Det råder dock en allmän ovilja att utrusta datorn med tillbehör – sådant som datorn ska ha. En skrivare är ju svårt att klara sig utan, men man kan ju faktiskt leva ett helt normalt liv utan en högtalare till datorn. Laptopar har egna små högtalare, och när det gäller stationära datorer kan man i alla fall koppla in ett par hörlurar. Förvånansvärt många är det som fortfarande inte helgar sina datorer med högtalare. Kanske beror det på att många idag använder laptops, och tenderar flytta runt mycket i hemmet. För att det går.

Med tanke på hur mycket musik vi lyssnar på genom våra datorer så är det dock inte mer än rätt (mot musiken, om inte annat) att skaffa sig en uppsättning datorhögtalare. Men då ställs man genast inför en rad andra dilemman. Vilka märken kan man lita på? Finns det märken som bara är skräp? Ska man köpa från Logitech? Eller kanske Creative? Är det kanske koreanska Samsung eller holländska Philips som man ska handla från. Och därtill har vi alla de amerikanska tillverkarna, som Bose och JBL. Eller ska man stanna på hemmaplan och köpa högtalare från Audio Pro?

När det handlar om att köpa en datorhögtalare är det bästa nog att ha ögonen och öronen öppna lite grand. Vilka produkter är det egentligen som rekommenderas? Vilka har fått höga poäng i experttester? Vilka ger användarna högst betyg. Därtill är det förstås viktigt att ha i åtanke att man ska få plats med högtalarna också. Och det handlar inte bara om fysisk plats. Högtalare tar upp ett helt rum när de väl är installerade. De tar upp ”ljudlig plats” om man så vill. Har man datorn i en liten kammare? Kanske är det då inte på sin plats att ställa dit en sju kilo tung subwoofer? För även om själva lådan får plats – får frekvenserna den dundrar ut också det?

En ytterligare besvärlighet är de där frustrerande siffrorna som bara måste sättas dit för att förvirra kunden. Det räcker inte med ”Logitech Z623″, som man kan avfärda som ett namn. Det tillkommer också något i stil med ”2.1″ som verkar ha någon sorts betydelse. Varför inte ta kål på den förvirringen hos de som läser detta? För att förklara det i enkla termer betecknar den första siffran hur många enheter, eller ”pjäser” som högtalarna har. Man talar också om ”kanaler” och hur många ”vägar” som ljudet tar. Rör det sig om en tvåa så finns det två mindre så kallade ”satellithögtalare”. En till höger, en till vänster. Om det dessutom finns en etta med i beteckningen så finns det en extra kanal – nämligen en subwoofer (i folkmun – ”baslåda”). Svårare än så är det inte!

Sedan jag fick min första mobiltelefon har jag haft en hel del mobiltelefoner. Jag har provat många olika modeller från flera olika märken. De senaste åren har jag dock endast köpt mobiltelefoner från ett och samma märke. Jag tycker nämligen att deras telefoner är lätta att använda och att de dessutom har många bra funktioner. Det känns så skönt att jag har hittat ett märke som passar mig bra och att jag inte behöver prova telefoner från olika märken längre. Jag säger inte att jag aldrig mer om kommer att köpa en mobiltelefon från ett annat märke men som det känns nu kommer jag att hålla mig till mitt favoritmärke ett bra tag framöver i alla fall.

Jag förbokade en ny telefon idag och väntar med spänning på att den skall anlända i november och som ni säkert gissar är det den senaste iPhone X. När jag köper en ny telefon brukar jag alltid vara noggrann med att köpa skärmskydd och ett skal eller fodral för att skydda telefonen på ett bra sätt. Jag brukar alltid beställa skärmskydd och ett snyggt fodral eller skal från någon av alla dom online shoppar med mobiltillbehör och den här gången blev det från Bumpy Mobiltillbehör. Jag tycker att de har att bra utbud av tillbehör till iPhone X redan innan telefonen finns att köpa och att de erbjuder bra priser.

Man behöver inte enbart skydda utsidan på telefonen mot skador och repor utan även innehållet som du har i telefonen. Idag använder vi ju telefonen som ett verktyg för att styra och hjälpa oss i vardagen så se till att du har backup på ditt data i telefonen. Här går Mac World igenom hur man enkelt kan göra backup på telefonen.

Om du inte hittar din säkerhetskopia när du väljer Återskapa från säkerhetskopia så är den nog borta. — Telia iPhone-support

Jadu, inga direkta detektiver eller experter där inte. Ingen förklaring till det inträffade hade de heller. Men jag är inte den som ger mig. En snabb sökning på favoritforumet när det gäller Mac och iPhone, 99.se, och vips så hittar jag en tråd där en användare har råkat ut för något liknande. Denne person kan dock klassa sig som nästintill detektiv och hade identifierat var på datorn iTunes sparar telefonens backuper (Anders:Bibliotek:Application Support:MobileSync:Backup). Till min besvikelse var denna mapp tom förutom den nyskapade säkerhetskopian för min nya, om än tomma, iPhone. Dock nämndes Time Machine (Apples backup-program) i forumtråden och jag startade direkt upp min externa tidsmaskin. Med det extrema scenariot i åtanke att datorn kunde haverera under tiden iPhonen var på service (vilket datorn delvis gjorde), slog det mig att jag faktiskt säkerhetskopierat datorn samma dag som jag lämnade in telefonen på service. På nolltid stegade jag mig tillbaka i tiden och lyckades återställa mina säkerhetskopior. Wow. Första gången jag på allvar behövde använda Time Machine och den svek mig inte. Istället visade den sin kraft och eleganta enkelhet. Nu är min iPhone precis som tidigare förutom att den luktar ny bil. Underbart.

• Se till att ha tre kopior av din data (en primär och två backuper).
• Se till att lagra din data på två olika lagringsmedier (t.ex. hårddisk och optisk media).
• En kopia skall alltid sparas på annan plats än den primära (t.ex. i molnet eller i ett bankfack).

Punkt två kan alternativt ersättas av att använda två hårddiskar, men då gäller det att dessa är fysiskt åtskilda. Precis så var min taktik uppbyggd innan jag hörde talas om 3-2-1-regeln. Jag använde Apples Time Machine för regelbundna backuper trådlöst till min NAS, vilken i sin tur var placerad i ett annat rum. Enda nackdelen var att jag säkrade mig bara för dataförlust vid en gammal hederlig hårddiskkrasch, men vad skulle hända om jag råkade ut för inbrott eller brand? Det jag saknade var en tredje kopia av min data säkert förvarad utanför hemmet.

Jag började titta på s.k. offsite backup och hittade molntjänsten Carbonite. Jag testade även den liknande tjänsten Backblaze men efter goda vitsord från bl.a. Leo Laporte föll valet på Carbonite. Idag använder jag dessutom Dropbox för att kunna bära med mig mina mest använda filer vilket gör att Dropbox också agerar backup. Värt att tänka på är dock att Dropbox har begränsat utrymme medan både Backblaze och Carbonite erbjuder skalbar lagring, dvs. obegränsat med utrymme.

Backup kan verka komplext och besvärligt vid första anblick, men med mjukvara såsom Time Machine och tjänster som Carbonite så behöver det inte vara så komplicerat. Inte heller behöver det kosta en förmögenhet. Oavsett är det i slutändan både en billig och uppskattad försäkring när väl olyckan är framme.

Den första generationen mobilnät (1G) började användas på 80-talet och alla dessa näten var analoga. Problemet var att olika länder använde olika standarder, teknologier och protokoll vilket innebar att bara för att en viss mobil fungerade i ett land, fungerade den inte nödvändigtvis i andra. Som om inte detta var problem nog så fick mobiltillverkarna lov att välja vilken av teknologierna de ville producera för, eller inkludera flera vilket gjorde telefonerna ännu mer otympliga. I 1982 skapades därför Groupe Spécial Mobile-kommittén i Paris för att utveckla en europeisk standard för digital mobiltelefoni. Arbetet var en framgång och 1987 i Köpenhamn skrev 13 länder på en viljeförklaring för att utveckla ett gemensamt system för mobiltelefoner inom Europa. EU beslutade därpå att GSM skulle bli en obligatorisk standard att anpassa sig efter. Därefter gick det snabbt. 1991 gjordes världens första GSM-samtal från den finska premiärministern Harri Holkeri till Tamperes borgmäste Kaarina Suonio. Ett år senare skickades det första SMSet.

År 1995 så introducerades tjänster för kommersiella SMS, fax- och datakommunikation over GSM. Standarden hade vid denna tiden spritt sig från Europa, bland annat till till USA och Australien, och antalet användare var större än tio miljoner. Året därpå introducerades kontantkort för GSM-mobiler. I och med dessa utvecklingar samt att mobiler blev mindre till storleken och mer praktiska ökade antalet användare lavinartat, och 1998 var antalet GSM-användare över 100 miljoner. Flera tjänster fortsatte att utvecklas, bland annat MMS vilket lanserades 2002, vilket möjliggjorde skickandet av bilder, musik och video. År 2004 översteg antalet GSM-användare 1 miljard, en hisnande siffra. Så småningom utvecklades 3G, en standard med förbättringar och fler funktioner än GSM. I dagsläget har vi även 4G, men många använder fortfarande GSM-nätet och dess historiska och sociala inverkan går ej att förneka.

Minicall är ett varumärke för personsökare, en apparat som varit med länge genom tiderna men som nu blir mer och mer sällsynt. Redan på 1920-talet förekom personsökning via radiosignaler i USA, men det var först på 60-talet som systemet verkligen bredde ut sig, då främst bland sjukvård, inom fabriker samt hos polisväsendet. I Sverige började systemet testas 1968 av Svenska Televerket. Personsökare kommunicerar via radiosignaler, men på en sådana frekvenser att det ej går att ta upp sändningen på vanlig radio. Med denna teknik gick det alltså att nå den man ville utan störning, varpå de fick ta sig till en fast telefon för att veta vad det gällde. Televerkets första system som utnyttjade detta lanserads 1978 och hette MBS. Många väsenden insåg med tiden användbarheten i MBS och systemet levde kvar till 1996 då bland annat Minicall var en av ersättarna.

Televerket byggde 1985 ut ett särskilt nät för just Minicall med 200 radiosändare som täckte stora delar av landet. I början fungerade endast tonsökning, vilket betydde att man i förtid ställde in vissa meddelanden, varpå sändaren skickade en viss kombination av toner som stod för de olika meddelandena. 1989 kom tjänsten Minicall Numerik, vilket innebar att man kunde använda display för mottagande av siffermeddelanden. Så småningom kom också en tjänst vid namn Minicall Text, vilket innebar att man kunde ta emot textmeddelanden i personsökarna. 2002 var antalet användare runt 100000, och detta år såldes Minicall av Telia till företaget Generic Mobile.

I dagsläget har mobiltelefoner på många håll tagit över personsökarens roll i och med den extra tydligheten i textmeddelanden och samtal. Dock har personsökare mycket större tillförlitlighet än mobilnät. Av den anledningen så lever Minicall och andra personsökare fortfarande kvar inom vissa branscher där det är viktigt att alltid kunna nå folk och att sändningarna ej stör elektronisk utrustning, såsom hos polis, räddningstjänst, vård, ambulanspersonal och hissmontörer.

Det gäller att hänga med

Med internet kom smarta sätt att kunna ringa gratis via telefonen. Via programmet Skype kunde du ringa över hela världen och tala i timmar utan att det kostade en enda krona. När telefonbolagen fick nys om detta var de inte sena med att införa vissa ändringar. Det kommer ständigt nya lösningar och applikationer till de moderna telefonerna som möjliggör att ringa eller chatta gratis. Telefonoperatörerna har idag nästan gett upp och tar därför betalt för hastigheten samt hur mycket du tid spenderar online istället. De olika avtalen som operatörerna har ser olika ut och det skiljer mycket i pris mellan billigast och dyrast.

Internetavtal till mobil

Att välja avtal kan vara en pärs för de som inte är insatta, varje operatör verkar ha tjugo olika. Självklart är kostnaden högre för en som vill ha internet i telefonen, men samtidigt kan du skicka meddelanden gratis till dina vänner via Facebook och liknande sidor. Börja med att rannsaka dig själv, fundera på hur mycket tid du spenderar online på din mobil och utgå från det när du söker ett passande avtal. Även om kostnaden blir högre går det att tjäna många kronor genom att välja rätt avtal.