Trump ska ha tagit emot budskapet positivt och lovat att diskutera det vidare med sin stab.

Det rapporterar kontot Jewish Voice (@jewishvoicelive), som beskriver mötet som ett viktigt steg mot rättvisa och en utmaning mot AIPAC:s inflytande i USA. Mötet ägde rum torsdagen den 3 september 2026, i samband med en större träff med chassidiska och ultraortodoxa rabbiner inför det judiska nyåret Rosh Hashanah.

Ett annat konto, Voice of Rabbis (@voiceofrabbis), publicerade en bild från besöket och beskrev det som ett historiskt ögonblick. De rabbiner som deltog sägs representera över 100 000 antisionistiska ortodoxa amerikanska judar som skiljer sin religion från staten Israel.

Läs mer på newsvoice.se, Rabbiner till Trump: Netanyahu talar inte för det judiska folket

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14:e augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

— Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

Läs mer på nyadagbladet.se, Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Sanders har ägnat över trettio år åt att utreda attentatet och har till slut kommit fram till slutsatsen att den amerikanska regeringens officiella berättelse är full av lögner.

The Clinton administration told us the 1995 Oklahoma City bombing was a lone wolf attack by a deranged white supremacist. That’s not true. Kathy Sanders lost two grandchildren that day. She’s spent thirty years gathering the facts.

0:00 The Oklahoma City Bombing
11:10 The… pic.twitter.com/jwTxoZsrvi

— Tucker Carlson (@TuckerCarlson) September 4, 2026

Från personer som hade förhandskännedom om bombdådet till en andra misstänkt som observerades på brottsplatsen – Carlson och Sanders gick på djupet under sitt samtal.

Flera dokumentärer har granskat händelsen, däribland filmen A Noble Lie från 2011.

alexjoneslive.com

Dessa två grenar fungerar inte strikt enligt principen antingen eller; båda är alltid aktiva i varierande grad. Autonom flexibilitet är det optimala målet här. Den gör det möjligt för dig att befinna dig i det som människor kallar ”zonen” eller ett ”flowtillstånd”. Detta innebär att upprätthålla ett lugnt grundläge i det parasympatiska tillståndet och samtidigt ha förmågan att snabbt aktivera det sympatiska systemet när det behövs, för att därefter snabbt kunna reglera ned det igen och återgå till det parasympatiska tillståndet.

Nyheter, marknadsföring och politiska medier håller människor i ett mer sympatikuspåslag. De använder medvetet rädsla och knapphet för att få tittaren att känna sig hotad. En person som är stressad och fast i kamp-, flykt- eller frysresponsen i flera timmar får försämrad matsmältning, hämmat immunförsvar, ångest och nedsatt högre kognitiv förmåga. Det minskar det analytiska tänkandet och ökar beroendet av externa auktoriteter. Om människor hålls under det sympatiska systemets inflytande alltför länge kommer de att söka snabba svar och betrodda auktoriteter i stället för att noggrant granska information.

Yerkes-Dodsons lag, som formulerades 1908, säger att en väl avvägd nivå av aktivering ger optimal prestation. Låg aktivering leder till tristess och dåliga resultat, måttlig aktivering förbättrar fokus och effektivitet, medan överdriven aktivering leder till stress och misstag. Flowtillståndet, där du tappar tidsuppfattningen och presterar som bäst, ligger precis vid toppen av Yerkes-Dodson-kurvan.

För människor som vill läka sin kropp och kunna försätta sig i ett flowtillstånd när de vill finns de enkla övningarna inom pranayama, kontrollerad andning, som har lärts ut i årtusenden.

Pranayamaövningar använder andningsuppehåll och långsamma, utdragna utandningar för att försätta kroppen i ett parasympatiskt tillstånd, främst genom att stimulera vagusnerven och åsidosätta hjärnans automatiska stressreaktioner. Kontrollerad andning bidrar till att åsidosätta kamp-, flykt- eller frysresponsen och framkalla ett tillstånd av biologisk avslappning.

Djup inandning sträcker ut lungvävnaden och diafragman. Denna uttänjning får kroppen att skicka signaler till hjärnan om fullständig trygghet, vilket aktivt hämmar det sympatiska nervsystemet och sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket.

När du håller andan ansamlas koldioxid i blodet. Detta orsakar en liten sänkning av blodets pH-värde, vilket optimerar syretillförseln till hjärnan. Att hålla andan efter en fullständig inandning upprätthåller ett långvarigt tryck på vagusnerven, vilket har en lugnande effekt. Denna balans stimulerar theta-hjärnvågor, som förknippas med djup meditation och kreativitet.

Att göra utandningen längre än inandningen utnyttjar ett naturligt kardiovaskulärt fenomen som kallas respiratorisk sinusarytmi (RSA). Genom att förlänga utandningen förlängs direkt kroppens kemiska process för reglering av hjärtfrekvensen, vilket får kroppen att slappna av och övergå till ett parasympatiskt tillstånd.

Box Breathing är en andningsövning där du andas in, håller andan, andas ut och håller andan igen under lika långa intervall. De lika långa momenten upprätthåller stabila, hälsosamma nivåer av koldioxid i blodet. Den exakta räkningen hindrar amygdala från att fokusera på upplevda hot och bryter cirkeln av oroliga tankar. Den jämna balansen mellan inandningar, utandningar och andningsuppehåll tränar det autonoma nervsystemet att förbli stabilt, samlat och mycket anpassningsbart under press.

Ju mer du övar under lugna förhållanden, desto mer automatiskt aktiveras detta i stressiga situationer.

gregreese.substack.com, Balans och kraft med pranayama

Eftersom räntorna betalas med lånade pengar växer de exponentiellt genom ränta-på-ränta-effekten, vilket gör dem till den snabbast växande delen av budgeten, i en takt som vida överstiger den ekonomiska tillväxten.

Fram till 2036 beräknar Congressional Budget Office (CBO) att räntekostnaderna kommer att fördubblas till 2,1 biljoner dollar, samtidigt som den offentligt innehavda statsskulden når 120 procent av BNP. CBO:s direktör har förklarat att utvecklingen är ”inte hållbar”.

Allt fler framstående analytiker säger att USA kommer att behöva ”trycka pengar” för att ta sig ur situationen. Men vems sedelpress ska användas, och vad ska tryckas?

I dag betyder ”trycka pengar” normalt att Federal Reserve monetiserar statsskulden genom kvantitativa lättnader (Quantitative Easing, QE). Finansdepartementet emitterar först statspapper – kortfristiga statsskuldväxlar, obligationer och andra skuldförbindelser – som säljs av primärhandlare på den öppna marknaden. Om det inte finns tillräckligt många köpare kan Fed, i egenskap av ”långivare i sista hand”, köpa värdepapperen med ”reserver” som skapas genom bokföringsposter på bankernas reservkonton.

Men Fed-chefen Kevin Warsh försöker minska Feds balansräkning genom att sälja federala värdepapper, inte köpa dem. Och även om Fed skulle använda QE skulle det i dag inte fungera för att minska skulden eller räntekostnaderna.

Fed är skyldigt att återföra sina vinster till finansdepartementet efter avdrag för sina kostnader, men sedan 2008 har Fed betalat bankerna ränta på deras reservtillgodohavanden (IORB) som ett penningpolitiskt verktyg för att kontrollera inflationen. Sedan 2022 har den totala summa som Fed har betalat i IORB varit högre än den ränta som Fed har fått från finansdepartementet på sina värdepapper.

Nettoresultatet är att finansdepartementet, i stället för att Fed överför vinster till det, nu är skyldigt Fed pengar för att täcka underskottet till följd av IORB, vilket ökar den federala statsskulden och räntekostnaderna. Feds sedelpress går, men den går åt fel håll.

Samtidigt förfaller marknadsnoterade amerikanska statspapper till ett värde av 4,1 biljoner dollar i år, och många av dem är långfristiga obligationer med låg ränta som det inte finns tillräckligt många köpare till. Finansdepartementet under Scott Bessent har därför tvingats ta över uppgiften att köpa dem, med hjälp av medel som tagits in genom försäljning av kortfristiga statspapper som det finns en välfungerande marknad för.

Vissa kommentatorer kallar detta för ”Treasury QE”, men politiken innebär inte att nya dollar från finansdepartementet pumpas ut på marknaden. Andra kommentatorer menar att utvidgningen av återköpen snarare liknar Feds tidigare ”Operation Twist” – helt enkelt ett tillgångsbyte, gammal skuld mot ny.

En artikel i Forbes den 22:a augusti 2026 jämför effekten av Feds och finansdepartementets köp av obligationer på följande sätt:

Vid kvantitativa lättnader köper Fed amerikanska statspapper och betalar för dem genom att kreditera bankernas reservkonton. … Den monetära basen, summan av kontanter och dessa reservtillgodohavanden, ökar ett-till-ett i takt med köpen.

Finansdepartementet har ingen motsvarande möjlighet att skapa pengar med en knapptryckning. Det gör sina utbetalningar från Treasury General Account, sitt transaktionskonto hos Fed, och varje dollar på det kontot har kommit dit genom skatter eller upplåning.

Finansdepartementets makt att skapa pengar med en knapptryckning
Så lyder den konventionella analysen, men finansdepartementet har faktiskt, på kongressens uppdrag, möjlighet att skapa pengar med en knapptryckning. Det är en suverän befogenhet som våra förfäder använde för att finansiera den amerikanska revolutionen, inbördeskriget och några av de mest explosiva perioderna av ekonomisk tillväxt i USA:s historia. Från de ”koloniala sedlar” (colonial scrip) som Benjamin Franklin tillskrev koloniernas välstånd till de Continentals som finansierade revolutionen betraktades makten att skapa pengar som en allmännyttig funktion. USA:s konstitution formaliserade denna befogenhet i artikel I, avsnitt 8, genom att ge kongressen makten ”att prägla pengar [och] reglera deras värde”.

Efter att Lincolns finansdepartement hade tryckt tillräckligt med amerikanska statssedlar, U.S. Notes eller ”Greenbacks”, för att vinna inbördeskriget bekräftade Högsta domstolen vid två tillfällen dess befogenhet att göra detta. Men denna makt övertogs och överlämnades till en bankkartell som möttes i hemlighet på Jekyll Island 1910, där de utformade ett system där varje ny dollar måste lånas in i existens från banker som helt enkelt skriver in insättningar på sina låntagares konton. Och på så sätt övertogs statens suveräna makt att skapa sin egen valuta av privata vinstintressen.

Lincolns prejudikat
Det främsta praktiska beviset för en skuldfri suverän valuta är fortfarande Abraham Lincolns Greenbacks. Inför en splittrad nation och ockerräntor från internationella banker kringgick Lincoln den privata kreditmarknaden. Genom 1860-talets Legal Tender Acts emitterade finansdepartementet 450 miljoner dollar i United States Notes (Greenbacks), vilka finansierade Nordstaternas seger i inbördeskriget och en omfattande utbyggnad av landets infrastruktur.

År 1871 upprätthöll Högsta domstolen Legal Tender Acts i Knox v. Lee och slog fast att statens befogenhet att ge ut valuta som inte kunde lösas in mot mynt (specie) var en inneboende del av statens suveränitet. Men 1878 begränsades mängden Greenbacks till mindre än en halv miljon dollar, vilket säkerställde att den suveräna dollarn, i takt med att ekonomin växte, skulle komma att överskuggas av privata bankers krediter med stöd av guldreserver. I Juilliard v. Greenman (1884) bekräftade Högsta domstolen emellertid att befogenheten ”att göra USA:s sedlar till lagligt betalningsmedel för betalning av privata skulder” ”ingick i befogenheten att låna pengar och tillhandahålla en nationell valuta”.

Den populistiska allegorin: Den gula tegelvägen
I slutet av 1800-talet ledde kreditbristen, som orsakades av bankirernas ”guldkors” (Cross of Gold), till en djup depression och ett folkligt uppror. År 1894 blev ”Coxey’s Armys” marsch mot Washington – den första i sitt slag – inspirationen till The Wonderful Wizard of Oz (1889). I denna klassiska amerikanska allegori leder den ”gula tegelvägen” (guldmyntfoten) till en bedräglig Smaragdstad (Washington D.C.), där Trollkarlen (presidenten) drar i illusionens spakar. William Jennings Bryan, Greenback-rörelsens ”Fega lejon”, hade en stor talares dånande röst men saknade i slutändan modet att hålla fast vid Greenback-lösningen och övergick i stället till bimetallism (silver). [För mer om detta, se E. Brown, Web of Debt.]

År 1912 utsågs Bryan till utrikesminister av president Woodrow Wilson. Bryan motsatte sig kraftfullt Aldrich Act, som skulle ha överlämnat ”penningmakten” till bankirerna, men bankirerna vann och Federal Reserve Act antogs. Sedan dess har USA finansierat sig självt, inte med suveräna pengar utan med räntebärande skulder, som har refinansierats år efter år tills själva räntekostnaden har blivit den snabbast växande federala utgiften.

Det är så vi fastnade i en skuldcyklon där räntan växer med glupsk hastighet genom ränta-på-ränta-effekten. Kongressen kommer snart att nå skuldtaket och måste rösta om att antingen höja taket, skära ned på sociala tjänster och militären, höja skatterna eller ge finansdepartementet befogenhet att trycka pengar för att ta sig ur situationen. Visserligen är det osannolikt att kongressen kommer att ta till alternativet med suveräna pengar förrän den inte har något annat val än att ställa in betalningarna, men detta alternativ är godkänt både enligt konstitutionen och genom lag, och det behöver inte höja konsumentpriserna – det kan faktiskt sänka dem – om de nya pengarna används för att skapa nya varor och tjänster och därmed hålla utbud och efterfrågan i balans. (Mer om detta strax.)

De lagstadgade nycklarna
En lagstadgad mekanism som har föreslagits för att hantera tidigare kriser kring skuldtaket bygger på 31 U.S.C. § 5112(k), enligt vilken finansministern ges befogenhet att efter eget gottfinnande prägla platinamynt i valfri valör. Förslaget var att prägla mynt med ett nominellt värde på en biljon dollar, vilket skulle innebära en vinst för myntverket (seigniorage) snarare än lån, och därför räknas deras värde inte in i det lagstadgade skuldtak som definieras i 31 U.S.C. § 3101. Se exempelvis Paul Krugmans skämtsamma stöd för idén här.

”Treasury General Account” (TGA) är i praktiken statens enda transaktionskonto och innehas hos Federal Reserve. För att den suveräna dollarn ska fungera skulle Fed behöva kreditera TGA med de deponerade myntens nominella värde, men även detta mandat är lagstadgat. Enligt 12 U.S.C. § 391 måste Federal Reserve-bankerna agera som USA:s ”fiskala ombud”, och enligt 31 U.S.C. § 5103 är alla mynt som präglas av USA:s finansdepartement ”lagligt betalningsmedel för alla skulder, offentliga avgifter, skatter och andra betalningsskyldigheter”.

Trots dessa mandat kallade den dåvarande Fed-chefen Ben Bernanke idén ”ogenomförbar” när biljonmyntet fördes fram som en lösning inför en tidigare tidsfrist för skuldtaket 2013. År 2021, när USA stod inför ännu en kris kring skuldtaket, kallade Janet Yellen det för ett ”trick”.

Kanske det, men myntet är inte mer av ett trick än Feds egna ”kvantitativa lättnader” (Quantitative Easing), som innebär att en bestämmelse i Federal Reserve Act används långt utöver sitt ursprungliga syfte. Lagens avsnitt 14 (12 U.S.C. § 355), som tillåter öppna marknadsoperationer, var endast avsett för småskaliga justeringar för att hålla räntorna stabila. Men efter bankkrisen 2008–2010 använde Fed denna befogenhet för att skapa biljoner dollar i reserver för att rädda insolventa megabanker.

Om Fed kan skapa biljoner dollar i valuta för att rädda bankerna, varför kan då inte finansdepartementet göra det för att rädda skattebetalarna? Om biljonmynt verkar alltför mycket som ett trick kan kongressen helt enkelt upphäva 1878 års begränsning av utgivningen av Greenbacks och emittera U.S. Notes direkt. GENIUS Act tillåter nya former av digitala mynt. Varför inte ett digitalt Greenback-mynt med USA:s fulla förtroende och kreditvärdighet som garanti?

Att dämpa oron för inflation

Genom att kombinera befogenheten att utfärda lagliga betalningsmedel (bekräftad i Juilliard), befogenheten att prägla mynt (31 U.S.C. § 5112) och mandatet att agera som fiskalt ombud (12 U.S.C. § 391) finns verktygen redan på plats för att kongressen ska kunna ge ut valuta direkt. Så vad är det som hindrar den?

Standardinvändningen är att pengar som ges ut av finansdepartementet är mer inflationsdrivande än upplåning, eftersom lånade pengar så småningom kommer att betalas tillbaka, vilket innebär att de nyskapade insättningarna upphör att existera. Men den federala statsskulden har inte betalats av sedan Andrew Jackson gjorde det för nästan två århundraden sedan. Skulden refinansieras helt enkelt från år till år, och detsamma gäller räntan. Faktum är att räntebördan växer snabbare än skulden, eftersom den till stor del finansieras genom budgetunderskott. Ränta som betalas på ränta växer exponentiellt genom ränta-på-ränta-effekten.

I motsats till konventionell teori har det visat sig vara mer inflationsdrivande att låna pengar in i existens än att trycka dem direkt. Båda tillför nya dollar till penningmängden, eftersom de skuldskapade dollar som staten spenderar aldrig betalas tillbaka. Men räntebördan på dessa dollar driver upp skatterna, och Fed försöker dämpa inflationen genom att höja räntorna, vilket höjer den ränta som producenter måste betala på sina egna skulder. Producenterna höjer sedan sina priser för att täcka dessa extra kostnader, vilket driver upp konsumentpriserna.

Understödjande data
Den ytterligare inflationsrisken med pengar som staten lånar är inte bara en teori. I en framstående akademisk studie från 2018 med titeln ”Bringing the Helicopter to Ground” undersökte monetära ekonomerna Josh Ryan-Collins vid University College London och Frank van Lerven vid New Economics Foundation den offentliga finansieringen i 13 avancerade ekonomier mellan 1900 och 2011. Under omkring 40 år, från 1930-talet till 1970-talet, finansierades 40–50 procent av statsskulden i de undersökta länderna genom skapandet av nya pengar snarare än genom upplåning av befintligt kapital från privat sparande eller utländska investerare. De nya pengarna skapades som krediter i både centralbankers och affärsbankers bokföring. Författarna framhåller att denna period också hade den lägsta förekomsten av bankkriser i modern historia, och att den sammanföll med århundradets längsta sammanhängande period med låg statsskuld i förhållande till BNP och den högsta BNP-tillväxten. Inflationen förblev hanterbar fram till chockerna i början av 1970-talet.

Efter 1970-talets oljechock blev Milton Friedmans tes att ”inflation alltid och överallt är ett monetärt fenomen” officiell dogm. Men de historiska uppgifterna visade motsatsen: prisinflationen steg under 1970-talet samtidigt som skapandet av nya pengar minskade. Priserna drevs upp av bristande utbud snarare än av ett överskott av monetär efterfrågan.

Penning­skapandet måste vara produktivt
Ett särskilt övertygande experiment med offentligt utgivna pengar som diskuteras av Ryan-Collins och van Lerven ägde rum i Nya Zeeland. I dag brottas nästan alla amerikanska delstater med bostadskriser. Efter att Reserve Bank of New Zealand nationaliserades på 1930-talet löste regeringen landets bostadskris genom att använda medel som skapats av centralbanken för att finansiera bostäder, infrastruktur, offentliga arbeten och stöd till jordbrukare. Under en fyraårsperiod skapade banken 30 miljoner nyzeeländska pund (NZ£) åt staten, real BNP ökade med 30 procent och prisinflationen förblev stabil.

Varför? Därför att de nya pengarna inte konkurrerade om ett oföränderligt utbud av varor. De satte arbetslösa människor och outnyttjade resurser i arbete för att öka utbudet av bostäder, livsmedel och andra varor.

Detta är i själva verket nyckeln till att undvika inflationsfällan (”för mycket pengar som jagar för få varor”). Om pengarna används till infrastruktur och investeringar som producerar nya varor och tjänster kommer utbud och efterfrågan att öka tillsammans, vilket håller priserna i balans.

Faktum är att vi snart kan stå inför det motsatta problemet – för lite pengar som jagar för många varor. Artificiell intelligens och robotteknik utlovar stora ökningar av produktionskapaciteten samtidigt som de hotar de löneinkomster som konsumenternas efterfrågan är beroende av. Lösningen i så fall blir att tillföra nya skuldfria pengar till ekonomin. Se min tidigare artikelserie här.

Det Hamiltonska alternativet: Att växa oss ur skulden
Ett alternativ för att hantera den federala statsskulden som förespråkas av den nuvarande administrationen är det Hamiltonska tillvägagångssättet: att öka BNP och växa oss ur skulden, som USA gjorde efter andra världskriget. Det är en bra idé, men finansiella kommentatorer säger att det inte är tillräckligt. Förutsättningarna är mycket annorlunda i dag än under efterkrigstiden, och siffrorna går inte ihop.

Innan BNP kan växa måste det finnas medel tillgängliga för arbetskraft och insatsvaror, och finansdepartementet har helt enkelt inte dessa medel. Dollar utgivna av finansdepartementet skulle kunna fylla denna lucka och vara hållbara, om pengarna styrdes till infrastruktur och utveckling och därmed ökade utbudet i takt med efterfrågan.

I motsats till Friedmans tes är inflation inte ”alltid och överallt ett monetärt fenomen”. Den relevanta frågan är inte bara hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin, utan var de cirkulerar och huruvida de kopplar samman produktionskapacitet med mänskliga behov.

I dag utnyttjar amerikanska fabriker endast 76 procent av sin kapacitet, och American Society of Civil Engineers beräknar ett underskott i finansieringen av infrastrukturen på 3,7 biljoner dollar, samtidigt som biljoner dollar i likvidt M2-kapital ligger overksamt på aktiemarknaden eller enbart cirkulerar inom den. Faktum är att företag nu dränerar hundratals miljarder dollar från sin produktiva verksamhet för att köpa tillbaka sina egna aktier, vilket ytterligare avlägsnar finansiella tillgångar från realekonomin. Om nyskapade dollar investerades i ekonomins outnyttjade industrikapacitet eller för att täcka infrastrukturgapet skulle varor och tjänster produceras för konsumentmarknaden, vilket skulle öka utbudet så att det motsvarar efterfrågan och förhindra att priserna stiger.

Det mest dramatiska moderna exemplet på denna princip är Kina. Under de senaste tre årtiondena har Kinas M2-penningmängd ökat med hela 5 500 procent, samtidigt som priserna har förblivit stabila. Varför? Därför att pengarna har investerats i infrastruktur och utveckling, vilket har ökat utbudet i takt med efterfrågan. För en detaljerad förklaring och referenser, se min tidigare artikel här.

Vad händer om Greenbacks används för att lösa in statsskulden?
Vad händer om nya pengar utgivna av finansdepartementet används för att gradvis lösa in en del av de befintliga statspapperen när de förfaller? Inte heller detta skulle sannolikt driva upp konsumentpriserna. Amerikanska statspapper innehas till stor del av fonder, banker, försäkringsbolag, utländska institutioner och förmögna investerare, som sannolikt inte kommer att spendera pengarna på konsumtionsvaror utan i stället söka andra räntebärande investeringar. En institutionell innehavare av en amerikansk statsobligation värd 1 miljon dollar som får 1 miljon dollar i suveräna dollar har inte plötsligt blivit 1 miljon dollar rikare netto. En federal skuldpost har helt enkelt bytts ut mot en annan: ett räntebärande värdepapper mot icke räntebärande pengar. Det enda som har förändrats är att staten har befriats från skyldigheten att fortsätta betala ränta på den inlösta skulden.

Slutsats: Staten har befogenhet att kringgå räntefällan
Som Thomas Edison konstaterade i en intervju med New York Times 1921:

Om vår nation kan ge ut en obligation på en dollar kan den också ge ut en dollarsedel. Det som gör obligationen giltig gör också sedeln giltig. Skillnaden mellan obligationen och sedeln är att obligationen låter penningmäklare inkassera dubbelt så mycket som obligationens värde och ytterligare 20 procent, medan valutan inte betalar någon annan än dem som direkt bidrar på något nyttigt sätt.

Det är absurt att säga att vårt land kan emittera obligationer för 30 miljoner dollar men inte valuta för 30 miljoner dollar. Båda är löften om betalning, men det ena löftet göder ockrarna medan det andra hjälper folket.

Kongressen har den konstitutionella befogenheten att ge ut suveräna pengar direkt – räntefritt och skuldfritt – och det finns fungerande prejudikat för att genomföra denna politik utan att driva upp konsumentpriserna. Frågan är om kongressen kommer att återta denna nedärvda befogenhet innan räntefällan slår igen helt.

globalresearch.ca, USA:s statsskuld nu 40 biljoner dollar, budgetunderskottet för 2026 är 2,1 biljoner dollar

Dessa åtgärder, sade de, skulle fördubbla skördarna och jordbrukarnas inkomster och halvera livsmedelsosäkerheten i en av världens mest hungerdrabbade regioner. För att uppnå dessa mål uppmanade de afrikanska regeringar att subventionera insatsvaror, reformera politiken och locka till sig privata investeringar.

Bill Gates blev en av idéns främsta förespråkare. Han hävdade att teknikerna bakom den ursprungliga gröna revolutionen – i synnerhet ”magiska frön” och den ”magiska innovationen” med gödningsmedel – skulle kunna lyfta miljontals människor ur fattigdom.

Han beskrev tillvägagångssättet som ”kreativ kapitalism” – att använda ekonomiska incitament, företagsinvesteringar och statligt stöd för att skapa nya marknader som höjer jordbrukarnas inkomster och därigenom minskar hungern.

Afrika skulle kunna undvika många av problemen med den tidigare gröna revolutionen i Asien genom att eftersträva vad Gates kallade en ”grönare revolution”, en som ”vägleds av småbrukare, anpassas till lokala förhållanden och är hållbar för ekonomin och miljön”.

Många afrikanska grupper motsatte sig detta redan från början och hävdade att agroekologiska metoder skulle minska hungern mer genom att återuppbygga jordarnas bördighet, minska jordbrukarnas beroende av dyra insatsvaror, diversifiera grödorna och göra jordbruken mer motståndskraftiga mot klimatmässiga och ekonomiska chocker.

Vad visar AGRAs resultat?
Nu finns nästan 20 års data tillgängliga, och AGRAs resultat ligger långt under vad som utlovades. De väcker grundläggande frågor om AGRA, Gates Foundation och deras inflytande över afrikanska regeringar och institutioner.

AGRA-satsningen drog in mer än 1,5 miljarder dollar i donationer (varav två tredjedelar från Gates Foundation), samtidigt som afrikanska regeringar spenderade uppskattningsvis en miljard dollar per år på subventioner för gödningsmedel och andra insatsvaror i AGRAs målländer.

”Den gröna revolutionen har misslyckats i Afrika”, sade Alliance for Food Sovereignty in Africa i en ny rapport. ”Tjugo år är tillräckligt lång tid för att bedöma den gröna revolutionens modell utifrån dess resultat. Bevisen motiverar inte ytterligare ett decennium med samma prioriteringar i större skala.”

Rapporten bygger på ett arbetsdokument från augusti av Timothy A. Wise, senior forskare vid Tufts Global Development and Environment Institute, som granskar 18 års data från FN och Världsbanken, från 2006 till 2024.

Analysen visar att användningen av gödningsmedel mer än fördubblades och den odlade arealen ökade med 46 procent i de 13 länder som stod i fokus för AGRA-satsningen – ändå ökade skördarna av de viktigaste baslivsmedlen med endast 25 procent, långt mindre än den fördubbling som AGRA hade utlovat.

Ökningen av skördarna för basgrödor var 1,2 procent, något lägre än under de 12 åren före AGRA, då skördarna ökade med 1,3 procent. Under de senaste sex åren avtog ökningen ytterligare, till omkring 0,4 procent per år.

Mest oroande är att antalet kroniskt undernärda människor ökade med i genomsnitt 58 procent i AGRA-länderna.

Gates Foundation svarade inte på förfrågningar om kommentarer till Tufts-rapporten. AGRAs talesperson Humphrey Chola sade till U.S. Right to Know att rapporten och de bakomliggande uppgifterna ”väcker viktiga frågor om AGRAs 20-åriga historik, ansvarsskyldighet och framtida inriktning”.

AGRAs egen 20-årsöversyn medger att hungern har ökat, att jordbrukarna ännu inte har blivit välmående och att framstegen under de senaste två decennierna ”inte sammantaget har lett till någon omvandling”.

Men sammanfattningen av AGRAs översyn, som publicerades den 31 augusti, säger att de senaste 20 åren har ”medfört verkliga framsteg” för Afrikas jordbruks- och livsmedelssystem och argumenterar för fler investeringar enligt samma marknadsbaserade logik.

”Omvandling handlar om mer än att bara producera mer mat. Det är övergången från jordbruksmetoder med låg produktivitet till en produktiv, marknadsorienterad jordbruks- och livsmedelsekonomi”, står det i sammanfattningen. (Den fullständiga rapporten ”kommer snart”, uppgav AGRA.)

Förlorad mark när det gäller mångfalden av grödor
När AGRA och statliga subventioner styrde jordbrukarna mot kommersiellt inriktade grödor som majs och ris förlorade inhemska grödor som näringsrik hirs och durra mark.

Denna avvägning får särskilt stora konsekvenser i takt med att klimatet blir varmare: många traditionella grödor är mer tåliga mot torka, värme och näringsfattiga jordar, samtidigt som de bidrar till en mer varierad kost.

I Zambia – där antalet undernärda människor ökade med 33 procent – minskade den areal som användes för näringsrik hirs med 42 procent, och produktionen av durra minskade med 62 procent sedan 2006.

Användningen av gödningsmedel där ökade med 155 procent och nådde de högsta nivåerna bland AGRA-länderna, men majsskördarna ökade med endast 14 procent.

Senegal – som inte var ett AGRA-land – erbjuder en tydlig kontrast. Landet stödde ett mer varierat utbud av grödor och en utvecklingsstrategi som var mindre beroende av gödningsmedel. Senegal halverade antalet undernärda människor, samtidigt som landets index för skördar av basgrödor ökade med 73 procent.

AGRAs perspektiv
I sin 20-årsöversyn hänvisar AGRA till en större produktivitetsökning, omkring 40 procents ökning av spannmålsskördarna, även om organisationen mäter ett mer begränsat urval av grödor. Tufts siffra på 25 procent bygger på ett bredare index över baslivsmedel som odlas i AGRAs fokusländer, däribland rot- och knölgrödor samt spannmål, för att fånga utvecklingen för de livsmedelsgrödor som människor är beroende av.

”Tillväxten i Afrikas jordbruks-BNP ökade från omkring 2,4 procent under tidigare årtionden till över 4 procent efter år 2000, samtidigt som jordbruksproduktionen ungefär fördubblades i reala termer efter 2005”, står det i sammanfattningen av AGRA-rapporten, med hänvisning till ett bokkapitel från 2021.

Dessa mått visar att Afrikas jordbrukssektor producerar ett större ekonomiskt värde, men inte hur dessa vinster fördelades eller om de ledde till bättre inkomster för jordbrukarna.

I sitt pressmeddelande hävdar AGRA att jordbrukarnas inkomster har fördubblats, men organisationen presenterade ingen metod som stöd för detta. I rapportens sammanfattning framförs inte detta påstående, och den fullständiga rapporten hade inte publicerats när denna artikel gick i tryck. Påståendet står i strid med hushållsundersökningar som visar på fortsatt hög fattigdom på landsbygden.

Wise kallade påståendet ”grovt missvisande” och sade att AGRA ”tycks misstolka de uppgifter som visar en ökning av jordbrukens totala intäkter, vilka inte tar hänsyn till jordbrukarnas stigande kostnader och inte heller beaktar hur vanligt det är med jordbrukare som har små markinnehav och begränsade resurser”.

Stora globala chocker är en faktor
”Det har gjorts framsteg, det har det – inte tillräckligt stora, men det är en förbättring”, sade Andrew Cox, AGRAs chef för strategi, uppföljning, utvärdering och lärande. ”Utmaningarna med att omvandla jordbruket är uppenbarligen mycket stora. Om det hade varit enkelt skulle det redan ha skett.”

AGRAs ledning betonade att organisationen bara är en av många aktörer i ett komplext livsmedelssystem som formas av regeringar, marknader, givare, jordbrukare och globala händelser.

Den ”stora tragedin”, sade Cox, ”är att undernäringen har ökat i Afrika under de senaste åren”.

Han hänvisade till stora chocker, däribland politiska konflikter, covid-19-pandemin och stigande priser på livsmedel och gödningsmedel.

Han medgav också att en del av produktionsökningen har kommit från att odlingsarealen utökats snarare än genom högre skördar på befintlig jordbruksmark – den ”hållbara intensifiering” som AGRA länge har försökt främja.

Cox kallade denna expansion ”en stor miljörisk” som AGRA och dess partner har försökt hantera under de senaste 20 åren.

Nyare fackgranskad forskning bidrar till att förklara varför. Utökad odlingsareal kan driva på avskogning och förlust av livsmiljöer, minska den biologiska mångfalden och frigöra stora mängder kol när skogar, gräsmarker och andra ekosystem omvandlas till jordbruksmark.

Dessa risker är särskilt stora i tropiska Afrika, där många områden som lämpar sig för utökning av jordbruksmark också är rika på biologisk mångfald och kol.

Data undergräver den gröna revolutionens förändringsteori
Uppgifterna ifrågasätter en central premiss i den gröna revolutionens modell: att ökad produktivitet inom jordbruket är en tillförlitlig väg till minskad hunger.

Malawi, ett av AGRAs bäst presterande länder, noterade en ökning av skördarna av basgrödor med 78 procent mellan 2006 och 2024, men antalet kroniskt undernärda människor i landet ökade samtidigt med 61 procent.

Befolkningstillväxten förklarar en del av ökningen av hungern, men den tydliga skillnaden i utveckling understryker en större poäng som kritiker av den gröna revolutionen har framhållit från början: att producera mer mat leder inte nödvändigtvis till mindre hunger när människor inte har råd med eller tillgång till maten.

I Kenya, där AGRA har sitt huvudkontor, beskriver jordbrukare en betungande ond cirkel: ökade utgifter för gödningsmedel och kommersiella utsäden samtidigt som den omfattande användningen av gödningsmedel bidrar till försurning av marken. Wises analys visar att skördarna av basgrödor där har minskat med 8 procent sedan AGRA inledde sin verksamhet, samtidigt som antalet undernärda kenyaner har mer än fördubblats.

Dags för ett nytt tillvägagångssätt?
Uppgifterna och de nya analyserna stärker den sedan länge framförda kritiken att Afrikas insatsvaruintensiva modell för den gröna revolutionen är dåligt anpassad till regionens ekologiska och ekonomiska verklighet.

”AGRA misslyckades inte på grund av brist på finansiering. Det är ett välfinansierat bevis på att hunger aldrig handlade om brist på teknik. Det handlar om brist på makt, och säckar med hybridutsäde omfördelar inte makten – de koncentrerar den”, sade Raj Patel, forskningsprofessor vid University of Texas at Austin och tillträdande medordförande för International Panel of Experts on Sustainable Food Systems.

Både AGRA och dess forum bytte profil 2022 för att överge beteckningen ”gröna revolutionen”. Men dess centrala utvecklingsmodell är oförändrad: att omvandla det afrikanska jordbruket genom kommersiella insatsvaror och tekniker, den privata sektorns värdekedjor, politiska reformer och investeringar i jordbruksföretag.

Men när det AGRA-sponsrade Africa Food Systems Forum samlas denna vecka i Kigali står marknadsorienterade metoder för att lösa Afrikas livsmedelskris i centrum, samtidigt som AGRA fortsätter sin ”reflektions- och jubileumsturné” 2026 och lanserar det afrikanska jordbruket som ”nästa stora investeringsmöjlighet”.

”Alla investeringar som gjordes i jordbrukskemikalier och förbättrade sorter fungerade inte”, sade Million Belay, generalkoordinator för Alliance for Food Sovereignty in Africa. ”Men den här modellen fortsätter att expandera trots bevisen.”

Gates vision om att omvandla det afrikanska jordbruket blev med tiden mer än bara ett filantropiskt experiment. Den blev den dominerande modellen för jordbruksutveckling, formade statlig politik och lockade till sig miljarder dollar från nationella regeringar, biståndsorgan och multilaterala institutioner.

AGRA spelade en nyckelroll, sade Belay, i Afrikanska unionens senaste tioårsplan för jordbruket, som syftar till att mobilisera 100 miljarder dollar och kraftigt öka livsmedelsproduktionen fram till 2035.

Även om Afrikanska unionen konstaterade att inget land var på väg att uppnå de mål för livsmedel och jordbruk som fastställts i den föregående planen, fortsätter den nya strategin att betona samma produktivitets- och marknadsdrivna tillvägagångssätt i stället för att stödja agroekologiska metoder.

”Vi bör inte ägna det kommande decenniet åt att återupptäcka vad de senaste tjugo åren redan har lärt oss”, hävdar alliansen för livsmedelssuveränitet i sin rapport.

”Offentliga investeringar bör stödja friska jordar, jordbrukarstyrda utsädessystem, diversifierad produktion, jordbrukarledd rådgivning, lokal förädling och lokala och regionala marknader.”

Var finns ansvarsskyldigheten när filantropin går fel?
I åratal har afrikanska grupper kritiserat AGRA och uppmanat Gates Foundation att utöka forskningen om och stödet till agroekologiska livsmedelssystem.

År 2022 uppmanade afrikanska religiösa ledare Gates Foundation att sluta driva på den gröna revolutionens modell, som de sade ”fördjupar den humanitära krisen”.

År 2024 krävde de skadestånd från stiftelsen ”för de ekologiska och sociala skador som orsakats”. Gates Foundation har inte lämnat något offentligt svar.

AFSA-koalitionen har skrivit till Gates Foundation och andra givare till AGRA och uttryckt oro över AGRAs inflytande över Afrikas livsmedelssystem och afrikanska regeringars politik.

childrenshealthdefense.org

– Händelsen är allvarlig, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

Felet upptäcktes på torsdagen och gäller registreringen av mottagna förtidsröster, meddelar Valmyndigheten.

De drabbade väljarna har antingen prickats av två gånger eller fått mottagandet av sin förtidsröst registrerat på en annan väljare. Problemet uppges ha förekommit i röstningslokaler i nästan alla landets kommuner.

Läs mer på friatider.se

Affären rör det italienskregistrerade bolaget Datasel S.R.L., som ägs av det indiska företaget Neco Defence Munitions. Estlands statliga försvarsinvesteringscenter RKIK tecknade det första avtalet i augusti 2024 och förde då över 15 miljoner euro. I oktober följde ytterligare en förskottsbetalning på drygt 10 miljoner euro.

Trots förseningar och problem slöts ytterligare två avtal samma år. Förskotten växte därmed till omkring 70 miljoner euro. Enligt estniska public service-bolaget ERR hade varken Datasel eller dess ägare tidigare tillverkat granater. Grundläggande kontroll av leverantören tycks alltså inte ha följt med i den brådskande jakten på ammunition till kriget i Ukraina.

Läs mer på nyadagbladet.se, Miljonfiasko i Estlands vapenstöd till Ukraina – ministern lämnar

Kristendomen bygger vidare på denna grund och lär att varje människa har ett högt värde och potential till förvandling genom Kristus.

Enligt Bibeln är människan skapad till Guds avbild, har fått fri vilja och besitter förmågan att föra nytt mänskligt liv till världen. Eftersom dessa gåvor inte delas med änglarna hyser änglarna ett intensivt intresse för människans frälsning. Bibelns skrifter talar om en djup och vördnadsfull längtan hos änglarna efter att förstå Guds frälsningsplan. Nya testamentet antyder också att Gud genom Kristus upphöjde mänskligheten till en särskild, frälsande relation som änglarna inte delar.

Den zoroastriska skriften från det forntida Iran säger att även om den högste Guden är formlös och inte kan avbildas genom en fysisk bild, är ”Hans materiella tecken den rättfärdiga människan”. Detta innebär att en människa som lever rättfärdigt fungerar som en levande symbol för Gud på jorden.

Enligt forntida yogaläror är en mänsklig födelse en oerhört sällsynt och gynnsam möjlighet, eftersom det mänskliga tillståndet erbjuder en unik möjlighet till andlig befrielse som inte är tillgänglig för andra varelser. De främsta orsakerna är människans självmedvetande och fria vilja. Endast en människa kan göra det medvetna valet att bryta sig fri från födelsens och dödens ändlösa kretslopp.

Människan betraktas på ett unikt sätt som ”Karma Yoni” – det enda existenstillstånd där man har den medvetna viljan och intelligensen att utföra handlingar som kan befria en från illusionens kretslopp. Alla andra livsformer, inklusive djur och till och med himmelska gudar, sägs befinna sig i ”Bhog Yoni”-tillstånd, där man endast upplever resultaten av tidigare handlingar och saknar förmågan att göra nya andliga val. Liksom Bibelns änglar är dessa himmelska gudar avundsjuka på den mänskliga födelsen. De kan inte välja att handla i strid med sin natur och är bundna till orsakens och verkanens hjul. De har ingen makt att förändra sitt öde.

Människolivet betraktas som den enda porten till befrielse, vilket gör det till den mest värdefulla och betydelsefulla av alla födelser. Att födas som människa är den första stora lyckan, men den mest sällsynta lyckan uppstår när en människa blir medveten om själens existens och börjar anpassa sitt liv medvetet efter dess djupare syfte. Att erhålla en mänsklig födelse är som att finna en sällsynt juvel, men att lära känna sin själ och sträva efter dess befrielse är att inse dess verkliga, ovärderliga värde.

Inom yogatraditionen kallas detta vichara shakti – urskillningens och det medvetna valets kraft. Till skillnad från djuret eller guden kan en människa betrakta vilken situation som helst och fråga: ”Är detta rätt eller fel? Kommer detta att föra mig mot frihet eller mot mer lidande?” En människa kan välja att handla i strid med sina egna instinkter, vanor och sin programmering. Detta är kärnan i andlig praktik: man kan välja att förlåta, söka hämnd, bli disciplinerad eller vara lat. Utan fri vilja är du som ett löv som förs nedför en flod och följer med vart strömmen än tar dig.

På grund av denna fria vilja beskrivs människolivet som ett tveeggat svärd. Samma fria vilja som gör det möjligt för dig att transcendera gör det också möjligt för dig att sjunka djupare ned i okunnighet. Du är helt fri att slösa bort ditt dyrbara liv på girighet, vrede och sinnliga njutningar.

Fri vilja i sig är inte tillräcklig; självmedvetande är avgörande. Du måste veta att du har en själ och förstå att dina val har andliga konsekvenser. Det är denna medvetenhet som förvandlar vanlig fri vilja till kraften att transcendera. Enligt dessa forntida traditioner är det det medvetna valet att anpassa sitt liv efter sitt högsta andliga syfte som bryter reinkarnationens kretslopp och befriar själen från samsara – det fortgående illusoriska kretsloppet av liv, död och återfödelse.

gregreese.substack.com, Fri vilja och den mänskliga inkarnationens gåva

Den 9:e april 2026 publicerade Toxicology Reports ett formellt besked om att en artikel från 2021 om vaccin och plötslig spädbarnsdöd hade tagits bort. Artikeln byggde bland annat på den amerikanska rapportdatabasen VAERS och hade diskuterat ett möjligt samband mellan vaccination och SIDS.

Tidskriften uppgav att den efter kritik från läsare hade granskat arbetet på nytt. Redaktören pekade särskilt på metodproblem med att använda spontana VAERS-rapporter för att dra slutsatser om ett samband mellan vaccination och SIDS. Författaren Neil Z. Miller motsatte sig beslutet och bestred grunderna för borttagandet.

Det är frestande att göra detta till ännu en lägerfråga.

Den ena sidan kan säga: ”Studien drogs tillbaka, alltså är frågan avgjord.” Den andra kan säga: ”Studien drogs tillbaka, alltså censureras obekväm forskning.”

Inget av påståendena följer automatiskt av det som faktiskt har hänt.

Ett borttagande förändrar däremot en sak mycket tydligt: studiens publikationsstatus. Den kan inte längre användas som en vanlig, intakt vetenskaplig publikation utan att läsaren samtidigt får veta att tidskriften har tagit bort den och varför.

Det är en viktig princip även utanför just denna studie. En källa är inte bara en titel och ett årtal. Den har en aktuell status. Den kan korrigeras, få en varningsnotis, ersättas av en ny version eller dras tillbaka. Den som bygger ett argument på forskning måste följa med när det händer.

Samma regel måste gälla vaccinkritisk information som myndighetsinformation.

Det är också en regel vi på Antivaxxare.se nyligen har tvingats använda mot vårt eget äldre material. I en källrevision den 2 september ändrades bland annat en formulering som beskrev omtvistade och opublicerade jämförelser mellan vaccinerade och ovaccinerade barn som om de i praktiken var ”allt som finns”. Det var för starkt. Det finns register- och sjukvårdsdatabaserade studier som undersöker delar av frågan, även om de inte alltid jämför hela vaccinationsschemat med barn som aldrig fått någon vaccindos.

Vi tog också bort ett kategoriskt påstående om att inget injektionsvaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet hade prövats mot inert placebo. Den genomgång som krävs för ett sådant universellt påstående var inte komplett, och dokumenterade undantag gjorde den äldre formuleringen ohållbar.

Det här betyder inte att alla frågor om vaccinens säkerhet därmed är besvarade.

Det betyder att frågan måste formuleras mer exakt.

En stor dansk kohortstudie från 2019 följde 657 461 barn och fann inte stöd för ökad autismrisk efter MPR-vaccination. Det är starkt relevant för frågan MPR och autism. Den är däremot inte samma sak som en jämförelse mellan hela vaccinationsprogrammet och en verifierat helt ovaccinerad grupp.

En ännu större dansk studie, publicerad 2025, följde drygt 1,2 miljoner barn och fann inte ökade frekvenser av de 50 studerade kroniska tillstånden vid högre kumulativ aluminiumexponering från barnvaccination. Även det är viktig evidens – men för den fråga studien faktiskt ställde.

Vetenskaplig källkritik fungerar därför sämre som en samling favoritreferenser och bättre som ett versionssystem.

Vad säger källan? Vilken population studerades? Vad var kontrollgruppen? Vilket utfall mättes? Är sambandet observerat eller kausalt etablerat? Har artikeln korrigerats eller dragits tillbaka? Finns bättre eller motstridiga data?

Och framför allt: skulle vi acceptera samma argument om resultatet gick åt andra hållet?

Det är där symmetrisk skepticism blir mer än ett slagord.

Den obekväma delen av källkritik är inte att hitta fel hos motståndaren. Det är att ändra sin egen text när den egna källan inte längre bär den.

Källunderlag till redaktionen: Toxicology Reports, Removal notice, 9 april 2026, PMID 42369243; Hviid et al., Annals of Internal Medicine 2019, PMID 30831578; Andersson et al., Annals of Internal Medicine 2025, PMID 40658954; Antivaxxare.se, Korrigeringar och versionshistorik.

antivaxxare.se, En vaccinkritisk studie drogs tillbaka – vad gör man när en källa faller?