The Chilean government have requested help from NASA, who have researched the problems facing astronauts spending extended periods in space. There have been reports of depression amongst the miners, and NASA psychologists are helping the miners with steps such as distinguishing night from day, establishing a routine, and allocating separate areas for different activities such as eating and sleeping.

The mental well-being of the men matters not least because the miners themselves will need to clear the many tonnes of rubble created from the drilling of the escape tunnel.  So they will need to be willing and able to take on this tough physical task.

Mental health research in general is not viewed positively by the public. One surprising – and disappointing – finding of last year’s VA barometer is that the public have a low level of confidence in the potential of mental health research to improve people’s lives. This is perhaps an opportunity for mental health research to be given some positive and much needed attention.

Fried Beer från Fun Fried Beverages är ett resultat av tre års forskning (!), och är någon slags raviolikuddar fyllda med öl, och friterade. En chans att smaka har man på 2010 State Fair of Texas den 26 september. Gör den succé kanske vi har den i Sverige småningom…?

Det mer sommarfräscha alternativet ”the Hopsicle experience” är en djupfryst öl som äts som en sån där ”tryck-upp-isglass”. Alltså: Pinne i botten, tryck upp glassen allt eftersom du konsumerar den. Kan toppas med tequila för den hugade. Hur många års forskning som krävdes för denna fantastiska uppfinning framgår inte, men det behövs tydligen ett samurajsvärd för att öppna den.

Nå, vad tycker ni (à propos mina tidigare tankar kring det där med att etikettera forskning): Är det friterade ölet ett exempel på behovsmotiverad eller nyfikenhetsdriven forskning?

Uppdatering: Ser just att Clas Svahn har en notis om det friterade ölet på dn.se

/Karin Hermansson

Som inspiratörer för samtalet medverkade bland andra Mary Walshok, professor vid UC San Diego, Malcolm Harbour, EU-parlamentariker, Francesco Lovo, F&U-chef Pininfarina och Nikola Machàrova, doktorand vid Constantine-universitetet i Slovakien.

Nu finns ett referat från seminariet på VAs hemsida.

Seminariet inleddes med korta glimtar från VAs studie om kunskapssyn och forskarkontakter i näringslivet. Rapport – både i kort och lång format – kan laddas ner här och ett referat från när studien presenterades och diskuterades på VA-dagen hittar du här.

/Karin Hermansson

Boken är den avslutande delen av studien Vetenskap & Värderingar där VA undersökt samband mellan människors värderingar, livsåskådning och bakgrund, och deras syn på kunskap och forskning. De två första delarna presenteras i Vetenskap att tro på? och Kunskap i en klass för sig? (båda rapporterna, liksom boken, kan laddas ner här)

I boken reflekterar Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria, Mats Gerdau, riksdagsledamot (m), Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Helle Klein, politisk chefredaktör Aftonbladet, Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, Maria Rankka, VD Timbro, Christer Sturmark, Ordf. Humanisterna, Eva Swartz, VD Natur & Kultur och Seher Yilmaz, Ordf. Sveriges Ungdomsorganisationer, kring resultaten i studien.

Fredagen den 24 september har vi ett samtal om frågorna som tas upp i boken med Eva Swartz och Sören Holmberg på Forskartorget på Bok & Bibliotek i Göteborg.

Ladda ner boken som pdf, beställ den till självkostnadspris, eller kom förbi och hälsa på oss på kansliet och hämta ett ex!

/Karin Hermansson

Sedan kan man förstås tycka att det går för långsamt att få in de sociala medierna i den akademiska världen, vilket Mats framför på bloggen Tysta tankar. Han funderar över korrektheten i Mildners bild av universiteten som en isolerad ö där ”en hunsad grupp oväntat fått en joker i alla-kan-inte-vara-som-vi-spelet”:

Självömkan som livsstil? - Ingen tycker om oss, ingen läser vad vi skriver och ändå är vi viktigast av allt!

I vissa forskargrupper tycks dock åtminstone bloggandet börja ta fart. Aktuellt så här i valtider är de statsvetare som bloggar om valforskning, opinionsundersökningar och politik, som Henric Oscarsson, professor GU, Magnus Hagevi, lektor Linnéuniversitetet, och Ulf Bjereld, professor GU (och aktiv socialdemokrat). Bo Rothstein, också professor i statsvetenskap på GU, bloggar inte men har en hemsida som fyller ungefär samma funktion.

Göteborgs universitets valforskare har dessutom utvecklat en FaceBook-applikation som testar vilket parti människor med samma livsstil som du brukar rösta på.

Vad gäller Twitter tog Henrik Berggren tog upp Mildners tråd i DN dagen efter och skrev bland annat att meddelanden som ”Dissar professor B” är lite för torftiga för att göra anspråk på skattemedel. Det ligger ju mycket i det, fast de tweets jag sett från forskare (ovan nämnde Oscarsson twittrar, till exempel) håller en något högre nivå än så…

Däremot lämpar sig förstås twittrande synnerligen dåligt för den professionella kommunikationen forskare emellan, såvida det inte bara handlar om att tipsa om en länk. Men, undrar jag, passar det för någon yrkesgrupp? Hur många kommunala tjänstemän, jurister, poliser eller lärare sköter sina jobb på Twitter? ”A är på sannolika skäl misstänkt. Vad tror du om motivet?” eller ”Eleven Bs problem upp på konferensen på måndag. Åtgärdsplan?” Njaaaeee…

Jenny på Vetenskapsfestivalens blogg funderar också över de båda dagstidningsskribenternas artiklar. Hon skriver att tillgänglighet är ett av festivalens mantra, men:

Det betyder inte att kunskap måste kunna förmedlas på 140 tecken. Komplexiteten hör liksom till. Men vi tror på att utveckla olika sätt att kommunicera forskning, göra den begriplig.

Ja, det är väl till syvende og sidst det det handlar om – att göra forskningen begriplig  för den som lyssnar i ett visst sammanhang. Det finns inte ett allena saliggörande sätt att göra det. Twitter och bloggar är komplement till andra kommunikationskanaler och -metoder. Och vart språkbruk har sin plats och sin tid.

/Karin Hermansson

De insamlade mätdata kommer att analyseras av professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs universitet. Hon har också utformat den svenska delen av försöket, som utvecklats av Dansk Naturvidenskabsformidling i samarbete med Syddansk Universitet. Resultaten kommer att publiceras mot slutet av 2010.

Läs mer om massexperimentet och hur man anmäler sin klass här och/eller här. Sista anmälningsdag är 31 augusti.

Massexperimentet koordineras av VA som en del av ForskarFredag, som äger rum den 24 september på 22 orter i Sverige. I samband med förra årets ForskarFredag arrangerade VA ett liknande massexperiment, då om luftkvaliteten i klassrummen.

Detta är ett exempel på Citizen Science, eller public participation in scientific research. Det är ett spännande ämne i sig, men det får jag återkomma till en annan gång.

/Karin Hermansson

Också skolorna har börjat (de flesta i alla fall). Den närmast traditionsenliga augustiskoldebatten kommer måhända att fortsätta en bra bit in i september i år, med tanke på den pågående valrörelsen, och bli mer ideologisk än annars. I morse diskuterades till exempel företagssponsrat skolmateriel i radions P1 morgon. Vi har hört flera uttalanden om allt från friskolornas vinster till rektorers möjlighet att förbjuda elever att bära ansiktstäckande slöja.

Som vanligt hör vi också många siffror i partiledarnas (och andra politikers) uttalanden. Och statistik är ju som bekant ett svårt kapitel – men också tacksamt eftersom det alltid går att hitta någon procentsiffra som talar för den egna ståndpunkten om man bara letar lite.  Nu i veckan kunde vi läsa att två forskare i nationalekonomi räknat ut att pensionärerna faktiskt inte alls beskattas hårdare än löntagare. I juli påpekade statistiker på SCB att ungdomsarbetslösheten kanske inte är så ”skyhög” som det framställs. Eller… det beror förstås på hur man ser det…

Just riskerna att forskningsresultat och statistik används på kanske inte direkt felaktiga men i vart fall något missvisande sätt gör att det som forskare kan vara ganska svårt att ”ge sig in i samhällsdebatten”, som ju både vi på VA och andra uppmanar dem att göra. Forskare och politiker jobbar och verkar under helt olika förutsättningar, och det kan vara svårt att begripa vad den andre menar. (se t.ex. VAs politikerstudie, och VR-rapporten om projektet MÖFF)

Om bland annat dessa ting fick jag tillfälle att prata i somras när jag blev intervjuad för en artikel i Science Careers, som är en av tidskriften Science’s online-tidskrifter, inriktad på unga forskare och doktorander. Artikeln handlar om hur unga forskare kan bidra i politik/policyfrågor – vad de bör tänka på och vilka fallgropar som finns. Flera personer intervjuas i samma artikel, bland annat Sheila Jasanoff, professor vid Harvard University’s John F. Kennedy School of Government, som poängterar vikten av att lyssna:

”Avoid jargon and be concise and to the point. Also make sure you come with an open mind and listen carefully.”

Japp! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Läs hela artikeln här!

Trevlig helg!

/Karin Hermansson

This is clearly a worrying and serious development, and many newspapers took the opportunity to use panic-fuelled headlines. The Guardian, for example, declared that “the era of antibiotics is coming to a close” and that “…the post-antibiotic apocalypse is within sight”.

There is also another angle to this which the media have seized upon: this strain of bacteria has reportedly been introduced into the UK by “medical tourists” who travel from the UK to India for surgical procedures. There is an implication that Indian hospitals are somewhat less clean than those in the UK and are therefore responsible for the NDM-superbug entering UK hospitals.

Indian scientists have been quick to respond. “Baseless, unfair and circulated with an intention to malign the country’s flourishing medical tourism industry,” is how senior doctors in Delhi have responded to the controversy. They also take issue with the use of the term “New Delhi” in the name of the antibiotic.

So, we will have to wait and see how this story turns out – a serious debate about the problems of antibiotic resistance, or a diplomatic spat between India and the UK about the ethics of medical tourism and the hygiene of Indian hospitals.

// Esther Crooks

Links:

The Lancet original article

The Guardian article

Irish Times report

Article in the Hindu: Delhi doctors fight back

På ett frukostseminarium som jag besökte fick jag en massa tips på politiska bloggar som kan vara spännande att följa inför valet i september. Politometern, som arrangerade seminariet i samarbete med Almega, analyserar politiska bloggosfären och listar vilka som har mest inflytande. Om politiska bloggare har ”makt” och huruvida de kommer att påverka valrörelsen var frågor som diskuterades av panelen – som dock var eniga i att bloggarnas betydelse inte ska överdrivas utan ses som en del i det politiska samtalet. Emma Opassande (pp) och Mary Jensen (m) refererar, länkar till övriga medverkandes bloggar och till den filmade versionen.

Den som är nyfiken på vad ESOF 2010 i Turin hade att erbjuda kan läsa vad SVTs bloggare på plats tyckte om exempelvis var forskarna var på den flotta invigningen eller hur viktigt det egentligen är med just europeisk forskning. Referat av VAs session om hur näringsliv och forskning kan samverka bättre kommer småningom.

För dig som funderar på att starta en egen blogg har Åsa startat en läsvärd Vetenskapsbloggskola som jag kan rekommendera som semesterläsning. Tre delar har det blivit än så länge, och vi ser fram emot mer!

Och så har ju Malin listat årets sommarpratande forskare, så det är bara att rita in dem i semesteralmanackan och beväpna sig med en radio.

Med detta är man rustad för åtminstone ett par dagar på stranden eller i hängmattan. Vi hörs i augusti!

/Karin Hermansson

Dessa frågor diskuterades ivrigt av ett 70-tal deltagare vid VAs seminarium i Almedalen i dag.

Många olika perspektiv fördes fram, och som slutkläm lyfte Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, upp vikten av ödmjukhet och att lyssna på varandra, efter att professor Sören Holmberg citerat Voltaire:

”Jag delar inte din åsikt men är beredd att gå i döden för din rätt att uttrycka den.”