3.12  skapades i början av 1990-talet då Sverige fick en stor skattereform. Sedan dess har reglerna utvecklats och för många upplevs de också som minst sagt snåriga.

Men erfarna skatterådgivare ger nu rådet till företagare att intressera sig mer för de möjligheter som kommerframöver..

– Löneunderlagsregeln, eller som den också kallas, huvudregeln. Det här är en regel som ska uppmuntra familjeföretagare och entreprenörer att våga anställa, säger Oscar Warglo, skatterådgivare hos PwC med inriktning på familjeföretag.

– I och med att det finns risker med att anställa, och är dyrt med sociala avgifter och skatter,ska du, om du gör vinster i ditt företag, kunna få en lägre beskattning på dina utdelningar. Det är ett skatteincitament för att företagen ska våga anställa personal och någonting jag tycker är bra, utvecklar Oscar Warglo.

Bland hans klienter säger han att det både finns de som tycker att reglerna är passande för deras verksamhet och de som inte kan utnyttja de fördelar som reglerna ger.

Han ger två exempel:

– Om jag har tio anställda i mitt vinstrika bolag.

Då får jag räkna hälften av deras kontanta bruttolöner som ett lågbeskattat utdelningsutrymme, detta om jag själv tar tillräckligt hög lön. Jag får räkna hälften av deras löner som ett lågbeskattat utrymme istället för endast schablonbeloppet, förklarar Oscar Warglo.

Effekten med att ha tio anställda och 8 miljoner kronor i kontanta bruttolöner i bolaget.

– Då har jag, om jag är ensam delägare av bolaget, ett lågbeskattat utrymme om 4 miljoner kronor. Då kan jag ta ut utdelning på 4 miljoner per år med 20 % skatt, vilket gör att de här reglerna blir väldigt attraktiva för ett framgångsrikt fåmansbolag med många anställda.

Typiskt sett kan det se ut så i ett familjeföretag som har många anställda, berättar skatterådgivaren.

I ett familjeföretag däremot – där endast familjen jobbar – är det inte säkert att reglerna är lika attraktiva.

Om det inte finns löner som kan nyttjas enligt denna regel får man i stället förlita sig på ett schablonbelopp som uppgår till ca 195 000 kronor (fördelas per delägare i förhållande till dess ägarandel) för år 2023.

De som kan utnyttja löneunderlagsregeln har ju faktiskt tagit ett ekonomiskt risktagande som företagare genom att våga anställa. Och – det är på grund av detta risktagande som de får den lägre beskattningen.

Oscar Warglo har även några konkreta tips för den företagare som inte är så insatt i skattereglerna.

1 Kolla att du tar ut rätt lön

Senast i november varje år bör man kolla med sin revisor eller en skatterådgivare att man tar ut rätt lön så att årsinkomsten stämmer med det prisbasbelopp som gäller. Ett av de mest klassiska misstagen företagare gör är att de vet att de måste ha en årslön på exempelvis 682 000 kronor för hamna rätt enligt reglerna. Men då kan beloppet ha ändrats från året innan eller så kan man ha varit sjuk en vecka och därmed ha tagit ut en lägre lön. Åtgärdas inte lönen så hamnar man istället på schablonnivån när det gäller utdelningen.

Därför är det vettigt att stämma av med revisorn i november varje år för att säkerställa att man ligger rätt lönemässigt. Det är ett enkelt sätt att vara trygg i sin skattestrategi.

2 Generationsskifte

I Sverige har vi inte arvs- och gåvoskatt, vilket gör att ett generationsskifte blir en enkel lösning i Sverige, om man avser att skänka familjeföretaget till sina barn.

Tyvärr så är det sällan så enkelt.

Till en början bör det finnas en långsiktig planering där även rättviseaspekter finns med. Det brukar också komma upp väldigt många frågor om det bara är ett av barnen som jobbar i familjeföretaget. Hur ska man tänka kring det? Vad blir rättvist?

Vill föräldrarna ha en summa för att trygga pensionen? Ger man bort företaget blir det ingen köpesumma till föräldrarna.

Och, om du säljer får du ju pengar som tryggar pensionen.

Men man kan också hitta en kombination.

Oskar tar ett exempel på ett framgångsrikt familjeföretag som står inför generationskifte. Företaget har utrymme för utdelning på x miljoner. Då kan föräldrarna skänka aktierna till barnen, men innan dess ta en utdelning på de miljoner det finns utrymme för. För att företaget inte ska drabbas av likviditetsproblem lånas då pengarna från utdelning, efter att man har betalat skatten, tillbaka till företaget. Föräldrarna kan då få ränta på sitt lån tillbaka till företaget. Man kan sedan komma överens om en amorteringsplan där barnen årligen använder halva vinsten för att amortera på skulden, och halva vinsten för utdelning till barnen.

Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka igenom alla delar av generationsskiftet innan man genomför det. För att säkerställa att det blir en bra lösning - både för den avgående generationen, men även för den nya generationen som ska ta över företaget.

3 Försäljning av bolaget

Står du inför att sälja bolaget kan du i vissa fall styra när du ska skatta och hur mycket du skattar genom helt legitim skatteplanering.

Och – om man bara säljer sina aktier rätt upp och ner och inte har planerat, då blir skatten vad den blir.

Om man står inför en försäljning och ska få hyfsat betalt finns det ofta olika alternativ till hur man vill genomföra sin försäljning. Det gäller framförallt om man inte har ett omedelbart behov av kapitalet och kan nyttja planeringsmöjligheter som gör att skatten, över tid, blir lägre.

Som rådgivare brukar vi ta fram några olika alternativ till hur ägaren kan göra, dvs ett a), b) och c) med olika skatteutfall, och sedan är det upp till ägaren att bestämma vilken strategi som passar just honom eller henne. Skattelagstiftningen i Sverige ger alltså ägaren till ett bolag visst utrymme att skatteplanera, vilket kan leda till en bättre totalbeskattning för individen.

a) Förenklat så kan beskattningen enligt alternativ a), en direkt försäljning bli drygt 50 % skatt.

b) Men väljer man i stället alternativet får du vänta cirka sex år på pengarna, men du betalar bara 25 procent skatt på vinsten.

c) Sen finns också alternativ c där vi kan föreslå en kombination av de båda förstnämnda.

I andra fall är det kunder som ringer till oss och säger: ”Hej, hej, nu behöver jag hjälp, för jag har precis sålt familjeföretaget och jag har fått 25 miljoner kronor. Vad gör jag nu då? ” Då är det redan kört att agera.

Därför är det bättre att prata med oss skatterådgivare redan när intresserade köpare börjar höra av sig. Då brukar vi tillföra värde på riktigt, för då kan vi ge olika alternativ så att man förstår att spelplanen och förstår att man har alternativ. Det handlar aldrig om att undanhålla skattepengar, utan skattereglerna är gjorda så att du faktiskt har olika alternativ gällande när och hur du ska skatta av din vinst.

4 Utdelning eller ej?

Vi tar ett exempel med Trollhättan 2008, biltillverkaren SAAB:s och deras underleverantörer. SAAB gick ju i konkurs och effekten av detta för underleverantörerna kunde vara väldigt olika beroende på hur man hade strukturerat sin verksamhet. Om all verksamhet och överskottslikviditet fanns i rörelsebolaget satt all risk i detta bolag. Hade man delat ut till ett holdingbolag, alternativt till sig själv, hade man haft fler valmöjligheter.

Om det var SAAB som var enda kunden och det fanns ingen chans till överlevnad. De som hade överskottslikviditeten kvar i bolaget fick se även dessa pengar försvinna i den stora konkursen.

De företagare som hade delat ut till ett holdingbolag eller till sig själv som individ under de goda åren kunde nu få ett val. Skulle de fylla på med mer kapital till företaget i syfte att rädda verksamheten. Eller kunde pengarna göra bättre nytta någon annanstans, då vill man kanske inte tillskjuta kapital till en verksamhet som inte kan överleva.

Det är en ganska så basic rådgivning också att om man har överskottslikviditet, då bör man fundera på sin struktur och att sprida sina risker.

5 Gör femårsplan

Rekommendationen är att ha en femårsplan. Vad tror ni händer? Längre än så är det svårt att planera, men de flesta har någon form av plan för de kommande fem åren. Det styr din utdelningsfilosofi, din investeringsfilosofi; är det dags att börja fundera på generationsskifte eller en framtida exit?

Sedan bör man revidera den planen vartannat eller vart tredje år beroende på vad som händer i världen och familjen.

Bolla gärna med någon rådgivare du har förtroende för.

Och ja, revisorn ska man ju ändå betala revisionen för varje år, och då kan det vara läge att även prata framtid.

I ett företag där patriarken eller matriarken plötsligt går bort och det inte finns några framtidstankar, finns det risk att det blir stökigt för de efterlevande. Har man då haft såna här diskussioner och tankar finns det ett embryo till något där. ”Så här tänkte mamma eller pappa innan” – det gör det otroligt mycket enklare.

Mer om 3-12-reglerna

Reglerna har funnits sedan den stora skattereformen som genomfördes 1990-91. Eftersom reglerna då fanns i skattelagens tredje kapitel och den tolfte paragrafen fick reglerna namnet 3.12 i folkmun. Numera återfinns dessa regler på en annan plats i inkomstlagstiftningen.

Det finns 450 000 fåmansföretagare vars bolag direkt sysselsätter mer än 950 000 personer. Räknar man även in anställda i dotterbolag till fåmansföretag är det ca 1,5 miljoner anställda, vilket innebär en ökning med 730 000 från 2001.

Vad är 3.12 reglerna?

3.12 reglerna är skatteregler som styr beskattningen av fåmansföretagare, när det gäller utdelning och kapitalvinster från det egna företaget. Med nuvarande regelverk kan skatten på utdelningen bli 20 % (observera att bolaget först måste betala bolagsskatt på sin vinst och att det är vinsten som då beskattas med 20 %), 25 % eller upp till 52 % skatt.

Vilka omfattas av 3.12 reglerna?

3.12 reglerna gäller för fåmansbolagsägare. Du är fåmansbolagsägare om du äger aktier i ett bolag där hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. Som ”en ägare” räknas hela närståendekretsen dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv. Dessutom räknas alla ägare som är aktiva i bolaget eller andra fåmansbolag som ägs av bolaget som en enda delägare.

Gränsbeloppet

Den del av utdelningen som kan beskattas till 20%, ska ligga under det som kallas gränsbeloppet. Gränsbeloppet beräknas antingen utifrån huvudregeln eller förenklingsregeln (schablonregeln) enligt 3.12 reglerna.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM

The post Fem råd för 3.12 appeared first on Trä- & Möbelforum.

Mikael Olsson var inte mer än åtta år när han första gången kom i kontakt med trähusindustrin.

MIKAEL OLSSON BOR: i Linköping med sin fru Heléne och jaktlabradoren Esther YRKE: Senior Rådgivare och vd-mentorvia egna bolaget Chateau Plateau AB, Bolagsverket sa nej till mina första namnförslag. – Vi bodde på Platåvägen vid det här tillfället, och utifrån var adress slog jag till med Chateau Plateau som företagsnamn. Det godkändes. FRITIDSINTRESSE: Resor, vandringar och sport. På vintern åker vi gärna skidor i svenska fjällvärlden. På sommaren är vi i vårt hus på Öland.

– Jag kan fortfarande komma ihåg hur det luktade när jag sprang omkring nere på fabriken där pappa jobbade. Han var produktionschef på Gullringshus, berättar Mikael.

Det är inte heller många år av hans dryga 40 år i arbetslivet som Mikael Olsson varit utanför småhustillverkningen.

– Det började redan när jag var 18. Då gick jag in som vanlig arbetare i produktionen, vilket jag har haft nytta av längre fram. Sedan har det blivit olika chefspositioner, bland annat hos flera tillverkare.

När han räknar efter visar det sig bara vara vid några få tillfällen han arbetat på företag utanför småhusbranschen.

– Jag jobbade bl.a. några år hos Jonsereds och sedan även ett par år inom bilindustrin, förklarar Mikael Olsson - då vd på Holmgrens Bil AB.

– Men annars har jag alltid dragits tillbaka till husindustrin.

För den som kollar upp Mikael Olssons cv på Linkedin.com ser man att listan på chefspositioner inom småhusindustrin är minst sagt lång. Redan innan han hade fyllt 30 var han vd på Boro Mockfjärd. Därefter följde några år som vd i Holland för Myresjö Nederland BV, vd och koncernchef på Myresjöhus samt vd på Eksjöhus respektive Trivselhus.

Man kan även konstatera att det Mikael Olsson inte vet om svensk småhusindustri inte är värt att veta.

Och – nu vid 62 års ålder driver han ett litet konsultbolag som tar sig an lagom många uppdrag.

– I ett av uppdragen är det mycket kring kostnadskontroll och produktutveckling. I ett annat handlar det om kvalitetssäkring med ett företag som har stark tillväxt. Generellt sett har vi nu bra kvalitet inom branschen. Den har förbättrats, berättar Mikael Olsson.

– I ytterligare uppdrag är det fokus på lönsamhet och ledarskap. Jag har en metod kring målstyrd ledarskap som jag gärna delar med mig av. För att bli framgångsrik tror jag verkligen på tydliga mål och en bra kommunikation.

Mikael Olsson är även styrelseordförande hos Almi i Jönköpings län samt styrelseordförande för Roxx Communications Group.

– Men jag är inte ute och letar nya uppdrag. Det här är snarare gamla kontakter som hört av sig. Det viktigt att ha en bra balans i livet, menar Mikael.

För några år sedan när – han var mitt inne i den hektiska vd-perioden – tog dock karriären en oväntad vändning.

– Det var just innan julen 2019 som min läkare kom med ett besked som dramatiskt (? drastiskt) kom att förändra min vardag. Om jag skulle kunna bli frisk var jag tvungen att fokusera på mig själv. Och för mig var det inte aktuellt att ta tjänstledigt och hoppas på att kunna komma tillbaka, säger Mikael Olsson.

Han förklarar också att beslutet blev extra tufft eftersom Trivselhus, där han var vd sedan ett och ett halvt år, var mitt uppe i ett stort förändringsoch utvecklingsarbete.

– När jag kom in företaget sommaren 2018 var vi inte lönsamma och vi sjösatte ett stort förändringsarbete. Det var stora organisationsförändringar och en ny inriktning för hur vi skulle ta oss an marknaden med våra varumärken. Att hoppa av i detta läge var frustrerande. Men sjukdomen var så pass allvarlig att det fanns inga alternativ, berättar Mikael Olsson.

Som så många andra företagsledare inom industrin har han sett olika sorts lågkonjunkturer komma och gå genom åren.

– Oftast pratar man om att det kommer en dipp ungefär vart sjunde år. Beroende på lite olika skeenden håller de i sig under tolv till 24 månader. Sedan har det stabiliserats igen, säger Mikael Olsson.

Men han kommer också ihåg den så kallade 90-talskrisen när lågkonjunkturen blev längre än två år och flera av de allra största husföretagen slogs ut.

– Det fanns många orsaker. Men lågkonjunkturen kom också i ett skede där vi hade byggt i kapp den bostadsbrist som funnits under 70- och 80-talet. Team Boro gick i konkurs och Gullringshus stängde. Den här krisen slog verkligen hårt mot branschen, berättar Mikael Olsson.

Den finanskris som uppstod 2008 och Lehmankraschen menar dock Mikael Olsson var snabbt övergående.

– Redan 2009 kunde vi anställa folk igen. Men problemet för vår bransch är att vi återkommande tvingas säga upp kompetenta medarbetare och att det gör många osäkra om de skall våga välja vår bransch, när efterfrågan ökar.

Mikael Olsson har nu en förhoppning om att den nye bostadsministern Andreas Carlson ska verkställa de förslag han kommit med, exempelvis mer byggbar mark och enklare byggregler – ett par områden som just TMF Trähus (trähusgruppen inom TMF) drivit under många år och önskat förändringar av, och där Mikael varit väldigt engagerad.

– Vi vet ju att det finns många hushåll som skulle flytta till ett nytt småhus bara det finns möjlighet. Men om räntorna kan börjar vända neråt igen efter sommaren kan vi kanske se en ljusning, tror Mikael Olsson.

– Branschen måste jobba med mer produktutveckling och ta fram yteffektiva bostäder som möter kundernas ekonomiska möjligheter. Att sälja och leverera hus i lågprissegmentet är dessutom mycket lönsamt.

Mikael Olsson ser också att de många prishöjningar som branschen drabbats av under de senaste åren minskar just nu. Bland annat har virkespriserna rört sig nedåt två kvartal i rad. Sedan måste flera leverantörer, däribland en värmepumptillverkare, ändra sin prisstrategi om de skall vara kvar som leverantör till husbranschen.

– Men energikostnaderna är fortfarande ett problem som är svårlöst. Dock är det så att våra nyproducerade småhus i dag är väldigt energieffektiva och snart tror jag det blir standard att alla hus levereras med solceller på taket. Konstigt vore det annars.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM

The post MED HUSTILLVERKNING GENOM LIVET appeared first on Trä- & Möbelforum.

OSKAR RANEFJÄRD Ålder: 31 Bor: I miljonprogramstrea i Lund, med familj och tre hundar. Titel: Yrkestiteln civilingenjör, akademiska titeln MSc (Master of Science), och förhoppningsvis snart doktor inom konstruktionsteknik på Lunds Tekniska Högskola. Fotnot: Oskar Ranefjärd är adept till TMF:s tekniske chef Anders Rosenkilde, adjungerad professor på LTH. Aktuell som: I slutförandet av sin doktorsavhandling, med arbetstiteln ”Biobaserad isolering – en studie på dess isolerförmåga” som lär få stor betydelse för trähusindustrin. ”Just nu lappsjuka på kontoret! Är i en intensiv skrivfas, med hopp om två publicerade artiklar under våren.”

Kan du kort beskriva vad din forskning går ut på?

– Jag försöker tillsammans med åtta trähusföretag – Boklok, Derome, Eksjöhus, Götenehus, Lindbäcks, Moelven, Obos, Trivselhus och Vida – samt TMF förstå och utreda skillnaderna av att använda biobaserad isolering kontra konventionell fossilbaserad isolering. Då framför allt ur energi- och fuktsynpunkt. Detta görs genom modeller, labbförsök, fullskaleförsök och pilotprojekt.

Hur kan bioisolering påverka trähusindustrin framöver?

– Det är ett enkelt steg för alla trähusföretag att minska sitt klimatavtryck, särskilt med kommande gränsvärden på klimatpåverkan. Jag vågar säga att byte av isoleringen är den lägst hängande frukten. Vill man även räkna in ’kol-sänkan’ eller det bundna kolet blir ju fördelarna av att använda bioisolering ännu större. Biobaserad isolering blir troligen först aktuellt för småhus eftersom det kan bli svårt att uppfylla kommande gränsvärden när det gäller klimatavtryck för alla husmodeller med husleverantörernas nuvarande byggsystem. Men flerfamiljshus lär följa efter. Och med de klimatfördelar trähusindustrin har gentemot konkurrenterna, är det sannolikt att klimatpåverkan per kvadratmeter kommer att bli lika självklart att ha med i sin marknadsföring som energianvändningen.

Vad blir nästa steg i din forskning?

– Primärt håller jag på att knyta ihop säcken för min avhandling. Men vi har även fått pengar för, och startat, ett Bio- Innovation-projekt som heter ”Hållbara biobaserade klimatskal” vilket är en naturlig fortsättning på det vi gjort i gruppen tidigare. Detta projekt går ut på att titta på osäkerheterna vid implementering av bioisolering för trähusfabrikerna, och framför allt att minska dessa. Vi, TMF och deltagande företag, ser ju att företagen måste utvecklas mer de kommande 27 åren än de gjort under de senaste 100. Det är viktigt att vi tillsammans ser till att de dåliga lösningarna och idéerna inte kommer längre än ritbordet, detta utan att hämma utveckling och innovation.

The post ” En lågt hängande frukt för trähusindustrin” appeared first on Trä- & Möbelforum.

GABRIELLA HAGMAN ÅLDER: 38 FAMILJ: Hugo 8 år, Emma 6 år samt katten Frasse. ARBETE: VD på Mondo arkitekter Dalarna. FRITID: Skogspromenader, böcker och långa middagar med vänner. LÄSER: Tills alla dör med Diamant Salihu. LYSSNAR PÅ: Laleh och Lars Winnerbäck. TITTAR PÅ: Mest nyheterna, har bott utan tv i 5 år fram till för två månader sen när jag flyttade från husbåt. ÖNSKAR MEST AV ALLT JUST NU: En fredlig och klimatvänlig värld.

När Villazero lanserades för tre år sedan fanns två tydliga mål. Dels skulle projektet utmynna i Sveriges första koldioxidneutrala småhus, dels skulle det bana väg för en ökad jämställdhet i byggbranschen genom att låta ett bygglag dominerat av kvinnor bygga huset.

Ambitionerna var med andra ord höga, men i dag kan de medverkande sätta ett kryss i båda rutorna. När Villazero stod inflyttningsklart förra våren hade också den samlade PR-effekten blivit enorm, långt större än vad de kunde föreställa sig.

Drygt 600 miljoner människor har till dags dato fått kännedom om projektet som uppmärksammats i medier över hela världen.

– Vi var helt oförberedda på genomslaget. Det exploderade verkligen när Yahoo Finance skrev om oss. Vi fick samtal från hela världen som vill veta hur vi gått till väga. Svenska institutet och ambassader lyfte fram oss, och vi fick bland annat medverka i skotsk radio, säger Gabriella Hagman, vd på Mondo Arkitekter i Falun och som tillsammans med Fiskarhedenvillan och Structor Byggteknik står bakom projektet.

Gabriella är också en av initiativtagarna till nätverket Women Building Sweden och sitter i Byggdialog Dalarnas styrelse, med uppdraget att knyta byggbranschen och högskolan närmare varandra. Villazero är just ett sådant exempel.

– Den förstudie som låg till grund för Villazero ska nu utvecklas vidare av entreprenören ByggPartner och ingå i en doktorandstudie vid Högskolan Dalarna.

Gabriella Hagmans engagemang har inte passerat obemärkt. I början av året utsågs hon till Årets företagsledare i Dalarna med motiveringen att det hon gör är ”på riktigt, hållbart och långsiktigt, stimulerar såväl affären som ledaren.”

Men åter till Villazeros nollvision och jämställdhetssatsning. Ur ett kommunikationsperspektiv brukar det vara tillräckligt knepigt att nå ut med ett budskap, och de flesta pr-konsulter avråder från att ens försöka balansera två relativt olika budskap inom ramen för ett projekt.

– Men så här i efterhand har det snarare varit en styrka, som gjort det extra minnesvärt. Även om det ena budskapet mellan varven överskuggat det andra har båda tillsammans kunnat växeldra varandra. Vi har ju också verkligen satt fingret på två av de viktigaste frågorna för byggbranschen.

Projektet har dessutom inte bara varit utåtriktat. Det har även inneburit att de medverkande fått gå till botten med sina egna roller.

– När vi först samlade kvinnorna var deras främsta fokus själva bygget, med ny spännande teknik och material. Vi förklarade att deras delaktighet som kvinnligt bygglag var minst lika viktigt för projektet för att locka fler kvinnor till branschen. Men det tog ett tag för dem att acceptera sina roller som förebilder. Många av dem hade heller inte tidigare reflekterat så mycket kring vad som är manligt respektive kvinnligt kopplat till arbetsplatsen. Det blev lite som att öppna Pandoras ask, och de började gradvis diskutera allt mer av sånt som de själva upplevt.

På ett större plan är rekryteringsfrågan en stor utmaning för de flesta industrier, inte bara byggbranschen. Svensk industri måste attrahera människor med en olika bakgrund och kön för att vara konkurrenskraftig i framtiden. I dag utgör andelen kvinnliga snickare i Sverige endast 1 procent av yrkeskåren. En monumental obalans att försöka påverka – men samtidigt en enorm potential.

– Så är det, ser man inga kvinnor på arbetsplatserna kommer man inte heller att locka andra kvinnor, där är statistiken entydig. Och vänder sig marknadsföringen enbart till hälften av befolkningen är det inte heller konstigt att kompetensbristen består, säger Gabriella Hagman.

Hon poängterar att branschen själv är väldigt positiv och vill åstadkomma förändring. Frågan om jämställdhet har också en politisk laddning som gör att den får genomslag.

– Absolut, branschen är verkligen mogen och engagerad. Vi gick till exempel nyligen ut med en större debattartikel där 82 regionala företagsledare under namnet Dalauppropet skrivit under på att vi behöver en mer jämställd byggbransch. Det är en fantastisk uppslutning.

Det närmaste året kommer att innehålla en rad andra aktiviteter som återkopplar till Villazero, till exempel i form av workshops med olika frågor kring jämställdhet.

– Fiskarhedenvillan jobbar också vidare med  sina erfarenheter från det här projektet i sin nya serie Atmosfär. Vi på Mondo arkitekter har tagit fram en hållbarhetsmanual som bygger på erfarenheterna från Villazero. Vi jobbar vanligtvis inte med villor och småhus men kunskapen därifrån ger även en bra vägledning i större projekt.

Som pionjärprojekt har Villazero redan nått status som referensobjekt.

– Vi låg rätt i tiden, det vill säga lite före alla andra. Marknaden var också redo, trots att vi befann oss mitt i pandemin Nu är det häftigt att se att projektets egen livskraft tar vid, inte minst att andra inspireras att göra liknande satsningar som de kan utveckla vidare.

Ett moln på horisonten är det vikande konjunkturläget som spås slå till med full kraft vid halvårsskiftet.

– Ja, min farhåga är att just sådana här projekt med inriktning på innovation och forskning får stå tillbaka när tiderna blir sämre. Risken är att vi får en kompetensbrist när allt ska handla om produktion samtidigt som människor blir av med jobben.

Gabriella Hagman får själv ofta frågan om varifrån hon fått sitt starka engagemang. Hon verkar inte heller alltid ha tagit de mest självklara vägarna i livet. Under några år bodde till exempel hon och familjen i en mindre husbåt på 30 kvadratmeter på sjön Runn, mellan Falun och Borlänge, där familjen verkligen fick lära sig att hushålla med alla resurser och välja bort sådant som inte var nödvändigt. Ett tag var hon också ordförande för innebandyklubben i Falun.

– Jag tror att det mesta bottnar i att jag är en öppen och transparent person, som vill att alla ska må bra. Mår medarbetarna bra blir resultatet också bra, och hållbarhet handlar ju om att både planeten och människorna ska må bra.

Gabriella Hagman har själv ingen bakgrund i en företagarfamilj.

– Nej, jag kommer från en familj där många varit poliser. Kanske har jag fått mitt rättviseperspektiv därifrån, att alla ska behandlas lika.

Hon har inte heller arbetat som arkitekt, efter gymnasiet pluggade hon till fastighetsmäklare med inriktning på företagsekonomi.

– Jag har alltid jobbat med fastigheter och byggnader, både från den privata och offentliga sidan. Det var när jag jobbade på en myndighet och senare på Falu kommun som jag kom i kontakt med Mondo ett flertal gånger, och för fem år sedan blev jag erbjuden att börja att jobba för dem. Det var bland annat mina erfarenheter från offentliga upphandlingar och stora lokalprojekt som man tyckte var intressanta, säger hon.

Hur har du själv bemötts, som relativt ung kvinnlig vd i en mansdominerad bransch?

– Jag har som många andra fått höra saker som ”lilla gumman”, men överlag är det en fantastisk bransch med många fina och kloka människor, och med ett lika fint bemötande. Det är också en bransch där det hela tiden händer saker och man får vara med och påverka. Jag har förstås en priviligerad position som gör att människor lyssnar på mig, men det är också en progressiv miljö. Visst, det händer att jag är på möten där jag är den enda kvinnan bland 50 män, men jag känner mig inte obekväm i den situationen, även om jag har full förståelse att andra kan göra det. Min utgångspunkt är alltid att jag bidrar med min professionalitet och hör hemma där.

Hur vill du utvecklas som företagsledare?

– Jag trivs väldigt bra där jag är nu, det här är mitt drömjobb. Jag får vara en mänsklig chef med medarbetarna i fokus och jobba med viktiga samhällsfrågor. För både mig och ägarna är det viktigt med en välmående personal, då kommer ett bra resultat lite av sig själv.

TEXT PETER WILLEBRAND

Villazero

Villazero

The post ”ALLA SKA MÅ BRA” appeared first on Trä- & Möbelforum.

Många av våra medlemsbranscher upplever för närvarande utmanande tider. Det har beskrivits som en perfekt storm; hög Inflation, höga räntor, höga energipriser samt det fasansfulla och utdragna kriget i Ukraina. Krisen drabbar de som bygger bostäder och det drabbar de som levererar till dessa. Många varsel och många uppsägningar.

För min del tycker jag dock att bilden behöver nyanseras en smula. Det är tufft nu, men i botten finns en underliggande efterfrågan på våra medlemmars produkter; av ekonomiska , klimatmässiga och sociala skäl. Människor vill helt enkelt bo i och omge sig med det som våra medlemmar producerar.

Passa nu på att ta del av det sista numret av Trä- och Möbelforum. Läs om familjeföretagandets välsignelser och utmaningar, angelägna. hållbarhetsfrågor och – inte minst – några inspirerande personporträtt. Läs om det som gör våra medlemsföretag unika.

Med det tackar jag för mig i detta forum, men ser fram emot att ses igen – kanske allra först på TMF:s årsmöte den 3 maj.

David Johnsson

Vd, TMF

The post Företagshistorier – i ny form appeared first on Trä- & Möbelforum.

Skåne tar en stor plats i Cecilia Uhlers hjärta, men efter att ha bott i Stockholm längre än i vårt sydligaste landskap har bilden kanske nyanserats en aning. Att ständigt träffa och lära känna nya människor är något som hon prioriterar högt.

Hon föddes i Kristianstad för 53 år sedan och växte upp där.

– Med båda föräldrarna som gymnastiklärare har förstås mycket kretsat kring sport och idrott. Golf började jag med som 11-åring, berättar hon.

Tidigt provade Cecilia Uhler även på friidrott, balett, bordtennis, handboll och en hel del annat. Nästan ingenting i sportens värld var henne främmande. För att kombinera sina intressen var det naturligt att efter gymnasiet söka sig till Växjö universitet och linjen Media och kommunikation, en utbildning som också inkluderade studier i journalistik i Idaho i USA.

– Mina första journalistuppdrag var på Kristianstadsbladet. Sedan ordnade jag, via kontakter, ett vikariat på Svenska Dagbladet. Det blev en fantastisk skola där jag dessutom skaffade mig vänner för livet, säger Cecilia Uhler.

Efter en tid på Sydsvenskan i Malmö lockade ett uppdrag som beachvolleykoordinator på Svenska Volleybollförbundet. När Eurosport precis efter millennieskiftet startade en svensk webbredaktion på huvudkontoret i Paris fick Cecilia Uhler chansen i denna mycket internationella miljö.

– Det fanns hur mycket som helst att göra. Det blev drygt ett år som var otroligt utvecklande och lärorikt, förklarar Cecilia Uhler.

Eurosports svenska webbverksamhet flyttades sedan från Paris till det mindre glamourösa Sundbyberg för att ett par år senare avvecklas. Tidskriften Svensk Golf blev nästa steg i karriären.

– Där stannade jag i sex år innan redaktionen tvingades till nedskärningar. Det blev naturligtvis en tuff avslutning, konstaterar hon.

Med facit i hand kan man ändå slå fast att nedskärningarna blev starten på ett nytt yrkeskapitel, men fortfarande med samma nyfikenhet som arbetsredskap. Genom Cecilia Ask Engström, idag chef för TMF:s bransch och näringspolitik, fick Cecilia Uhler reda på att organisationen var på jakt efter en webbredaktör som också skulle arbeta med nylanseringen av Möbelfakta.

– Det var 2010. Sedan dess har kommunikationssidan på TMF fullkomligt exploderat. Men det är fortfarande samma frågor som driver på vad vi berättar, vad är det som händer, varför är det viktigt och vad tycker våra medlemmar, säger Cecilia Uhler.

Hon räknar upp webben, nyhetsbrev, tidning, pressmeddelanden och ett antal branschprojekt.

– Det bästa med att arbeta här på TMF är att få umgås med människor med en fantastisk kompetens inom ett mycket brett område. Här finns verkliga experter både när det gäller arbetsgivarstöd och specifika branschfrågor. Och så jobbar vi oerhört brett näringspolitiskt gentemot verksamheter som berör allavem är inte intresserad av hur vi bor och hur vi inreder, säger Cecilia Uhler.

Hennes intresse för sport i vid bemärkelse har inte mattats av. Det handlar fortfarande om att utöva sport i minst samma omfattning som att vara åskådare. På programmet står träning fem dagar i veckan, ofta på Friskis & Svettis. Därtill kommer innebandy och numera också boxning. Engagemanget för golf tillgodoses bland annat genom Seniortouren.

Men även intresset för film, musik, resor och språk är stort och gärna fik med dagbok och bok i bagaget.

Cecilia Uhler är en extremt social person. För att underhålla gamla kontakter och utvidga sitt redan stora kontaktnät har Bagpiper´s Inn på Rörstrandsgatan i Stockholm blivit hennes stamställe.

– Här kan du träffa alla kategorier av människor, vilket jag älskar.

CECILIA UHLER Redaktör på TMF Började på TMF: 2010 Bakgrund: Examen från Växjö universitet, anställningar på bland annat Svenska Dagbladet, Eurosport och Svensk Golf. Vilka tre kända personer skulle du vilja ha som sällskap på en tågresa? Väljer underhållning framför förkovring och därmed två sköningar för kul dialog; barndomsidolen Mats Wilander och skådespelaren Ewan McGregor. Och så lite groove i kupén – Bruno Mars! FOTO: JULIANA FÄLLDIN

The post ”Jag älskar möten med människor” appeared first on Trä- & Möbelforum.

Formgivaren själv, drygt 90-årige legendaren Åke Axelsson, presenterade på plats sin skapelse och han lyfte i vanlig ordning helheten – hur stolen ska vara en del av rummet. 290 exemplar kommer att levereras senare i år.

Bakgrunden till att FN behöver nya möbler är att Sverige redan på 1950-talet fick i uppdrag att inreda den så kallade EcoSoc-salen i New York, där Ekonomiska och Sociala Rådet sammanträder.

Tyvärr underhölls inte stolarna, som nu behöver ersättas. Valet föll på Gärsnäs efter en urvalsprocess som bl a involverat regeringskansliet, Svenska Institutet och Svensk Form.

The post Gärsnäs stolar ska inreda FN appeared first on Trä- & Möbelforum.

Årets småhus är en prestigefull tävling i branschen där man bland annat tittar på form och funktion, innovation, byggprocess, kundupplevelse, hållbarhet och kvalitet. Övriga finalister i tävlingen var: Trivselhus AB med bidraget Villa Kullberg (Västervik) och Eksjöhus AB med Drömmar om Öbolandet (Trosa)

– Juryarbetet har som vanligt varit roligt, men utmanande. Att välja mellan starka kandidater är inte lätt, men vi är väldigt glada att årets vinnare representerar ett imponerande helhetstänk kring hållbarhetens alla aspekter och dessutom en oerhört genomtänkt arkitektur såväl i det in- som i det utvändiga formspråket, säger David Johnsson, vd på TMF och ordförande för juryn i Årets småhus.

– Vi är mycket glada och stolta över att vinna utmärkelsen Årets Småhus. Det känns extra bra att vinna just i år då hållbarhet är temat för tävlingen, i vår roll som samhällsbyggare finns en stor fördel i den hållbara resan då vi äger hela kedjan – från skog till färdigt hus. Vi älskar trä. Och vi är stolta över att våra trähus bidrar till ett samhälle som värnar om vår gemensamma framtid. Vinnarhuset och övriga kedjehus i området är klimatdeklarerade och dessutom lokalt producerade då både sågverk och husfabrik ligger inom några mils avstånd. Mer hållbart kan det inte bli, säger Lisa Nord Svahn, marknadschef på Derome.

Det segrande småhuset finns i kvarteret Äppelgården i Vallbyn, Deromes nya bostadsområde i Fjärås.

Motivering: Huset Äppelgården är en hållbar färgklick som kännetecknas av sina kontraster: en modern arkitektur byggd i en lantlig träbyggnadstradition med en planlösning som både bjuder in och håller privat, inomhus såväl som utomhus. Dessutom doppat i en härligt röd färg för att både framträda och smälta in, samtidigt. Kreativt i såväl arkitektur som hållbara materialval och planlösning.

Övriga vinnare:

 Årets Nollfelsaktör 2022 – Hjältevadshus – Vi är glada och stolta över att återigen ha fått utmärkelsen Årets Nollfelsaktör av GarBo. För oss på Hjältevadshus är det ett kvitto på att vi lyckats växa, med både nya husmodeller och solceller som standard, utan att tumma på kvaliteten, säger Johan Bynell, vd på Hjältevadshus.

 Årets Initiativ 2022 – Moorewood AB

 Årets Branschsamarbete 2022 – Initiativet Bygg i Tid

The post Derome och huset Äppelgården – vinnare i Årets småhus 2023 appeared first on Trä- & Möbelforum.

– Man behöver nog ha ett annat ansvarstagande för företagets långsiktiga liv. Och en ödmjukhet i att inte veta bäst själv alla gånger. Medarbetarna ser ju alltid om du litar på dem eller ej, säger Magnus Efraimsson som är vd för Vedum Kök & Bad.

Det finns inga tvivel om att Magnus och Niklas Efraimsson är populära bland medarbetarna på fabriken i Vedum. Var vi än går är det någon ur personalen som har en fråga eller vill skämta med någon av bröderna. Niklas verkar vara en efterlängtad figur nere på fabriksgolvet. Efter att i många år jobbat i Vedum med inköp och produktutveckling är han sedan fem år tillbaka vd för systerföretaget Kvänum Kök som ligger två mil bort.

– Visst är det väl mycket bättre här i Vedum, säger Marie Persson med glimten i ögat medan hon vant rattar en av truckarna som lastar ut färdiga paket med Vedumkök.

Niklas Efraimsson hade arbetat 25 år på familjeföretaget Vedum när de två bröderna 2015 slog till och köpte Kvänum.

Magnus och Niklas kände igen situationen som ägarfamiljen i Kvänum stod inför.

– Vi hade själva gjort en gigantisk investering på 100 miljoner här i Vedum och utökat produktionsytan. Och vi har alltid haft som regel att tjäna ihop pengarna först och investera sedan, säger Magnus Efraimsson

Niklas Efraimsson hade aldrig varit på Kvänums fabrik trots att den inte ligger mer än två mil från Vedum.

– När vi väl kom dit förstod vi vad som är grejen med deras produkter och varumärke. Bröderna i ägarfamiljen var i 60 årsåldern och kände att de behövde ta tag i generationsväxlingen innan de blir för gamla, berättar Niklas Efraimsson. Ingen av dem hade barn som var intresserade av att ta över.

– Bröderna resonerade om vilken styrka det skulle vara med två företag inom kökstillverkning. Men de skulle inte vara direkta konkurrenter eftersom Vedum är mer volym och Kvänum mer premium.

– Familjen önskade en köpare som verkligen brydde sig om det de har byggt upp. Om fabriken, personalen och hela samhället, utvecklar Niklas.

Till en början fanns det en oro hos personalen i Kvänum. De var rädda att Vedum bara köpt upp den mindre konkurrenten för att flytta tillverkningen och rationalisera. Men när Niklas Efraimsson började jobba i Kvänum och man började investera både i produktion och utställningar blev allt lugnare. Nu förstår man att båda företagen är viktiga och ska leva sina egna liv.

Det är väldigt intressant att sitta ned och prata med Magnus och Niklas. De berättar gärna genom fylla på i varandras berättelser. Trots försök att hitta vad som är nackdelarna med att driva bolag med sin bror kommer inga uppenbara sprickor fram, annat än att Magnus säger att han är den mer eftertänksamme och Niklas mer otålig.

Inte heller det uppenbara att storebror Magnus blev vd när pappa Lars trappade ner störde relationen.

– Men sedan när vi köpte Kvänum var det självklart att storebror skulle få vara vd för det större bolaget och lillebror fick nöja sig med det mindre, säger Niklas skämtsamt.

Det är uppenbart att de själva funderat en del över hur det är att driva ett familjeföretag. Ofta kommer de fram till att det är skönt att kunna driva företaget tillsammans med någon de kan lita och som de vet har samma värderingar i grunden.

– Det här med att låta anställda växa och få ta ansvar har vi fått från vår pappa. Vi såg hur han gjorde och det har fungerat bra, berättar Niklas Efraimsson, som drar som exempel när han kom in som vd på Kvänum

– Jag har väl aldrig varit något vd-ämne och inte läst på högskola eller universitet. Jag kan mycket om våra produkter, sedan får andra ta ansvar för andra områden. När jag sitter som vd kan jag säga. ”Det är du som är ekonomichef, du är expert. Du får gärna fråga vad jag tycker, men det behöver inte innebära att jag har rätt. Du har ju större sannolikhet att ha rätt än jag, förklarar Niklas Efraimsson.

Det här med ansvarstagande är också något bröderna Efraimsson återkommer till.

– Ja, det är klart att det är inte bara att säga upp sig och strunta i allt om det kör ihop sig. Man lever ju med ansvaret hela tiden. Vi har inte tre månaders uppsägningstid, konstaterar Magnus Efraimsson.

Han kommer fram till att de båda kanske tänker lite mer på företaget som någon tänker om sin privatekonomi.

– Vi gör inga storstilade grejer där företaget lever över sina tillgångar. Det har väl hänt att en del medarbetare tyckt att vi har varit lite tröga ibland. Vårt mål har alltid varit att växa med kontroll och lönsamhet, förklarar Magnus Efraimsson.

Vedum har heller aldrig haft som mål att bli ett stort exportföretag eller att växa väldigt fort på nya marknader.

– För ett par år sedan fanns det medarbetare som såg att vi skulle kunna sälja 25 procent mer inom vissa marknader. Men det skulle också innebära att vi snabbt skulle behöva investera 300-400 miljoner i utökad produktionsanläggning. Vi har inte någon extern finansiär som snabbt kan trycka in sådana pengar i verksamheten och vi behöver känna att det är en långsiktigt hållbar tillväxt för att ta sådana stora beslut, säger Magnus Efraimsson.

I dag, när marknaden är lite mer skakig kring både bostadsbyggande och renoveringar, är bröderna Efraimsson glada över att de följde sin pappas devis om att tjäna pengarna först och investera därefter.

– Vi är stabila där vi står nu. I tidigare lågkonjukturer har vi överlevt och lyckats ta marknadsandelar. Det hoppas vi kunna göra även nu, säger Niklas Efraimsson.

Under rundvandringen i fabriken träffar vi även på Ola Lindberg som är en del av den ursprungliga ägarfamiljen. Som tekniskt ansvarig håller han på att trimma in den nya automatiserade lackeringsanläggningen. Det var redan 2005 som bröderna Efraimsson köpte ut Ola och pappa Lars. Men trots att det är 18 år sedan Ola sålde sina ägarandelar så finns han fortfarande kvar på fabriksgolvet.

– Jag tycker det är kul att jobba här helt enkelt. Det är spännande med all ny utveckling, säger Ola Lindberg, som trots att han fyllt 65 inte har några planer på att sluta jobba.

”Men ångrar du inte att du sålde din del i bolaget?”

– Inte alls. Jag tycker det är skönt att slippa ansvaret som de här grabbarna nu har, säger Ola Lindberg och pekar på Magnus och Niklas Efraimsson.

Bröderna Efraimsson vill gärna visa upp den stora fabriks- och leveranshall som byggdes 2015 på andra sidan järnvägsspåret. De färdigmonterade skåp och inredningar som tillverkats på ena sidan järnvägen ska lastas på långtradare på andra sidan spåret.

– Vi utredde grundligt olika lösningar och kom till slut fram till att vi kunde bygga en sorts bro över järnvägen. Det var många turer kring tillståndet hos Trafikverket, men det landade till sist i att vi inte fick kalla den bro utan det är en ledningskorsning över järnvägen där vi nu också kan transportera våra produkter, berättar Magnus Efraimsson.

– Uppe i den långsmala gångbron finns en utställning med företagets historia från starten 1919 fram till idag. Det känns lite exklusivt att få se både gamla bilder och de första räknemaskinerna som användes.

Med all omsorg som familjen Efraimsson visar kring familjeföretagandets betydelse för Vedum är det inte konstigt att de börjat tänka på framtiden. Magnus Efraimsson har två döttrar, Stina 22 och Vera 20. Niklas har två söner, Kalle 19 och Jesper 18.

Vera Efraimsson ropar till sig pappa Magnus under vår rundtur i fabriken. Hon jobbar på kundtjänst och ekonomiavdelningen under några månader fram till hon ska studera vidare i höst.

–Jag tänker läsa ekonomlinjen precis som min storasyster, berättar Vera. Jag tycker om att jobba här och vill gärna fortsätta på Vedum när jag går ut från universitetet. Om man som jag gillar inredning är det en rolig bransch. Dessutom verkar det kul att driva företag, säger Vera Efraimsson, som inte hunnit med så mycket annat jobb än Vedum och lite säsongsarbete i schweiziska Alperna under vintern.

– Vi har sagt att vi ger våra barn möjlighet att kunna börja sommarjobba, precis som vi gjorde. Vi vill ju inte tvinga någon till att göra något som man inte vill, utan vi vill ge barnen möjlighet att fortsätta driva det vidare om de vill någon gång i framtiden, förklarar Magnus Efraimsson.

–Under pandemin gick vi med i något som heter Family Business Network. Vi har gått en utbildning där och bland annat involverat våra fruar och barnen i de båda företagen. Och vi pratar med medarbetarna i bolagen om att det finns en vilja att involvera barnen i framtiden.

Bröderna inser dock att det kanske tar ett antal år innan något av deras barn är intresserade av att stiga in i samma roller som de själva har. Eller att de inte alls är intresserade av att jobba i familjeföretagen

– Ja, vi får väl se. Vi har inga planer på att sluta än, men samtidigt vill vi planera i god tid. Vi tänker väl ungefär som vår far att man vill ju inte sitta här och bli någon som inte orkar utveckla företaget. Om vi känner så är det bättre att flytta på sig och ta in någon som är hungrig och vill fortsätta utveckla, säger Niklas Efraimsson

Han säger att han har en dröm av att vara en fräsch pensionär.

– Jag vill inte sluta jobba när jag är 80 och slutkörd. Jag vill kunna leva ett härligt liv utan att behöva åka till jobbet varje dag när jag har trappat ner. Det vore bra att på sikt trappa ned ungefär som vår far kunde göra då vi tog över.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM FOTO LARS DAREBERG

MAGNUS EFRAIMSSON Ålder: 55 Titel: Vd Vedum Kök & Bad Bor: Hus i Falköping Familj: Frun Linda och barnen Stina och Vera NIKLAS EFRAIMSSON Ålder: 52 Titel: Vd Kvänum Kök Bor: Hus i Falköping Familj: Frun Lena och barnen Kalle och Jesper

JAG TYCKER det är kul att jobba här helt enkelt, säger Ola Lindeberg som jobbar kvar i fabriken på Vedum trots att han sålde sin halva av ägandet för 18 år sedan.

Family Business Network verkar för långsiktig utveckling av svenskt familjeföretagande, över generationer De erbjuder kvalificerad utbildning i ägarfrågor, rådgivning samt skräddarsydda processer för att utveckla långsiktiga ägarstrategier över generationer. De för också familjeföretagens talan i den svenska samhällsdebatten och är en del av FBN International. familybusinessnetwork.se

VEDUM KÖK & BAD AB Antal anställda: 480 Omsättning 2022: 890 miljoner kr Resultat 2022: 47 miljoner kr KVÄNUM KÖK AB Antal anställda: 170 Omsättning 2022: 354 miljoner kr Resultat 2022: 65 miljoner kr

Historien om Vedum Kök & Bad: Vedums snickerifabrik startade redan 1919 av Viktor Lindberg. Under de första åren låg även Vedums första biograf i ena änden av huset där familjen Lindberg bodde och snickeriet höll till. Företaget växte och det blev mer kök och garderober till kunderna på västgötaslätten. 1950 tog Viktors söner Paul, Folke och Eskil över företaget. Ganska snart därefter var det dags att bygga en ny större snickerifabrik. 1958 blev bygget klart och delar av den fabriken utgör dagens fabrik i Vedum. Magnus och Niklas pappa Lars Efraimsson hade kommit in i företaget 1977 som inköpare och säljare. På 70-talet drevs företaget av den tredje generationen Lindberg. Pappa Efraimsson gjorde bra ifrån sig och erbjöds att köpa in sig i företaget när ännu ett generationsskifte skulle göras. Han blev därmed ägare till en tredjedel av aktierna. De framgångsrika åren fortsatte in på 1990-talet innan en av delägarna Anders Lindberg tragiskt gick bort i cancer. Lars Efraimsson blev nu vd. Han fortsatte som vd fram till årsskiftet 2000/2001 när sonen Magnus Efraimsson tog steget upp från posten som marknadschef. 2005 blev Magnus och Niklas slutligen ägare till Vedum Kök & Bad. Elva år senare äger de även Kvänum Kök.

The post LÅNGSIKTIGA RELATIONER appeared first on Trä- & Möbelforum.

Isabelle Sjövall Ålder: 37 Bor: London Utbildning: Handelshögskolan Stockholm, Kings college London (MSc Psychology and Neuroscience), Accademia Ittaliana (Arte moda & Design), UCL (PhD Neurodesign & spatial cognition) Styrelseuppdrag: Götessons design group, Akustikmiljö i Falkenberg AB

Många frågor inom möbler, arkitektur, färger och design har traditionellt setts som tycke och smak. En person med starka åsikter har sagt att ”så här ska det vara för att folk ska kunna arbeta. Vita väggar och tak. Vita skrivbord och lagom grå golvytor. ”Ljust och fräscht, då jobbar folk bra!”.

Men stämmer verkligen dessa traditionella normer om hur en arbetsplats eller ett hem ska se ut för att vi ska må bra?

En av dem som har fakta inom detta ämnesområde är Isabelle Sjövall, som just nu doktorerar i neurodesign och rumslig kognition på University College London. Det är ett femårigt forskningsprojekt som bland annat har stöd av Trä- och Möbelföretagen (TMF).

– Men det är ett ganska färskt tvärvetenskapligt område, som är nytt för väldigt många också, påpekar Isabelle Sjövall – på plats i London.

Hon förklarar att människor kan bli påverkade både psykologiskt och fysiologiskt av hur exempelvis ett rum är inrett. De senaste tio åren har det skett stora framsteg inom hjärnforskningen. Mycket tack vare ny teknik att man faktiskt kan mäta saker och se vad som händer i hjärnan.

– Vi människor tillbringar ungefär 90 % av vår tid i byggda miljöer och att vi vet ju att vi påverkas på olika sätt av material och olika typer av design och arkitektur och så. Men vi vet inte exakt vad det beror på och det är det som min forskning ska hjälpa till att ta reda på, säger Isabelle Sjövall som nu påbörjat sin forskning i London.

University College London är världsledande både inom neurovetenskap och arkitektur vilket är en väldigt ovanlig kombination. Där finns bland annat ett speciellt 4 000 kvadratmeter stort laboratorium.

– Här kan vi simulera riktiga miljöer i en kontrollerad labbmiljö. Det tillåter att man plockar in världen i labbet och tittar på hur människor reagerar och interagerar med miljön. Därmed kan vi på ett vetenskapligt sätt mäta hur exempelvis våra hjärnor reagerar på en viss inredning, berättar Isabelle.

Isabelle Sjövall har skrivit två böcker om neurodesign och sett ett stadigt ökande intresse för dessa frågor.

– Nuförtiden blir jag ofta inbjuden av fastighetsägare som vill få hjälp att planera utrymmen på ett tidigt stadium. Jag fungerar då som en konsult mellan fastighetsägaren och arkitekterna.

Hon tror också att arkitekter och designers skulle vinna mycket på att ta in neurovetenskap i sin kunskapsbas.

– Arkitektens jobb innebär att deras verk påverkar många människor dagligen. Om de även skulle få in neurovetenskap i sin utbildning skulle det kunna ha jättestor påverkan både på folkhälsan och produktivitet, säger Isabelle Sjövall.

En av de saker som Isabelle menar att forskningen redan nu pekar på är att vi som människor behöver mer naturnära kopplingar för att må bra.

– Kopplingen till naturen påverkar nervsystemet och hjärnan på olika sätt. Det kan gälla material som trä, eller växter och naturligtvis ljus, färger och akustik. Framtiden kommer att handla mycket om ”back to basics”. Hur ska vi få in så mycket natur och naturnära material i våra miljöer?

Ett konkret exempel som Isabelle Sjövall tar upp är human centric lightning. Det är en belysning som ska följa människan naturliga dygnsrytm. Ett annat exempel är att plocka in växter i de rum där du vistas.

– Men det räcker knappast att sätta en krukväxt i ett rum där väggarna är kliniskt vita och du har en jättestark belysning som är stressande i sig. Man behöver snarare tänka i en helhet. Det är ju inte dyrare att välja naturnära nyanser på väggarna. Det handlar om att göra ett medvetet val med en färgkod för att man har viss kunskap, utvecklar Isabelle Sjövall.

En stor fördel med att få in neurovetenskapen i arkitekturen och designens värld är att det kan leda till olika inredningstrender.

” Vi som människor behöver mer naturnära kopplingar för att må bra.”

– Dot.com-erans trend att göra en arbetsplats till ett dagis blev inte så lyckat. Olika extremer som slår fram och tillbaka är knappast vägen framåt. Då är det bättre att bygga på det vetenskapen kommer fram till.

The post Isabelle ger oss svaren om design och hjärnan appeared first on Trä- & Möbelforum.