Det allra mest skrämmande är att de ansvariga på Sveriges Radio verkar vilja förbjuda användningen av sociala medier hos de anställda helt och hållet - men de kan/får inte!

Det är så mycket som har missats i Sveriges Radios resonemang så jag tänker inte gå in i detalj på enstaka punkter. Jag kan bara konstatera att de har missat det mest grundläggande:

En social mediepolicy bör enligt min åsikt (bland annat) svara på frågan: "Hur kan organisationen underlätta för sina medarbetare att förmedla en personlig och positiv bild av företaget och kommunicera med andra om det?"

Sveriges Radio svarar istället på frågan: "Hur kan organisationen så effektivt som möjligt förhindra att de anställda pratar med andra överhuvudtaget?". Under all kritik - och helt uppenbart kvar i webb 1.0-tänket, trots att policyn ska reglera hur man ska kommunicera i webb 2.0-världen.

Jag har tidigare skrivit två poster på det här ämnet som jag vill hänvisa tillbaka till: Att bygga den positiva mediepolicyn och Öppna ditt varumärkes API som säger ungefär vad jag tycker om policys för sociala medier.

Det märks att grundaren och VD:n till Bemz.com Lesley Pennington är en äkta "social media natural". På den här videon från Really Realtime Conference berättar hon om tankarna bakom hur de använder sociala medier, vilket är väldigt intressant att höra. Exemplet med Bemz.com har beskrivits tidigare (bland annat av Björn Alberts här ), men jag tycker att det finns några punkter till att ta upp och att de är så duktiga att jag vill skriva om det igen. (och det är inte vår kund faktiskt :-) )

Några punkter står ut för mig som gör det här caset extra lyckat:

Social framgång skapas genom aktivt engagemang - Det här är nog den punkt de flesta företag missar när de startar sociala medieaktiviteter. För att människor ska engagera sig för ett företag eller en produkt krävs ofta att de aktiveras, de ska göra något. I fallet med Bemz.com handlar det bland annat om att involvera kunderna i produktutvecklingen. Vid öppnandet av den ny butiken livestreamas en bild av en soffa från skyltfönstret, vilket kan följas via webben på bemz.com. Samtidigt kan besökare på webbplatsen rösta på vilket överdrag som ska sättas på  soffan och därmed skapa sin egen produkt. Det tyg som sitter på soffan kan samtidigt köpas i webbshoppen till rabatt. Ett enkelt men effektivt sätt att skapa engagemang och socialt deltagande!

Sociala verktyg med personlig prägel - Både Bemz sida på Twitter och Facebook används på ett personligt sätt som bygger en relation. De berättar om vad medarbetarna, "the bemzies" har för sig och ger samtidigt tips om saker som har med verksamheten att göra. Det görs inte först och främst för att sälja sina egna produkter, utan snarare för att det är just detta tips som deras kunder kan ha nytta av. Och det görs med värme och humor som gör att man vill komma igen.

Dialog och relation genomsyrar all kommunikation - När man lyssnar på Lesley Pennington är det relationen och dialogen med kunden som sätts i första rummet. Den nya butiken i Stockholm öppnades inte främst för att sälja varor på plats, utan för att fördjupa relationen och dialogen med kunderna - hur ofta hör man det egentligen? Och när man hör det, hur ofta är det sant?? Just genom att dialog och relation är det som präglar all kommunikation i alla kanaler så blir det också väldigt trovärdigt.

Jag är helt såld på Bemz!

I våras blev jag klar med min examen i företagsekonomi och medie- och kommunikationsvetenskap. Enligt mig är utbildningen alltför teoretisk och jag kände att jag behövde utöka mina kunskaper för att konkurrera på den rådande arbetsmarknaden.

Varför Text 100?

Inför valet av praktikplats träffade jag flera olika byråer och anledningen till att jag valde just Text 100 var att de gav det mest seriösa intrycket samtidigt som de var avslappnade. De hade en seriös approach till praktikrollen och försäkrade sig ordentligt om att mina mål och förväntningar stämde överens med deras. Dessutom fanns det många konsulter med lång erfarenhet inom PR-branschen/företaget vilket för mig var väldigt betydelsefullt. (tro det eller ej men min chef har inte tvingat mig att skriva det här) Text 100 arbetar med många tekniskt avancerade företag vilket kändes som en utmaning för mig.

Mer praktisk utbildning behövs

Det finns mycket som är positivt med att vara praktikant. Exempelvis är det lagligt att fråga nästan hur mycket som helst och jag behöver aldrig låtsas att jag redan kan allting. Jag läste i en artikel i Metro i veckan att arbetsgivare förväntar sig att nyanställda ska vara mer självgående redan från början. Universitetsutbildningen fokuserar på en mer strategisk nivå vilket jag i och för sig inte tycker är helt fel då jag har märkt att de kunskaperna faktiskt är viktiga att ha som en grund. Dock är jag kritisk till att man kan gå igenom en utbildning i exempelvis företagsekonomi utan en obligatorisk praktik. Det är verkligen ett bra sätt att överbygga klyftan mellan studier och arbetsliv och innebär möjligheter för företag likväl som studenter.

Även kursutbudet skulle kunna vara mer praktiskt utformat och kurser i exemplevis PR genom sociala medier är något som jag skulle ha uppskattat.  Mediebranschen liksom många andra branscher utvecklas hela tiden och det vore  positivt om innehållet i kurserna anpassades efter förändringarna så att studenterna är uppdaterade och kan konkurrera på marknaden när de är klara.

Snälla medarbetare och kunder

Slutligen vill jag bara säga att jag är både imponerad och förvånad över hur snälla medarbetarna och kunderna är som verkligen tar sig tid att förklara saker för mig och engagerar mig i olika lärorika projekt. Det är verkligen uppskattat i dagens snabbfotade arbetsliv!

Så där ja, det var praktikantens syn på utbildning, arbete, PR och sist men inte minst Text 100.

Det som är så uppfriskande är att det tas upp ett antal olika sätt för företag att twittra som alla kan vara rätt beroende på vilka mål verksamheten har. Det finns idag annars många pekpinnar om vad som är "det rätta företagstwittrandet". Man glömmer bort att individer är aktiva på Twitter av många olika skäl. Vissa söker kanske andra intressanta männsikor att prata med, vissa söker produktinformation, medan andra vill prata av sig och klaga på sådant de tycker är fel. Med tanke på alla dessa skillnader i Twitterpopulationen  och att alla företag har olika mål med sin kommunikation så finns det självfallet mer än ett sätt för företag att nå framgång på Twitter.

Enligt posten, som refererar till Jeremiah Owyang, så finns det fem olika strategier  för Twitter, beroende på företagets affärsprioriteringar. 

1) Lyssna och skapa dialog - Använd Twitter Search eller liknande verktyg för att bevaka vad som sägs om ditt företag och svara beroende på vad som sägs.Storyn om JetBlue och SouthWest Air belyser på ett mycket bra sätt hur hur man som företag kan dra nytta av att lyssna och starta dialog på Twitter. Dave Peck sitter på en flygplats och twittar om att JetBlue-planet är försenat, och får direkt svar av JetBlue (och sedan också SouthWest Air) som vill lösa hans problem, vilket sedan har fått positiv publicitet över hela världen. Personligen anser jag inte att "lyssna" är en separat strategi, utan att det är något som alla företag som engagerar sig på Twitter bör ägna sig åt.

2) Sprid ditt budskap -Detta kan göras på olika sätt. Exempelvis kan man engagera sina områdesexperter och få dem att twittra om sitt ämne och länka till bloggar där man går in djupare på ämnet. Man profilerar sig som expert och tillhandahåller kunskap.Den här typen av kommunikation är särskilt viktig för företag som använder sin kompetens som produkt, exempelvis konsultföretag.

3) Direkta säljerbjudanden för produkter och tjänster - De företag som twittrar enbart på detta sätt får ofta utstå spott och spe för att de marknadsför sig på ett analogt sätt genom digital media. En aktör som jag tycker har tagit till sig den här metoden på ett positivt sätt är Daglivs i Stockholm. Daglivs twittar sedan ett drygt halvår och har idag 507 följare. Det Daglivs gör så bra är att de twittrar om specialerbjudanden i affären som inte sprids på andra vis på ett personligt sätt. En viktig faktor är också att affären är lokal - jag ser definitivt ett mervärde i att snabbt kunna kolla vilka specialerbjudanden "min affär" har innan jag går och handlar, och gissar att Daglivs har många följare runt Fridhemsplan där affären är belägen.

4) Kundservice - kundservice på Twitter har blivit en av de hetaste framgångsstrategierna på senare tid. Det finns idag många företag som satt upp särskilda kundservicekonton på Twitter. Kärnan i framgången ligger förstås i att visa att man lyssnar och att man vill lösa problem. Twitter har blivit en kanal där många väljer att såga företag och dess produkter så fort något inte fungerar, därför är det av stor vikt att kunna hantera kritiken där den uppstår. Ett exempel är Com Hem, som tidigare varit utskällda både för kvalitet på tjänsterna och sin kundservice. På Twitter visar Com Hem att man lyssnar och svarar på ett personligt och hjälpsamt sätt på frågor och problem som uppstår.

5) Samarbeta med kunder för produktutveckling - Den här kategorin är nog den där det finns störst potential, men är också den som orsakar störst rädsla bland företagen. Det handlar om att utveckla produkter och tjänster med hjälp av input från sina fölljare på Twitter. Om man inte har kunder som spontant pratar om produkterna på Twitter så måste man som företag våga fråga om man vill ha information, även om svaret kanske inte blir det man vill höra. Men att öppna upp för dialog brukar upplevas som positivt, och ger ofta nya infallsvinklar.

Detta är kanske inte en heltäckande lista, men det jag gillar är öppenheten och avskanden av pekpinnar. Kommunicera på det sätt som passar bäst för det du vill uppnå med din verksamhet och de du vill prata med helt enkelt!

Den sociala webbens intåg har medfört flera revolutionerande förändringar för internetanvändningen. För bara tre - fyra år sedan var huvudsyftet för den genomsnittlige nätsurfaren att leta information, och kanske någon gång att köpa en produkt eller boka en biljett.

Hur ser det ut idag? Vad är det vi lägger tiden på nätet på? Det är självklart för alla som inte tillbringat senaste året i en avlägset belägen hydda att det är dialogen med andra människor som blivit främsta anledningen till varför vi söker oss ut på nätet. Oavsett om det handlar om Facebook, MSN, Twitter eller användarforum av olika slag så vill vi kommunicera med andra människor - inte bara ta in information!

Här är det också lika klart att de traditionella medierna i många fall inte har hunnit anpassa sig efter internetanvändarnas förändrade beteende.

Jerry Silfwer tar upp flera bra exempel på hur de traditionella medierna bör lära av bloggarna:

1) Förstå att det handlar om interaktivitet - Tradititionella medier verkar ofta inte tänka till hur man kan stimulera en diskussion runt artikelinnehållet - det kan göras dels på sajten i anslutning till artikeln genom att faktiskt fånga upp, och svara på kommentarer, dels genom att göra diskussioner tillgängliga på andra plattformar där läsarna finns, som Facebook eller andra dialoginriktade forum.

2) Använd multimedia - Den som läser bloggar blir snabbt van vid att ta till sig innehåll i form av ljud, bild, video och text i en blandning som kan förmedla betydligt mer nyanser i an artikel än enbart text kan. Här har de traditionella medierna stora möjligheter att göra sina artiklar mer levande och få in fler röster i historien som beskrivs.

3) Använd länkar - Bloggosfären ligger idag hästlängder före de traditionella medierna när det gäller användning av länkar. Länkarna ger mig som läsare ett tydligt mervärde i och med att det blir mycket enklare för mig att borra mig ner i materialet och också en förbättrad trovärdighet genom att man kan länka direkt till källor som exempelvis rapporter. Nuförtiden kommer jag ofta på mig själv med att bli irriterad över att dagstidningar ofta inte länkar till avhandlingar eller evenemang de skriver om - jag vill inte lägga min dyrbara tid på att söka information när det är så enkelt att bara klicka!

Det diskuteras mycket just nu om att mediernas affärsmodeller behöver utvecklas och att det krävs nya intäktsströmmar för att överleva det tuffa medieklimatet. Ett viktigt första steg för de traditionella medieaktörerna tror jag blir att tänka över hur man ska leverera värde på ett nytt sätt till läsaren - den sociala webben har fött fram en helt ny uppfattning av vad läsarvärde är hos mediekonsumenten!

1) Företag måste ge upp kontrollen när de engagerar sig i sociala medier - En av kärnfågorna när det gäller användningen av sociala medier. Att se det som att man ger upp kontrollen dock ett väldigt statiskt sätt att se det, som om företaget startar en diskussion som sedan andra tar över och företaget inte kan göra något åt. Främsta argumentet mot den här myten anser jag är att företaget faktiskt får en större kontroll över vad som sägs när man själv etablerar den sociala plattformen (i form av t ex en företagsblogg) för var diskussionen sker - i motsats till om samtalen sker på en rad oberoende forum. 

2) Det viktigaste är att skapa en viral effekt - Ofta är det just de virala kampanjerna som får mest uppmärksamhet, just för att de fått så stor spridning. Mindre uppmärksamhet får de företag som lyckas skapa dialog med en mindre målgrupp som är perfekt för deras affärsbehov. Det finns idag en övertro på att det virala skapar underverk i köpbetéende och att det är det virala som alla företag behöver.

3) Någon måste vara anställd på heltid enbart för att hantera de sociala medierna - Ofta beskrivs de sociala medierna som kostnadseffektiva. Det är visserligen sant att verktygen ofta är gratis, men det som däremot krävs är tid och ett engagemang. Det krävs att du identifierar en person som kan driva satsningen - men det behöver inte vara någon som anställts på heltid enbart för detta, däremot bör det vara en "eldsjäl" med ett äkta engagemang.

4) Allt måste vara transparent - Transparensen har blivit till ett mantra som alla engagerade i sociala medier pratar om. Ibland kan det få en avskräckande effekt på företagen som tänker att de inte alls kan vara transparanta om allt mellan himmel och jord, och där föll den sociala mediesatsningen. En bra devis är faktiskt att du kan vara transparent med att du inte kan vara transparent med allt - om folk förstår varför och att du är öppen med det så kan det istället uppfattas positivt.

5) Sociala medier går inte att mäta - Fokus hos de sociala medierna ligger på att bygga dialog och det går inte att mäta hur stark dialog du skapat, hävdar många. Det är visserligen sant, men det finns en massa andra sätt att mäta än att bara mäta traditionell klickstatistik. Ett sätt är att koppla de sociala medierna till de fysiska relationerna - hur många av dina fysiska affärskontakter kan du skapa en online-relation med t ex? 

Det är intressant att titta på hur företagens syn på sociala medier har förändrats bara under de senaste två åren.

En stor skillnad är att tidigare fick man som PR-konsult förklara vad sociala medier innebär i mycket högre utsträckning för företagen. Det får man visserligen fortfarande göra, men skillnaden är att idag får vi på byråsidan agera beställningsmottagare mycket oftare för företag som kommer in genom dörren och vill göra "något socialt".

Det här betyder egentligen två viktiga skillnader:
1) Tröskeln för att sälja in sociala medieaktiviteter har sänkts betydligt
2) Företagen har idag oftare en förutbestämd bild av vad satsningen ska leda till innan den startar

I det läge vi var i för två år sedan så målade vi själva upp bilden för kunden vad ett engagemang i sociala medier kan leda till. Idag har den bilden ofta redan formats av de fantastiska framgångssagor eller klavertramp som sprids världen över.

Det här gör det oerhört viktigt att sätta rätt förväntningar i inledningen av projekten. Det finns idag ofta en rad missuppfattningar hos företagen som vill satsa på sociala medier: 

- Missuppfattning om vilka sociala medieaktiviteter företaget faktiskt behöver för att utveckla kommunikationen och skapa affärer - "något viralt" är inte alltid det mest framgångsrika.

- Missuppfattning om vad en satsning ska leda till - här åligger det oss på byråsidan att inte måla upp alltför mycket guld och gröna skogar - och heller inte späda på hotbilden. Vi måste hjälpa våra kunder att vara realistiska.

- Missuppfattning om arbetsbördan - Här missuppfattar många företag också att trots att de anlitar oss som byrå så kommer det att krävas en arbetsinsats från företaget för att det ska bli lyckat. De ska själva engagera sig i de sociala medierna - efter vår rådgivning givetvis, men de ska själva vara showens stjärnor!

Det blev en lite långrandig post men jag hade ett uppdämt behov och mycket att säga :) Tala gärna om vad ni tycker också!

 Tills dess - hav förtröstan och lita på att er polstjärna i PR-atmosfären snart är tillbaka bättre än någonsin!

Boken behandlar också ett relevant ämne förstås, hur man som företag förbereder sig för potentiella krissituationer, eller hur man bör reagera när man plötsligt inser att man befinner sig mitt uppe i en.

Paula Hammerskog på Mindpark har också skrivit en mycket bra post om den nya boken. Hon beskriver fenomenet kriser och dess kostnader kärnfullt: "Kriser är nämligen dyra om de hanteras korrekt, svindyra om de hanteras fel."

Paula har ytterligare en poäng som jag tycker är värd att belysa ytterligare: Majoriteten av svenska journalister är för det mesta inte ute efter skandaler.

Medieträningar likställs alltför ofta med krishantering enligt min åsikt. Det finns en stor fara med detta. Företag och talespersoner blir tveksamma eller till och med rädda för mediekontakter - och det är väl inte det vi vill uppnå med en medieträning? Syftet med medieträningen är att de som tränas ska känna sig tryggare i intervjusituationen.

Jag säger inte att krissituationer inte ska tränas i medieträningar, det är som sagt ofta ett avgörande tillfälle för företagets framtid. Tuffa krisscenarion där talespersonerna "sätts dit" av fiktiva skjutjärnsreportrar är ofta nyttiga och uppskattade, men jag tror att det måste balanseras med aktiviteter för att talespersonerna också ska känna sig trygga och mer säkra i en intervjusituation. Vi måste förklara hur mediesituationen ser ut idag och att de flesta journalister vill ha en nyhet - inte nödvändigtvis en skandal.

Vi behöver också vara mer nyanserade med att föra ut att det finns ett antal olika syften med att bedriva en medieträning - det beror både på talespersonens förutsättningar  och företagets kommunikationsmål. Ofta är det de mest vardagliga mötena med medier som behöver tränas mest, kombinerat med kristräningar vid behov. Vardagliga situationer kan vara exempelvis att träna talespersonen i att vara mer offensiv i att föra ut sin egen agenda istället för att bara svara på journalistens frågor. Eller så behöver han hjälp med att ta fram bevis för att stötta sina argument i en intervju. En kommande produktlansering skapar också ofta behov av en medieträning för att föra ut budskapen korrekt.

Min slutsats är alltså att krissituationer bör tränas, men det är viktigt att klargöra att krisen inte är det normala vid journalistmöten. Medieträningar är till för att bygga upp trygga och säkra talespersoner och det kan göras genom att träna både vardagliga och krisbaserade scenarion.

Håller ni med?

Min egna spontana reaktion var att det är väldigt tråkigt, jag tycker att Steve Rubels bloggposter bukar vara innehållsrika, nyanserade och konkreta (till skillnad från många andra amerikanska bloggare som är mer "pratiga" och saknar konkret innehåll trots mycket text).

Han skriver så här om anledningen till varför han slutar blogga:

"Blogging feels old. Publishing today is all about The Flow. Posterous, my new home, feels more like flow and where the web is going so it's time for me to do the same with my publishing, which will become daily once again!"

"The Flow" handlar i det här fallet om en snabbare dialog, mer meningsutbyte på kortare tid. Och en stor del av kommunikationen går åt det hållet idag. Men jag håller absolut inte med om att bloggande "känns gammalt" Att vi går i riktning mot snabbare utbyte av information betyder inte att det måste ske på bekostnad av bloggandet. Jag anser att den "traditionella bloggen" fortfarande fyller ett behov - genom att det är lite längre innehåll i posterna och de kommer med längre mellanrum så ger det ofta mer djup i analyserna än de mest snabbrörliga medieformerna ger.

På frågan om han tror att bloggandet är dött svarar Steve Rubel:

Frågan är om det här är tecknet på en trend? Utan tvekan använder vi medieformer som möjliggör allt snabbare utbyte av information. Men det vore synd om den djupgående analysen ska bli lidande bara för att det ska gå fort och att det ska bli ett "snabbrörligt socialt flow". 

Kanske kommer vi att få se ännu tydligare nischer hos hos dem som deltar i sociala medier i framtiden? Helt klart är i alla fall att man måste vara bäst på att leverera någon form av innehåll för att bli uppmärksammad och läst/följd i den sociala medievärlden. Och kanske kommer man inte att kunna vara ledande både inom de mest snabbrörliga medieformerna och de lite långsammare?

Bloggare är idag en viktig målgrupp för många företag och blir därför allt oftare kontaktade av företag. Enligt undersökningen är de flesta bloggare positiva till kontakten - så länge det görs på ett bra sätt. Och detta är förstås kärnan i det hela. Undersökningen visade nämligen att många företag är okunniga om hur bloggare önskar bli kontaktade av företag.

Några huvudpunkter från undersökningen:

Bloggare kontaktas ofta av företag: Majoriteten av bloggarna anger att de ofta har kontakt med företag och PR-byråer. Här finns dock stora internationella skillnader. I USA kontaktas hela 96 procent av bloggarna en gång i veckan eller oftare, i Europa är motsvarande siffra 65 procent, och för Asien 36 procent. Medan endast 27 procent av de svenska bloggarna blir kontaktade en gång i veckan eller oftare. Alla de svenska bloggarna som svarat hade dock blivit kontaktade av företag under den senaste sexmånadersperioden.

Bloggare välkomnar kontakt från företag – om det görs på rätt sätt: Mer än 90 procent av de 449 bloggarna välkomnar kontakt med företag om det görs på rätt sätt. Sverige ligger precis på genomsnittet, 91 procent.

Företag gör ofta fel vid kontakt med bloggare: Enligt undersökningen gör företagen ofta fel när de kontaktar bloggare och felen är desamma över hela världen:

•    Företagen gör massutkick av pressreleaser i blindo till bloggare, vilket inte uppskattas
•    Företagen läser inte de bloggar de kommunicerar med och förstår inte deras målgrupper
•    Företagen behandlar alla bloggare på samma sätt. De bör inse att bloggare är individualister som skriver personligt

Svenskarna lägger mycket tid på bloggandet: Svenskarna överträffas bara av bloggare från USA när det gäller tid som läggs på bloggandet. Andelen bloggare som lägger nio timmar eller mer i veckan på sitt bloggande är för respektive land: USA, 63 %, Sverige 54 %, Europa 44 %, Asien 36 %. Hela 36 % procent av de svenska bloggarna lägger dessutom 16 timmar per vecka eller mer på bloggandet.

Bloggarna mikrobloggar också: En stor del av bloggarna använder även verktyg för mikrobloggning, som t ex Twitter eller Bloggy. 82 % av de svenska bloggarna använder mikrobloggning, 81 % av bloggarna från USA och Europa, samt 76 % av de asiatiska bloggarna mikrobloggar.

Social Media Releases – ett nytt sätt att kommunicera: Något som börjat användas allt mer av företag för att kommunicera genom sociala medier är så kallade ”Social Media Releases”, vilket är pressreleaser där sociala medier bäddas in, som t ex videos på YouTube, ämnesspecifika RSS-feeds, länkar från Delicious eller bilder från Flickr. På så vis kan bloggare lättare ta till sig och återanvända material från företag. Bloggarnas kunskap om Social Media Releases stiger, men är fortfarande förhållandevis låg: 68 % av de asiatiska bloggarna känner till vad en Social Media Release är, 63 % av bloggarna i Europa, 57 % av bloggarna i USA och endast 27 % av de svenska bloggarna känner till vad en Social Media Release är. De som känner till det upplever dock att det sker en ökning av användandet av Social Media Releases från företagens sida, och många ser nyttan med det.

Rapport på SlideShare - Rapporten presenteras på SlideShare här
Intervjuer på YouTube - Jeremy Woolf, Text 100:s globalt ansvarige för Sociala Medier presenterar en översikt över Text 100:s Global Blogger Survey 2009, i del 1 och del 2