Predikopodden

Predikopodden tackar för sig!

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 08 Apr 2016 06:44:00 +0000

Ett år har gått.
För ett år sedan hade jag lovat mig själv att åtminstone göra två poddavsnitt för att se om detta kunde vara något. Det blev 43 avsnitt. Uppskattningsvis 200 timmar av min fritid. Och så roligt jag har haft!
Men nu är det dags för Predikopodden att tacka för sig. Det finns inte drivkraft i mig för ytterligare 200 timmar. Och när man inte längre orkar göra något så bra som man borde, då är det dags att lägga ner. Men andra projekt existerar på idéstadiet, så det här blir kanske inte det sista ni hör.
Tack alla som har varit med och poddat med mig! Ni har så generöst delat med er av kunskap, erfarenhet och personlig reflektion!
Och stort tack alla ni som har lyssnat och uppmuntrat mig längs vägen. Utan er hade det aldrig blivit 43 avsnitt! Och det har varit väldigt roligt att få feedback längs vägen.

Det jag framförallt tar med mig från det här äventyret är en erfarenhet av vad samtal kan betyda! Jag hoppas att ni andra också fått del av den erfarenheten!

Allt gott!

Clara Nystrand

Långfredagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Wed, 16 Mar 2016 20:49:00 +0000

Korset eller Ge det inte för mycket ord

"Den som är anklagad för hädelse är den som ropar ut sin gudstro" säger biskop Johan Tyrberg om Jesus dödsögonblick.
Och kanske är det en tankeställare för oss alla.
Det är inte alltid de som anser sig vara fromma som är det i slutänden.

Om detta pratar vi. Och om övergivenheten. Och om kvinnorna som stannar kvar. Trots allt.

Men vi konstaterar också att vi inte kan prata om allt det som har med långfredagen och korset att göra!

Klicka här för att lyssna på samtalet: 043 - Predikopodden

Jungfru Marie bebådelsedag

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 04 Mar 2016 20:31:00 +0000

Guds mäktiga verk eller "Är du på?"

"Omöjligheten är Guds fråga, villigheten är min."

Biskop Johan Tyrberg och jag pratar om jungfrufödsel och inkarnation.

Om små och stora omöjligheter.

Om att säga ja till Gud och om att säga nej.

Och jag efterlyser lite mer tvekan från Maria.

För att kunna identifiera mig.

Men det står inget om någon tvekan.

Sen för Gabriel in oss på "den undflyende närvaron" - Gud som vi aldrig kan förfoga över.

Jag nämner också en grej jag läste på tåget på våg till samtalet. Om man vill läsa mer om det så finns det här: Utmaning från David Lose

- en av vår tids mest nytänkande och inspirerande homileter.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 042 - Predikopodden

(Foto: Martin Lindeborg)

3:e söndagen i fastan

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Thu, 18 Feb 2016 20:47:00 +0000

Kampen mot ondskan eller kampen mot plågan

Den starka blir lika sårbar som den sårbara.
Ingen klarar sig på egen hand.
Vi är alla beroende.
Alla nära till sårbarheten.
Och desperationen.

Den som är utanför lyfts in.
Det finns inte längre ett utanför.
Också det i mig som jag vill gömma
får lov att vara med.
Konventioner, som måste brytas, bryts
och vi får ana en annan verklighet.

"Min dotter" säger han
och visar oss att ett helande är större än ett botande.
"Din tro har hjälpt dig" säger han
och vi undrar på vilket sätt
och vilken tro?
Tro på vad?
Hur mycket tro?

Nej, det gör sig inte i textform. Jag har pratat med Anna Ballan, Helsingborg, och det var jätteinspirerande!

Klicka här för att lyssna på samtalet: 040 - Predikopodden

2:a söndagen i fastan

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 12 Feb 2016 20:53:00 +0000

Den kämpande tron eller Jesus ger inte upp om Simon heller

Det är en helt fantastisk text som jag och Anna Ballan pratar om idag. Det finns så många stenar att vända på i den.

Den bjöd in oss till att prata om så mycket av det där viktiga: kärlek, förlåtesle, tacksamhet och tro. Utan att det blev sådär lamt som det blev nu när jag bara radade upp orden!

Och det är nånting skönt med de där texterna som hjälper en att få syn på också sina dåliga sidor, men som samtidigt lyckas förmedla att man är älskad ändå.

Om du vill läsa en underbar betraktelse över texten kan du göra det här.

Men först hoppas jag att du vill lyssna på samtalet här: 039 - Predikopodden

1:a söndagen i fastan

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Mon, 08 Feb 2016 19:58:00 +0000

Prövningens stund eller Gå inte dit

Är det så att det finns strider som vi måste ta?
Eller är all strid alltid fel?
Är det kristet att backa ur? Gå runtom och förbi?
Eller är det mer kristet att ta striden mot det onda?
Men hur vet man i så fall att det är just mot det onda som striden förs?
Hur känner vi igen det onda?
Hur kan vi känna igen det i så god tid att vi kan stoppa det vid dörren, innan det har smugit sig in i vårt vardagsrum och lagt sig på soffan?
Och hur kan vi egentligen prata om ondskan på ett sätt som vi kan relatera till?

Sådant pratar jag och Staffan Åkerlund om i dagens poddavsnitt, som råkade bli ganska långt.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 038 - Predikopodden

Fastlagssöndagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Sun, 31 Jan 2016 08:36:00 +0000

Kärlekens väg eller Att dö bort från Jagiskheten

Det är inte alldeles lätt att sätta ord på det som texterna handlar om nu under fastan. Men Staffan Åkerlund och jag gör ett försök i det här avsnittet. Att sätta ord på inkarnationen och försoningen. Även om man förstås inte kan nå så långt på de ämnena i ett kort samtal.

En annan som försökt ge ord åt den text vi pratar om idag är W Stinissen. Han skriver såhär om vetekornets lag:

"Jesus säger inte: Om ni vore lite generösare, lite mer offervilliga skulle ni bära frukt och gå snabbare fram på er väg. Nej, han ber oss att inte alls bry oss om vår väg, utan resolut slå in på hans väg. Evangeliet handlar inte om hur vi skall göra oss lite bättre. Det handlar om att hålla sig tätt intill Jesus. Dö hans död, för att leva hans liv."

Jag vet inte om någon annan än jag tycker att något blir tydligare av de orden, men jag tycker i alla fall om dem!

Klicka här för att lyssna på samtalet: 037 - Predikopodden

PS. Om ni inte får ordning på tekniken, så hör av er! Det är något som verkar vara lite krångligare idag. Det verkar som att man först måste ladda ner avsnittet och sedan lyssna på det, men gör man så, så borde det gå!

Kyndelsmässodagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Sat, 23 Jan 2016 20:55:00 +0000

Uppenbarelsens ljus eller Idag kommer du att möta Gud

Efter mitt samtal med Cecilia Karlsson så sitter jag och läser Owe Wikströms bok “Den outgrundliga människan”. Den handlar om själavård. Och när jag läser faller bitarna på plats.

Wikström skriver att vi som arbetar i kyrkan bidrar till sekulariseringen när vi inte hjälper människor att ge sina upplevelser en religiös tolkning, ett religiöst språk. Alla dessa mystika upplevelser som människor bär på, och som de bärs av, dem kan vi hjälpa till att förstå, vi som tror att de upplevelserna faktiskt kan vara ett tilltal från en Annan.

Wikström skriver om att ha mystika upplevelser utan att veta vart man ska rikta sitt tack, det tack som kanske väller upp inombords.

Wikström skriver också om att kristendomen i mycket bygger på att vi kan identifiera oss med bibels och traditionens berättelser. Att genom dem kommer vi in i dialogen med Gud.

Och jag kopplar allt det som Wikström skriver till mitt samtal med Cecilia om Symeon i templet. Och jag tänker att det finns så många personer i den berättelsen som vi kan identifiera oss med, inte minst Symeon. Han kan hjälpa oss att förstå våra egna upplevelser av Helighet. Precis som Symeon bärs av sitt möte med Gud, så kan också vi bäras av våra möten.

Kanske kan predikan den här söndagen bjuda in oss att vara med i berättelsen om Symeon och upptäcka att också vi bär på sådana minnen av Helighet. Stunder i livet som fyllt oss med mod och frid.
Och så kan alltihop fångas upp i, och gå över i, psalm 702.
Eller blir det bara supersmörigt?
Jag vet inte.
Ni kan också bara lyssna på samtalet och inspireras åt något helt annat håll! För som vanligt kom vi att prata om lite allt möjligt.

Klicka här för att lyssna: 036 - Predikopodden

Septuagesima

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 15 Jan 2016 12:48:00 +0000

Nåd och tjänst eller Att vara eller att göra

Jag hann bara stänga av micken efter dagens samtal med Lotta Fång innan jag utbrast "fast jag vill ändå ha beröm när jag gör något bra". Vi har grävt i texten och vi har vridit och vänt på den litegrann tillsammans och jag tror att jag på ett plan förstår vad den vill säga. Men sen är det ändå som att större delen av mig bara inte vill ta in det här med att bara knota på utan tack. Jag tror att den här texten behöver mogna med mig ett tag. Eller kanske behöver jag mogna för att på riktigt kunna förstå. Samtalet idag blev i alla fall ett steg på vägen!
Vi pratade om att vara eller att göra.
Om kyrkan som en plats för verksamhet eller som en glänta för bön.
Om nåd.
Om Jona.
Om missunnsamhet.
Om drivkrafter och om beröm.
Och egentligen landade vi i att vår uppgift är att ge gudskärleken vidare.
Så varför stänger jag av micken och säger att jag ändå vill ha beröm? Vad är det som är så svårt med detta?

Det är i alla fall roligt att vara tillbaka efter julledigheten! Roligt att se att ni gått in på bloggen och FB-sidan och letat efter nya avsnitt! Då känns det som att den här podden faktiskt fyller en funktion. Inte för att jag skulle fiska
efter beröm eller så.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 035 - Predikopodden
(Eller lyssna direkt i mobilen i appen Acast)

Julledighet med boktips

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Sat, 02 Jan 2016 07:44:00 +0000

Predikopodden har haft julledigt. Och eftersom avsnitten spelas in i god tid innan den söndag då texterna ska predikas så visar sig den julledigheten nu. Nu kommer det inte att finnas några poddavsnitt på två veckor till. Men sedan kör vi igång igen! Och det väntar en hel del spännande den här våren! Jag har planer och idéer...

Helt opåkallat vill jag också passa på att nämna/tipsa om två böcker som jag just läst och som jag vill låta påverka min syn på predikan:

The Story of Narrative Preaching av Mike Graves - en helt underbar bok som tar berättande på allvar. Men som också är noga med att berättelser inte ska stå ensamma i en predikan, de ska få sällskap av kommentarer och reflektioner. Enligt författaren till denna bok bör en riktigt bra narrativ (berättande) predikan innehålla tre delar: bibelberättelsen, en berättelse från vår nutid (som hjälper oss att förstå bibelberättelsen) samt reflektion/utläggning. Det låter så torrt när jag återger det nu. Jag märker det. Så är det inte när man läser boken. Den är nämligen skriven som en berättelse - för att helt praktiskt visa oss läsare hur man med berättelser kan både inspirera och undervisa på samma gång. Det är en underbar bok för den som söker inspiration i sitt predikaskrivande!! Dessutom innehåller den berättelser vi kan använda!

Andens terapi av Wilfrid Stinissen - Som inte alls handlar om predikan, men som tar på allvar hur vi kan vara andliga vägledare för varandra. Och jag vill att den här boken ska finnas i mitt bakhuvud när jag förbereder predikan och när jag lever min vardag. Den är så tunn att man läser den på en eftermiddag och så pass djup att man kan begrunda den länge. Hinner man inte läsa, så hinner man ändå läsa den här!

Vi hörs snart med nya poddavsnitt!!

Nyårsdagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 25 Dec 2015 12:20:00 +0000

I Jesu namn eller "Jag är det trädet som du har velat spara" eller "En soptunna kan inte vända på sig själv"

Predikopodden provar något nytt! I det här avsnittet samtalar jag med Magnus Evertsson, som inte bara är präst, utan som också har disputerat på just den här texten (och flera andra!)

Magnus och jag samtalar om vad det innebär att vara hederlig mot texten: i det här fallet att låta texten sluta så öppet som den faktsikt gör!

Och så pratar vi om omvändelse, om kollektiv/individuell tolkning och om de där allegoriska tolkningarna som inte riktigt bär och som kanske skapar fler problem än de löser!

Ta chansen att lyssna på en Lukasforskare som pratar om en Lukasliknelse!

Klicka här för att lyssna: 034 - Predikopodden

(Eller lyssna med hjälp av appen Acast direkt i din telefon!)

Julevangeliet

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 11 Dec 2015 10:02:00 +0000

Jesu födelse eller Freden är vårt uppdrag eller "objektifierandet kan döljas i en väldig välvilja"

Några små saker som dök upp när jag pratade med Albin Tanke om julevangeliet:

Frid och fred är motsatsen till rädsla

Gud spränger gränser som är kända för oss

Människorna på härbärget vet inte vad de missar - om livets nystarter står det inte i tidningen

Det som omkullkastar den gamla världen

Kungen och blomsterflickan - vad är vårt svar på kärleken?

Allt trasigt blir närvarande under julen

Objekts-subjekts-processen

Gud sänder änglar till dem som är utanför (den här tanken, som jag inte riktigt lyckades få ordning på i samtalet, har jag fått från en text man kan läsa här. Inspirerande, tycker jag!)

Att undvika sentimentalitetens klegga

"I have a dream" är ett jultal

Klicka här för att lyssna: 033 - Predikopodden

4:e advent

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Thu, 10 Dec 2015 19:38:00 +0000

Herrens moder eller Så jobbar inte Gud

Jag vet inte hur det här ska gå
Nej.
- Och där har du livet i något slags sammanfattning.

Vi hann prata om så mycket, Albin Tanke och jag, men det som stannade kvar i mig efter samtalet är just något som Albin säger. Om att vi behöver den här texten om mod, om att våga säga ja till Gud och till kallelsen, för att de där andra texterna, de om att inte våga och inte orka se, dem kan vi, dem känner vi redan så väl.

Tillit, sårbarhet, risk och mod.
Och mitt i detta: Maria

Klicka här för att lyssna: 032 - Predikopodden

Albin har förresten startat en blogg idag. Den kan man läsa här.

3:e Advent

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 04 Dec 2015 10:23:00 +0000

Bana väg för Herren eller Där himlen tränger fram

Letar vi efter det himmelska?

Eller letar det himmelska efter oss?

Är det ibland så att vi inte vill se?

Att vi finner ursäkter för att slippa se när himmelriket tränger fram?

Eller är det alltid så att det himmelska är svårt att få syn på? För att världen ser ut som den gör?

Den tanken lämnade Sara Nässekqvist kvar i mig efter det här samtalet. Men samtalet rymmer också några andra tankar!

Klicka här för att lyssna: 031- Predikopodden

2:a advent

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 27 Nov 2015 12:39:00 +0000

Guds rike är nära eller Gud kan vi inte kontrollera

Jag fick lära mig att senap i Mellanöstern var ett ogräs. Och så fick texten en ny innebörd för mig. Tänk om det är med Guds rike som med ogräset. Jag kan så lite i en åker - och sen har jag ingen aning om hur det kommer att sluta!

Jag vill gärna tro att det är så. Att kraften i ogräset säger något om kraften i det himmelska. Att vi människor inte behöver göra storverk eller underverk. Inte på egen hand. Vi beöver inte orka allt eller bära allt. Men vi behöver så små frön av himmelskt ogräs.

Med Lisa Vinsander pratar jag också om surdegen. Om att vi kan arbeta för det goda på olika sätt. Och att det är väldigt hoppfullt att tänka på att surdegen finns i det fördolda och verkar.

Klicka här för att lyssna: 030 - Predikopodden

1:a advent

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 20 Nov 2015 09:00:00 +0000

Ett nådens år eller Om du inte stör så kan du få bo här i ett hörn

1:a advent! Och ändå blev det inte så mycket myssnack. Sara Nässelqvist och jag gick rakt på sak och pratade om texten. Och emellanåt visade faktiskt den här välanvända texten lite nya sidor för oss. Och jag är mer förbryllad över Jesus rytt in i Jerusalem nu, än vad jag brukar vara. Vad är det han vill signalera?

Mest vill jag ändå låta tankarna stanna i vad det gör för skillnad för mig i mitt liv om jag låter Gud ta plats eller inte. Vad finns det för berättelser i min egen erfarenhet som kan belysa vad det kan betyda när Jesus rider in? När han rider in trots att han vet vad han rider mot. Berättelserna finns där och kanske är det nu jag borde försöka sätta ord på dem.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 029 - Predikopodden

Domsöndagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Thu, 12 Nov 2015 20:25:00 +0000

Kristi återkomst eller Så görbart och så svårt

Är det ett genomgående drag att vi lägger fokus på fel saker?

På efterrätten istället för på etiken?

Dog Jesus i en känsla av att vara totalt missförstådd?

Och gör vi, som Kent Wisti menar, dogmatik av det som är tänkt som pedagogik?

Är Jesus förbannad på att vi delar upp världen i vi och dem? I fattiga och rika? I innanför och utanför? Är det därför han vill säga till oss att bara han kan skilja oss åt? Och är det därför han vill visa oss att varken får eller getter vet om ifall de är får eller getter?

En frikännande dom är också en dom.

Får vi/ska vi mjuka upp hårda texter?

Eller missar vi då att ta vara på den ilska som texten ger uttryck för?

Rädslan för att bli domspredikant.

Vad händer med texten när den läses av någon som just nu känner sig utsatt för en väldig orättvisa? Handlar texten då om rättvisa? Är det egentligen det vi är rädda för: rättvisa? För att vi vet vilka vi är? Men glömmer vi då inte nåden? Är det så att rättvisan är som otäckast när vi inte riktigt litar på nåden?

Vi fäller själva domar, utan att ens vara medvetna om det.

Vad är det som spelar roll på dödsbädden?

En text, en predikan, kan väcka till dåligt samvete -eller väcka till förändring.

Hur gör man för att inte hamna i dåligt samvete utan snarare i handling?

Och så de där kärlekshandlingarna:
Så görbart och så svårt. Varför gör jag inte detta mer?

Flykten från medmänskligheten: telefonen

Och var hämtar vi kraften?

Och så slutar alltihop i att vi behöver älska Gud. På olika sätt.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 028 - Predikopodden

Söndagen före domsöndagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 06 Nov 2015 12:53:00 +0000

Vaksamhet och väntan eller Det är väl aldrig kört..? eller Varje tid är den yttersta tiden

Det här samtalet med Ola Fornling, kyrkoherde i Värby församling, börjar i textens svåraste bit: upplevelsen av att det finns ett Nej. Kan det finnas ett "nej" ifrån Gud? Vi som brukar predika om att det aldrig är kört, ska vi nu säga att jo, det kan vara kört?

Vi löser egentligen inte upp den knuten. Mer än att vi säger att varje gudsbild måste balanseras mot andra gudsbilder. Men vi vänder på många andra stenar i texten och hittar många andra spännande saker. Vi pratar om inre och yttre beredskap. Vad är lampan och vad är oljan? Handlar oljan om min tro, tillit? Är bön och kontemplation ett sätt att hålla sig beredd?

Det jag tar med mig från samtalet är att vi kanske väntar på Kristi återkomst, men då kanske inte främst eller enbart i någon pampig eskatologisk betydelse, utan snarare att vi väntar på att möta Gud i vår egen vardag, i mötet med andra människor. För det gör vi ju ständigt. Och vi behöver ständigt vara beredda att göra det på nytt. Och hur ser min beredskap ut i förhållande till det mötet? Här talar Ola om att tro både kan vara att få vila i Gud OCH att ha den där vaksamheten och beredskapen att möta Gud i dem vi möter.

Det finns en svårighet i texten, och den svårigheten består. Men det finns också bra saker att ha med sig på sin livsväg!

Klicka här för att lyssna: 027 - Predikopodden

23:e söndagen efter trefaldighet

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Thu, 29 Oct 2015 21:35:00 +0000

Förlåtelse utan gräns eller Vad gör jag när min broder gjort mig någon orätt?

Samtalet med Lisa Vinsander rör sig mellan det stora och det lilla. Försoning efter folkmord. Försoning när någon sagt något dumt till mig.

För mig landar hela samtalet i en utmaning: vad gör jag när jag tycker att någon har gjort orätt mot mig? När gick jag senast till min broder eller syster för att berätta att han eller hon gjort mig illa? Och de gånger som jag inte tar upp det direkt med min broder eller syster - vilka andra vägar tar jag? Vågar jag ta de där viktiga stegen mot försoning eller bangar jag?

Klicka här för att lyssna: 026 - Predikopodden

Söndagen efter alla helgons dag

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Thu, 22 Oct 2015 12:06:00 +0000

Vårt evighetshopp eller Att inte vara rädd för att älska

Idag funkar inte Jesus pedagogik på mig. Han vill säga att jag inte ska vara rädd, att jag är värdefull och att jag aldrig är glömd av Gud. Han vill så väl. Men så säger han det där med helvetet. Och då liksom fastnar jag där. Så Mats Ahlberg och jag, vi får liksom börja med att ta tag i det där med helvetet. Innan vi kan komma till det som egentligen kanske är poängen med texten. Det är kanske lite störigt för den som inte är så intresserad av textens fulare sidor, men för mig skulle allting annat kännas oärligt. Och det går ju inte.

Som tur är leder Mats in oss på det viktiga så småningom. Att ingen är glömd av Gud.

Klicka här för att lyssna: 025 - Predikopodden

21:a söndagen efter trefaldighet

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 16 Oct 2015 09:15:00 +0000

Samhällsansvar eller Nu är jag bara ute och fantiserar

Som vanligt handlar poddsamtalet om allt möjligt som inte gärna låter sig sammanfattas i en liten bloggtext. Det är ju lite därför samtalet finns!

Men en sak som fastnade i mig var det Mats lyfte fram: det tråkiga och lite sorgliga i att de här människorna i texten bara närmar sig Jesus utifrån en önskan om att få sätta dit honom. Vad tråkigt det är med den sortens samtal, där vi inte ordentligt tar vara på möjligheten att lyssna på varandra! Så frustrerande för Jesus att detta blir den sortens möten med människor som också tar en stor del av hans tid. Möten som inte riktigt blir möten. Kraftmätningar snarare än samtal.

Är det inte så för oss också? Att vi sällan tar oss tiden att riktigt mötas och förstå varandra? Att vi inte lyssnar färdigt på varandra?

Temat är samhällsansvar. Kan man säga att det också är ett sätt att ta ansvar för vårt samhälle: att noga se till att lyssna färdigt på varandra?

Klicka här för att lyssna (färdigt) på samtalet: 024 - Predikopodden

20:e söndagen efter trefaldighet

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 09 Oct 2015 07:27:00 +0000

Att leva tillsammans eller "Nej, vet ni, jag tror att jag bara gör lite stolar istället"

Idag blev det ett samtal om det smärtsamma i att se sina barn växa upp och bli redo att ta sig an världen. Fast man kanske inte själv är redo för att de ska ta sig an världen.

Och om att man ibland bara måste göra det man måste, även om andra kommer att ta avstånd ifrån en.

Om hur vi såklart är glada att Jesus inte bangade för sin uppgift och gick tillbaka till snickarlivet när familjen inte riktigt backade honom.

Och om att inte heller vi behöver banga. För det finns plats för oss också. Och för de andra. I det vidgade "vi" som Jesus öppnar för i texten.

Ja, och så blir det något ord om kärnfamiljen också.

Klicka här för att lyssna på samtalet: 023 - Predikopodden

Tacksägelsedagen

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 25 Sep 2015 15:12:00 +0000

Lovsång eller Det här kanske är en kom-ut-text

Malmös kyrkoherde Anders Ekhem och jag vänder och vrider på en bekant text för att hitta nya perspektiv och ingångar. Och det visar sig att den text jag trodde bara handlade om tacksamhet också kunde handla om att komma ut. Eller om att vara kyrka. Eller om rätten att få synas. Hela samtalet blev en utmaning för mig att alltid försöka se nya saker i texten. Lyfta på varje sten och inte ta för givet vad en text handlar om.

Och på slutet får Anders, som tidigare undervisat i predikokonst, komma med sina tips på vad man kan tänka på som predikant. Utmanande, kan jag säga!

Klicka här för att lyssna: 022 - Predikopodden

Den helige Mikaels dag

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Fri, 25 Sep 2015 13:19:00 +0000

Änglarna eller Vad har då det här med änglar att göra?

Det blir inte så mycket prat om änglar när jag och Kristina Berlin samtalar om söndagens text. Det blir mer om ont och gott. Och om svårigheterna med Uppenbarelseboken. Om att försöka vara tydlig i sin predikan med när man tror på något bildligt och när man tror på något bokstavligt. Och om utmaningen att känna igen det onda trots att det hela tiden tar sig nya uttryck. Och framförallt om att finna sin glädje i den man är och inte i det man gör.

Klicka här om du vill lyssna: 021 - Predikopodden

17:e söndagen efter trefaldighet

noreply@blogger.com (Tolkning pågår) — Wed, 16 Sep 2015 13:18:00 +0000

Rik inför Gud eller I mig händer det nånting när du använder ordet "sträva"

Så händer det där igen, som har hänt några gånger tidigare i Predikopoddens korta historia: att texten för mig blir något annat i samtalet. Om jag får skriva på kyrkiska, så kan man skriva att den går från lag till evangelium. Eller på svenska: från börda till befrielse.

Samtalet med Anders Ekhem kom att handla om himlen. Om att det enda som är verkligt är det himmelska. Om att bära på en erfarenhet av Gud helt utan att ha varit i närheten av ett religiöst språk. Om att paradiset är när jag är där jag inte vill vara någon annanstans. Om att få vara befriad till tjänst. Och om det som avslöjar vår djupaste mänsklighet och vår omänsklighet.

Klicka här för att lyssna: 020 - Predikopodden

Om Anders Ekhem kan det också vara roligt att känna till att han tidigare har undervisat i just predikokonst. Och i nästa avsnitt med honom kommer han att dela med sig av en del av sina många tankar om just predikan.