Myt nr 1: Kollektivavtal innebär intrång i valfrihet och integritet

Johan Mann svarar:
Jag håller inte med. Det finns visserligen vissa regler som talar om vad arbetsgivaren respektive medarbetarna måste uppfylla och i det avseendet innebär det ju att valfriheten på just dessa områden är något mindre. Men det finns ju även en hel del regler som är mer flexibla än de regler som finns i lag, exempelvis våra anställningsregler. En stor del av kollektivavtalen handlar om att hitta mer verksamhetsnära lösningar än vad de arbetsrättsliga lagarna erbjuder. Ibland kan företag utan kollektivavtal ha en uppfattning om att de därmed inte heller omfattas av lagregler, vilket ju inte är fallet.

Myt nr 2: Numera har många arbetsgivare ett bättre pensionssystem än ITP

Johan Mann svarar:
Det är nog inte helt sant. Bättre i vilket avseende? Ofta ser vi att de kollektivavtalade lösningarna och ITP ger ”mycket för pengarna” eftersom vi, i kraft av ett stort antal försäkrade, har kunnat pressa ner till exempel fondavgifter. Fondavgifter har en mycket större effekt på den slutliga pensionen än vad många tror. De flesta lösningarna som arbetsgivare tecknar utanför kollektivavtal är ITP-liknande. Men visst finns det en del frågor som vi behöver diskutera framgent, såsom exempelvis; Upp till vilka lönenivåer det är rimligt att göra pensionsavsättningar?Hur vi ska bättre kunna hantera rörliga lönedelar? Hur vi ska kunna öppna upp pensionsavtalet för mer möjlighet för företag och medarbetare att komma överens om fördelningen mellan lön och pension?

Myt nr 3: Kollektivavtal är bara värdefullt för låginkomsttagare

Johan Mann svarar:
Nej, det tycker jag inte. De regler vi har på IT-avtalet exempelvis fungerar som oftast mycket väl i verksamheterna.

Myt nr 4: Kollektivavtal hindrar arbetsgivare från att betala ut högre löner

Johan Mann svarar:
Inte alls. Det finns inga sådana regler som hindrar. Möjligtvis kan det vara så att företag som inte alls använder förmåner vid sidan av lön, har ett utrymme att höja lönerna mer. Mitt intryck är dock att det är extremt svårt att bedriva en verksamhet där man kan attrahera och rekrytera medarbetare på det sättet. Dock gäller det ju för våra företag, likväl som för deras medarbetarna, att kunna förklara och förstå att det finns många förmånsdelar i ett anställningserbjudande och att allt inte handlar om lönenivåer.

Myt nr 5: Det är nya tider nu. Kollektivavtalet hör till det förgångna

Johan Mann svarar:

Det tycker jag inte. Jag hoppas istället att vi kan teckna kollektivavtal som är fungerande för våra medlemsföretag med konstruktiva fackliga parter. Det är viktigt att vi kommer ihåg att alternativet, om vi inte tecknar kollektivavtal inom stora områden, blir att alltmer krav kommer resas på arbetsrättsliga lagregleringar. Dessa regleringar blir ofta resultatet av tillfälliga politiska majoriteter och som sådana blir de ofta kortsiktiga och kan ändras fram och tillbaka, dvs. det blir inga långsiktiga och stabila regler över tid. Generella lagregleringar är ofta inte heller så anpassade som de bör vara.

The post Myter och svar om kollektivavtal appeared first on IT&Telekomföretagen.

Att skapa hållbarhet i leveranskedjorna är någonting som Hållbarhetsrådet brinner för, och många av dess medlemmar är i dag internationellt organiserade för att motverka både sociala och miljömässiga missförhållanden.

I dag publiceras Hållbara leveranskedjor som ett steg i arbetet med att skapa förståelse för branschens förutsättningar. Publikationen illustrerar komplexiteten i leveranskedjorna.

Att skapa en enskild produkt kan kräva tiotusentals kontrakt mellan olika parter och att säkerställa att alla steg i produktionen sker på ett önskvärt sätt kan vara både svårt och kostsamt. Att fler samarbetar mer är därför eftersträvansvärt.

Branschen välkomnar det ökade intresset för att skapa hållbarhet i leveranskedjorna och vill härmed uppmuntra alla goda krafter att arbeta tillsammans för att motverka eventuella oegentligheter.

Magdalena Aspengren

Ordförande, Hållbarhetsrådet

Henrik Edin

Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

The post Hållbara leveranskedjor inom IT- och telekom­branschen appeared first on IT&Telekomföretagen.

Du är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. Vad pratas det mest om inom ditt område just nu?

Jag brukar säga att det aldrig varit mer spännande att studera medier än i detta nu! Digitaliseringen gör ju dels att allt möjligt förmedlas genom till exempel, ljud och bild och dels att alla möjliga aspekter av mänskligt liv skapar spår av data som kan mätas och bidra till nya former av styrning.

Hur kommer det sig att så många av de tjänster vi redan använder idag, exempelvis sökmotorer, appar sociala nätverk, inte alls associeras till AI?

När forskare pratar om AI har vi en rätt snäv definition: Det är inte självständiga robotar och superdatorer likt HAL i filmen 2001 som dagens AI handlar om. Snarare handlar det om snävt avgränsade uppgifter som utförs automatiskt och där processerna blir självlärande: Bild-, röst- och textigenkänning, koordinering av industriella processer, trafik, ekonomisk redovisning, och så vidare.

Många appar, sociala plattformar och sökmotorer har redan AI-komponenter ”under huven” utan att du som användare kanske märker det. Många av lösningarna integreras sömlöst i användarupplevelser och fungerar nästan som magi, ta ansiktsigenkänning som exempel. Samtidigt finns hisnande risker. Ansiktsigenkänning är så pass revolutionerande att flera forskare förordar att denna teknik kanske bör förbjudas eller klassas som militär utrustning.

Varför behövs THINK AI?

Inom näringslivet finns många framsynta föreställningar om vad AI är och hur den snabba teknikutvecklingen ställer krav på omställning, på flera fronter. Vi i Sverige kanske inte kan ligga i den globala tätgruppen för grundforskningen inom AI, men vi har väldigt goda möjligheter att leda inom de samhälleliga implementeringarna av AI.

Här bör vi ta fasta på de starka demokratiska värden som svenska varianter av AI kan erbjuda: ekologisk och social hållbarhet, tillitsfullt och ansvarsfullt bruk, möjlighetsskapande och innovationsvänlig utveckling.

Vi bör inte sticka under stol med att olika yrken kommer att utmanas och förändras. Inslagen av AI kommer att öka, ofta rör det sig om beslutsstöd. Vi bör utforma system så att det alltid finns möjlighet till en ”human in the loop” – så att professioner inte blir överkörda av icketransparenta beslut tagna enbart av en dator.

Vi behöver dessutom etablera en realistisk ”förväntningshorisont” där utmaningarna och begränsningarna med AI görs tydliga. Tekniken har kommit förträffligt långt inom vissa avgränsade områden, men är samtidigt ingen ”silver bullet” som kommer att vara tillämpbar på precis alla områden.

The post Osynlig AI styr redan mycket i din vardag appeared first on IT&Telekomföretagen.

 – Vi har under en längre tid sett ett behov av att belysa utmaningarna branschen står inför. Våra medlemsföretag, som har tagit fram rapporten, arbetar aktivt för mer hållbara leveranskedjor och för att minimera risken för missförhållanden. Många deltar i internationella samarbeten för att komma åt problemen och våra medlemmar finns representerade i både RBA (Responsible Business Alliance) och JAC (Joint Audit Cooperation). Det är vår förhoppning att rapporten kan ge en nyanserad bild av hur verkligheten ser ut i dag, säger Magdalena Aspengren, ordförande för IT&Telekomföretagens hållbarhetsråd.

Leveranskedjan från gruva till butikshylla är inte enkel att överblicka

Tillverkningen av en produkt, från gruva till butikshylla, är inte enkel att överblicka; verkligheten är snarare nästan oändligt komplex. På grund av denna komplexitet är det en svår uppgift att kontrollera produktionens alla steg. I Figur 1 kan vi se en möjlig leveranskedja där råvaruutvinningen görs i Afrika, materialtillverkning i Amerika, komponenttillverkning i Asien och Amerika, slutmontering i Europa och Asien, distribution över hela världen, slutleverans i Europa och slutligen användning av produkten i Sverige. En fullständig leveranskedja involverar i dag oundvikligen ett mycket stort antal aktörer.

Ansvarsförhållanden i leveranskedjan regleras i affärsavtal mellan olika parter, och eftersom varje aktör ofta har flera underleverantörer skapas en exponentiell ökning av affärsavtal ju längre bak i leveranskedjan man går. Vad för slags aktörer det handlar om illustreras i Figur 2. För produktionen av exempelvis en bärbar dator eller en mobiltelefon krävs tiotusentals affärsavtal mellan olika parter.

Fördelen med marknadsekonomin är att den skapar ett oöverträffat välstånd. Den fungerar genom att möjliggöra för allokering av resurser på ett effektivt sätt. Oavsett hur man ser på saken är det ingen som kan bestrida detta faktum.

Leveranskedjans komplexitet kan sägas vara marknadsekonomins anatomi. Utan alla dessa tiotusentals affärsavtal skulle det aldrig vara möjligt att skapa produkterna som vi tar för givna och som är nödvändiga för att skapa vårt välstånd. Komplexiteten har en konkret funktion eftersom den skapar nytta för både människor, företag och samhällen.

Samtidigt innebär komplexiteten en utmaning för branschen när det gäller att säkerställa hållbarhet i leveranskedjorna. Att granska dessa tiotusentals affärsavtal och de faktiska omständigheterna i verksamheterna som är kopplade till dem är en mycket omfattande uppgift. Vilka risker som finns vad gäller missförhållanden i sociala frågor och miljöpåverkan illustreras i Figur 3 och i Figur 4. Många företag har inte tillräckligt med resurser för att göra ett granskningsarbete på egen hand. Istället samarbetar man i internationella organisationer. RBA (Responsible Business Alliance) och JAC (Joint Audit Cooperation) är två av dessa.

Mer information om RBA finns här.

Mer information om JAC finns här.

The post Förutsättningarna för hållbara leveranskedjor appeared first on IT&Telekomföretagen.

År 2018 sa statsminister Löfven att Sverige har möjlighet att ligga i täten när näten byggs ut. Och PTS kom med sin förstudie som sa att auktionen av 5G-frekvenserna skulle kunna ske 2019.

PTS auktion stoppas

Minns ni 2019? Det var året då det gick åt fanders – trots att det började så bra. I februari presenterade PTS förslag till hur auktionen skulle se ut och i juni inleddes det formella samrådsförfarandet. Alla förberedde sig för auktionen. Men så kom hindren slag i slag. En ny lag processades igenom på rekordtid. Och PTS fick dra i nödbromsen. I november kom beskedet att auktionen skjutits upp för att anpassa processen till den nya lagen och för att samråda med säkerhetsmyndigheterna.

Myndigheterna måste enas

Vad kommer vi minnas av 2020? Om branschen får bestämma så är det här året då 2017 års planer förverkligas. Sverige har fortfarande möjlighet att vända utvecklingen och återta en ledarposition inom digitaliseringen. Vi skulle påbörja utbyggnaden av 5G-nät som gör det möjligt att koppla upp allt från maskiner och byggnader till vardagsföremål och få tillgång till nya innovativa tjänster.

Men för att det ska hända behöver myndigheterna enas. Enas om en rättssäker, effektiv och snabb process så att PTS kan samråda med marknaden. Och det brådskar om vi inte ska hamna ännu mer på efterkälken. Ge branschen tydliga regler som skapar goda investeringsincitament så har Sverige en chans att komma ikapp, och kanske till och med ta på ledartröjan igen!

The post 5G – ambitionen som gick upp i rök appeared first on IT&Telekomföretagen.

– Ska vår bransch fortsätta att vara en motor för svensk tillväxt måste kompetensfrågan lösas. En del av den problematiken kopplar jag till bristande jämställdhet. IT- och telekombranschen har inte råd att bara attrahera män. Det krävs krafttag och utbildningsinsatser. Vi i branschen behöver göra mer, men det behövs också stöd från politiken och samhället i övrigt, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen.

Affärsnytta genom jämställdhet

Nu nylanserar därför IT&Telekomföretagen Womentor, ett förändrings- och ledarskapsprogram för företag inom IT- och telekom som vill åtgärda snedfördelningen mellan andelen kvinnor och män i branschen. Det huvudsakliga syftet med programmet är att främja affärsnyttan genom att öka hela branschens, och de enskilda företagens, förmåga att attrahera och behålla de bästa talangerna.

– Alla vinner på en jämställd techbransch. Ändå går utvecklingen för långsamt. Med Womentor ökar vi tillsammans takten mot en attraktivare och mer innovativ digital sektor, säger Åsa Zetterberg.

Womentor­företagen bättre på jämställdhet än bransch-snittet

De företag som deltagit i Womentor har i snitt en betydligt mer positiv utveckling än branschen i övrigt. Företag som deltagit varje år från starten år 2006, har totalt ökat andelen kvinnor i sina bolag från 25 till 34 procent.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk samtidigt som kompetensbristen är ett reellt problem. Jag kan konstatera att vi förlorar affärer på grund av att det saknas folk med relevant IT-kompetens. Då håller det inte att branschen nästan enbart lockar män. Därför är Womentor en viktig pusselbit för en bättre och mer hållbar bransch, säger Pär Fors, vd CGI och styrelseordförande IT&Telekomföretagen.

Womentor

När Womentor 2020 kickar igång har 21 företag antagit utmaningen. De företag som deltar utser en kvinna på chefsposition till adept i Womentor-programmet, och erbjuder två mentorkandidater. Det som skiljer Womentor från liknande program är att det inte riktar sig enbart till enskilda individer utan innebär att hela företaget skriver under på att vara aktiva i ett förändringsarbete. Nytt för i år är att nätverket Teknikkvinnor är med och driver programmet.

Läs mer på womentor.se

The post IT&Telekom­företagen jobbar för mer jämställd bransch appeared first on IT&Telekomföretagen.

Den nya EU-kommissionen som tillträdde i december förra året har nu börjat leverera förslag. Kommissionen, som leds av tyskan Ursula von der Leyen, har aviserat att de kommer att ta fram ett antal initiativ som är av relevans för branschen och som vi därför kommer hålla koll på framöver. Dels handlar det om en vitbok[1] om de mänskliga och etiska konsekvenserna av AI, dels handlar det om ett lagstiftningsförslag kallat Digital Service Act som bland annat förväntas innehålla regler om mellanhandsansvar.

För IT&Telekomföretagens del är det givetvis angeläget att eventuella nya regleringar från EU i så stor utsträckning som möjligt baseras på en förståelse för svenska förhållanden och för svenska företags möjligheter och innovationskraft. Vi kommer därför att noga följa utvecklingen och i relevanta frågor försöka påverka förhandlingarna inom ramen för Almega och Svenskt Näringsliv.

E-privacy – integritet, konfidentialitet och strandade förhandlingar

Vad som händer i de strandade förhandlingarna om e-privacy om integritet och konfidentialitet i elektronisk kommunikation återstår att se. Den ansvarige kommissionären, fransmannen Thierry Breton, uppgav vid telekområdsmötet i december att Kommissionen nog skulle dra tillbaka förslaget och återkomma med ett nytt sådant eftersom motståndet mot förslaget var så starkt. Breton har emellertid senare sagt att det uttalandet var förhastat och vill återkomma i frågan.

För den som vill veta mer om vad EU-kommissionen planerar att göra under 2020 så är ett tips att titta på arbetsprogrammet, som kommer publiceras den 29 januari. Klicka här för att ta del av EU-kommissionens arbetsprogram 2020.

Brexit – a never ending story?!

Utöver alla de lagstiftningsförslag som ska presenteras och de pågående förhandlingar som ska hanteras under året så kommer EU och Bryssel fortsatt att behöva lägga mycket kraft på hanteringen av Brexit. Storbritannien kommer att lämna EU den 31 januari. Då inträder den så kallade övergångsperioden som varar fram till den 1 januari 2021 och innan denna tidpunkt måste parterna ha kommit överens om hur den framtida relationen ska se ut.

Sammanfattningsvis kommer alltså EU fortsatt att komma med initiativ som har en påverkan på förutsättningarna även för svenska företag. IT&Telekomföretagen kommer därför att följa utvecklingen noga.

[1] En vitbok är ett policydokument som innehåller konkreta handlingsplaner

The post IT&Telekom­företagen håller koll på EU appeared first on IT&Telekomföretagen.

Ellinor har tidigare bland annat arbetat som Public Affairs manager på Com Hem och som näringspolitisk chef på IT&Telekomföretagen.

– IT&Telekomföretagens medlemsföretag representerar framtiden och frågor kring digitalisering, automatisering och hållbar teknikutveckling är högaktuella, inte bara för branschen utan för hela samhället. Lösningen på många av de samhällsutmaningar vi står inför återfinns i branschens samlade innovationsförmåga och tekniska spjutspetskompetens. Att då få gå in i en ny roll som opinions- och utvecklingschef, med uppdraget att öka synligheten för förbundet och stärka medlemsnyttan för medlemsföretagen, känns naturligtvis väldigt spännande, säger Ellinor Bjennbacke.

– Jag är övertygad om att Ellinor med sin gedigna erfarenhet, både kommunikativt och branschmässigt, starkt kommer att bidra till IT&Telekomföretagens utveckling och förnyelse. Rollen handlar ytterst om att fortsätta stärka vår position som branschens främsta företrädare, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen. Och tillägger att vi på IT&Telekomföretagen är mycket glada och stolta över att Ellinor återigen har valt att arbeta med oss.

The post IT&Telekom­företagen värvar från Sveriges Ingenjörer appeared first on IT&Telekomföretagen.

Yrkesmässigt arbete nära basstationsantenner på hustak

The post Yrkesmässigt arbete nära basstationsantenner på hustak appeared first on IT&Telekomföretagen.

Hur du blev intresserad av digitaliseringsfrågor?

Mitt intresse för digitaliseringsfrågor började när jag jobbade med processtyrning på Skatteverket under 90-talet. När man jobbar med processer krävs standardisering, för utan gemensamma begrepp uteblir möjligheten att effektivt styra verksamheten. Det är inget nytt. På den tiden var det manuella processer som vi standardiserade. Men manuellt arbete har en inneboende begränsning. I samband med PC-revolutionen uppstod möjligheten att automatisera och digitalisera processer. Här fanns en stor potential i att utveckla verksamheter än mer effektiva men mindre resurser dessutom. För mig är det närmast magi.

Varför har du engagerat dig i Datarådet?

En av de digitaliseringsfrågor som rymmer störst potential är ökad användning av offentlig sektors data. För att fånga upp detta var jag 2012 med och startade Öppna Datarådet inom IT&Telekomföretagen som sedan ombildades det till Datarådet. Datarådet har över tid kommit att engagera en stor grupp av medlemsföretag. Det är en formidabel samverkansplattform för att påverka digitaliseringen av samhället i en positiv riktning.

Vilka frågor tror du kommer att vara i fokus under 2020?

Molntjänstfrågor, öppna data och säkerhet. Den nyss startade IT-driftsutredningen är mycket viktig för branschen och kommer att vara fokus för Datarådet. Den kommer att sätta nya ramar för branschens möjlighet att leverera molntjänster och digitaliseringslösningar till den offentliga marknaden för lång tid framöver. Även PSI-utredningen rymmer stor potential som måste realiseras. Avslutningsvis måste också säkerhetsfrågorna nämnas, de kommer nog aldrig att gå ur tiden.

The post Mikael Eklund ny ordförande i Datarådet appeared first on IT&Telekomföretagen.