Pressmeddelande 120131

Stimulera samverkan och kunskapsflöde mellan forskning och samhälle! Det är huvudbudskapet i Vetenskap & Allmänhets, VAs, inspel till Utbildningsdepartementet inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Forskningsbaserad kunskap måste delas om den ska komma till användning. Utbyte av kunskap, idéer och resultat mellan forskningen och samhället i stort gynnar båda parter och behövs för att utveckla Sverige, såväl ekonomiskt som demokratiskt och kulturellt. Dessutom stärks forskningens kvalitet och relevans.

– Forskare får nya perspektiv, större kunskap och stärkt kompetens genom dialog med det omgivande samhället. På så sätt utvecklas både forskning och utbildning, säger Cissi Askwall, VAs generalsekreterare.

Ett sätt att inspirera och skapa incitament för samverkan är att synliggöra goda exempel. I Storbritannien finns en framgångsrik modell, Beacons for Public Engagement. Sex brittiska universitet valdes ut som särskilda förebilder och fick medel för att utveckla olika former av samverkan och sprida kunskap och erfarenheter till andra lärosäten. VA föreslår en liknande satsning i Sverige.

Ytterligare tre förslag förs fram i inspelet:

• Genomför pilotförsök med deltagarprocesser om forskning
• Utveckla metoder för att mäta och belöna dialog och samverkan
• Ställ krav på omvärldsdialog för de forskare som tar emot forskningsanslag

– Forskningsråden är nyckelaktörer när det gäller att skapa incitament för samverkan. Genom att ställa krav på kommunikation kan finansiärerna stimulera en kulturförändring, säger Cissi Askwall.
Dessutom rekommenderar VA att forskningspropositionen lyfter fram vikten av att forskningsanknutna aktiviteter erbjuds i hela landet, inte minst för unga.

Ta del av hela VAs yttrande till Utbildningsdepartementet eller kontakta:
Cissi Askwall, generalsekreterare VA, 070-626 44 74, cissi@v-a.se
Karin Hermansson, kanslichef VA, 070-867 66 77, karin@v-a.se

Högupplösta bilder för publicering:
www.v-a.se/om-va/press/pressbilder/

Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning som engagerar. VA utvecklar också ny kunskap om relationerna forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se

Rosling svarade på moderatorn Eva Krutmeijers presentation av honom som “berömd” med att konstatera att han visserligen nått berömmelse, men att hans försök att uppdatera vår världsbild uppenbarligen inte gett någon effekt: folk i allmänhet svarar sämre än aporna på Skansen på frågor om hur världen egentligen ser ut! Rosling visade sedan på sitt så karakteristiska, mycket engagerade och engagerande sätt en del om utvecklingen i den del av världen vi fortfarande kallar u-länder – men där utvecklingen går fortare än vad vi i västvärlden förstått. Han poängterade behovet av en satsning på folkbildning – och för en sådan satsning måste politikerna vara med.

Och politikerna själva behöver ny kunskap om världen! Ordentliga utredningar med gedigna kunskapssammanställningar vore mycket värdefullt, menade Rosling, och sådana kan gärna göras av lite äldre forskare som inte längre är mitt i karriären.

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

Efter detta inledande seminarium ägde tre olika delseminarier rum parallellt.

Framtidens resurser – brister, behov och konflikter

Först ut att tala på detta delseminarium var Johan Kuylenstierna (chef vid SEI), som illustrerade hur olika miljöproblem, risker och andra faktorer påverkar varandra i ett komplext system. Dessa kopplingar, som kan kallas NEXUS (årets ord enligt Johan), medför att vi inte kan förvalta naturresurserna oberoende av varandra, utan måste ta hänsyn till hela systemet. Malin Mobjörk (fil. Dr. vid FOI) berättade om säkerhetspolitiska utmaningar, och poängterade att man hittills inte funnit några tydliga belägg för att konflikter uppstått som konsekvenser av klimatförändringar, utan att ett komplext samspel av faktorer är orsaken även här. Hon menade att det är viktigt att ta hänsyn till lokala variationer och att se till många scenarion. Även samspelet mellan olika förändrande faktorer – både direkt och indirekt – är viktigt. Hon påpekade att det dock är värt att tänka på att konflikter inte bara behöver vara mellan stater

Johanna Björklund (forskare vid Örebro universitet) talade om markanvändning för hållbar livsmedelsförsörjning. Johanna påpekade att Sverige lämpar sig ovanligt bra för ekologisk odling eftersom vi här har unga jordar med naturligt mycket näringsämnen kvar, till skillnad från betydligt mer utarmade jordar i andra delar av världen som har ett större behov av konstgödsel. Hon föreslog även att de offentliga köken  ur ett resurshushållningsperspektiv borde användas för att servera mat.

Tina Neset (fil. Dr. vid Linköpings universitet) pratade om näringsämnet fosfor, som bryts i gruvor och som finns i begränsad mängd globalt. De största reserverna finns i det konfliktdrabbade Västsahara, och fosforn beräknas nå sin topp omkring år 2050 om vi behåller dagens tillväxttakt. Hon pekade på nödvändigheten att återvinna fosfor och på så sätt få ett kretslopp av en del av fosforn, så att mindre ny fosfor behöver brytas.

Karin Aggestam (ass. prof. vid Lunds universitet) berättade att trots att man räknat med att framtidens krig kommer att handla om vatten, så finns inga belägg för att konflikter mellan länder uppstått som resultat av konkurrens om vatten, men konflikter på lokal nivå inom länder är däremot inte ovanliga. När det gäller energifrågan så pekade Thomas B. Johansson (doktor i kärnfysik) på att framtidens energiförsörjning behöver lösas genom i huvudsak tre metoder: vi behöver dels effektivisera energianvändningen, dels satsa på förnybara energikällor, och dels utveckla Carbon Capture and Storage (CCS), där producerad koldioxid pumpas ned i hålrum i jordskorpan.

Framtidens hälsa – utmaningar och nya möjlighete

Det andra delseminariet handlade om framtidens hälsa. Först talade Nina Rehnqvist (professor vid Karolinska Institutet och ordförande i SBU:s nämnd) om de stora utmaningarna inom hälso- och välfärdsområdet. Befolkningssammansättningen förändras, ojämlikhet finns i hälsa och välfärd, legitimiteten måste behållas samtidigt som förväntningar och kostnader ökar.

Göran Petersson (professor, verksamhetsledare för eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet) berättade sedan om E-hälsotjänster. Han menade att en fördel med eLäkekonsten är att patienten kan förbereda sig med info på nätet. Nackdelar är att datoriserad info stjäl tid och att det kan bli fel och avbrott i systemen. Det är också värt att minnas att det fortfarande kommer att behövas fysisk konsultation men att den kan kompletteras med IT-stöd.

Ann Charlotte Smedler (professor, barnpsykolog vid Stockholms universitet) pratade om psykisk ohälsa hos unga. Det finns många faktorer som ökar sårbarheten och risken att få psykiska besvär  (t.ex. stress, mobbing, traumatiska upplevelser och tidiga separationer) och antalet unga med depression har ökat. Hon berättade att hon varit med om att utvärdera program som ska förebygga psykisk ohälsa. Slutsatsen var att det inte finns några lätta lösningar, vilket Skolverkets utvärdering av olika mobbningsförebyggande program också visat.

Louise von Essen (professor, psykolog vid Uppsala universitet) talade om U-Care – ett nätbaserat projekt för att lindra psykosociala besvär i samband med allvarligare kroppslig sjukdom, t.ex. cancer. Terapi, professionellt stöd och diskussionsfora där man kan möta andra sjuka finns tillgängligt på Internet, vilket ger patienterna kontrollen och låter dem vara anonyma om de vill.

Hon underströk också vikten av att forskningsfinansiärerna sätter press på forskarna att ha en plan för hur resultaten ska kommuniceras och implementeras!

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

Framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar – hur påverkas vi och vad krävs av lagstiftningen

En viktig slutsats från det tredje seminariet var att såväl allmänhet som politiker behöver ökad kunskap, och att folkbildningen har en viktig roll att spela både för att bryta och motverka “digitalt utanförskap” och för att förhindra att människor råkar illa ut, till exempel genom att information om dem används i sammanhang de inte tänkt sig. Något forskarpanelen menade att politikerna skulle kunna ta tag i är de användarvillkor som vi ständigt behöver godkänna för olika webbtjänster. De allra flesta läser dem inte alls, och många av dem som faktiskt läser förstår dem inte. Inte ens jurister förstår dem, sade Mathias Klang (doktor i informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet).

Men behöver man verkligen förstå hur det funkar, undrade en av politikerna. Man kan väl använda roliga och praktiska tjänster ändå? Utan förståelse för tekniken blir vi lättledda, påpekade Mathias Klang. Om vi inte förstår hur t.ex. Facebook fungerar förstår vi heller inte hur information om oss kan användas, inflikade moderatorn Kristina Alexandersson (chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Markus Bylund (forskare i datavetenskap vid SICS) framhöll värdet av att förstå konsekvenserna av de val man gör – och det bästa sättet att förstå är att själv utsättas för dessa konsekvenser. Då kommer också engagemanget och delaktigheten, som är så viktiga.

Tore Tennöe från det norska Teknologirådet berättade att i Norge har man infört en fjärde kompetens efter att läsa, skriva och räkna: digital kompetens i skolan. Det vore kanske något för det svenska utbildningsutskottets ledamöter att diskutera?

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

VAs bord vid Riksdagens framtidsdag - Foto: Klas-Herman Lundgren

I pauserna och under lunchen fanns bokbord uppställda. VA hade ett eget bokbord i Sammanbindningsbanan tillsammans med olika aktörer från forskningssverige (t.ex. KVA, IVA, Formas och Vinnova).

Vi passade på att dela ut vårt forsknings- och innovationspropositionsinspel till intresserade politiker.

Dessutom tipsade vi om vårt 10-årsjubileum som kommer att äga rum den 21 mars på Färgfabriken.

Vi hoppas att vi får träffa er där!

Då, 2002, gick 14 organisationer med som medlemmar. I dag har vi 77 organsationsmedlemmar från olika samhällssektorer. Kolla hela listan här. Under åren har vi genomfört ett 30-tal studier, producerat nästan 60 rapporter och arrangerat hundratals samtal och aktiviteter där forskare och allmänhet möts. Från att ha varit en liten okänd förening  syns vi numera ganska ofta i media. Många är intresserade av det vi gör – det märks inte minst på antalet förfrågningar och förslag som dyker upp från olika håll.

Men bara för att man gått och fyllt tvåsiffrigt kan man förstås inte slå sig till ro och tro att det nu ska rulla på av sig självt. Tvärtom kanske det är nu det börjar bli riktigt svårt. Från början var vi rätt så ensamma om att lyfta frågor om dialog och möten mellan vetenskap och allmänhet, och det fanns något av nyhetens behag över det vi gjorde. Men i takt med att man blir mer etablerad och mer professionell kan det paradoxalt nog bli svårare att få finansiering och bidrag. De som lagt pengar på oss i många år kanske vill satsa på nya idéer hellre än de gamla, oavsett hur bra de var eller hur bra den verksamheten tuffar på. Organisationer förändras och omprioriterar – inte minst i ekonomiskt kärva tider.

Vi försöker vara lyhörda för våra medlemmars behov och synpunkter och vi har kontinuerligt utvecklat vårt arbetssätt, våra publikationer och våra kommunikationskanaler. Men detta är förstås ett arbete som aldrig får avstanna. Världen utanför utvecklas hela tiden, och det måste vi också göra.

På torsdag fyller VA-bloggen tre år. Vårt Twitter har flödat i två år och vi har funnits på Facebook nästan lika länge. Det senaste i vår närvaro i sociala medier är vår facebookgrupp Vetenskapen i samhället, för de som finns på Facebook och som gärna vill diskutera frågor om vetenskapens roll i samhället.

Var borde vi mer finnas? Kom med förslag på var du saknar oss någonstans!

/Karin Hermansson

The National Science Foundation in the USA has published its 2012 edition of Science and Engineering indicators. Chapter 7 of this enormous publication is about Public attitudes and understanding. At 51  pages long, it is far too much to take in on a Friday afternoon, so here are a few edited highlights….

• Americans are now as likely to rely on the internet as television for scientific information.
• 75% of Americans consider nuclear power stations extremely or somewhat dangerous.
• Americans (82%) support the federal funding of research even if it brings no immediate benefit.
• 6%
  of Americans consider astrology “very scientific”.
• Americans are more likely to visit a science museum than people from China, Japan, South Korea, Malaysia, India, Europe, and Brazil.

Annual surveys such as this one are most interesting for showing trends over many years. Trends over the last decades include….

• Many Americans are sceptical about evolution, but it is surprising to know that these views have not changed significantly over the last 30 years.
• Opposition to research on animals has increased significantly over the last decades.
• More people believe that pesticide use in farming is dangerous, but opinions on the dangers of air and river pollution have remained stable.
• There has only been a small change in people’s attitudes to the danger posed by climate change.
• Scientists enjoy a high level of prestige, but it is slowly falling over the years.

Ladda ner högupplöst pdf här.

Använd gärna månadens grafik och sprid det, men glöm inte att ange VA som källa.

Bakgrundsinformation och källor finns i Forskarfredags bäst före-försöks slutrapport som ni hittar här.

Nu har vi på VA som remissinstans skickat in vårt remissvar till Utbildningsdepartementet på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 – Horizon 2020.

Det har varit intressant läsning och det förslagna programmet på 80 miljarder euro lär få stor påverkan på forskning och innovation inom EU framöver. Förslaget från kommissionen föreslår utökade satsningar och i dessa ekonomiskt svåra tider kommer det säkerligen att leda till en hel del diskussioner. I mitten av 2013 beräknas förhandlingarna vara klara och i slutet av 2013 förväntas programmet antas, för att sedan träda ikraft i januari 2014.

Programmet beskrivs så här i pressmeddelandet från kommissionen:

”- Vi behöver en ny vision för europeisk forskning och innovation i en dramatiskt
förändrad ekonomisk miljö. Horisont 2020 ger direkt stimulans till ekonomin och
säkerställer vår vetenskapliga och tekniska bas och industriella konkurrenskraft för
framtiden, med löfte om ett intelligentare och mera hållbart samhälle som omfattar
alla, sade EU-kommissionären för forskning, innovation och vetenskap, Máire
Geoghegan-Quinn när hon presenterade Horisont 2020.

För första gången samlar Horisont 2020 all finansiering för EU-forskning och innovation under ett enda program. Det fokuserar mer än någonsin på att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre. Samtidigt minskar det drastiskt byråkratin, med förenkling av regler och förfaranden för att dra till sig de bästa forskarna och ett större antal innovativa företag

Horisont 2020 kommer att koncentrera medlen på tre viktiga mål. Det kommer att stödja EU:s ställning som världsledande inom vetenskap med en särskild budget på 24,5 miljarder euro, inklusive en ökning i finansieringen med 77 % för det mycket framgångsrika Europeiska forskningsrådet (EFR). Det kommer att hjälpa till att säkerställa industriellt ledarskap inom innovation med en budget på 17,9 miljarder euro. I denna ingår stora investeringar i viktig teknik på 13,7 miljarder euro samt större tillgång till kapital och stöd för små och medelstora företag. Slutligen kommer 31,7 miljarder euro att användas till att ta itu med frågor som delas av alla européer, över de sex temaområdena: hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande; tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomin; ren, säker och effektiv energi; smarta, miljövänliga och integrerade transporter; resurseffektivitet och klimatåtgärder och råvaror; inkluderande, innovativa och säkra samhällen.”

Prezi-presentationen (en variant av Powerpoint) av programmet finns här för den intresserade. Här finns också alla dokument tillgängliga.

En sammanfattning av VAs remissvar är följande:

Vetenskap & Allmänhet, VA, är i grunden positivt till tanken att områden som exempelvis medborgarengagemang, forskningskommunikation, utveckling av undervisningsmetoder och god etik i forskningen ska genomsyra hela ramprogrammet. Samtidigt vill vi peka på den betydande risken att detta ”horisontella” angreppssätt medför att viktiga frågor helt försvinner.

VA föreslår därför att:

• formuleringarna justeras så att vikten av tvåvägskommunikation/dialog, lyfts fram och tydliggörs. Nuvarande skrivningar handlar i hög grad om envägskommunikation. Sådan behövs också, men räcker inte.
• VA vill i detta sammanhang särskilt peka på formuleringarna angående “targeted public consultations” och ”transparent and interactive processes”, och hoppas att sådana verkligen kommer att genomföras på ett trovärdigt och relevant sätt.
• begreppet Responsible Research and Innovation, RRI, lyfts fram och definieras tydligt i Horizon 2020.
• aktiviteter som syftar till exempelvis att utveckla former för dialog om forskning och samhälle, att arrangera möten mellan forskare och allmänhet eller att stimulera ungas intresse för kunskap och utbildning ges en egen rubrik, t.ex. ”6.3.4 Informed and engaged societies” under 6.3 Broad lines of activities, och anslås egna medel.
• ”performance indicators” kompletteras med bedömning av samhällsdialog och kommunikation

Här kan den intresserade läsa hela vårt remissvar och här finns lite mer skrivet om remissvaret. Här finns också ett VA-inlägg om RRI och Horizon 2020 på engelska.

Här finns ett inlägg från Vinnova om Horizon 2020.

/Klas-Herman Lundgren, VA

Lyft fram vikten av tvåvägskommunikation! Det skriver VA i sitt remissvar till EU-kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation för 2014–2020, Horizon 2020.

I EUs nuvarande ramprogram för forskning (FP7) har frågor som att engagera allmänheten i forskning och forskningsfrågor, etik, genus, forskningskommunikation och stimulans av ungas intresse för vetenskap ett eget program: Science in Society. I det kommande ramprogrammet är tanken i stället att ansvarsfull forskning och innovation (Responsible Research and Innovation, RRI) ska vara en övergripande princip.

Vad RRI egentligen är framgår inte tydligt i förslaget, men diskussionerna inom kommissionen har handlat om att forskningen ska vara väl förankrad bland medborgarna och möta samhällets behov, samt att den ska kännetecknas av transparens, öppenhet och god etik.

VA menar att detta ”horisontella” angreppssätt i grunden är en god idé eftersom alla aktiviteter som får stöd inom ramprogrammet måste förhålla sig till de övergripande principerna. Samtidigt finns en stor risk att viktiga frågor helt försvinner när de saknar egna rubriker med öronmärkta pengar.

Förslaget till nytt ramprogram, Horizon 2020, lanserades i slutet av 2011. EUs medlemsländer kommer i vår att förhandla med kommissionen om förslaget. Den 1 januari 2014 sker de första utlysningarna inom Horizon 2020.

Sammanfattningsvis anser VA:

• Vikten av tvåvägskommunikation/dialog behöver lyftas fram och tydliggöras i ramprogrammet. Nuvarande formuleringar handlar i hög grad om envägskommunikation – de övergripande ambitionerna till trots.
• Det ska finnas möjlighet att söka finansiering för aktiviteter som syftar till exempelvis att utveckla former för dialog om forskning och samhälle, att arrangera möten mellan forskare och allmänhet eller att stimulera ungas intresse för kunskap och utbildning.
• De generella principerna om ansvarsfull forskning och innovation, vikten av att involvera medborgare, etc. måste avspeglas i de indikatorer och kriterier som används i utlysningar, bedömningar och utvärderingar.

Läs hela VAs remissvar:
http://v-a.se/2012/01/remissvar-horizon-2020/

Mer om Horizon 2020, och alla dokument, finns på EU-kommissionens hemsida:
http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm

Förslaget till ramprogram finns också översatt till svenska, Horisont 2020:
http://www.vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/Nyheter/2011/120109-Forslaget-till-Horizon-2020—Horisont-2020-pa-svenska/

Artikel om RRI:
http://v-a.se/2012/01/rri-the-future-of-science-and-society-in-europe/

Blogginlägg om programmet och vårt remissvar:

http://v-a.se/2012/01/va-svarar-pa-forslaget-pa-nytt-ramprogram-horizon-2020/

Ladda ner pdf här.

Vetenskap & Allmänhets yttrande över EU-kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation – Horizon 2020 (U2011/6661/F)

Sammanfattning:

Vetenskap & Allmänhet, VA, är i grunden positivt till tanken att områden som exempelvis medborgar-engagemang, forskningskommunikation, utveckling av undervisningsmetoder och god etik i forskningen ska genomsyra hela ramprogrammet. Samtidigt vill vi peka på den betydande risken att detta ”horisontella” angreppssätt medför att viktiga frågor helt försvinner.

VA föreslår därför att:

• formuleringarna justeras så att vikten av tvåvägskommunikation/dialog, lyfts fram och tydliggörs. Nuvarande skrivningar handlar i hög grad om envägskommunikation. Sådan behövs också, men räcker inte.
• VA vill i detta sammanhang särskilt peka på formuleringarna angående “targeted public consultations” och ”transparent and interactive processes”, och hoppas att sådana verkligen kommer att genomföras på ett trovärdigt och relevant sätt.
• begreppet Responsible Research and Innovation, RRI, lyfts fram och definieras tydligt i Horizon 2020.
• aktiviteter som syftar till exempelvis att utveckla former för dialog om forskning och samhälle, att arrangera möten mellan forskare och allmänhet eller att stimulera ungas intresse för kunskap och utbildning ges en egen rubrik, t.ex. ”6.3.4 Informed and engaged societies” under 6.3 Broad lines of activities, och anslås egna medel.
• ”performance indicators” kompletteras med bedömning av samhällsdialog och kommunikation

Excellent science, competitive industries and a better society are the ambitious aims of Horizon 2020, the new European framework programme for research and innovation. With a budget of €80 billion, Horizon 2020 sets out to solve some of the most challenging problems facing European society. An obvious question for VA and many others is ‘how will European society be fully engaged and consulted in this process?’.

The answer appears to be RRI, Responsible Research and Innovation, a framework for including society in European research and innovation. A clear definition for RRI is hard to pin down. The concept is still evolving, but in essence RRI identifies the relationships between science and society necessary to make Horizon 2020 a success.

It is very clear that success depends on the cooperation of European society. This conviction was expressed at the beginning of a DG Research workshop on Responsible Research & Innovation in Europe held in May 2011.

“… After several years of research on the relation between science and society, we evidenced that we need to involve civil society very upstream to avoid misunderstanding and difficulties afterwards”.

-          Octavi Quintana, Director in Charge of the European Research Area

RRI however involves more than the engagement of civil society, encompassing business considerations, environmental concerns, impact assessments and future looks. A paper by the think-tank MATTER (published on the EU Horizon 2020 policy pages) lists the following five key aspects of RRI.

• A deliberate focus on socially or environmentally beneficial results.
• The continuous and consistent involvement of society in the research and innovation process.
• Assessing social, ethical and environmental impacts alongside commercial and scientific considerations.
• The use of oversight mechanisms to anticipate and manage problems and opportunities
• Making sure openness and transparency are an integral component of research and innovation.

RRI is fast becoming a recognised term around Europe. In the UK, the funding body EPSRC is funding a project on Responsible Innovation within ICT. MVI, a project which started in 2008 in the Netherlands focuses on the social and ethical aspects of science and innovation. It has a budget of €12 million and is supported by six Dutch government ministries.  Industry has also been involved; in 2009 the chemical company BASF held a dialogue forum on nanotechnology with a wide range of stakeholders from consumer organisations, scientific institutes, trade unions and the church.

Horizon 2020 will be launched in 2014, but preparations are already underway. The final calls in the 7^th Framework programme aim to the bridge the gap towards Horizon 2020, and a focus on RRI is anticipated in the next Science in Society Work Programme. Content is yet to be finalised, but preliminary discussions include “focusing on engaging societal actors in the research and innovation process, shaping governance for RRI” and “a training and dissemination toolkit for RRI”.

The signs all point to RRI replacing Science in Society as the main EU instrument for creating a science-society partnership. There are several concerns regarding this changeover. Science in Society has had its own specific work programme for many years; the philosophical trend in the field and one key aspect of RRI is for a more inclusive approach with cross-cutting actions. In principle a more integrated approach to actions currently addressed through the separate Science in Society programme is a welcome one. There is however a clear danger that instead of integration, Science and Society issues become diluted, perhaps disappearing altogether.

VA’s opinion of the current version of Horizon 2020 is that there are a number of concerning aspects and omissions. In particular:-

• Dialogue between science and society is not very prominent, and despite some general comments about involving citizens, much in the current version focuses on one-way communication.
• The current situation, where specific Science in Society actions are funded, should be continued in some form. As it stands, there will no longer be funding for research into Science in Society, specific events such as ESOF and Researchers’ Night, or activities to stimulate young people’s interest in science. There is a risk therefore that these extremely important areas will disappear from the European stage.
•  RRI must be visible in all stages of the research processes if it is to be taken seriously. It must be a part of proposal preparation, proposal evaluation and in the evaluation of completed projects. At present, there is nothing to measure or evaluate any of these important stages.

In summary, the Horizon 2020 programme has room for development and improvement when it comes to RRI, public engagement and Science in Society. It is vital that improvements are made; the success of Horizon 2020 depends on a healthy relationship between society, science and innovation.

Read more about Horizon 2020 on the European Commission web-pages here.

Pressmeddelande 120116

I tre fall av fyra förvaras köttfärs varmare än den rekommenderade maxtemperaturen 4°C. Det visar en ny forskningsstudie där över 1 800 svenska elever medverkat. Eleverna undersökte sina kylskåp som en del i vetenskapsfesten ForskarFredag.

Barn och ungdomar från årskurs 2 och upp till och med Komvux runt om i landet mätte i höstas temperaturen i kylskåpet hemma och inventerade bäst före- och sista förbrukningsdatum på livsmedlen däri. I en fjärdedel av fallen förvarades mjukost, köttbullar och korv varmare än rekommenderade max 8°C och i en femtedel av fallen stod mjölken för varmt.

– Med högre temperatur ökar bakterietillväxten och hållbarheten förkortas. Om livsmedel i stället förvaras kallt är de ofta tjänliga långt efter passerat bäst före-datum. Grönsaker bortsett från tomater och gurka klarar ofta mycket låga temperaturer, gärna närmare 0°C. I experimentet förvarades de oftast vid ca 7°C, säger Ingela Marklinder, universitetslektor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet.

Mätningarna gjordes på sex ställen i varje kylskåp under tre dagar och har genererat ny kunskap om hushållens kylskåpsvanor. Medeltemperaturen var lägst på mittenhyllan längst in och högst på den översta hyllan längst ut.

Eleverna bedömde också huruvida matvarorna var tjänliga och klassade nästan fyra procent som oätliga. Andelen livsmedel med utgånget datum var betydligt större än så: drygt elva procent.

– Det har varit väldigt värdefullt med elevernas medverkan och alla mätdata vi fått in. Vi hoppas att studien kan bidra till att fler använder sina sinnen mer än datummärkningen och har bättre koll på kylskåpets olika temperaturer. Då kan matsvinnet minska rejält vilket sparar både pengar och miljön, säger Mattias Eriksson, doktorand vid institutionen för energi och teknik på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Mattias Eriksson och Ingela Marklinder har utvecklat och genomfört Bäst före-försöket i samarbete med Vetenskap & Allmänhet, VA, som samordnar ForskarFredag i Sverige.

– Förutom att ta fram ny kunskap är syftet att låta unga prova på forskning för att förstå hur den går till och hur den berör vår vardag, säger Lotta Tomasson, projektledare för ForskarFredag vid VA.

Bäst före-försöket är en del av ForskarFredag, en årlig europeisk vetenskapsfest. Både försöket och evenemanget genomförs med stöd av EU-kommissionen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA.

För mer information:
www.forskarfredag.se/massexperimet/bastfore/

Ta del av rapporten om studien:
www.v-a.se/2012/01/forskarfredag-bast-fore-forsok/

Kontakta gärna:
Mattias Eriksson, doktorand vid institutionen för energi och teknik på SLU 070-448 51 80
Ingela Marklinder, univ. lekt. vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet 072-235 25 68
Lotta Tomasson, projektledare ForskarFredag Sverige, vid VA 070-255 38 91, lotta@v-a.se

Högupplösta bilder:
Forskarna: www.forskarfredag.se/press/pressmaterial/
Lotta Tomasson: www.v-a.se/om-va/press/pressbilder/

Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning som engagerar. VA utvecklar också ny kunskap om relationerna forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se