Nu är det snart sommar och man kan inte åka på en dagsutflykt till Öland eller till någon festival utan att dessa skitiga människor åker runt och skrålar i sina gamla bilar och tror sig leva i en svunnen tid och kastar tomburkar mot förbipasserande gångtrafikanter. I varje bil finns det minst en kraftigt överviktig person med alldeles för liten t-shirt som är i det stadiet av sin fylla att de enda ljud som kommer fram är gutturala läten samtidigt som en alkoholhaltig salivblandning rinner längs med hakan.

De spelar oftast någon rockabillymusik (läs White-Trashmusik) och sjunger likt resandefolk på väg till släktkalas (läs släktfejd).

Chauffören har oftast något lättare förståndshandikapp och är glad över att ha någon att umgås med och bruden i vitt linne med en röd ros tatuerad på överarmen i baksätet har sen många år tillbaka tappat räkningen över hur många sexpartners hon haft. Sen har vi alltid den fjortonårige killen som kommit med i bilen då han har en storebror (eller annan äldre släkting) som är på raggen och går runt med en sydstatströja där det står “The South Will Rise Again” och känner sig som en riktig hårding i sitt skitiga sällskap.

Nä fy för den beske vilka otäcka människor detta är!

Bahco

När man för en sådan här diskussion är det först viktigt att definiera begreppet rasism. Jag kommer här att diskutera utifrån en egen definitionen: “diskriminering/förföljelse på grund av etnicitet/religion samt hets mot folkgrupp”. Detta är även saker som är förbjudna enligt svensk lagstiftning. Om vi tittar på den nynazistiska rörelsen som finns i Sverige idag så är den relativt liten och i ett stort perspektiv helt ofarlig. Nazisterna samlas i en bygdegård för möte och sjunger lite tyska kampsånger med högerarmen i vädret utan att egentligen störa någon. Eller så har de ett torgmöte någonstans och blir utbuade. Vem lyssnar på ett gäng rakade killar i brunskjortor som strävar tillbaka till 30-talet? Visst är nazister överreprenterade bland våldsverkare men de kan mer liknas vid fotbollshuliganer eller andra kriminella grupperingar. Denna gruppering har ingen chans att väcka någon opinion för sin sak utan de gör mer skada än nytta för sina “mjukare” vapendragare i exempelvis Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna däremot har växt sig starka på senare år och det som ett rent missnöjeparti. De har ingen direkt politisk erfarenhet utan spelar enbart på människors känslor. I en tid där vi får en mer utbredd “fattigdom” bland de lägre i samhället samt en misslyckad segregation så växer sig ett sådant parti starkare vilket vi även kan se exempel på i många andra länder i Europa. Är befolkningen då även missnöjda med de politiker som styrt landet genom åren så får även ett sådant parti “proteströster”.

Får att knyta an diskussionen till min rubrik så har det börjat gå inflation i begreppet rasism. Detta är en mycket viktig fråga i samhället men diskussionen har länge varit tabu och är det fortfarande. Då någon för upp en diskussion angående exempelvis invandrarpolitiken så börjar någon ropa rasist. Det är av yttersta vikt att man i samhället kan föra upp sådana här frågor på dagordningen och att alla parter för en konstruktiv diskussion. Då Sverigedemokraterna åker på sitt flaggskepp som är invandrarpolitiken så blir de inte bemötta med konstruktiv kritik utan blir i stället kallade för rasister vilket leder till ökat stöd. Om exempelvis Mona Sahlin och Sverigedemokraternas partiledare hade mötts i en partiledardebatt så hade Mona pulvriserat alla deras argument då det är klasskillnad i politisk erfarenhet samt att Sverigedemokraterna inte har något riktigt partiprogram som kan backas upp med förnuftiga argument. Men i och med att människor idag ropar rasism likt Tito Beltran kallar domstolen för rasister så får vi inflation i begreppet. Då folk får höra rasism till höger och vänster om saker som inte är rasism så kanske man inte uppmärksammar de saker som verkligen är rasistiska.

1. Folkmordet i Rwanda 1994 då nästan 1 miljon människor mördades, det är rasism.

2. Judeförföljelse på 30-talet, det är rasism.

3. Invandrare som nekas anställning på grund av sitt ursprung eller annan diskriminering, det är rasism.

4. Invandrare som misshandlas på grund av sitt ursprung, det är rasism.

5. När GB introducerar sin nya glass Nogger Black, det är inte rasism. Centrum mot rasism anmälde då GB och detta är ett praktexempel på det jag menar med inflation i begreppet rasism.

6. Vara för en restriktiv flyktingpolitik är inte rasism. Bara för att något strider mot vissa humanistiska värderingar betyder inte det att det är rasism. En annan viktig skiljelinje man måste dra är att bara för att en ståndpunkt innehas av rasister så behöver inte åsikten i sig vara rasistisk.

Jag kan göra listan lång men det räcker med dessa exempel. Innan man ger sig in i en diskussion måste man veta skillnaden mellan äpplen och päron. Vill man bekämpa rasism så får man göra det med konstruktiva diskussioner uppbackat av argument i stället för att leta rasism på ställen där det inte finns.

Slutligen vill jag klargöra Skiftnyckels ståndpunkt. Vi är 3 stycken (2 då Vanadium lider av en allvarlig svit av skrivkramp) humanister som anser att alla människor i grunden har ett lika värde och att man sen bedöms utefter sitt handlande oavsett klass/kön/etnicitet. Alla människor i samhället ska ges samma möjligheter att lyckas och alla ska ha rätt till vår välfärd. Jag vill också poängtera att vår blogg ibland har en medveten skarp ton och i många fall sarkastisk för att uppmana till diskussion vilket vi ofta lyckas med. Men det vi inte tolererar är när människor pådyvlar oss åsikter som vi inte har eller någon gång har utryckt i våra texter. Så sluta ropa efter vargen för till slut är det ingen som lyssnar!

Om det är någon som vill kommentera det jag nyss skrivit så ber jag er att hålla er på en konstruktiv nivå.

Bahco

Min första tanke när jag kom dit var: “Har inte alla människor något jobb att gå till”? Min sambo upplyste mig om att det var relativt lite folk där just den dagen men det har jag väldigt svårt att tro. Efter att ha studerat människorna där ett tag så fick jag svar på min första tanke, det är knappast någon som skulle vilja anställa någon av de personerna som springer runt där. Det kändes som om de tömt alla trailerparks i USA och skeppat över dem med båt till Göteborg för att senare med tusentals bussar slussa dem vidare till Ullared. Majoriteten bestod av feta kärringar i åldern 40+ som trodde att de var på folkrace fast med kundvagnar. Mitt enda nöje var att stå så mycket i vägen med min vagn som bara gick samt att vinna varje närkamp när det var krig om en öppning i någon gång. Utan att skryta så lyckades jag mycket bra med detta, de rutinerade krigarna där inne tittade på mig med avsky men jag kunde även utläsa lite respekt och förundran i deras ögon.

Visst är det roligt för den undre delen av den nedersta samhällsklassen att kunna ta sina socialbidrag och slå ihop det med barnbidraget och eventuellt några checkar från Lions och sen samlas och diskutera 19kr-parfymer och lyxa till det men en “finmiddag” någonstans bestående av fläskkotletter med klyftpotatis samt bearnaisesås. Men för en utomstående betraktare ger detta ett lätt illamående som förstärks ju längre man vistas i denna miljö. All den entusiasm de visar när de vrider och vänder på varenda skitpryl de inte kunnat hittat på Rusta eller ÖB visar vilken förlorad del av samhället de tillhör.

Fortsättningsvis så blev våra två kundvagnar snart fulla och min sambo ignorerade totalt mina försök till att ha en någorlunda ekonomisk hållning och droppen var när det bestämdes (diktatoriskt) att vi skulle gå och betala och sen gå in igen. Första kvittot landade på 4900kr!!! Då var min första tanke att det var ändå lite positivt för då behöver vi inte gå in igen men ack så fel jag hade. Men under andra omgången fick jag ändå ta i och säga ifrån på allvar när min sambo fick för sig att hon skulle köpa en vinterjacka. Då sa jag att den dagen vi bor i en husvagn och duschar en gång i veckan i offentliga sporthallar så ska vi åka till Ullared och köpa kläder åt henne men innan dess så handlar vi våra kläder någon annanstans. Jag lyckade hålla nere det andra besöket till 400kr. Och till råga på allt så trodde hon att vi skulle köpa 12-pack strumpor där. Jag känner till den typen av strumpor, hål över allt efter en promenad på 300m, jag köper våra strumpor på www.strumpbutiken.com i stället till samma priser fast med kvalitet.

Om jag sammanfattar själva affären så är det som en blandning mellan ÖB, Harald Nyborg, Rusta, Willys och Kupan. Priserna kan jag tänka mig ligger rätt lika de affärerna, varken dyrare eller billigare. Vi fick med oss massa julklappar billigt som man kan ge bort, skitsaker som säkert går sönder efter några veckor men huvudsaken är att de är hela när paketen öppnas. Jag ska avsluta denna text med ett ordspråk: “En gång är ingen gång, två gånger är en vana”. För min del stannar det vid en gång!

Bahco

Man kan i Svenska Dagbladet idag läsa om de två pojkarna som sitter anhållna för mordet på 16-åringen. Det som gör mig så upprörd är denna Leif som säger följande:

- Jag tycker det är upprörande att vi i det här landet väljer att häkta en 16-åring. Det är inte en lämplig miljö för någon så ung person att sitta i, säger han direkt efter beskedet.

Jag vet inte vilken verklighet som Leif lever i men det måste väl ändå sägas att killen som utförde dådet, om han nu har något i huvudet, måste vetat om att om han slår någon på käften eller hoppar på hans huvud så kan det bli någon form av repressalier. Och denna repressalier kan ju vara att man får åka med blåljus till polisstationen eller att man rent av får sitta häktad. Jag vet folk som suttit häktade för misshandel som inte var så allvarlig så den som misshandlade dödades, även de under 18år gamla.

Med dessa advokater så får vi ett slappt samhälle där det är synd om förövaren/våldsverkaren. Jag tycker det är dags att ta i med hårdhanskarna, dvs göra allt för att få ett slut på dessa småglin (som advokaten vill ha dem till) som springer runt på gatorna och tror det är “lagligt” att slå ner folk.

Det blir ju inte bättre av att den andra försvarsadvokaten Björn Lagerling är besviken för att hans klient har blivit häktad. Lillgossen är ju knäckt för detta! Han tänker nog inte på 16-åringens familj och nära anhöriga som med all säkerhet har ett helvete framför sig gällande sorg.

Det märkliga i just detta fallet är att pappan inte utmålas som en grym fader eller inget nedlåtande om honom i massmedian, dvs de tidningar jag läst. Utan det har bara stått i stil med “han överlämnade sig själv”, “han har erkänt att han skjutit”. Annars så brukar ju massmedian snabbt dömma genom att skriva att det var en kallblodig avrättning eller något liknande. Men inte denna gång.

Är det så att även tidningarna/journalisterna har fått nog med all mobbing eller hur ligger det till?

Du som läser detta ta med dig 2 frågor som du kan ha i bakhuvudet när du läser vidare.

1. Är det ett pojkstreck och vad går då gränsen för dessa pojkstreck?
2. Skyddade pappan familjen eller är han en kallblodig mördare?

Jag ger Er inte mitt svar på dessa frågor, inte nu i vart fall!
Händelse:

• Dagens Nyheter
• Svenska Dagbladet
• Kvällsposten

Debatt:

• Flashback
• Blekinge Läns Tidning

Vem, vilka & var?

• Hollstorp
• 15-åringen

Men snart är alla löven nere på marken och då börjar ställningskriget. Förra året lyckades jag vänta in snön utan för mycket gnäll från kärring och grannar och det man inte ser finns inte. Året innan så slet jag mig fördärvad med detta räfsande och lovade mig dyrt och heligt att det var sista gången (inklusive lövsjöängar).

Men samtidigt som den efterlängtade snön faller så uppstår nästa problem. Hur ska jag komma undan snöskottningen? Som tur var förra året så var det inte extremt mycket snö utan bara så det täckte lövtäcket på gräsmattan utom någon enstaka vecka där man var tvungen att parkera bilen på gatan i stället för på infarten. Visst kom kärringen med lite kommentarer liknande: “Om inte du skottar för väl jag gå ut och göra det” “Åh, nu kommer jag inte in med bilen igen” osv. Triumfkortet jag då satt på var att hon precis fött barn så hon kunde inte gå ut och anstränga sig så mycket så hotet om att hon skulle göra det i stället för mig och sen vara gnällig hela året uteblev.

Jag var som sagt helt iskall, hoppade över räfsningen och snöskottningen och hör och häpna: När våren sen kom och smälte bort snön så var löven borta! Detta år nu så börjar jag få lite prestationsångest när jag lägger upp min taktik. För hur ska jag kunna matcha förra årets succé?

Det som gör mig mest irriterad är att tingsrätten faktiskt följde lagen till fullo och drog den till sin spets när lekmannajuristerna i vanliga fall brukar döma helt godtyckligt och utan förankring i lagtexterna. Även om de inte kunde bevisa uppsåtet så borde man inse med lite sunt förnuft att det inte går att våldta någon utan att själv inse det. Den bevisning de skulle lutat sig mot är kvinnans många skador, de ansågs visserligen som lindriga men det är svårt att tro att de skulle uppkomma med medgivande. Så här kommer vi till grundfrågan, vilket är viktigast, rättssäkerheten eller rättvisan? Det hade varit stor skillnad om vi hade haft en tradition i Sverige att konsekvent hålla oss till de exakta formuleringarna i lagboken men så är inte fallet. Om allt pekar på att en våldtäkt ägt rum men det enligt lagtexten inte går att anse åtalet styrkt så kanske det är dags att se över lagen. I detta fall hoppas jag då att man tummar lite på rättssäkerheten (om man mot förmodan inte kan styrka åtalet mot lagtexten vilket jag som ickejurist tycker att man borde kunna) och ger den stackars kvinnan rättvisa, för det är de aldrig sena med att göra i andra brott som inte är av sexuell karaktär.

Detta gjorde vår vän “Benny” mäkta upprörd och efter en stunds diskussion vilket mer kan liknas vid en halvtimmes monolog så tvingas hela sällskapet slå vad 300kr med Benny och han skulle dagen efter visa bevis på att han har rätt. Själv så började jag dagen efter forska i saken och forskandet skedde på detta vis att jag försökte hitta bevis på att “Benny” hade rätt. Det första steget vilket i sig är det största beviset som talar emot “Benny” är att jag i Google inte hittar en enda amerikansk text vilket innefattar ordet skiftnyckel. Hade det varit ett ord i amerikanskan så hade man garanterat kunnat hitta det på google, Ombudsman och Smorgasbord förekommer flitigt i olika texter. Jag har även slagit upp i amerikanska uppslagsverk där Ombudsman och Smorgasbord finns men inte skiftnyckel.

Sen gick jag vidare med att skicka lite olika mail till språkavdelningar på ett par stora universitet i USA samt Lund och Uppsala här i Sverige och det är ingen av dessa som verkar ha “Bennys” språkkunskaper då de aldrig hört talas om att skiftnyckel finns i amerikanskan. Jag ska här nedan publicera lite av svaren jag fått via mail:

“I had not heard the word skiftnyckel used in English before” “if there’s a bet riding on this, you and your friends should pool your wagers and go out for a beer together or something.”

Ovan är utklipp ifrån ett svar jag fick från Bradley Gano som arbetar som professor på språkinstitutionen på Yale.

“Det låter som din bekant missförstått det roliga i Björn Borgs tränares uttalande då han frågade ‘do you have what we in Sweden call a skiftnyckel?’. Ordet skiftnyckel används mycket riktigt inte i amerikansk engelska där man oftast pratar om en ‘monkey wrench’ eller ‘Swedish wrench key’ som du nämner (brittisk eng. - adjustable spanner).”

Ovan är ett utklipp ifrån ett mailsvar ifrån Sara Håkansson på engelskainstitutionen på Lunds Univeristet.

“Jag tror din vän skojar — att skiftnyckel skulle användas utanför svenskan har jag aldrig hört.”

Ovan nämnda citat kommer ifrån Catrin Norrby som är professor och forskat inom svensk linguistik samt skrivit ett stort antal böcker inom ämnet. Det ska även tilläggas att hon arbetat mycket i utlandet och lever i det engelska språket.

“Tack för din förfrågan om ordet ’skiftnyckel’ i amerikansk engelska. Jag har aldrig stött på det svenska ordet i en amerikansk text och aldrig hört att det skulle ha använts.” “Att det skulle användas verkar mest vara en skröna.”

Ovanstående citat kommer ifrån Bengt Altenberg som arbetar på engelskainstitutionen på Lunds Universitet.

Jag har även fått mer svar men alla säger samma sak, ordet skiftnyckel finns inte i det amerikanska språket. Det utlovade beviset som skulle visas dagen efter för att vadet skulle redas ut presenteras givetvis inte. Men “Benny” har ändå två argument till att han vunnit vadet:

1. Jag har hört skiftnyckel i en film.

2. Inombords skrattar jag åt er för jag vet att jag har rätt.

Då det nu gått flera veckor sen vi hade denna diskussion så har “Benny” inte visat mer än ovanstående saker. Om man tar det i jämförelse med det jag tagit fram så anser vadet avgjort. Även om det trots allt skulle finnas ordet skiftnyckel (vilket det inte gör) i det amerikanska språket så har “Benny” ändå inte kunnat bevisa det och då har han ändock förlorat vadet. När man slår vad kan man inte bara backa undan med “Jag skrattar åt er inombords för jag vet att jag har rätt” och andra undanflykter utan ett vad avgörs efter de fakta man kan visa på. Slutligen vill jag bara säga att jag har större tilltro till den akademiska elit jag haft kontakt med och de som även lever i och har det amerikanska språket som yrke borde veta bättre än vår mycket gode vän “Benny”.