Debattariklar från VINNOVA

Sverige går bra – men glöm inte de stora utmaningarna!

Thu, 17 Mar 2011 09:38:47 GMT

Sveriges ekonomi är i god form och många kurvor pekar åt rätt håll. Men för att hantera de stora utmaningarna inför framtiden måste vi satsa på nytänkande och innovationskraft. Dröjer vi med initiativen riskerar Sverige att missa möjligheter i jakten på framtidens jobb och företag.

Även om Sveriges utgångsläge är gott, så innebär globalisering, miljöutmaningar, snabba teknikskiften och en åldrande befolkning att vi står inför stora utmaningar.

Sverige är idag sårbart genom att vi är alltför beroende av våra storföretag. Våra 100 största står för hela 80 procent av exporten.

Dessutom visar studier att kunskapsinnehållet i vår samlade export är lägre än i jämförbara länder. Antalet anställda i våra stora företag ökar snabbare utomlands än i Sverige. (Källa: SvD) Näringslivet investerar heller inte tillräckligt i Sverige. Investeringskvoten, bruttoinvesteringar i förhållande till BNP, ligger så lågt att Sverige hamnar på plats 31 bland 34 västländer (Eurostat).

De svenska storbolagen är viktiga för Sveriges framtid, och vi måste se till att deras förutsättningar är de bästa. Men de nya jobben måste även komma i mindre och växande företag.

Detta är bakgrunden till projektet "Innovation för tillväxt", som drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i samverkan med VINNOVA, Svenskt näringsliv, Tillväxtverket och många andra. Inom projektet möts experter från län, kommuner, företag och lärosäten från hela Sverige. Projektet identifierar åtgärder som kan bidra till att öka innovationskraften i Sverige.

För att stärka Sveriges konkurrenskraft behövs en brett förankrad och långsiktig politik som stärker innovation. Arbetet med den svenska innovationsstrategin hade kickoff den 17 februari. Detta är välkommet eftersom det behövs både goda generella förutsättningar och specifika åtgärder för att stärka innovationskraften.

Vi välkomnar också den utredning som ska ge förslag på skatteincitament för riskvilligt kapital, se över FoU-avdrag och granska expertskatten tre förslag från "Innovation för tillväxt".

Ett annat handlar om att stärka innovationsupphandling Vi kommer också att presentera fler förslag som vi redovisar hösten 2011 i ett underlag för en innovationsstrategi Innovationsplan Sverige.

"Innovation för tillväxt" vill rikta uppmärksamheten mot Sveriges utmaningar och omvandla dem till möjligheter genom en förstärkt innovationskraft. För att lyckas behöver vi en kraftsamling för hela Sverige, vi behöver gå från ord till handling

Marcus Wallenberg
Ordförande för SEB, Ordförande för Innovation för tillväxt

Kristina Alsér
Landshövding, Kronoberg

Lars Backsell
Ordförande Recipharm

Pontus Braunerhjelm
Vd, Entreprenörskapsforum

Charlotte Brogren
Generaldirektör, VINNOVA

Anders Ekblom
Global forskningschef, AstraZeneca

Johan Hernmarck
Ordförande, Provider Venture Partners AB

Annika Lundius
Vice vd, Svenskt Näringsliv

Christina Lugnet
Generaldirektör, Tillväxtverket

Björn O. Nilsson
Vd, IVA

Göran Sandberg
Verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Melker Schörling
Melker Schörling AB

Offentlig upphandling av innovationer är en dold resurs för ökad tillväxt

Mon, 06 Sep 2010 14:48:07 GMT

Sveriges stolta tradition av att få fram innovationer genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer har brutits. I dag är andelen innovationsupphandlingar alltför liten och orsaken är kultur och attityder hos dem som gör upphandlingarna. Därför presenterar vi ett nytt förslag för svensk innovationsupphandling, skriver styrgruppen för Innovation för tillväxt.

I augusti presenterar den statlige utredaren Hans Jeppson sina förslag om offentlig innovationsupphandling. Förhoppningsvis blir dessa viktiga underlag för kommande regeringsförslag. Många förväntar sig sådana; på DI-debatt den 19 maj efterlyses en mer utvecklad offentlig innovationsupphandling.

I Ivaprojektet Innovation för tillväxt är offentlig innovationsupphandling en viktig del av en samlad innovationsstrategi för Sverige. Offentlig upp handling som inte tar hänsyn till innovation motverkar innovation och riskerar att cementera gamla strukturer och lösningar. I debatten nämns att 1–3 procent av all offentlig upphandling kan vara innovationsupphandling, vilket motsvarar mer än en fördubbling av dagens statliga medel för innovation. Vi menar att en ökad satsning på innovationsupphandling kan finansieras inom myndigheternas ordinarie medel.

Vårt förslag innehåller tre delar:

Skapa en ny delegation för innovationsupphandling.
Vi föreslår att en delegation får i uppgift att under en begränsad tid främja en ökad samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att få fler innovationsupphandlingar. Delegationen kan börja sitt arbete omedelbart och snabbt åstadkomma förändring till en mycket låg kostnad. Upphandling av industrivaror, infrastruktur och tjänster liksom utvärderingar kommer att vara centrala frågeställningar. Arbetet bör inriktas på praktiska åtgärder. Centrala myndigheter och organisationer föreslås ingå. Enskilda företag och kommuner ska engageras i konkreta projekt.
Identifiera och ge stöd till myndigheter som gör innovationsupphandlingar.
Fler myndigheter bör få ett tydligt ansvar för innovationsupphandling och därmed bidra till tidigare marknadsintroduktion av nya tekniker, produkter och tjänster. I första hand gäller det myndigheter som i dag gör stora upphandlingar och har ett
sektorsansvar. Energimyndigheten är en viktig förebild. Dess mål är att bidra till ett hållbart energisystem. Medlet är innovationsupphandling av lösningar inom energiområdet som sprids till producenter och beställare.

Vi föreslår också en ny typ av offentlig upphandling, en så kallad SBIR som ska kunna tillämpas av statliga myndigheter, landsting och kommuner.
I denna upphandlas lösningar på definierade behov och inte på i förhand definierade produkter eller tjänster.

Inledningsvis får intresserade presentera sina förslag till lösningar. Några väljs ut och får medel till förstudier under sex månader. De som lyckats bäst får två år på sig att utveckla prototyper. Sedan sker en konkurrens-utsatt upphandling. Erfarenheterna från Storbritannien, Holland och USA visar att denna form av upphandling är både effektiv och innebär stora möjligheter för mindre företag.

Utöka metodstödet till offentliga inköpare och dess leverantörer.
Vi föreslår att Kammarkollegiet utökar sitt nationella upphandlingsstöd till offentliga inköpare och deras leverantörer. Det innebär att man bland annat ska erbjuda metodstöd för innovationsupphandling i form av exempelvis frågor och svar på nätet samt fallstudier.

Det största hindret för mer innovationsupphandling är inte regler utan attityder. Vårt förslag handlar till stora delar att om att förändra dessa. Samtidigt krävs det politiskt mod och ledarskap för att skapa de goda exempel som måste vara utgångspunkt för den nödvändiga dialogen kring innovationsupphandlingar.
Det har politiker och myndigheter bland våra konkurrentländer på den globala marknaden redan insett. Det är hög tid att vi i Sverige att gör det också.

Undertecknarna ingår alla i styrgruppen för Ivaprojektet Innovation för tillväxt.

Marcus Wallenberg, styrgruppsordförande och ordförande SEB.
Kristina Alsér, landshövding Kronobergs län.
Lars Backsell, ordförande Recipharm.
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, professor KTH.
Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA.
Anders Ekblom, global utvecklingschef AstraZeneca.
Johan Hernmarck, ordförande Provider Venture Partners.
Christina Lugnet, generaldirektör Tillväxtverket.
Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv.
Stefan Löfven, ordförande IF Metall.
Björn O. Nilsson, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.
Göran Sandberg, rektor Umeå universitet.
Melker Schörling, ordförande MSAB.

Det behövs en gemensam svensk finansieringskälla för klinisk forskning

Thu, 02 Sep 2010 12:26:10 GMT

Vetenskapsrådet och VINNOVA har regeringens uppdrag att stärka den kliniska forskningen. Ett av de förslag som kommer att studeras är en ny svensk gemensam finansieringskälla för behandlingsforskning.

Nina Rehnqvist, Jean-Luc af Geijerstam, Olle Stendahl och Lars Wallentin betonade i ett tidigare debattinlägg behovet av att stödja klinisk forskning som studerar effekterna av behandlingar vid olika sjukdomstillstånd [1].

Författarna ger ett flertal övertygande exempel på vad som kan och behöver göras. De menar att satsningar inom området skapar ett mervärde för alla inblandade: landstingen, sjukvårdssystemet, universitet och högskola, och inte minst patienterna. Om detta är nästan alla eniga, och det finns tveklöst en utbredd vilja att göra något. Men varför händer då ingenting? Rehnqvist och medförfattare pekar främst ut akademin och de statliga forskningsfinansiärerna som skyldiga till att området försummats.

Akademin sägs ha betraktat behandlingsforskning som projekt med lågt vetenskapligt värde, medan statliga forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet och VINNOVA visat ointresse genom sin fokusering på grundforskning respektive tekniska innovationer.

Att Vetenskapsrådet och ämnesrådet för medicin, och dessförinnan Medicinska forskningsrådet, i mycket hög grad fokuserat på grundforskning är sant och är helt i enlighet med regeringens instruktion. VINNOVA har främst haft ansvar för forskning och innovationer inom ett begränsat antal teknikområden där bioteknikområdet varit det som kunnat relateras till medicinsk forskning.

I dag är dock läget annorlunda. I november fick Vetenskapsrådet en ny instruktion som tydligt anger att man ska stödja »tillämpad forskning, bland annat i syfte att överbrygga avståndet mellan experimentell biomedicinsk forskning och patientnära forskning inom medicin, inklusive vårdvetenskap, odontologi och farmaci«. Vetenskapsrådet ska alltså nu också arbeta med klinisk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.

För att markera det vidgade uppdraget skapades ett nytt ämnesråd för medicin och hälsa. VINNOVA har sedan i mars en ny organisation där hälsa är ett av fyra huvudområden. Implementering av klinisk forskning är ett högprioriterat område, vilket visas i både programinsatser och flera regeringsuppdrag.

Rehnqvist och medförfattare menar att ett av de viktigaste stegen för att stödja svensk klinisk forskning är att inrätta en så kallad behandlingsforskningsfond.
Fonden har förebilder i bland annat Storbritannien och har beskrivits i flera tidigare utredningar och förslag [2, 3].

Fonden skulle exempelvis möjliggöra forskarinitierade behandlingsstudier, forskning kring befintliga metoder med bristande evidensgrad och forskning för att svara mot identifierade kunskapsluckor i den kliniska vardagen. Det har föreslagits att fonden årligen skulle tillföras 500 miljoner kronor för att bli slagkraftig.

I december fick VINNOVA och Vetenskapsrådet i uppdrag av Näringsdepartementet
att »gemensamt genomföra aktiviteter i syfte att stärka samverkan inom den kliniska forskningen« [4]. Vi vill att uppdraget ska resultera i konstruktiva åtgärder och inte bara i ytterligare en rapport som slår fast att något måste göras.

Även om mycket fortfarande är oklart, inte minst gällande finansieringen, så anser vi att en gemensam öronmärkt finansieringskälla för behandlingsforskning är ett mycket tilltalande strategiskt förslag. Det kan leda till både forskning av hög vetenskaplig kvalitet och viktiga innovationer.

Vi ska nu därför diskutera med kliniska forskningsaktörer om hur en svensk finansieringskälla för klinisk behandlingsforskning kan förverkligas.

Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet, Stockholm

Johanna Adami, avdelningschef för hälsa, VINNOVA, Stockholm

Referenser
1. Rehnqvist N, af Geijerstam JL, Stendahl O, Wallentin L. Sverige (och Europa) behöver en behandlingsforskningsfond! Läkartidningen. 2010;107:1087-8.

2. Alla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen. Stockholm: Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen; 2009. Slutrapport. N2007:04.

3. Stendahl O. Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården. Stockholm: Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet; 2009. SOU 2009:43.

4. Uppdrag att verka för ökad samverkan inom den kliniska forskningen. http://www.VINNOVA.se/Documents/2009-04879.pdf

”Staten och kapitalet bör skapa nya fonder”

Thu, 02 Sep 2010 12:03:02 GMT

Kapital, fack och tillväxtmyndigheter: Politikerna i regering och riksdag måste engagera sig och delta i skapandet av nya riskkapitalfonder.

Basen för Sveriges välfärd är konkurrenskraftiga och innovativa företag. Med rätta är vi stolta över våra högproduktiva storföretag som sysselsätter många. Men de flesta nya arbetstillfällena skapas i små och medelstora företag. Frågan är hur vi kan stimulera dessa att växa, så att vi får fler innovativa företag som skapar nya jobb med hög lönebetalningsförmåga. Detta är en av frågorna inom projektet Innovation för tillväxt som leds av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Syftet är att genom förslag från flera arbetsgrupper och i dialog med politiker och näringsliv lägga grunden för en innovationsstrategi för Sverige.

Utgångspunkten för vårt förslag är att företag som vill växa behöver kompetent kapital för att lyckas. Med kompetent kapital menar vi investerare som, förutom att bidra med direkt kapital, är aktiva i företagets utveckling genom att exempelvis bidra med erfarenhet, kunskap, råd, ledarskap, nätverk samt genom att ställa krav och på andra sätt ”coacha” ledningen.

För företag i de allra tidigaste skedena finns vissa möjligheter att få stöd och kapital genom VINNOVA, Almi, Innovationsbron, olika företagsinkubatorer och inte minst nätverk av affärsänglar. Dessa aktörer gör många värdefulla insatser som kan utvecklas ytterligare. Många debattörer har också fört fram väsentliga förslag som utgår från vikten av att öka de individuella incitamenten för att stimulera till investeringar i tidiga skeden.

Men alltjämt tycker hälften av svenskarna i dag att det största hindret mot ökad tillväxt för svenska företag är brist på kapital (49 procent, enligt en Sifoundersökning beställd av Innovation för tillväxt). Och det är viktigt att konstatera att ett innovativt tillväxtföretag upplever en fas i sin utveckling där behovet av kapital är så stort att tillgängliga privata investerare inte kan fylla det. Vi talar om investeringsbehov på minst 3–50 miljoner kronor under 5–8 år per företag för att bland annat täcka ett underskott. Under denna fas behöver också företaget managementstöd inom områden där de egna resurserna är otillräckliga. Internationell erfarenhet visar att väl fungerande venture capital-fonder (riskkapital för tillväxtbolag) kan fylla båda dessa behov.

De svenska venture capital-fondernas prestationer under de senaste tio åren har varit blandade. Många som startades under it-boomen saknade tillräcklig kompetens och uthållighet och är inte längre aktiva. Under de senaste åren har ytterst få nya sådana fonder satts upp. Venture capital-marknaden i Sverige behöver därför en kraftig injektion genom att i första hand internationellt institutionellt kapital med sin kompetens engagerar sig i Sverige.

Därför föreslår vi att staten under en begränsad tidsperiod engagerar sig i en ny typ av fonder som framgångsrikt införts i andra länder, till exempel Israel. Dessa fonder bygger på ett samarbete mellan å ena sidan ett nationellt och internationellt institutionellt kapital som söker god avkastning i svenskbaserade fonder och å andra sidan staten som vill bidra tilltillväxten av innovativa tillväxtföretag med stor förmåga att skapa nya jobb.

För att starta en fond krävs att ett management team arbetar fram en inriktning på den, genom en noggrann kartläggning av ett betydande antal svenska företag med tillväxtpotential. Nästa steg är att ett antal (förslag: minst tre) institutionella placerare utfäster sig att investera i fonden. Med hjälp av sin väl beprövade metodik kommer dessa att mycket noga utvärdera managementteamets kompetens och förslag till inriktning av fonden.

Först när de institutionella placerarna sagt ja engagerar sig staten och går in med en lika stor summa i den aktuella fonden. Staten ska också ges möjlighet att investera en andra gång i en framgångsrik fond. För att öka incitamenten för det institutionella kapitalet och de bästa managementteamen begränsar staten sitt avkastningskrav.

För att komma ifråga måste en fonds inriktning stämma med statens angivna förutsättningar:

• investeringsteamet ska vara baserat i Sverige,

• fonden ska investera i innovativa företag i Sverige med stor tillväxtpotential, och

• det ska finnas möjlighet till den höga avkastning och risknivå som utmärker venture capital-fonder av hög kvalitet.

Staten bör undvika att föreskriva bestämda branschinriktningar då dessa naturligt prövas av de institutionella placerarna.

Staten är en katalysator för det nya fondsystemet genom att utfästa sig att satsa maximalt 5 miljarder kronor under fyra år i ett antal fonder. Statens investering blir omkring 0,5 miljarder per fond. Finansieringen kräver en omfördelning av en mindre del av de miljarder som årligen satsas på att stimulera tillväxtföretag.

Erfarenheten visar att en venture capital-fond bidrar till investeringar i fondens portföljbolag från andra aktörer än de ursprungliga. Vi kan därför räkna med att statens satsning på 5 miljarder i de aktuella fonderna leder till ytterligare investeringar på minst det dubbla!

Vårt förslag tillsammans med en rad andra från IVA-projektet Innovation för tillväxt (www.innovationfortillvaxt) är grunden för en innovationsstrategi för Sverige. Under de närmaste ett och ett halvt åren kommer vi att föra en omfattande dialog kring olika förslag. Dessa har en sak gemensamt; att bidra till tillväxt, nya jobb och välfärd. Precis som detta förslag är många lätta och snabba att genomföra. Nu ligger bollen hos politikerna i regering och riksdag!

Marcus Wallenberg, ordförande för SEB, ordförande för styrgruppen för projektet Innovation för tillväxt.

Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

Johan Hernmarck, ordförande för Provider Ventures, ordförande i arbetsgruppen Kompetent kapital i tidiga skeden, Innovation för tillväxt.

Christina Lugnet, generaldirektör för Tillväxtverket, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

Stefan Löfven, ordförande för IF Metall, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

Björn O Nilsson, vd för IVA, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

Till skillnad från konkurrentländerna saknar Sverige en innovationspolitik

Thu, 02 Sep 2010 11:58:26 GMT

Många länder runt omkring oss har insett vikten av innovationsförmåga för landets framtida konkurrenskraft och skapat en innovationspolitik som sträcker sig över alla politikområden. En sådan saknas i Sverige och i kombination med andra brister gör det Sverige onödigt svagt. Det menar Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.

Den senaste tiden har debatten om utländskt ägande och Sveriges konkurrenskraft inom fordonsindustrin gått på högvarv och i förra veckan kom dessutom nyheten att Astra Zeneca lägger ned en av tre forskningsanläggningar i Sverige. Är det här olyckliga tillfälligheter i spåret av finanskrisen eller är det något som tillhör spelet i den allt mer globaliserade världen? Tyvärr är nog svaret mer det senare, och med en liten hemmamarknad måste Sverige hitta nya verktyg för att hålla kvar samt vidareutveckla svenskt näringsliv för ett konkurrenskraftigt AB Sverige.

En viktig nyckel till detta är att säkerställa att vi har system som gynnar innovationsklimatet, både för existerande näringsliv och nya företag.

Med detta avses en mängd olika insatser som möjliggör att goda idéer och kunskap kan leda till nya eller förbättrade produkter, tjänster och system, som ger till exempel nya jobb och exportintäkter till Sverige.

Många länder runt omkring oss har insett vikten av innovationsförmåga för landets framtida konkurrenskraft och skapat en innovationspolitik som sträcker sig över alla politikområden. I Sverige har vi ingen samlad politik, utan vi sätter alltför ofta likhetstecken mellan forskning på universitet/högskola och innovation. Forskning är givetvis en viktig komponent för att skapa innovation, men det är mycket mer som behöv

Här har vi klara brister i det svenska systemet, vad gäller allt från att rörligheten mellan akademi och näringsliv, medel för att verifiera FoU-resultat i demonstrationsanläggningar till tillgången på kompetent kapital för nya företag i tidiga skeden.

Majoriteten av statens pengar satsas på inomvetenskaplig forskning på universitet och högskolor - antingen direkt som fakultetsmedel eller indirekt via forskningsråd. Investeringarna i behovsmotiverad forskning och innovation i Sverige är däremot mycket begränsade. Idag är det mindre än 10 procent av statens forskningssatsningar som går till detta, jämfört med cirka 25 procent i mitten av 1980-talet. Denna obalans saknar mer eller mindre jämförelse om vi tittar på omvärlden.

Även Globaliseringsrådets slutrapport slår fast att ökad spets inom såväl forskning som innovation är bland det viktigaste för långsiktig svensk tillväxt. För att få hävstångseffekter av de ökade forskningssatsningarna i den senaste forsknings- och innovationspropositionen anser vi att det krävs större satsningar på just innovation.

Sverige har en bra utgångspunkt, men då konkurrensen från omvärlden ökar kraftigt måste alla svenska aktörer som är aktiva inom forskning, utveckling och innovation bättre samordna sina insatser för att säkerställa att svenska skattemedel investeras på bästa sätt. Det måste exempelvis finnas ett system som både uppmuntrar och stöttar från idé till praktik, oavsett om man jobbar nära eller långt ifrån kommersialisering. Vi behöver också ett bättre samspel mellan vetenskapligt djup och verklighetens praktik, mellan forskare och företagare, för att stå oss i en allt hårdare global konkurrens.

Precis som många andra länder redan har insett, så behöver Sverige en innovationspolitik som tar hänsyn till nya spelregler på en global marknad för framtida konkurrenskraft.

Missa inte kvinnors köpkraft

Rolf Johnson — Wed, 02 Dec 2009 12:57:48 GMT

Kvinnornas köpkraft närmar sig 28 000 miljarder dollar, cirka 200 000 miljarder kronor, de närmaste fem åren enligt Harvard Business Review. Det är en tillväxtmarknad som är större än Kina och Indien tillsammans. Det är dags att Sverige vaknar om svenska företag vill finnas kvar på världsmarknaden i framtiden.

Många kvinnor upplever att de blir dåligt bemötta av företag som fortsätter att erbjuda dem dåligt utformade produkter och tjänster samt använder föråldrad marknadsföring som främjar kvinnliga stereotyper. Globaliseringen ställer högre krav på att företag och regioner blir attraktiva för arbetskraften. De som inte kan möta konkurrensen från ett globalt samhälle hamnar ofrånkomligt på efter kälken. Därför är det allas skyldighet att ge både kvinnor och män möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, för att skapa idéer, engagemang och risktagande i samhället.

Många är intresserade av nya sätt att tänka, men få vet hur de ska göra. Det vill vi ändra på. VINNOVA är Sveriges forsknings- och innovationsmyndighet. Sedan 2001 har vi finansierat forskning och utveckling för ett jämställt samhälle med 100 miljoner kronor. VINNOVA investerar i den forskning som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver – ett samhälle som tar tillvara all mångfald av kompetens och erfarenhet. Därför är vårt arbete med genusforskning extra viktigt. Vi finansierar för närvarande tio starka forsknings- och innovationsmiljöers arbete med att utveckla genustänkandet i sina organisationer.

En av dessa är Fiber Optic Valley i Hudiksvall. Chefer från elva av Fiber Optic Valleys medlemsorganisationer har deltagit i ett treårigt förändringsprojekt i skärningspunkten mellan praktiskt jämställdhetsarbete och genus forskning. Det är ett förändringsarbete som blir särskilt viktigt för en region som har brist på välutbildade medarbetare – väljer man dessutom bort 50 procent i rekryteringsprocessen halveras urvalet.

Forskningsprojektet visar att det är cheferna som måste ta täten. De är länken eller stoppklossen mellan ledningen och medarbetarna. Särskilt mellancheferna sitter på makten att avgöra vilket handlingsutrymme medarbetare får för sitt jämställdhetsarbete. Genusmedvetna chefer vågar tänka i nya banor. De inser att det handlar om att ta tillvara både mäns och kvinnors kompetens. De inser att jämställdhetsarbete är bra för utvecklingen av nya produkter och tjänster.

För oss som skapar förutsättningar för hållbar tillväxt blir det självklart att arbeta med jämställdhet som en del av verksamheten. Förebilder finns. Vi är övertygade om att det lönar sig. Ytterst handlar det om att vinna eller försvinna. Alla organisationer vill väl bli en del av framtidens tillväxtmarknad?

Lars-Gunnar Larsson, VINNVÄXT, VINNOVA
Jennie Granat Thorslund, genusforskning, forsknings- och innovationsmiljöer, VINNOVA
Marita Svensson, projektledare, Fiber Optic Valley

Dags för chefen att visa hur företaget satsar på personalen

Rolf Johnson — Wed, 11 Nov 2009 09:13:45 GMT

En majoritet av svenska företagsledare tar inte ansvar för en avgörande framtidsfråga – de anställda. Det är hög tid att medarbetarnas kompetens tar plats i balansräkningen, skriver bland andra Leif Johansson, Volvo, och Pär Larsson, VINNOVA, i en debattartikel.

Företag som satsar på personalen är mer attraktiva att göra affärer med och är därför mer konkurrenskraftiga. Det visar unik svensk forskning som har gjorts inom ramen för Ingenjörsvetenskapsakademiens, Ivas, projekt Friska Framgångsrika Företag. Men personalens betydelse speglas i dag varken i företags balansräkningar eller i ansvarsfördelningen inom företagens ledningsgrupper. Vi vill därför uppmana svenska företag att ta fasta på våra forskningsresultat och att dra de tydliga konkurrensmässiga fördelar som skapas genom ett aktivt, värdeskapande personalarbete.

Det är dags för styrelser, ägare och investerare att börja efterfråga information som synliggör företagets främsta resurs – medarbetarna. Vi är övertygade om att en företagskultur som ser människan i organisationen, som tillvaratar, utvecklar och stärker individens engagemang och kompetens, bidrar till stärkt konkurrenskraft. En sådan företagskultur är, till skillnad från produkter, tjänster och produktionsprocesser, en framgångsfaktor som inte går att kopiera. Men vi möts ofta av frågan: ”Kan man mäta effekten av satsningar på personalen, är det verkligen lönsamt?”

För bara 20 år sedan möttes de som ville satsa på strategisk varumärkesutveckling av liknande skepsis. Numera är det få som ifrågasätter att varumärket kan vara en värdefull tillgång hos företaget – ibland till och med ett företags värdefullaste tillgång.

I projektet ”Framgångsrika Friska Företag”, 3 F, som drivs av Iva, har vi tagit oss an utmaningen att via forskningsresultat belägga magkänslan av att värdeskapande personal arbete leder till lönsamhet. Under fem år har ett trettiotal företag medverkat i projektet som har handlat om erfarenhetsutbyte och forskningsmäkling inom arbetslivsforskning.

I samverkan med varumärkesforskare i Lund har vi genom unik forskning kunnat påvisa att företag som satsar på sin personal är mer attraktiva att göra affärer med än andra. En uppföljande opinionsundersökning ställd till företagsledare inom stora svenska företag visar att två av tre chefer anser att strategiskt personalarbete för att stärka varumärket har ökat i betydelse under de senaste fem åren. 70 procent anser att företagets vd är den som bör ha ansvaret för strategiskt personalarbete, varumärkesutveckling och kopplingen mellan dessa två. Samtidigt anser betydligt färre, bara 54 procent, att vd i dag tar ansvaret för uppgiften.

För oss indikerar resultatet att vi är på väg bort från tvivel och tveksamheter – allt fler tycks se värdet av värdeskapande personalarbete. Ändå tvekar många när det kommer till att satsa på detta som en del i den strategiska verksamhetsutvecklingen. Det är dags att sluta tveka!

Att låta forskning vägleda strategiska beslut är av stort värde. Tyvärr har arbetslivsforskningen i vårt land på senare tid tappat ett par hundra miljoner kronor per år. Därför vill vi uppmana näringsdepartementet att hitta nya former för att sammanföra forskning och praktik på det personalstrategiska området. Inrättande av en professur inom hr, där kunskap om strategiskt hr-arbete kan samlas, skulle vara ett steg i rätt riktning.

För att ytterligare öka kunskapen vill vi uppmana företag att, såväl internt som externt, kommunicera satsningar på personalen. Vi vill även se att investerare, ägare och styrelser efterfrågar informationen. Att få in dessa frågor i den finansiella rapporteringen är en utmaning – det medger vi. Samtidigt finns här ett gyllene tillfälle för svenska företag att bli bäst i klassen både i fråga om värde - skapande personalarbete och i framtagande av modeller som gör att vi kan mäta och värdera satsningar på området. Här kan vi skapa de personalekonomiska nyckeltal som kan vägleda alla som vill lyfta fram personalen som företagets främsta resurs.

Leif Johansson, vd och koncernchef för Volvo, ordf. 3 F
Gunn Johansson, arbetslivsforskare, projektledare 3 F, Iva
Mats Engwall, professor, KTH
Pär Larsson, organisationspsykolog, VINNOVA
Olle Isaksson, professor, Sahlgrenska sjukhuset
Kjell Svenson, senior advisor, fd personaldirektör för AB Volvo
Patrik Tigerschiöld, vd för Skanditek Industriförvaltning
Björn O Nilsson, vd för IVA
Torgny Wännström, fd vd för AFA

Vi måste satsa på U i FoU också

Wed, 04 Nov 2009 08:38:40 GMT

Innovation är idag ett ord som används i många sammanhang, dock verkar det som själva innebörden varierar kraftigt mellan olika aktörer. För oss på VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet, är dock betydelsen självklar - en innovation är något som ger positiv återbetalning. För AB Sverige måste detta exempelvis innebära nya jobb, ökade exportintäkter och att vi attraherar utländskt kapital. En innovation är inte bara en idé – det är kunskap som nyttiggörs hela vägen fram till en färdig produkt, tjänst eller process.

Ny Teknik har nu haft en lång rad debattartiklar där viktiga aktörer inom svensk forsknings- och innovationspolitik på olika sätt fört fram sin syn på forskning, innovationer och tillväxt. Jan-Eric Sundgren lyfte till exempel upp behoven av satsningar på demonstration och offentlig upphandling. Madelene Sandström påpekade vikten av ökat fokus på småföretag. Samtliga dessa förslag ligger helt i linje med vad VINNOVA redan gör och är områden där vi önskar satsa ännu mer offensivt.

Debatten visar dock också att innovationspolitiken är ett stort och komplext område. För att åstadkomma riktigt bra resultat så räcker det inte med EN insats utan det krävs en rad olika, men samkoordinerade, insatser. Det ligger därför ett stort delat ansvar på oss offentliga aktörer och på näringslivet att utveckla samspelet.

Jag vill också en gång för alla slå hål på myten om att behovsmotiverad grundforskning skulle stå i motsatsförhållande till annan grundforskning och hög vetenskaplig kvalitet. Studier visar att forskare som samverkar med företag, och som patenterar sina rön, citeras betydligt oftare än forskare utan företagskoppling och patent. Dessutom leder forskning i samverkan med industrin oftare till kommersialisering. Sverige som kunskaps- och tillväxtnation behöver grundforskning, inklusive behovsmotiverad grundforskning, samt tillämpad forskning för att lösa både dagens och morgondagens problem.

VINNOVA tycker att regeringens ökade medel till forskning och fokus på strategiska områden är bra. Men samtidigt ser vi en viss risk i att satsningen inte används i utvecklat samspel med näringslivet vilket Sverige behöver för att stå sig i den globala konkurrensen. Regeringens upplägg innebär att det ligger ett stort ansvar på universitetsledningarna att säkerställa relevansen i de nya satsningarna - och för att ge dem stöd behövs det redan nu klargöras hur satsningarna ska utvärderas. Här kommer VINNOVA att göra sitt yttersta för att relevans- och nyttoaspekten måste få stor tyngd. Och här återkommer ju vikten av balans i de offentliga satsningarna på forskning och innovation. En förstärkning av forskningsdelen utan att samtidigt förstärka utvecklingsdelen kommer inte att leda till ökad innovation. Kedjan är i detta, liksom i alla andra sammanhang, inte starkare än sin svagaste länk.

Charlotte Brogren
Generaldirektör VINNOVA

Förnyelse offras i krisen

Fri, 23 Oct 2009 09:08:10 GMT

Sedan 1997 har antalet anställda i högteknologisk industri minskat med 25 procent. Det beror delvis på ökad produktivitet, men också på att andelen sysselsatta i högteknologisk produktion har minskat jämfört med totalt sysselsatta i industrin. Det tas oftast för givet att det är inom högteknologisk och avancerad varu- och tjänsteproduktion som det svenska näringslivets framtid finns. I stället handlar det om innovation och förnyelse i hela näringslivet.

Entreprenörskapsforum och VINNOVA har tagit fram färsk statistik på företagens investeringar i utveckling och innovation för 600 slumpmässigt utvalda företag:

En tredjedel har dragit ned på utveckling och innovation på grund av krisen.
Ju större företag och ju större andel export desto större neddragningar. Störst är de inom tillverkningsindustrin.
Neddragningarna är avsevärt större bland dem som har drabbats av minskad omsättning och svårigheter med bankfinansiering. Förstärkta resurser till banker, kreditinstitut, och Almi tycks inte ha underlättat.

En specialstudie av en liten grupp redan dokumenterat innovativa företag inom tillverkning, tjänster och bio vetenskap visar att dessa fortsätter att satsa på utvecklingsverksamhet. Nästan samtliga hävdar att deras utvecklingsarbete avgör den framtida konkurrenskraften. Cirka två tredjedelar hävdar att krisen inte har påverkat deras strategiska utvecklingsarbete och 20 procent att de har ökat sina insatser. Även här har problem främst uppstått för de företag som sökt banklån eller riskkapital. Denna mindre grupp innovativa företag står bättre rustad när ekonomin vänder.

För flertalet företag ser det mer bekymmersamt ut. De som har dragit ned på sina utvecklingsinsatser möts av en knivskarp och allt mer global konkurrens. I en global ekonomi avgör förmågan till utveckling av nya produkter, förbättrade kvaliteter, kostnadseffektiv produktion och globalt marknadskunnande vilka som vinner respektive förlorar.

Det är just mot detta fundament i tillväxten – innovationskapaciteten – som krisen har slagit hårdast. De långsiktiga konsekvenserna kan bli allvarliga. Krisen gör att den ekonomiska politiken – i Sverige och globalt – fokuseras på att begränsa budgetunderskott och offentlig skuldsättning samt på att hålla inflation och räntor på önskvärda nivåer. Makroekonomisk stabilitet är nödvändig, men måste kombineras med företagsdynamik för en långsiktigt hållbar tillväxt.

Fler politikområden måste ta sin utgångspunkt i att förstärka innovations- och förnyelsekrafterna i svensk ekonomi. Först då kan kunnandet inom ett brett spektrum av branscher, från nano- och miljöteknik till vårdsektorer omvandlas till nya och växande företag. En sådan dynamisk miljö för företagande och entreprenörskap lägger också en långsiktigt stabil grund för ökad sysselsättning, stabila skattebaser och sunda statsfinanser.

Pontus Braunerhjelm, professor, vd, Entreprenörskapsforum
Jenni Nordborg, programledare, Forska&Väx, VINNOVA

Inget motsatsförhållande mellan tjänster och traditionell industri

Wed, 14 Oct 2009 21:57:18 GMT

Ulf Lindberg, Almega, efterlyste i en debattartikel i Dagens Industri den 9 oktober mer tjänsteforskning och kritiserade samtidigt VINNOVA för ”brist på insikt och handling”. Jag vill på en gång poängtera att tjänsteforskning och tjänsteinnovation är otroligt viktiga områden som VINNOVA prioriterar. Ulf Lindbergs resonemang och hans hantering av siffror haltar dock betänkligt på ett flertal punkter.

Uppgifterna i Lindbergs exempel är till att börja med felaktiga. Inom skogs- och träforskningen satsas 50 miljoner kronor per år under fem år. Inom det flygtekniska programmet satsar VINNOVA 40 miljoner kronor per år under fem år. Båda dessa program utförs på regeringens uppdrag - och båda innehåller dessutom delar av tjänsteutveckling. Och här ligger det stora problemet med Lindbergs artikel.

Det finns inte något motsatsförhållande mellan tjänster och traditionell industri. Det är bara att boka in ett studiebesök på Ericsson, SCA, Sandvik, ABB, Volvo eller Scania för att titta på graden av tjänsteinnehåll i och kring de produkter som dessa företag utvecklar och sedan exporterar över hela världen. Huvuddelen av de forskningssatsningar som VINNOVA idag finansierar, i samverkan med universitet, högskolor, institut och stora och små företag, utvecklar såväl tekniken som tjänsterna till exempelvis framtidens transport-, IT-, och vårdsystem.

VINNOVA finansierar idag en mängd satsningar med stor relevans för tjänsteområdet. Förutom att vi driver en rad insatser inom till exempel tjänsteinnovationer, e-hälsa, e-förvaltning, ”living labs” och effektiv produktframtagning, så finansieras dessutom flera starka forsknings- och innovationsmiljöer runt om i Sverige. Till exempel SAMOT vid Karlstads universitet – som tillsammans med bland andra SL, Swebus och Veolia utvecklar framtidens tjänster inom kollektivtrafiken – och Mobile Life Centre vid Stockholms universitet – som tillsammans med bland andra Ericsson och Microsoft utvecklar mobila tjänster och IT i vardagslivet.

VINNOVA finansierar också till exempel Peak Innovation i Östersund – som utvecklar nya tjänster och ny teknik inom vintersport, turism och friluftsliv – och Hälsans Nya Verktyg i Östergötland – som tillsammans med landsting, kommuner och en rad företag utvecklar smarta lösningar för framtidens vård och omsorg. Alla dessa satsningar får långsiktig mångmiljonfinansiering från VINNOVA. Och alla satsningarna medfinansieras av deltagande företag, akademi och offentliga aktörer. Det handlar alltså inte om tjänster för tjänsternas skull utan om tjänster satta i ett sammanhang för att på bästa sätt utveckla tillväxt och konkurrenskraft inom svenska styrkeområden. VINNOVAs satsningar på tjänsterelaterad forskning är alltså många gånger större än vad Lindberg påstod i sin artikel.

VINNOVA arbetar dessutom för fler riktade satsningar på tjänsteinnovationer. I våras genomfördes fyra hearings med viktiga aktörer inom olika tjänsteområden. Detta ska leda till fler satsningar i samverkan mellan forskningsfinansiärer, forskare, näringsliv och offentlig verksamhet. I ljuset av tjänsteområdets globala tillväxt så deltar VINNOVA också i omfattande europeiska samarbeten kring tjänsteutveckling, bland annat inom äldreområdet.

Jag hoppas och tror att Almega i framtiden vill hjälpa VINNOVA, och andra forskningsfinansiärer, med att bli ännu bättre på att fånga upp behov och önskemål från de svenska tjänsteföretagen. Men att måla upp ett imaginärt motsatsförhållande mellan tjänster och traditionell industri – det ställer vi inte upp på.

Charlotte Brogren
Generaldirektör VINNOVA