Birger Schlaug

Ranstorpism

2026-06-24T10:04:17.292+02:00

Tragiskt, men faktiskt nödvändigt. Ett nytt ord som beskriver något som oroar mig.

Almedalen: Busch till angrepp på liten tretåig

2026-06-23T21:47:10.432+02:00

Hårt angrepp av Busch på den lille utrotningshotade tretåiga hackspetten som hon ansåg inte bara irriterade utan också är värd att ta kål på en gång för alla så att de ädlaste skogarna kan få avverkas utan tjafsande. Den tretåiga fick ingen möjlighet att försvara sig.

Personligen skulle jag hellre se den lille tretåige som statsråd än Busch.

Den tretåige livnär sig bland annat på träbockar vilket möjligen föranleder en och annan att påstå att det finns en hel del mat för den i Rosenbad.

Så skulle jag aldrig uttrycka mig.

Efter Busch kom Liberalernas ledare för att glädja sina gamla partikamrater som inte förmådde se mer entusiastiska ut än om de vore på partiets begravning.

Almedalen går vidare.

Dags igen: Almedalen i kortversion

2026-06-22T08:12:55.821+02:00

Så är det dags igen. Partiledare och språkrör drar till Almedalen. För så kallad "politikervecka". Istället för en dag var för partierna slår man numera ihop det så två partier delar på samma dag. Varför? Tja, i vart fall minskar det risken för att journalistkåren ska få alkoholskador.

Jag höll nio tal i Almedalen. Näst mest av alla. En del var riktigt bra. Andra kunde varit bättre.

Det bästa med Almedalsveckan var dock vetskapen om att det väntade några veckors sommar utan ständiga resor efter båtturen hem till fastlandet. Om det inte var valår förstås. Som i år. Lugnast var det 1994 under fotbolls-VM.

Mina första möten med Almedalen medförde en rad överraskningar. Till exempel att Vänsterpartiets partiledare Lars Werner, som var ganska fyllig i alla bemärkelser, inför medierna hade för vana att ta sig ett bad från en speciell badstege precis vid Almedalen.

Fylliga - i dess salongsberusade mening - var en del journalister. Även på presskonferenser. Men det skrevs det inte om.

En annan "högtidspunkt" i Almedalen var när ett antal journalister och fotografer tävlade i att få politiker att göra de mest löjliga saker på bild.

Man fick Olof Johansson (C) att, fullt påklädd, vandra i havet. Som ett exempel.

Mig ville Janne Scherman, som då var reporter på TV4, få att stå på händer mot ringmuren. Jag vägrade, trots att jag var ganska bra på att stå på händer. Sen berättade han att han skulle ha ställt frågan, med mikrofon i handen, varför jag stod där. Om jag kunde göra vad som helst för att synas... Men det vägrade jag således. Vilket bör tillgodoräknas mig.

Allan, det vill säga AI, berättar följande kloka ting:

"Miljöpartiets språkrör Birger Schlaug vägrade resolut att ställa upp på mediernas fåniga upptåg och jippon under denna period.

När han mötte fotograferna och journalisterna som bad partiledarna att hoppa, dansa eller spexa för att verka folkliga, gav han dem kalla handen:

Inga "fåniga jippon": Schlaug markerade starkt mot medialiseringen. Han förklarade offentligt att han var politiker och var där för att diskutera ideologi och sakpolitik, inte för att agera underhållare. [1]
Kofta framför kostym: Miljöpartiet var under tidigt 90-tal kända för sin medvetet avslappnade stil. De bar ofta stickade koftor och vägrade den stela ministerlooken med kostym och slips. Att som Olof Johansson kliva ut i vattnet i full kostym, eller att hoppa jämfota som Ingvar Carlsson, ansåg Schlaug bara vara ett ytligt skådespel.
Fokus på miljö: Miljöpartiet hade åkt ur riksdagen i valet 1991. Schlaug och partiet använde därför Almedalsveckan under de följande åren till att stenhårt driva seriösa sakfrågor om klimat och miljö samt kritisera de andra partiernas anpassning till medielogiken.

Schlaug har även i efterhand varit en av de flitigaste kritikerna av hur Almedalen förvandlades från ett genuint politiskt samtal till ett kommersiellt pr-jippo dominerat av pr-konsulter och champagne-mingel.

Det glada 90-talet... Visby, strategisnack. Jag, Marianne Samuelsson och partisekreterare Kjell Dahlström.

Skogspolitik framröstat av dumskallar?

2026-06-21T11:57:36.405+02:00

Regelverk för att förhindra gott och hållbart skogsbruk. Betänkande här.

Det händer titt som tätt att jag undrar om riksdagsledamöter är läskunniga eller rent av dumma i huvudet.

Som crecendo på terminen röstade nästan hela högen som om det var det sistnämnda som gällde. Beslut rörande skogspolitik.

Det grövsta var att tidfrist för myndigheter att hantera begäran om att få avverka blir så kort att kontroll inte hinns med. Ett medvetet beslut för att skyddsvärda biotoper etc inte ska hinna hittas. Skogsindustin prioriteras. Den kan inte vänta... så hugg ner hela skiten innan nån jävla miljömupp eller fientligt sinnad tjänsteperson hittar nåt. Så tycks det tänkas inom regeringen.

Tidöfolket, Centern och Socialdemokraterna värnar rent generellt timmeråkrar och tycks avsky skogar. Dessutom tycks de oförmögna att begripa vikten av att värna biologisk mångfald. Och oförmåga att ta till sig vad vetenskapen har att säga om skog kopplat till klimat.

Istället är det snabba vinster och tillväxt som prioriteras. Det är som att käka snabbmat för att få i sig mesta möjliga näringsfattiga kalorier till lägsta möjliga pris. Mätt blir man. Och fet. Sen dör man i förtid straxt efter att man ångrat sig.

Om jag låter som om jag är förbannad så beror det just på det.

Midsommar, sill, diplomati och ryska ubåtar.

2026-06-20T04:37:36.790+02:00

Midsommar. Grävt upp första potatisen. Vi äter med sill, gräddfil, gräslök. Dricker bra öl och årslagrat hemkryddat svartvinbärsbrännvin. Hårt bröd, salt smör och långlagrad ost. Tradition så det skriker om det.

Slipper små grodorna. Avskydde dans kring stången redan som barn. Den traditionen håller jag också fast vid. Ekologiskt godkänd dryckesvisa är kort: "Etanol - skål". Duger, men den saknar verkshöjd.

Som språkrör hände det att jag avkrävdes bättre dryckesvisa. Dessvärre passar sig ingen för tryck, särskilt inte ett valår.

Har tyvärr inte fått tag på Diplomatens sill - den sägs vara fast i hullet och smakfullt kryddad - men avnjutit Håkan Juholts engagerade sillbok med vänlig och klok dedikation.

Kloka texter om nära kustfiske och det bisarra industrifisket vars sillfångst blir till djurfoder. Och så följande med anledning av 80-talets jakt på ryska ubåtar i svenska vatten:

"1994 presenterades (av forskare vid Fiskeriverket) resultat för marinen. Informationen kom som en chock. Det militären var övertygad om var ubåtar, visade sug vara sill som släppte väder. För att rädda ansiktet hemligstämplades forskarnas information och undanhölls för allmänheten. Många militära företrädare riskerade att bli förlöjligade. Karriärer kunde ta slut. Så locket lades på. Sanningen skulle hållas hemlig. Åren gick på nytt, till 2001, då hemligstämpeln plötsligt lyftes. Kanske olika vederbörande då hade pensionerats."

Och då fick äntligen forskarna publicera sina resultar i vetenskapliga artiklar om hur fiskar reagerar och kommunicerar!

Håkan vet vad han talar om, han var då Försvarsberedningens ordförande.

Fasen vet om vi inte kunnat fått till en bra rödgrön regering om vi båda varit kvar i politiken...

Håkan Juholt bok.

Blommor under kudden

2026-06-19T06:15:32.151+02:00

Midsommar 1987. Ingvar Carlsson (S) var statsminister som avskydde tanken på att Miljöpartiet hotade med att komma in i riksdagen året därpå. Opinionssiffror steg sakta men säkert. Ett halvår senare skulle de ligga på 10 procent. Innan den beryktade säldöden.

Ha en så fin midsommar ni kan!

Mest vänsterlutande någonsin, sa historielös Kristersson

2026-06-18T22:29:47.744+02:00

Nej, du Ulf! Du är historielös så det smäller om det. Ulf Kristersson hävdar gång på gång att en rödgrön regering skulle bli den mest vänsterlutande i svensk historia. Icke sa Nicke...

Den mest vänsterlutande kommer fortfarande att vara den regering där Gösta Boman (moderaternas partiledare) var ekonomiminister. Någon mer socialisering av näringslivet har aldrig förekommit. AB Statsföretag bildades. Och SSAB.

Svenskt Stål AB (SSAB): Bildades 1977 genom att staten förstatligade och slog ihop de privata stålbolagen Gränges och Stora Kopparberg med statliga NJA.
Svenska Varv AB: Bildades genom att staten tog över krisdrabbade privata storvarv som Götaverken, Eriksberg och Kockums för att successivt avveckla eller strukturera om dem.

Mervärdesskatt (moms): Höjdes i flera omgångar, från 17,65 % till 20,63 % (räknat på varans pris före skatt).

Arbetsgivaravgifter: Höjdes successivt under perioden för att bland annat finansiera det allmänna sjukvårdssystemet och sociala avgifter.

Punktskatter och energiskatter: Den allmänna energibeskattningen höjdes kraftigt. Alkohol- och tobaksskatterna höjdes.

Liberaler röstar...

2026-06-17T05:21:16.942+02:00

Jag känner en hel del liberaler. Nästan ingen av dom kan tänka sig att rösta på Liberalerna.

Lite missbruk får väl tåla... eller?

2026-06-16T16:46:50.722+02:00

Som krönikör i Katrineholms Kuriren skriver jag om något som det pratas om i västra Sörmland. Kollektivavtal, eller snarare brist på sådana, på krogar.

"Kollektivavtal. Ska det vara nödvändigt? Tillhör det inte en svunnen tid? Politiken fokuserar ju på entreprenörskap som ska ge ekonomisk tillväxt. Lite rundande av trassliga spelregler på arbetsmarknaden får man väl i så fall tåla? Eller?

(-)

Under mina år som resande i politikerbranschen – jag var språkrör för Miljöpartiet i elva år – har jag bott på massor av hotell. Kunde år efter år följa hur hotellen anställde städerskor/städare och restaurangpersonal. Det var inte alltid vackert. Men vad skulle de anställda – ofta från andra länder – göra? Långt ifrån alla kände vare sig till rättigheter eller lagstiftning. Det var de som var David mot den Goliat som hade makten i sina händer.

Därför är kollektivavtal något gott. För de flesta enskilda och för helheten. Inte minst i en tid när människor från världens alla hörn arbetar i vårt samhälle, när cynismen otvetydigt har ett rejält fästa på arbetsmarknaden."

Hela krönikan här.

Panem et circenses

2026-06-15T12:35:18.191+02:00

Panem et circenses (bröd och skådespel) stillar folkets missnöje med politiken. Sa en gång den romerske poeten Juvenalis.

Nu består brödet av öl och chips och skådespelet av VM i fotboll.

Själv ägnar jag gryningen åt detta skådespel. Med stor lust. Efter 5 -1 mot Tunisien avslutade jag med en efterrätt som hette duga. På SVT Play såg jag Agendas kärnkraftsdebatt mellan Daniel Helldén och Ebba Busch.

Det nöjde sig inte med med 5-1. Det blev 10 - 0. Busch körde med falskt och panikartat anfall och totalt uselt försvar.

En fin morgon.

Partisympatier

2026-06-14T04:30:00.000+02:00

SVT:s partimatchning. Så här ser det ut:

Som avdankat språkrör, och en som var med när vi bildade partiet är det, för mig i alla fall, intressant att se varför det "bara" blev 84%.

Några svar finns här:

Häpnadsväckande svar av partiern i en tid när Natos dominerande nation beter sig som en flåbuse. Dessutom togs beslutet utan folkomröstning och utan debatt överhuvud taget. MP var del av fredsrörelsen när vi bildade partiet.

Kommentar: Redan nu har de som har "bidrag" det knappt. "Rätt väg är jobbspår...." skriver MP bland annat i sin motivering. Förmodligen har partiet anammat lite av den "arbetslinje" som vi tidigare drev med. Vi talade om livslinje.

Kommentar: Det krävs mycket mer av höginkomsttagare om staten ska klara de ökande kostnaderna för försvaret som samtliga partier är överens om. Vilka ska annars betala? Partierna är ju övetens om att 20 procent (5% av BNP) av statens utgifter ska gå till försvaret. Deras svar innebär att de kommer att dra ner på sådant som skola, vård och omsorg.

Det blir inte rödgrönt

2026-06-13T00:30:00.000+02:00

Svaret på varför jag inte känner entusiasm för en ny regering finns här ovanför. Magdalena Anderssons svar är inte rödgrönt alls.

Svaret skulle ha kunnat vara "bättre ekonomi för de sämst ställda" eller "klimat och miljö" eller "rättfärdig fördelning" eller...

Men det blev som det blev.

En käftsmäll för de som tror att dagens socialdemokratiska ledning vill något annan än administrera. Rödgrön? Glöm det.

Den socialdemokratiska ledningens bästa tillgång är sittande regering. Tragiskt.

13, 14, 15

2026-06-12T03:45:54.868+02:00

Jaha, regeringen backar i frågan om att sätta 13-åringar i fängelse. Sossarn jublar, för nu blir det 14-åringar i fängelse istället. MP och V vill hålla kvar gränsen vid 15 år.

Hade någon för tio år sedan hävdat att detta skulle bli en stor politisk fråga så hade nog de flesta trott att det var drift med politiker. Ingen jäkel vill väl sätta barn i fängelse, hade det hetat.

Allt medan sossarna nu jublar för att 13 byts mot 14. En politisk seger av guds nåde.

Vad är det för fel med merparten politiker? Nej, svara inte... risken är att du blir deprimerad.

Mikke, hjälte som grattas

2026-06-11T06:30:00.000+02:00

En hjälte, om än bakom kulisserna, fyller år. Mikke Nyberg. Han kom, han sågs och gjorde språkrörslivet mindre jobbigt. MP hade kommit tillbaka till riksdagen 1994 och det var stökigt...

In kom två nya på riksdagskansliet.

Skriver så här i min kommande självbiografi:

"En del hade onekligen förändrats till det bättre. Partiet hade kommit till skott med att anställa en språkrörssekreterare, Mikke Nyberg. Jag hade träffat honom i samband med att jag besökt Gävle högskola under senaste valrörelsen. Vid anställningsintervjun hade jag frågat om han visste vem Gunnar Hökmark var. Han svarade ja. Många år efteråt avslöjade han att han trott att frågan gällt en miljöpartist som ofta varit ordförande på våra kongresser, Gunnar Håkansson. Hur som helst, Mikke blev anställd, och skulle bli en klippa.

Plötsligt fungerade allt enklare. Och, inte minst viktigt, Mikke hade sinne för att svara i telefon, värdera vilka som skulle kopplas fram och inte. Han var gudasänd! Diplomatisk, klok, noggrann och med stillsam humor.

Samtidigt med Mikke anställdes också Heidi Englund, med erfarenhet från Miljöpartiet i Helsingborg, som informationssekreterare. Hon underlättade allt, aldrig strul, alltid med glimten i ögat, förmåga att snabbt fatta och genomföra. Dessutom förmåga att både kritisera och peppa på ett suveränt sätt. Ingen kunde komma in på mitt rum som hon med en glimt i ögat som sa att jag nog borde formulera om ett pressmeddelande eller något stycke i en debattartikel. Borde jag verkligen använda begreppet ”sovjetiserad” en gång till?"

Slut med citat. Och stort grattis och än större tack till Mikke!

Mikke var också redaktör för boken Maskrosbarn. En garanti för kvalitet.

Tokalynga festival 25 juni

2026-06-10T08:09:25.259+02:00

TORSDAG 25 juni

Kl 12.10 Birger Schlaug talar om ”Fredsrörelsen, finns den!? Det jämlika samhället, finns det, kan vi arbeta för det!?” Och ” – den ekologiska kollapsen – går den att stoppa?” Albatross är stolta att hälsa Birger, en favorit sedan länge, välkommen till Tokalynga.

Kl 13.15 Lunch i Bygdegården. Med lite poesi.

Program för hela festivalen från onsdag den 24 juni till söndag den 28 juni finns här. Massor med fint!

BILJETTBOKNING

Du anmäler dig (och eventuellt sällskap) genom att skriva till teateralbatross@telia.com eller smsa/ringa Sally på 073-027 76 60. Uppge följande:

Vilka dagar du eller ni vill komma
Hur många ni är som vill komma
Alla i sällskapets namn och allas hemorter
Om några av er är pensionär/ungdom under 26 år.
Om du/ni kommer i egen bil eller planerar att ta er till oss med buss/tåg
Hur ni önskar bo under festivalen.

Allt fler partier säger ja till kärnvapen, personminor och DCA-avtalet

2026-06-09T04:30:00.000+02:00

Det går undan... Allt fler partier säger ja till kärnvapen på svensk mark, att personminor åter ska tillåtas och att vapen ska säljas till diktaturer.

Och Trump kan vara lugn, bara ett parti vill säga upp DCA-avtalet som i praktiken ger USA rätt att bygga upp 17 militärbaser i Sverige. Kan nog kännas konstigt för en del miljöpartister att det inte är Miljöpartiet.

Det är Svenska Freds som frågat.

Sjörapport

2026-06-08T08:01:11.252+02:00

Jöns Bromé var partiledare (1885-1900) för det som då hette Folkpartiet. Han meddelade 1863 att han sett ett sjöodjur i Storsjön.

"Ett följe under ledning av en framstående folkpartist är väl svårt att överträffa i trovärdighet? Två båtar sattes i sjön, fyra roddare och en skytt med laddat gevär i varje. Men odjuret var för snabbt och försvann utom skotthåll."

Detta läser jag i den förträffliga boken Sjörapporter av Lars Tranvik, professor i limnologi, läran om sjöarnas och vattendragens ekologi. En bok med personligt tilltal och djup och bred kunskap. Slukade den.

Om skog och hav har mycket skrivits. Men inte om insjöar. Sjörapporter är inte minst därför en välkommen bok. Nästa gång jag paddlar kommer jag att se och begripa så mycket mer än tidigare.

Det är, med tanke på Jöns, således icke bara dagens liberala partiledare som varit ute på djupt vatten.

Storsjöodjuret beskrevs första gången, läser jag, 1635 av prästen Mogen Pedersen.

Mina tvivel på såväl prästers som liberala partiledares utsagor har varit konstant i många år. Simona Mohamsson har inte ökat min tilltro.

Bäst för alla är nog om Liberalerna går till botten, börjar om med att kasta ut marknadsliberalismen och återupptäcka socialliberalismen. Annars lär det bli lika obefintligt som Sjöodjuret och det som på Jöns tid hette Folkpartiet.

Guldbuss, guldälg.... desperation?

2026-06-07T09:07:01.558+02:00

Kungen invigde en guldälg på nationaldagen. Och Miljöpartiet har skaffat en guldbil inför valrörelsen.

Jag föredrar riktiga älgar och MP:s första valaffisch från 1982: Vi lovar inte guld, men gröna skogar och ett människovänligt samhälle.

Guld symboliserar snarast kapitalmakt, girighet och materialism. Trump har fört in mängder med guld och guldfärg i Vita Huset.

Rovdrift på naturen ger rikedom mätt i guld. Som språkrör ägnade jag snart sagt varje valtal till att kritisera detta dysfunktionella systemet. Partiet hade aldrig accepterat en guldfärgad partibuss.

I mina ögon är en guldbuss snarast symbol för ideologisk vilsenhet, naiv ekomodernism och acceptans av ett sjukt system med ytliga värderingar. Men så är jag bara en simpel föredetting också... Mossfärgad.

Nationaldag på halv stång...?

2026-06-06T10:09:18.529+02:00

Inte ända upp...

Nationaldag. Jag har lite svårt för det. Beror på att jag inte gillar nationalism. Väl utflyttad från hyreslägenhet i Sollentuna Centrum till landet utanför Vingåker sågade jag ner flaggstången. Eldade upp den.

Det var tidigt 70-tal. Men leva och dö i Skandinavien vill jag. Här finns älg.

Här finns björkar, tallar, hagar, fjäll och skärgårdar. Här finns ljusa sommarnätter. Här finns dessutom människor som fötts lite varstans. Stora delar av världen finns här. Jag gillar bruten svenska, precis som jag gillar dialekter. Det är detta som är Sverige.

Leva och älska och dö under Skandinaviens björkar vill jag, glo på älgarna och fly från mörkret någon gång när det känns för svårt.

När de gamla nazisterna bildade nytt parti med svenska flaggan som symbol kändes det som stöld. Flaggan var banne mig inte deras.

Så vi skaffade flaggstång och hivar upp detta stycke tyg i ren protest. Och som ett tack för att fått leva i ett land med skattefinansierad skola och sjukvård, med rent vatten i kranen, mat på bord och utan krig.

Nu hivar vi upp flaggan som en protest mot att det bästa av Sverige i snabb takt är på väg att säljas ut.

I en tid när krigskultur slår till mot skogar, vatten och rättfärdighet. I en tid när vi plötsligt accepterar kärnvapen, är på väg att tillåta personminor och låter marknadsperspektivet tugga i sig allt mer av medborgarperspekivet.

Kanske skulle flaggan hissas på halv stång. I vart fall inte ända upp...

Turné med crew, coach och mer än så

2026-06-05T16:25:32.832+02:00

Veckoturnén avslutas idag. Några noteringar:

1. Svenska Freds i Härnösand på gång rejält! Inte minst beroende på eldsjälen Mari Roos.

2. MP har kanonsiffror i Ljusdal. Inte minst tack vare Karin Jansson

3.Bästa mat som alltid: Högbo spa och konferans. Vilket kök!

4. Hade inte tillräckligt antal böcker med.

5. Två laddare till elbilar fungerade inte.

6. Crew, coach och beloved wife i en och samma person underlättade...

Mari.

Karin.

Efter god mat.

Böckerna sinar.

Energin har också sinat...

Börsmäklare... saknade av vilka?

2026-06-04T11:53:52.097+02:00

"De som vet mer om börsen än om att odla potatis riskerar att gå under, saknade blott av nära och kära."

Läs hela krönikan här:

Ljusdal.... ett jävla tjat

2026-06-03T01:54:09.153+02:00

Turnén fortsätter. Ljusdal ikväll, 3juni. Rosehills Växthus kl 18.30

Föreläsning och samtal. Välkomna!

Bild från Härnösand häromdagen. Eva Goës och Thomas Frejarö.

Och så från gårdagen i Sundsvall, där MP:s Anita Jacobson, valsamordnare, dök upp:

Sundsvall ikväll

2026-06-02T08:19:20.597+02:00

Turnén fortsätter. Närmsta dagarna:

2 juni Sundsvall kl 18 ABF Östra Långgatan 17.

3 juni Ljusdal Rosehills Växthus kl 18.30

Föreläsning och samtal. Välkomna!

Bilden från Härnösand.

I går för 16 år sedan: "Politiker, skärp er!"

2026-06-02T05:30:00.000+02:00

Sexton år sedan. Åren går. Var tredje fredag satt vi i SVT:s program Gomorron Sverige. En blå högerytter, en röd vänsterinner och jag. Det var kul. Vi var alla lika frustrerad över hur den politiska debatten pågick, den var ytlig, full av floskler. Redan då. Nu tycks den helt spårat ur, det är en intellektuell mardröm att lyssna på en debatt mellan Kristersson och Andersson. Dom skulle kunna så mycket bättre. Väl?

Så här skrev Thomas, Ursula och jag i Aftonbladet för 16 år sedan med anledning av att vi tagit initiativ till ett samtal oss emellan på Södra Teatern. Det blev fullsmockat.

Förlaget Ordfront och tankesmedjan Timbro står för olika värden och gör skilda analyser av hur samhället bör utvecklas utifrån de grundläggande värderingar som kännetecknar organisationerna. Men de, liksom vi, är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för att samhällsdebatten fördjupas och skyldighet att påpeka när denna reduceras till en fråga om yta och retorik snarare än idéer, värderingar och framtidsperspektiv.

Med besvikelse och frustration har vi därför tagit del av den partipolitiska debatten inför höstens val. De två regeringsalternativen strävar att göra skillnaderna i politiken så små som möjligt. Det är så de anser sig kunna fånga marginalväljare. Denna så kallade triangulering går ut över debattens idéinnehåll.

Först minskas skillnaderna medvetet, sedan målas små skillnader i skattesatser, socialförsäkringar och olika bidrag ut som stora och avgörande skillnader för vår framtid. Den politiska debatten blir på detta sätt onödigt fattig.

Med tanke på den politiska sfärens räckvidd i Sverige borde ett valår vara en utmärkt tid för att diskutera samhällets långsiktiga färdriktning utifrån grundläggande människosyn, tydliga värderingar av problem och lösningar – och en idé om vart utvecklingen är, eller bör vara, på väg. En valrörelse borde underlätta för människors medvetna val. Det är därför vår övertygelse att debatten, som fått slagordskaraktär med påklistrade oneliners, behöver kompletteras med ett fördjupat samtal.

Ett gott samtal kräver att vi kan sudda ut det dagspolitiska rastret från begrepp som ”arbete”, ”välfärd”, ”frihet”, ”rättvisa” och ”tillväxt” för att tränga in i vilken innebörd vi lägger i begreppen och vilka de verkliga alternativen, utifrån skilda värderingar, är. Tydliga skillnader underlättar människors val. Och i nästa steg: medvetna kompromisser kan först ingås när olikheterna i positioner är fastställda och värderade.

Med utgångspunkt i detta vill vi ställa några frågor som vi hoppas att de två regeringsalternativen kan besvara. Detta för att både ge en mer rättvisande bild av frågor som politiken har att överväga och hantera under det kommande decenniet och för att tillföra valrörelsen ett tydligare värderingsperspektiv:

Båda regeringsalternativen talar om sin politik som bäst för ”tillväxten”. Om den är ett mål, hur ska politiken sträva efter den? Om den är ett medel, vilka andra finns – och vad är då målet? Är ekonomisk tillväxt möjlig i ett längre perspektiv?

Båda regeringsalternativen vill ”främja sysselsättningen”. Men var finns framtidens jobb när industrin krymper och när också tjänstesektorn rationaliserar? Kan vi överhuvudtaget skapa ”full sysselsättning”? Och vem gör i så fall det?

Alla partier talar om ”att möta miljö- och klimathot”. På vilket sätt är politiska åtgärder för detta över- eller underordnade andra mål och verktyg? Går det att åstadkomma förändringar utan uppoffringar – om inte, vad behöver då offras?

”Välfärd” är något som alla strävar efter, det talas om att den har en ”kärna”. Men vad ingår där – och varför? Och vilka stora vägval, som den på 50-talet rörande naturalinjen kontra kontantlinjen, finns i dag? Är vi smygande på väg mot grundtrygghet i socialförsäkringarna, och är det i så fall bra eller dåligt? Hur hanterar vi välfärdens långsiktiga finansieringsproblem? Och vad ska vara privat, och vad ska inte vara det?

I takt med den biomedicinska utvecklingen ställs nya etiska frågor. Är det vi kan göra alltid liktydigt med det vi bör göra, givet andra värden? Och vem avgör vad som ska göras?

Den digitala utvecklingen bejakas från höger till vänster men innebär också tydliga intressekonflikter. Kan såväl yttrandefrihet som upphovsrätt, integritet och säkerhet främjas eller får något stå tillbaka för det andra? Varför?

Det finns givetvis fler och andra frågor att ställa. Och svar bör ges för att medborgarna ska kunna göra medvetna val. Men feelgood-politiken tycks inte vilja veta av idéer, och än mindre värderingar av idéer och vägning av intressen mot varandra.

Vi vädjar till partiledare, språkrör, liksom till media: Adressera komplicerade frågor och följ grundvärderingarna till tydliga positioner och åtskilda vägval! Ta medborgarna på allvar!

FAKTA

Ursula Berge, 45. Samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Thomas Idergard, 41. Ansvarig för Timbros välfärdspolitiska program.

Birger Schlaug, 61. F.d. språkrör och riksdagsledamot (Mp).

Alla tre medverkar i ”Gomorron Sveriges” nyhetspanel i SVT var tredje fredag.

Sluttande plan...

2026-06-01T08:28:06.386+02:00

Kriget i Ukraina fortsätter. Och trappas upp. Ryssarna vräker ut drönare lite hur som helst med död och förstörelse som följd. Ukraina når långt in i Ryssland med sina drönare, med död och förstörelse som följd. Ryssland hämnas med än fler angrepp med död och förödelse som följd.

I medieskuggan av det kan Israel plåga palestinier på Västbanken, i Gaza och bomba hej vilt lite varstans. Med död och förstörelse som följd.

Sverige är på väg att i riksdagen, den 15 juni, besluta att Natoland och EU-land ska få lättare att använda Sverige i krig med tredje part även om Sverige inte är i krig. Det ska räcka med regeringsbeslut, även om det är en minoritetsregering.

Vi dras allt mer in i den helvetesspiral som pågår. Från alliansfritt, fredsbevarande land till potentiell krigsskådeplats.

Debatt om det? Nej. Lika osannolikt som att inbjudna journalister ställde en enda kritisk fråga till USA:s utrikesminister under presskonferensen efter Natomötet i Helsingborg. Självcencur, tystnadskultur.