi. Hih in Belpawl Gam pan in Mualmite in Kawlte pan abel Gam suakziau uh hi. Taungyi Conference, A dang thukhunpi nihte (1974,2008) 1948, 4th January in suahtakna a ngah khit, a sawtlo in tualgal in zompah hi. 1961, June 8-16 dong, Taunggyi ah Mualtung mi tengin khawmpi khat nei uh aa, thukhunpi puah dingvai kikupna om hi. Hih munah Zogam pan Pu Capt. Mang Tung Nung leh Tg. Chin Sian Thang ( Pu Chin Sian Thang, ZCD ) te zong kihel uh in, Mualmite ki pumkhatna Committee ah zong panmun thupi len uh hi. Thukhunpi puah vai tawh kisai gambup huam khawmpi pen 1962, 24th Feb pan kipan in Yangon ah om in, Party namkim, Gambup makai khempeuh in zong lunglut takin kihel uh hi. Ahih hangin theih ding a thupi mahmah khat ah, Mualmi gamte ( State ) te in a ut hun teh inntuan thei ding cih pen Thukhunpi (1947 )sungah om hi mah leh, inntuan ding nangawn vaihawm nailo, thukhunpi puah ding aki vaihawmna hangin Gen Ne Win 1962, 2nd March in Mualmite in inntuan khak ding launa paulam in thuneihna teng la in galkap ukna tawh na uk hi . 1974kum in Thukhunpi thak tawh, Party khat thuneihna dingin na bawl hi. Tua alemloh ciangin 1988kum in gambup buaina aom leuleu ciangin Galkap tem ah in thuneihna lakik uh hi. Galkap te makai in thukhunpi (2008) bawl leuleu uh aa, tu laitak tua mah bulphuh in Kawlgam (Belpawl Gam) a kasuan laitak ahi hi. ZNC &amp;#8211; Kalay Declaration, 21st Century Panlong Conference 2010, 24th Oct in ZNC kipat zawh kum 22 cin khawmpi panin tangkona khat nei uh a, tua pen Kalay Declaration ci-in Kawlgam gamvai ah minthang mahmah hi. A diakin 1947kum, Panlong Khawmpi mah bangin Panlong Nihna bawl ding tawsawnna hipipen hi. 2016, 9th May ni in Kawlgam&amp;#8217; State Counselor Daw Aung San Suu Kyi in aman lang theithei in kum zalom 21 Panlong Conference neih ding, ki lemna lam a vaihawmte kiangah , genna nei hi. Hih thei hileh kha khat kha nih sungin neih ding lunggulh hi. Tua khitzawh bel tuni dong koici ding cih kiza nailo phot hi. 1947kum Panlong Conference tawh bel a khuahun, leitung gam dinmun, Kawlgam mual mite dinmun, Kawl makaite dinmun, avekin ki lamdang mahmah ta hi. Mualmi thautawi te, Mualmi/Kawlmi gamvai party te, Mualmi minam makaite, Kumpi galkapte , USDP ( Kumpi lui, galkap lui) leh tu laitak gam ukna thunei NLD te cih bangin akihel thei ding kipawlna tampi pha ngeingai ta hi. 2016kum, NLD kumpi leh Mualtung Mite Tukum 7th May aa kibawl UNA ( The United Nationalities Alliance ), Mualtung miteng (nam 7 ) kipawlkhopna te kimuhkhopna ah Shante ( SNLD ) makaipi U Khun Htun Oo thu gen en pak dih ni. &amp;#8220; 2015kum, Gambup kiteelpi ah NLD ngah nangin mualtung mite in ki bawhhuan himah ta leh, panmun hawm ciangin mualtung mite deihna, adiaikin Rakhine in State Kumpi ding anget hangin pia lo hi. Bangbang hileh, NLD pen Mualtung mite in muangluat theih om nawnlo hi. Mualtung mite ei leh ei kipumkhat in kalsuan ding hita hi&amp;#8221; ci in khasiat huaitakin gen hi. A taktak in SNLD in zong State kumpi ding ngen hi ci in thu kiza hiauhiau a, tua mun angah loh the Union Level aa mun thupi khat leh nih apiak hangin SNLD in sang nawlo hi cih thu gingsawn zong om hi. NLD in haksatna atuak laitakin a dinpih tinten UNA bek hi in NLD tawh zong aki lawmta mahmah kipawlna ahi hi. UNA pen Mualtung Mite ( The Frontier Areas -1947) tawh aki bang, aki tehkaak thei dinmun hi in, NLD ahih leh Phasapahlah ( AFPFL -1947 ) tawh kiteh kak thei hi. DASSK pen apa Gen. Aung San ( 1947 ) tawh kiteh kak thei hi. 9th May ni in DASSK in agen kum zalom 21 Panlong sam ding acih in 7th May aa UNA te kimuhna kizopna om kha ding hi. Tutung Panlong Conference dingpen lunglut huai mahmah limliam hi.Panlong Thukimna(1947) tungtawn in muhna ,ngaihsutna pawlkhat 1) Nidang lai in Minam leh gam vai ah Shante in Mualmite a makaih den hi in, tu in ahih leh Zomite in amau leh amau ngaihsutna tawh amai lam ding a phul hunta hi. (2) Panlong masa lai in, mualtung mite ( innkuan sung, mualmi khat leh khat kikal ) kipum khat lai in, tu in ahih leh Shante aa kipan kikhen thang pianta ahih manin Kawlte pen gal dingin or ki dempih dingin lianlua ta hi. Tua ahih manin 1947kum laidan mahin Mualmite khatvei aki pumkhat loh phamawh ding hi. Ahi thei mah ding hiam? Lampi dang bang aom ding hiam? (3) Mualmite lungsim siangthona tungah, Kawlte in amet dok kik lohna dingin Mualtung mite a pilvang ding kisam ta ding hi. Suahtakna ngahkhit Kawlgam abuaisak pen Panlong thukimna abawl Mualtung mite hang hilo hi. Kawlte in Mualtung mite 1947kum thukhunpi tawh a khembawl hangin a ki ciamsa uh Belpawl Gam aki tap lohna dingin aluanguh khamin a Gam na hu uh hi. Galkap kumpi bang kahkei leh Mualmi thautawi bang omlo khaphial thei ding hi. Inntuan sawm hetlo in, kikum khawm in thukhun apuah sawm ( 1962 , gambup conference ) a picing Mualtung mite na hi gige hi.( Karente bel a thutuam hi in, Kawlte tawh minam vai akilemlo limlim hi.) . Tu laitak NLD makai DASSK muanhuai mahmah ta leh, a dang a nungthuap dingte amuan huai takpi mah diam? (4) 1947kum hun in, Zogam pan makaite&amp;#8217; akihtak pipen in Kawlte tawh kipawl keileng koici nuntak khuasak ding, nek leh dawn , ci leh sathau koipan ngah ding cih hipi pen hi. Mipite&amp;#8217; nuntak nopna ding deihluatna hi. 2016kum hita, Zogam in amau leh amau kivak zo nailo dinmun hilai hi. Zomite in apianna Zogam leitangah lampi tuamtuam zongin, minam dang kuamah tungah kinga lo in, amau khe tungah a din zawh matengin suahtakna kician ngah ngeilo ding hi. Tua ahih manin, Zogam aa om gam makai, pawlpi makai, minam makaite in thu saupi khual in, Zogam aa om kipawlna khempeuh picing in, ki pumkhat in na asepkhop loh phamawh ta hi. A tenna leitung tungah an khing a kham nangin hanciam in na a sepkhop loh phawmawh ta hi. Khantohna dingin akisam mahmah Pilna mahmah zong nakpi takin a zon ding uh kisam hi. Tua bangin kalsuan hileh, Panlong Thukimna &amp;#8211; Gambup Thukhunpite &amp;#8211; Minam lian biakna lianpi te&amp;#8217; nawmvalh ding cihte, DASSK om nawn keileh gamvai koi ci ding cihte tawh, lungkham om nawlo dinga, Pasian piaksa leitang tungah nuamsa in nungtak theihna ding lampi tampi lakpan a thupi khat hi kha thei ding hi. Laisim mimal kim in zong, na ngaihsutna te suk inla ,a beisa tangthu tawntawn in pilna lakteih ding, mailam kalsuan zia dingte sungkhia ziahzaih dih in. Tua te in Minam, Gam khantohna dingin kal masa hipah ding hi. Khup Lian Thang Ref: - The Constitution of Union of Burma (1947) &amp;#8211; Zahre Lian of Burma, Dr. Stephen Hre Kio &amp;#8211; Gen. Aung San&amp;#8217; Union of Burma, Salai Lian Hmung Sakhong ( Paper ) &amp;#8211; A ki tamkham theilo ding Belpawl Gam , U Swe Ohn ( Nyaungshwe ) &amp;#8211; State 8 leh Gam thukhunpi, Nai Nywe Thein ( Paper ) &amp;#8211; Political Change in Burma: Transition from Democracy to Military Dictatiorship (1948-62), Nehginpao Kipgen ( Special Article )&lt;/p&gt;
&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2016/05/mualtung-mite-thu.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item><item><guid isPermaLink="false">tag:blogger.com,1999:blog-2978802591762388883.post-3123037667883504718</guid><pubDate>Tue, 17 May 2016 08:15:00 +0000</pubDate><atom:updated>2016-05-17T01:15:46.010-07:00</atom:updated><title>Easter Sunday</title><description>&lt;p dir="ltr"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Pentecostal Day&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;Thumasa&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Thawhkiknipi [Easter Sunday] zawhni Nipi Sagihveina in “Pentecost Day” ci in kimuak hi. Pentecost, Greek laipan hi in Sawmnga cihna hi. Sawltak 2:1-13 ah teltakin Luke ingelhcian nanei hi. Athupi penpenin Topa Zeisu Leitungah a omlai-in anungzuite kiangah amah vantungah kilato dinga ama’mun ah na-asemdingin Khasiangtho hongpai dinghi cih kamciam tangtun ni ahihi. Hih Khasiangtho Vantungpan hongpaisuk napawi, Pentecost Day pen Pasian in Moses kiangah anavai khaksa pawlkhat omkhin hi.&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;Laisangtho sung&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Laisiangtho Paikhiatna 23:16&amp;nbsp; “Note in lo-a na tuh uh, na nasepna uh a gah masa, anlak pawi na bawl ding uh hi. Note in lo panin na nasepna uh a gah na kaihkhop uh kum bei ciangin an kaihkhopna pawi na bawl ding uh hi.”Paikhiatna 34:22 Anpallak pawi inzong naciam tehhi. Sawltak 2: sungah honglikatdan namthum inhonghilhcian hi Sawltak 2:2 “Huihpi nungbangin aginza” uh 3’ Meikuang bangin mikhempeuh sukha, in 6 namdangte pau pauthei uh hi. Khangsiangtho nasepna Huihtawh kibang hici lo-in Khasiangtho hugin Huihpi bangin za uh hi ci hi. Mikhempeuh sukhakim ahihmanin Meikuangin asukkhakbang in mu uh hi. Tuani Anlakpawi tawhkituak ahihman in Jerusalem khuapi ah Jew mitampi takleh akim a om namdang [Gentiles] mite hongpai laitak uhtawh kituak hi. Tua namdangte in Peter thugen amaupauciatin za uh hi.&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;&amp;nbsp;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;Tulai mipilte gen&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Pentecostal Theologian leh scholar, Amos Young, Allan Anderson, Walter J. Hollenweger, te Khasiangtho Leitungah akibuak Sawltak 2, khitciang Pasian in Khasiangtho hongbuaksukkik nathu, Asian and Pentecostalism ah scholar sawmval in etkak nathuktakin nei-uh hi. Muhna azaikhollo biakna gamneu te-ah Pentecostal pen&lt;i&gt;movement&lt;/i&gt;&amp;nbsp;khatin kingaihsun in United Pentecostal Church, Assemblies of God, Church of God, etc., tebek Pentecostal upna aneikisa in ki-aituambawl hi. Ahizongin mipil Pasian zatmiten akantel navuah Pentecostal upna aneimi Anglican, Catholic, Baptist, Presbyterian sungte ahzong tampitak mukhia uh hi. Hih upna apom denomination tuamtuam sunga’ mite 21&lt;sup&gt;st&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;century ciangin amanlang taka akhangto upna kimu a, 500 million valpha hi (Anderson:). January 1901 in Charles F. Parham’s Bible School Kansas ah cidamna nalamdangte piang in Pentecostal movement in ciamte hi. Anihna Azusa Street ah 1906 ahzong Khakhanlawhna nasiatakin hongtung leuleu hi. Khanlawhna pen Catholic Pawlpisung hongpiangkhia ahihi. John Wimbers in Fuller Theological Seminary Pasian nasep nahangin Khanlawhna hongmu uh hi hihpen USA gamsung a apiangthu hi. Edward Irving tungtawn in London ah 1831 in hih upna, Pentecostalism’ natungkhinta hi (Anderson: 34).&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Sadhu Sunder Singh [1889-1929] India mileh John Sung [1901-1944] Senmi ten America leh western lamte tawhki zomhetlo pi-in amauleh amau-in Pasian Khasiangtho laawnkhak na ngah uh hi. Sunder Singh Hindu biakna Bhakti ngeina kiptakin alenmi khat hi a, amah leh amah kitualthah ding akithawilai-takin anungta Khazih hongkilangh a nalamdang, Pentecostalism tawhki azomthu tampi hongtuak hi. John Sung China gam Methodist innkuan sungpan hongpiangin America ah 1927 in Ph.D. chemistry tawhzo hi. Thungetna hangin cina dam, nalamdang tampi China ah hongpiang hi. Tualaitak in Pentecostal missionaries tawhkizopna neinai lo hi. Western theologian pawlkhatin Pentecostal upna nitum nalampan hongkipan hi ci uh a, Hollenweger inbel nitum nalam pan hilo hi ci in khauhtakin nial hi.&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Asian scholar Hwa Yung in Western ten Pentecostal amuh na uh dawngkik in ko Asia gamsungah Pentecostal upna pen tualsuak upna [indigenous belief] hi khin hi. Tua ahihman in Pentecostal movement pen mukhatpan kipan khia hilo in Vantungpan [Pasian] in [synchronism] hunkibang muntampi ah apiansak upna hi ci hi. Survey bawlna vuah anuai abangin mu uh hi.&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Pentecostalism and the Asian Church – Hwa Yung&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;The statistic for Asia in mid AD 2000 is as follow:&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Total population &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; = 3,697 millions&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Number of Christians&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; =&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Adherents&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; = 313 millions&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Professing Christian&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; = 199 million&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Number of Pentecostals &amp;amp; Charismatics&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; = 135 millions&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Filipino indigenous Pentecostals/Charismatics&amp;nbsp; 6.8 million&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Han Chinese indigenous Pentecostals/Charismatic 49.million&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Indian indigenous Pentecostals/Charismatic&amp;nbsp; = 16.6 million&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Indonesia indigenous Pentecostals&amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;= 6.8 million&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Korean indigenous Pentecostals/Charismatic = 3.3 millions&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Gamzawng Asia sung a-om nekleh dawn, pumpi damlohna, gamvai, pilna tawh nuntakna aniam mite’ kitangsap deuh hauhna, [prosperity theology] cina damna [miracle healing] telak ah Pentecostal upna khangdeuh in mu uh hi. Ahangpen leitung tomkal nuntaksung kitangsap sumleh paihauhna, lawhcin na, cina damsakna te bekbek bulphuh zawkna mun ahihman hi zong aci om hi. Gentehna in S. Korea gam hongkhantohna ahang pipen Rev. Ki-Chul Joo in Japan galte adalzawh nading inleh S. Korea te Pasian in thupha apiakna ding deihluatna tawh tatsatlo thungen in upna hangtawh tualthah nathuak in, 1907 in Pyongyang ah alamdang Khakhan lawhna hongtung in Leitungbup pawlpi lianpen omna S. Korea hita hi. Christian upna hang sihna thuakte lakah Pentecostal upna aneimi tampen hi. Iran gam ah Pentecostal biakinn tampi Muslimte halsak hi. Vietnam Pentecostal te adingin kumpi in rule khuahtak in koih uh a, ordain piaktheih nading kumpi tetungah ngensak masa uh hi. Amos Young [Asian American theologican] in Pentecostal upna pen Khasiangtho tawh nasepna hipha deuh ahihman in Asia gamsung a’ tualbiakna [ancestors’ worship] telak evangelism lawhcing mahmah hi ahangpen Khasiangtho nasep na ahihman in cina damna, lawhcinna leh daupai nate, amau [ancestors’ worshippers] ten lunggulh leh azonpen uh hi ci hi.&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;Hih Pentecostal upna pen denominational affiliation hilo in mimal tawhkisai, Pasian in hong kizoppih zia ahih manin Topan’ Zomi pihte zong ihki tangsap bangbangin hong huhciat ta hen!&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;b&gt;Pau D.Lian&lt;/b&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;CellPhone #&lt;/font&gt;&lt;a href="tel:859%20295%209977"&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;859 295 9977&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;&lt;font color="#0000ff"&gt;&amp;nbsp;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;a href="https://asburyseminary.academia.edu/PauDLian"&gt;https://asburyseminary.academia.edu/PauDLian&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;a href="http://pdlian.blogspot.com/#"&gt;http://pasianthuphangahmi.blogspot.com/&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;http://feeds.feedburner.com/teutetangko&lt;/div&gt;</description><link>http://tangkoteute.blogspot.com/2016/05/easter-sunday.html</link><thr:total>0</thr:total><author>teutetangko00@gmail.com ({TEUTETANGKO})</author></item></channel></rss>