Vårdcentralen

Sjukvårdsuppupplysningen har samma nummer i Stockholm, Göteborg och Malmö

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 19 Mar 2013 20:12:00 +0000

Många undrar vad Sjukvårdsupplysningen eller Sjukvårdsrådgivningen har för nummer.
Det är 1177 i hela Sverige.

Har du en företagstelefon kan det vara så att du inte kan ringa kortnummer av typen 1177. Kontakta din arbetsgivare för att få behörighet att ringa 1177.

Skulle läget vara akut ringer du 112.

Vårdtagarens ordlista

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 26 Feb 2013 23:39:00 +0000

Här följer en ordlista med vanliga och ovanliga ord och uttryck som förekommer inom vården; på sjukhuset, vårdcentralen och på apoteket.

A

Absorption

Upptag av en aktiv substans i kroppen, exempelvis genom mag-tarmkanalen eller huden.

Abstinensbesvär

Obehagssymtom vid plötsligt utsättande av vissa mediciner. Avhjälps i regel med nedtrappning.

Ackumulering

Ansamling av läkemedel i kroppen, som uppstår genom att läkemedel tillförs i större mängd eller snabbare än vad som hinner brytas ned eller utsöndras.

Adjuvans

Medel som förstärker effekten av ett annat läkemedel.

Administrering

Tillförsel av läkemedel till kroppen.

Administreringsväg

På vilket sätt ett läkemedel tillförs kroppen.

Adrenergikum

Medel som har liknande verkan som den kroppsegna signalsubstansen noradrenalin.

Adstringent

Ämne som verkar uttorkande och sammandragande.

Agonist

Läkemedel med aktiverande effekt på en receptor.

Aktiv substans

Den beståndsdel i till exempel en tablett, som ger effekt i kroppen. Övriga komponenter i tabletten benämns hjälpämnen.

Allergen

Ämne som framkallar en allergisk reaktion.

Anafylaxi

Allvarlig immunologisk reaktion, som kan medföra bland annat andningssvårigheter och blodtrycksfall.

Analeptikum

Läkemedel som stimulerar andning eller blodcirkulation.

Analgetikum

Smärtstillande läkemedel.

Anestetikum

Bedövningsmedel.

Antacidum

Läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar. Verkar genom att neutralisera magsyran.

Antagonist

Läkemedel med hämmande eller blockerande effekt på en receptor.

Antihypertensivum

Läkemedel mot högt blodtryck.

Antibiotikum

Läkemedel som dödar bakterier, eller hämmar deras tillväxt.

Antidepressivum

Läkemedel för behandling av depression.

Antidot

Motgift, används vid förgiftningar.

Antiemetikum

Läkemedel mot illamående.

Antiepileptikum

Läkemedel mot epilepsi.

Antihistamin

Läkemedel som blockerar effekterna av det retande ämnet histamin, som frisätts i kroppen vid exempelvis allergiska tillstånd.

Antiinflammatorisk

Dämpar inflammationer.

Antikoagulantium

Läkemedel som minskar blodets levringsförmåga, och som ofta ges för att behandla eller förebygga blodproppar.

Antikolinergikum

Läkemedel som motverkar det parasympatiska nervsystemets effekter.

Antikonceptivum

Preventivmedel, förhindrar graviditet.

Antimykotikum

Läkemedel som hämmar tillväxt av svamp.

Antineoplastiskt läkemedel

Läkemedel mot tumörsjukdomar.

Antioxidant

Medel som skyddar kroppens celler från fria syreradikaler.

Antiperspirant

Medel som stryks på huden i syfte att motverka svettning.

Antipyretikum

Febernedsättande läkemedel.

Antiseptikum

Medel som dödar bakterier, och ibland även andra mikroorganismer. Används ofta för rengöring av huden.

Antispasmodiskt läkemedel

Läkemedel som hämmar kramper i tarmarnas muskulatur.

Antitussivum

Hostdämpande läkemedel.

Antivirala medel

Virushämmande medel.

ASA

Förkortning av acetylsalicylsyra (eng. Acetyl Salicylic Acid).

Aseptisk

Fri från bakterier.

Ataraktikum

Lugnande medel.

B

Baktericid

Bakteriedödande, jämför bakteriostatisk.

Bakteriell

Förorsakad av bakterier.

Bakteriostatisk

Hämmar tillväxten hos bakterier, jämför baktericid.

Beredningsform

Vilken form ett läkemedel föreligger i, till exempel tablett, stolpiller, injektionsvätska eller salva.

Biotillgänglighet

Beskriver hur stor del av en aktiv substans som tas upp i kroppen efter att ha passerat bland annat tarm och lever.

Bipacksedel

Informationsblad som medföljer läkemedelsförpackningen. Innehåller bland annat uppgifter om dosering, biverkningar, interaktioner samt föreskrifter för användning i samband med amning, graviditet och bilkörning.

Biverkning

Varje oönskad effekt av ett läkemedel som uppkommer vid användning i normala doser.

BMI

Mått som underlättar bedömningen av en persons eventuella övervikt (eng. Body Mass Index). BMI beräknas genom formeln: , där kroppsvikt anges i kilo och längd anges i meter.

Bronkdilaterare/Bronkvidgare

Luftrörsvidgande läkemedel.

Bronkokonstriktor

Medel med sammandragande effekt på luftrören.

Brustablett

Tablett som löses upp i vatten innan den sväljs. Tabletten innehåller ett karbonatsalt, vilket påskyndar upplösningen.

Buckaltablett

Tablett som får smälta innanför kinden.

Bulkmedel

Fiberinnehållande laxermedel med långsamt insättande effekt.

C

Centralstimulantia

Medel som stimulerar det centrala nervsystemet, exempelvis koffein.

Cytokrom p-450-enzymer

Enzymfamilj med olika undergrupper som ombesörjer nedbrytningen av läkemedel och vissa födoämnen i levern.

Cytotoxiskt läkemedel/Cytostatikum

Cellgift som används mot bland annat tumörsjukdomar.

D

Definierad dygnsdos (DDD)

Förmodad genomsnittlig dygnsdos, då ett läkemedel används av vuxna vid medlets huvudindikation. DDD är en teknisk måttenhet för statistikberäkningar, som inte nödvändigtvis överensstämmer med rekommenderade eller förskrivna doser.

Depåkapsel/Depåtablett

Kapsel/tablett vars läkemedel frisätts långsamt i mag-tarmkanalen, med långvarig effekt som följd.

Depåplåster

Plåster från vilket läkemedel långsamt transporteras in i huden, med långvarig effekt som följd.

Depåinjektion

Injektionsläkemedel där läkemedlet ligger kvar på injektionsstället och ger en långvarig effekt.

Diagnostikum

Medel som används för att undersöka eller påvisa sjukdom, till exempel kontrastmedel.

Diuretikum

Vätskedrivande läkemedel.

Doseringsintervall

Tid som bör förflyta mellan intag av två doser av samma läkemedel för optimal effekt.

E

Elimination

Kroppens nedbrytning och utsöndring av ett läkemedel.

Elixir

Sötsmakande, flytande läkemedelsform.

Emetikum

Medel som framkallar kräkning. Används exempelvis vid förgiftningar. Jämför: antiemetikum.

Emoliant

Mjukgörande medel, används på huden.

Emulsion

Små droppar av vatten- och fettlösliga vätskor som är blandade med varandra i en enhetlig (homogen) blandning.

Enterokapsel

Se enterotablett.

Enterotablett

Tablett som är försedd med ett hölje som står emot den sura magsaften och löses upp först i tarmkanalen.

Enzym

Aktiva proteiner som har olika uppgifter i kroppen, exempelvis nedbrytning av födoämnen i mag-tarmkanalen.

Expektorantium

Medel som underlättar upphostning av segt slem.

Ex tempore

Skräddarsytt läkemedel som tillverkas för en specifik patient eller vårdenhet.

Extrakt

Läkemedel som med hjälp av en vatten- eller oljebaserad lösning har utvunnits ur en växtdel, eller annan naturlig råvara.

F

Farmaceut

Samlingsnamn för apotekare och receptarier.

Farmakodynamik

På vilket sätt ett läkemedel utövar sin effekt i kroppen.

Farmakokinetik

Hur ett läkemedel tas upp, bryts ned och utsöndras.

Farmakologi

Läran om hur läkemedel verkar.

Farmakopé

Förteckning över läkemedel, där kvalitetskrav och analysmetoder även finns angivna.

Fotosensibilitet

Känslighet mot solljus, där exponering kan ge eksemliknande utslag på huden. Kan vara en följd av behandling med vissa läkemedel.

Fri radikal

Reaktivt derivat av syre som bildas i kroppen på naturlig väg eller genom inverkan av miljögifter.

Förskrivare

Den som ordinerar läkemedel på recept. Kan vara läkare, veterinär, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska eller tandhygienist.

G

Gel

Halvfast, geléliknande läkemedelsform, som oftast används på huden.

Generiskt namn

Beteckning som bestäms av Världshälsoorganisationen (WHO) för varje läkemedelssubstans.

Generikum

Kopia av ett originalläkemedel, med identisk effekt. Kopian och originalläkemedlet har samma generiska namn.

Granulat

Finkornig läkemedelsform.

H

Halveringstid

Den tid det tar för halten av ett läkemedel i blodet att sjunka till hälften. Ett mått på hur lång tid det tar för kroppen att göra sig av med en läkemedelsdos.

Hjälpämne

Beståndsdel utöver den aktiva substansen i exempelvis en tablett, som gör att tabletten kan hålla ihop, sväljas ner och falla sönder i optimal takt i mag-tarmkanalen.

Homeopatika

Särskild typ av komplementär medicin som vid efterlevnad av vissa krav kan registreras av Läkemedelsverket.

Högkostnadsskydd

En stor del av läkemedlen som säljs i Sverige subventioneras av landstinget, med lägre avgifter för kunden som följd.

I

Idiopatisk

Utan definierbar orsak.

Immunisering

Att stimulera kroppens immunförsvar till att bilda motståndskraft mot infektionssjukdom.

Immunstimulerande

Stimulerar kroppens immunförsvar till ökad motståndskraft.

Immunsuppressivum

Hämmar kroppens immunförsvar, exempelvis efter en transplantation, för att förhindra att det nya (främmande) organet stöts bort av kroppen.

Indikation

Ett sjukdomstillstånd som ett specifikt läkemedel normalt ska användas för att behandla.

Inhalationspulver

Läkemedel i pulverform som inandas, i regel för lokal behandling i lungorna.

Inhalationsspray

Läkemedel som med hjälp av ett drivhjälpmedel inandas, i regel för lokal behandling i lungorna. Kan kopplas till en nebulisator för extra hjälp med tillförseln av läkemedlet.

Inhalator

Hjälpmedel för inandning av läkemedel, exempelvis mot astma.

Injektion

Tillförsel av läkemedel via nål genom huden. Läkemedel kan bland annat injiceras i blodbanan, musklerna eller underhudsfettet, beroende på läkemedlets egenskaper och åkomman som skall behandlas.

Injektionsvätska

Läkemedel i flytande form som injiceras, se även injektion.

Infusionsvätska

Läkemedel i flytande form som långsamt tillförs patientens blodbana, se även intravenös infusion.

Interaktion

Oönskad växelverkan mellan läkemedel.

Intolerans

Överkänslighet mot ett läkemedel.

Intraartikulär injektion

Injektion i en led. Görs exempelvis för att dämpa inflammationen vid ledgångsreumatism.

Intramuskulär injektion

Injektion i en muskel.

Intrauterina medel

Medel som utövar sin verkan via placering inuti livmodern.

Intravenös infusion

Långsam införsel av läkemedel i en ven (blodkärl). Infusioner omfattar större vätskemängder än injektioner.

Intravenös injektion

Injektion av läkemedel direkt i en ven (blodkärl).

K

Kapsel

Läkemedelspartiklar inneslutna i en gelékapsel.

Kelerande ämne

Ämne som kan binda till sig och "bygga in" metalljoner. Används bland annat vid metallförgiftningar.

Kemoterapi

Behandling av infektion eller tumörsjukdom med läkemedel.

Klinisk prövning

Studie på friska personer eller patienter i syfte att utreda om ett nytt läkemedel fungerar, eller om ett redan befintligt läkemedel kan få utökat användningsområde.
För mer information om kliniska prövningar, se länk i högerspalten.

Klysma

Flytande läkemedelsform som appliceras i ändtarmen.

Kol, medicinskt

Används vid förgiftningar. Ska binda till sig det oönskade ämnet i mag-tarmkanalen så att det utsöndras med avföringen innan det hinner tas upp i kroppen.

Kombinerade p-piller

Innehåller både en östrogen- och en progesteronliknande komponent. Hämmar ägglossningen, till skillnad från minipiller, som enbart innehåller progesteronliknande komponenter.

Kontrastmedel

Medel som till exempel sväljs eller injiceras och som sedan syns på en röntgenbild. Används för att ställa diagnos eller utesluta sjukdomstillstånd.

Kolinergikum

Medel som har liknande verkan som den kroppsegna signalsubstansen acetylkolin.

Kontraindikation

Omständighet som gör att ett läkemedel inte skall användas, exempelvis graviditet eller överkänslighet mot läkemedlet.

Kräm

Emulsion som är mer lättflytande och mindre fet än salva.

L

Laxermedel

Medel mot förstoppning. Påskyndar passagen i mag-tarmkanalen.

Licens

Ger en läkare tillstånd att under vissa omständigheter behandla vissa patienter med en produkt som normalt inte finns på marknaden i Sverige.

Liniment

Emulsion som är mer lättflytande och mindre fet än kräm.

Lokalanestesimedel/Lokalanestetikum

Lokalbedövningsmedel.

Läkemedelsförmånsnämnden

Myndighet som inrättades 2002 för att ansvara för prissättning och rabatteringssystem för läkemedel. (För Läkemedelsförmånsnämndens webbplats, se länk i högerspalten)

M

Metabolism

Kroppens omvandling och nedbrytning av ett läkemedel, ofta via levern.

Minipiller

P-piller som endast innehåller en progesteronliknande komponent och därför inte hämmar ägglossningen. Jämför: kombinerade p-piller.

Miotikum

Läkemedel som drar samman ögats pupill.

Mixtur

Flytande beredningsform som sväljs ner. Benämns även oral lösning.

Mukolytikum

Slemlösande läkemedel.

Muntorrhet

Orsakas ibland av vissa läkemedel. Ökar risken för karies. Lindras med salivstimulerande medel eller saliversättningsmedel.

Mydriatikum

Läkemedel som vidgar ögats pupill.

N

Narkotikum

Medel med bedövande eller stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. I Sverige klassificeras narkotiska preparat i fem olika grupper, i fallande ordning efter missbruksrisk. Grupp ett utgörs av medel utan medicinsk tillämpning och med stora beroendeframkallande egenskaper. I grupp två till fem inordnas sedan narkotiska preparat efter fallande grad av missbruksrisk. Vid normal användning för medicinskt bruk i adekvata doser bedöms risken för beroende av läkemedel vara liten.

Naturläkemedel

Läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung, d.v.s. utgörs av en växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade.

Naturmedel

Äldre form av naturläkemedel, som endast bedömdes med avseende på säkerheten vid normal användning. Tillverkarna av de naturmedel som fanns på marknaden 1993 fick i vissa fall fortsätta att försälja produkterna som naturmedel men idag finns det inga naturmedel på marknaden.

Nebulisator

Hjälpmedel för att underlätta inandning av läkemedel för barn eller personer som behöver extra hjälp, vid exempelvis astma.

Nedtrappning

Successiv minskning av dosen som görs när man ska upphöra med vissa mediciner, för att undvika abstinensbesvär.

Neuroleptikum

Läkemedel som vanligen används vid behandling av schizofreni och psykoser, men även vid andra typer av orostillstånd.

Näsdroppar/Nässpray

Oftast avsvällande medel mot förkylningssymptom som administreras nässlemhinnan direkt. Även andra typer av läkemedel kan ges som näsdspray, exempelvis migränläkemedel.

NSAID

Samlingsnamn för viss typ av antiinflammatoriska läkemedel (eng. Non Steroidal Antiinflammatory Drugs)

O

Opiat

Läkemedel framställt ur opium.

Opioid

Läkemedel som har morfinliknande effekt på kroppen.

Oral beredningsform

Läkemedel som intas via munnen (per oralt) för att sedan tas upp eller verka lokalt i mag-tarmkanalen.

Oral lösning

Se mixtur.

P

Parallellimport

Originalläkemedel som köps in från ett annat land än det försäljs i, av ett företag som inte tillverkar produkten. Konkurrenshöjande handel som är tillåten inom EU.

Parenteral beredningsform

Läkemedelsform som tillförs blodbanan direkt, exempelvis via injektion.

Placebo

Overksamt medel – sockerpiller. Används i medicinsk forskning vid jämförelser med aktiva substanser.

Plåster

Beredningsform för till exempel nikotin för rökavvänjning. Substansen frisätts ur plåstret under en bestämd tid och tas upp genom huden.

Premedicinering

Läkemedel som ges i syfte att förbereda ett operativt ingrepp.

Produktresumé

Sammanfattning av ett läkemedels egenskaper och användning. Produktresumén för ett läkemedel måste godkännas av Läkemedelsverket. FASS-texten är baserad på produktresumén.

Profylax

Medel med förebyggande effekt mot sjukdom.

Provförpackning

Se startförpackning.

Pyrogen

Ämne som i kroppen framkallar feber.

R

Receptor

Mottagarmolekyl, dit läkemedel och kroppsegna ämnen binder.

Recipe

Recept.

Resistens

Förmåga att motstå terapi, exempelvis bakteriers möjlighet att överleva trots adekvat antibiotikabehandling.

Reversibel

Icke bestående. Biverkningar är i regel reversibla och försvinner när man slutar med medicinen.

S

Salva

Fettlöslig bas, som fungerar som bärare av läkemedel.

Schampo

Beredningsform för att tillföra hår och hårbotten läkemedel mot bland annat mjäll och huvudlöss.

Schengenintyg

Intyg som behövs vid resa utomlands för den som medför narkotiska läkemedel för privat bruk till länder som berörs av Schengenavtalet. Intyget utfärdas av apoteken.

Sedativt läkemedel

Läkemedel som orsakar dåsighet, exempelvis lugnande medel.

Spasmolytikum

Kramplösande läkemedel

Spray

Läkemedelsform där den aktiva substansen tillförs kroppen i en aerosol – små vätskedroppar – som sprutas in i näsan eller munhålan.

Startförpackning

Liten läkemedelsförpackning som apoteket kan expediera första gången man ska prova en ny behandling. Benämndes tidigare provförpackning.

Stolpiller

Se suppositorium.

Subkutan injektion

En injektion av läkemedel som ges i underhudsfettet.

Sublingual resoriblett

Läkemedel som får smälta under tungan.

Sugtablett

Tablett som får smälta i munnen.

Suppositorium

Även kallat stolpiller. Fast läkemedelsform som förs in i ändtarmen.

Systemisk effekt

Läkemedlet kommer in blodomloppet och ger effekt på andra ställen i kroppen än där det applicerades. Tabletter har oftast systemisk effekt. Motsatsen till systemisk är lokal eller topikal effekt.

Särläkemedel

Läkemedel som används för att behandla mycket ovanliga åkommor, och som därför har en liten försäljningsvolym.

T

Tolerans

Kroppen utvecklar kompenserande mekanismer som medför en sänkt effekt av läkemedelsbehandlingen.

Topikal effekt

Lokal effekt. Tillförsel av läkemedel direkt till den plats där de skall verka. Ofta om läkemedel som används utanpå huden, på ögonen och i öronen.

Traditionellt växtbaserat läkemedel

Ett traditionellt växtbaserat läkemedel är ett läkemedel vars aktiva beståndsdel har sitt ursprung i växtriket och som registrerats för att användas inom egenvården. Att ett växtbaserat läkemedel räknas som traditionellt betyder att det har haft en medicinsk användning under en period av minst 30 år, varav minst 15 år inom EU. Produkten ska vara säker vid normal användning och effekten ska förefalla rimlig på grundval av långvarig användning och erfarenhet.

Tremor

Darrhänthet. Kan vara en biverkan av vissa läkemedel.

Tuggtablett

Tablett som skall tuggas för att frisätta läkemedlet.

U

Urtikaria

Överkänslighetsreaktion, även benämnd nässelutslag. Orsakas ibland av läkemedel.

Utbytbara läkemedel

Läkemedel som av Läkemedelsverket bedöms vara lika med avseende på effekt och biverkningsprofil. Kan bytas ut mot varandra på apoteket om inte läkaren finner det olämpligt för en specifik patient. Utbytbara läkemedel kan skilja sig åt vad gäller smak, utseende och konsistens. Kunden kan alltid välja att få originalpreparatet mot extra kostnad.

Utsättningssymtom

Besvär till följd av att en läkemedelsbehandling har avslutats. Kan minskas genom nedtrappning.

V

Vaccin

Avdödade eller försvagade bakterier eller virus, eller delar av bakterier eller virus, som används för att stimulera kroppens immunförsvar och framkalla motståndskraft mot en infektionssjukdom. Se även immunisering.

Vagitorium

Fast läkemedelsform som förs in i slidan.

Väletablerat växtbaserat läkemedel

Ett väletablerat växtbaserat läkemedel är ett läkemedel vars aktiva beståndsdel har sitt ursprung i växtriket. För att räknas som ett väletablerat läkemedel måste det ha använts under en period av minst 10 år inom EU och dess effekt och säkerhet styrks genom beprövad erfarenhet och genom vetenskapliga studier.

Varunamn/Handelsnamn

Det namn som ett läkemedel saluförs under.

Vasodilator

Medel med vidgande effekt på blodkärlen.

Vasokonstriktor

Medel med sammandragande effekt på blodkärlen.

Vehikel

Bärare av läkemedel, exempelvis en salvbas, som inte själv utövar någon aktiv effekt.

VUM (vissa utvärtes läkemedel)

Väl beprövade produkter för utvärtes bruk som är avsedda för behandling av enklare sjukdomstillstånd hos människor eller djur, d.v.s. tillstånd lämpliga för egenvård. Den eller de aktiva beståndsdelarna skall ha en väletablerad användning med erkänd effekt och en godtagbar säkerhetsmarginal.

Ö

Ögondroppar

Droppar för lokal behandling av ögonsjukdom. Används bland annat vid för högt tryck i ögat, olika infektionstillstånd eller torra ögon.

Örondroppar

Droppar för lokal behandling av öronåkomma.

Överdos

Högre dos än vad som är nödvändigt för optimal effekt, som ger mer biverkningar än vad som är acceptabelt.

Överkänslighetsreaktion

Immunologisk/allergisk reaktion mot ett läkemedel.

Vårdcentralen tillbaka med nya skandaler och länktips

noreply@blogger.com (Unknown) — Wed, 22 Aug 2012 08:13:00 +0000

Vårdcentralen har tagit en längre paus men nu börjar det bli dags att uppdatera lite. Vad passar väl inte bättre än att tipsa om en annan bra sida som belyser hur samhället slarvar bort sina resurser. Det är Socialdemokraterna i Stockholm som sammanställt ett stort antal utförsäljningar som landstinget och kommunen gjort. Sidan är Stockholmsrean.se

Utförsäljningarna är presenterade på en karta och det finns även intressanta artiklar om flera av dem. Det är mycket intressant läsning men man blir också mycket bestört över omfattningen av denna utförsäljning till vrakpriser. Man visar också på ett exempel där en av köparna tydligen är vän med en av de ledande politikerna som fattat beslut om försäljningen till vrakpris. Intressant med ett konkret exempel. För jag tror att de flesta misstänker att det ofta finns personliga kopplingar mellan säljare och köpare i dessa fall (förutom att det betalas pengar under bordet från säljare till köpare).

Förutom vårdcentralsförsäljningar har man kartlagt hyresrätter och förskolor som sålts till privata aktörer utan budgivning.

Läkare som extraknäcker kan lokaliseras med ny teknik

noreply@blogger.com (Unknown) — Fri, 20 Jan 2012 14:01:00 +0000

Nu har teknik tagits fram som kan lokalisera läkare och annan vårdpersonal inomhus tagits fram. Testning görs på Centralsjukhuset i Nyslott i Finland. Tekniken har tagits fram för att personal ska hitta varandra snabbare.

I förlängningen kan man även tänka sig att använda tekniken för att få larm om läkare lämnar sjukhuset för att arbeta i sina privata kliniker på arbetstid eller om de står tillsammans i fikarummet och diskuterar sin gemensamma verksamhet mer än 30 minuter.

Man kan tänka sig att programmera ett larm går om t ex tre läkare som är delägare i en gemensam privat klinik står bredvid varandra mer än 30 minuter går illojalitetslarmet på sjukhuset. Personalchefen rycker ut och ger läkarna en varning. På så vis kan man styra undan privata och illojala samtal till fritiden.

Läs mer om tekniken i It i vården
Mer om övervakning av svenska folket i IDG

Läkare introducerar Health 2.0 i svensk vård

noreply@blogger.com (Unknown) — Fri, 20 Jan 2012 13:37:00 +0000

Entreprenören och läkaren Alexander Börve presenterar Health 2.0 för Sveriges kommuner och landsting. Börve är hudläkaren som lanserat idoc24 (en tjänst för diagnostisering av hudsjukdomar via mobiltelefon). Health 2.0 är ett forum som bygger på Webb 2.0, d v s att användaren skapar innehållet. Forumet ska användas inom vården.

Läs mer på It i vården.

Bloggtips: landstingspolitiker som vågar

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 17 Jan 2012 12:05:00 +0000

Vill rekommendera bloggen http://daglarsson.blogspot.com/. Bloggen drivs av en landstingspolitiker i Stockholm som liksom jag är upprörd över t ex hur man hanterat utförsäljningen av offentligt ägda vårdcentraler. Läs gärna hans inlägg Det hade jag inte en aniiiiiiiiing om.

Läkare fick 1700 kr per timme, sjuksköterskor fick 150

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 17 Jan 2012 00:00:00 +0000

En läkare fick under julnatten nästan 19 000 kr för 11 timmars arbete på Universitetssjukhuset i Linköping. Sjuksköterskor som beordrades in under samma natt fick ca 150 kr i timmen. Läs mer om detta intressanta fenomen på GP.

Stor risk att bli sjuk och skadad på sjukhus

noreply@blogger.com (Unknown) — Mon, 16 Jan 2012 18:29:00 +0000

Enligt en undersökning är risken stor (16%) att du drabbas av vårdskador under behandling på Sahlgrenska Sjukhusets (SU) öron-, näs- och halsklinik. Mitt tips är att hålla sig frisk.
Läs mer i GP.

Sjukt sjukintyg kostar miljarder

noreply@blogger.com (Unknown) — Thu, 12 Jan 2012 07:30:00 +0000

Det kostar ca en halv miljard att få bättre kvalitet på sjukintygen. Regeringen och SKL (Sveriges kommuner och Landsting) kom 2006 överens om att dela ut upp till 1 miljard kronor per år till Landstingen för att de ska lyfta frågan om sjukskrivningar och att lära läkare att fylla i sjukintygen korrekt. Ju fler ifyllda rutor desto mer betalt får landstinget, enkelt uttryckt.Verkar vettigt och prisvärt, eller?

Sveriges Kommuner och Landsting är en intresseorganisation som

Källor/mer läsning: Läkartidningen (2010-01-27), Västra Götalandsregionen

Oj, jag trodde att hyrläkarna kostade mindre

noreply@blogger.com (Unknown) — Thu, 12 Jan 2012 06:00:00 +0000

En personaldirektör på Landstinget i Kalmar blev överraskad över att kostnaderna för hyrläkare var högre 2011 än 2010. Skillnaden var inte försumbar. Kostnaden för hyrläkare hade stigit med över 30 % jämfört med året innan. Med tanke på att denna post utgör en stor del av Landstingets totala personalkostnader är det anmärkningsvärt att en person i hans position inte har bättre koll. Hade han suttit i ett privat företag med miljardomsättning och tusentals anställda hade han fått gå på dagen, den saken är säker.

Källa: Dagens Medicin

Artikel om akutläkare och sparkrav

noreply@blogger.com (Unknown) — Thu, 12 Jan 2012 00:00:00 +0000

Vill bara tipsa om en intressant och tänkvärd artikel om landstingens sparkrav och akutläkare. Artikeln hittar du i Dagens Medicin. Jag kommer säkerligen återkomma till ämnet i framtida inlägg.

Sjukvårdsupplysningen ännu bättre

noreply@blogger.com (Unknown) — Thu, 05 Jan 2012 00:05:00 +0000

Sjukvårdsupplysningen som redan tidigare haft en bra hemsida: 1177.se har blivit ännu bättre. Ett antal temasidor har tillkommit. Temasidorna är enkla att läsa och lättnavigerade. Några exempel med länkar:
barn och föräldrar
graviditet
cancer
tänder

Kom ihåg: behöver du akut vård är det telefonnummer 112 som gäller.

Privata vårdcentraler som fått stänga p g a fusk

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 20 Dec 2011 06:56:00 +0000

Här följer en sammanfattning av de vårdcentraler som hamnat i riktigt blåsväder den senaste tiden.

Gamla stans vårdcentral, Stockholm, september 2011
Fusk, hygienen så dålig att patientsäkerheten är hotad. Felaktig och ofullständig journalföring. "Dessutom har man skickat fakturor på sådant som inte utförts och lurat till sig pengar från landstinget". Läs hela artikeln på SvD. Publicerad 5 september 2011 i SvD.

Akutläkarna, Medical Center, Hagakliniken, Göteborg, november 2011
Misstänks för systematiskt fusk av större format. "Rekordpatienten gjorde 23 besök under en månad, 18 på kvällen. Det gav Stampenakuten 20 500 kronor och kostade patientens hemmavårdcentral lika mycket."

Akutläkarna äger tre vårdcentraler: Akutläkarna stampen, Medical Center och Hagakliniken i Göteborg.
Publicerad 11 november 2011 i GP.

Nya Järva Vårdcentral, Tensta, december 2010
Fusk med besöksregistreringen, Dagens Medicin, publicerad 6 december 2010

Har jag missat något? Skriv gärna en kommentar.

Vårdcentral köptes för 20 miljoner - köparen hade inga pengar

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 20 Dec 2011 06:04:00 +0000

Landstingets respektlöshet för skattebetalarnas pengar slutar aldrig att överraska. Landstinget i Uppsala sålde i våras Bålsta Vårdcentralen för 20 miljoner till Medpro Clinic. Köpeskillingen betalas genom att man varje månad drar av pengar från patientersättningen.

Artikeln publicerades 24 november i UNT.

Oj tiden går men vårdskandalerna består

noreply@blogger.com (Unknown) — Wed, 14 Dec 2011 15:23:00 +0000

Har varit mycket passiv här på Vårdcentralen. Har varit på gång att skriva om vårdcentraler och vårdskandaler men så fort jag börjat fundera vad jag ska skriva har skandalerna avlösts av nya. Det blir nog ett sammanfattande inlägg så småningom.

Starta eget vid sidan om ditt ordinarie arbete och få 3 årslöner när du säger upp dig!

noreply@blogger.com (Unknown) — Fri, 06 May 2011 15:31:00 +0000

Jag har tidigare skrivit om att läkare är privilegierade men nu får det väl ändå räcka. Nyligen fick en läkare vid Varbergs sjukhus ca 3 årslöner när han slutade sin tjänst. Vissa yrkesgrupper har speciella avtal eftersom de inte omfattas av lagen om anställningsskydd (LAS). Den innebär bl a att man har rätt till minst 1 månads lön vid uppsägning. En VD saknar detta skydd och har ofta ett separat avtal om vad som gäller vid uppsägning. VD kan bokstavligen få gå på dagen. Det kan också vara svårt för en VD att hitta ett nytt jobb snabbt. Därför är det inte ovanligt att en VD får 1 eller ett par årslöner i avgångsvederlag.

En läkare däremot omfattas av LAS och är inte direkt en yrkesgrupp man förknippar med svårigheter att få nytt jobb. Däremot har läkare olika privilegium som t ex möjligheten att ha en privat verksamhet vid sidan av det ordinarie arbetet inom landstinget. Ska vi tillåta att läkare även kan begära några årslöner när de slutar sin tjänst?

Jag tror att de flesta som arbetar inom den offentliga sektorn skulle kunna tänka sig följande scenario.

1. Du vill starta eget. Inga problem. Bedriv din verksamhet parallellt med ditt nuvarande arbete. På så vis kan du "testa" din affärsidé utan att behöva ta onödiga risker. Du kan alltid lägga ner firman och fokusera på det ordinarie arbetet igen.
2. När du kopierat leverantörslistan och kundregistret på jobbet och jobbat upp en skaplig omsättning säger du upp dig.
3. Eftersom du hade ett avgångsvederlag motsvarande 3 årslöner kan du spara alla vinstmedel i bolaget (du behöver inte ta ut lön ur ditt bolag på tre år)
4. Skratta hela vägen till banken. Skratta åt skattebetalarna som bekostat hela din riskfria satsning.

Låter det inte fantastiskt? Synd att du inte är läkare. För dig gäller de vanliga reglerna. Ska du starta eget måste du först säga upp dig. I bästa fall får du starta eget bidrag av arbetsförmedlingen (motsvarande a-kassan) i 12 månader. Eftersom du sagt upp dig får du ingen ersättning alls första månaden. Skulle du inte beviljas starta eget bidrag får du klara dig helt ock hållet på sparade medel innan verksamheten bär sig.

Läs mer om läkaren vid Varbergs sjukhus i DN

Känsliga läkare: läs inte detta!

noreply@blogger.com (Unknown) — Tue, 15 Mar 2011 08:33:00 +0000

Jag har tidigare skrivit om ämnen som uppenbart varit känsliga för läkare. Det handlar särskilt om frågor som varför bara läkare kan extraknäcka fritt.Mig veterligen har ingen annan yrkesgrupp har detta privilegium. Samtidigt blöder landstingen och man köper in dyra staffetläkare och konsulter som skattebetalarna får betala dyrt för. En läkare tyckte t ex att jag borde röja min identitet och förklara varför jag har de synpunkter jag har. Det tänker jag inte göra, men jag brukar rätt så tydligt peka på källor när så behövs och jag använder oftast rent och skärt sunt förnuft när jag formulerar mina synpunkter. Vad sunt förnuft är tänker jag inte gå djupare in på i detta sammanhang.

Nu till saken. Det har gått en tid sedan den stora vårdcentralreformen genomfördes. Här kommer en liten sammanfattning av vad som hänt sedan dess och min syn på saken.

Vårdcentralerna höll väl inte särskilt hög kvalitet tidigare. Tyvärr är det väl så att de läkare som står lägst på karriärstegen hamnar här vilket givetvis får effekt. De "duktiga" läkarna kommer snart in på sjukhusen och blir avdelningsläkare. Min personliga erfarenhet är att det är rena lotteriet (eller rysk roulette om man så vill) när man kommer till en vårdcentral. Har man riktig tur får man läkare som engagerar sig och som är intresserade av att hjälpa. Det har blivit sämre. Mycket sämre. Under senaste året har jag varit flera gånger både på privata och offentliga vårdcentraler.

Engagemanget är tydligt mycket bättre på de offentliga vårdcentralerna. Vad beror då detta på? Jo, troligtvis beror det på att de privata vårdcentralerna, förutom att de är intresserade av att hjälpa människor också har ett intresse i att tjäna pengar. Detta går inte ihop. Man ska inte dra alla privata vårdcentraler över en kam men vi har sett exempel på hur privata läkare väljer att avstå från att ta prover för att det inte är lönsamt. Vi har sett många exempel på hur det fuskas med sjukjournaler och registrering av patientbesök. Jag säger inte att det förekommer överallt, men det kan vara frestande för vilken företagare som helst att spara pengar. Detta gäller givetvis även de som driver en vårdcentral. Att det bara finns en liten risk för att detta kan hända tycker jag är en stark indikation på att systemet med privata vårdcentralen är fel i grund och botten.

Jag skulle kunna fortsätta denna artikel i all oändlighet med belysande exempel o s v men det tänker jag inte göra. Jag avslutar med att säga att även om vårdcentralerna inte var bra förr så var de i alla fall bättre. I kommande artiklar tänker jag ge min syn på reformen där Apotekets monopol skrotades.

Vårdcentralen i länkkataloger

noreply@blogger.com (Unknown) — Wed, 09 Mar 2011 23:14:00 +0000

Nu finns Vårdcentralen på fler ställen på nätet.

Adressuppgifter och telefonnummer till SLL (Stockholm Läns Landsting)

noreply@blogger.com (Unknown) — Wed, 09 Mar 2011 11:50:00 +0000

Adress och telefonnummer till:

Stockholms läns landsting
Box 22550
104 22 STOCKHOLM
tfn 08-737 25 00
fax 08-737 41 09

Sjukhus i Stockholms Läns Landsting nu på Vårdcentralen

noreply@blogger.com (Unknown) — Sun, 20 Feb 2011 11:38:00 +0000

Nu har vi uppdaterat sidan Sjukhus. Här hittar du numera länkar till alla sjukhus inom Stockholms läns landsting.

Danderyds Sjukhus
Ersta Sjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset
Norrtälje Sjukhus
Södertälje Sjukhus
Sophiahemmet
S:t Eriks Ögonsjukhus
S:t Görans Sjukhus
Södersjukhuset

Praktikertjänst: "De kommer väl tillbaka..."

noreply@blogger.com (Unknown) — Wed, 02 Feb 2011 09:01:00 +0000

Hittade en gammal artikel från 2009 i Dagen. Hos Praktiertjänst är det mer lönsamt för en läkare att inte ta prover på patienterna. Fler patienter och färre tidsödande provtagningar är receptet för den som vill ha mer i lönekuvertet.

Som svar på kritiken av upplägget säger finansdirektören på Praktikertjänst "- Om man skulle hålla igen på något för att spara kostnader, så skulle det påverka patientens rehabilitering. Och då kommer den patienten tillbaka.

Ja, i bästa fall kommer han tillbaka. Om det inte redan är försent... En finansdirektör kanske inte ska uttala sig i dessa frågor...

Det värsta är att jag misstänker starkt att samma system tillämpas runtom i landets alla privata vårdcentraler.

Skåne tappar kontrollen - fusket vet inga gränser

noreply@blogger.com (Unknown) — Mon, 31 Jan 2011 14:14:00 +0000

Brister hos var fjärde privat vårdgivare. Journaler saknas i 7,5 % av alla registrerade patientbesök.

Läs hela artikeln på Sydsvenskan.

Konserverade läkare läker inte bra - utbilda nya!

noreply@blogger.com (Unknown) — Mon, 31 Jan 2011 12:12:00 +0000

Sverige måste ha fler läkare. Det utbildas allför få läkare och de som är utbildade förloras till den privata sektorn eller flyr landet. Den politik som har bedrivits hittills, de senaste 10 åren har konserverat den offentliga vården. Läkare och löner har fått för lite syre vilket gör att läkarna måste ta sig ut på nya marknader, bort från den offentliga konservburken. Bort från viktig forskning och bort från viktiga patienter som behöver deras kompetens. Och vad gör man? Ingenting. Massutbilda läkare nu, låt konkurrens råda även bland läkare och inom vården.

Technorati Tags: läkare, moderaterna, Göran, Hägglund, vård, socialdemokraterna

Har Göran Hägglund vänner som är läkare?

noreply@blogger.com (Unknown) — Sun, 30 Jan 2011 14:47:00 +0000

Inget verkar göras åt det märkliga och för skattebetalarna kostsamma systemet med läkare som är anställda vid ett offentligt sjukhus samtidigt kan bedriva privat verksamhet. Ibland är den privata verksamheten direkt konkurrerande med verksamheten som bedrivs på sjukhuset. Fenomenet har funnits i många år och kostar samhället åtskilliga hundra miljoner kronor. Den offentliga vården utarmas på både kunnig personal och blir alltmer innefektiv. Totalt sett sjunker troligen även kunskapsnivån då duktiga läkare tenderar att välja att lättförtjänta pengar före kvalificerad forskning.

Att Göran Hägglund verkar blunda för denna "svulst" i sjukvårdssystemet kan eventuellt förklaras med att han har vänner som är läkare och som bedriver privat verksamhet. Man vill ju inte göra en kompis arbetslös.Varför gör han inget åt saken annars?

Fuskande vårdcentral i Tensta stängs

noreply@blogger.com (Unknown) — Mon, 20 Dec 2010 08:15:00 +0000

Nu har en vårdcentral i Tensta stängts p g a av fusk med besöksregistreringen. T ex har ett stort antal besök registrerats som hembesök trots att det varit vanliga besök på mottagningen. Hembesök ger högre ersättning från Landstinget.

Läs hela artikeln på DN.se