Forskning som uppmärksammats av National Education Association visade att 1 878 offentliga skolor ligger inom 1,6 kilometer från datacenter, däribland 602 i Kalifornien och 101 i Virginia.

Resultaten kommer samtidigt som forskare undersöker miljökonsekvenserna av en snabbt växande AI-sektor, vars elbehov väntas öka kraftigt under de kommande åren.

En studie från 2024, genomförd av University of California, Riverside och California Institute of Technology, undersökte de potentiella konsekvenserna av branschens tillväxt. Forskarna uppskattade att luftföroreningar kopplade till AI-infrastruktur skulle kunna bidra till så många som 1 300 förtida dödsfall årligen i USA fram till 2030, med samhällsekonomiska hälsokostnader på närmare 20 miljarder dollar.

Prognoserna tar hänsyn till föroreningar från elproduktion och dieseldrivna reservgeneratorer, däribland fina partiklar som har kopplats till luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

”Om man tittar på teknikföretagens hållbarhetsrapporter fokuserar de enbart på koldioxidutsläpp, och vissa tar även upp vattenförbrukningen. Men det nämns överhuvudtaget ingenting om hälsoskadliga luftföroreningar. Och dessa föroreningar utgör redan en belastning för folkhälsan”, sade Shaolei Ren, fil.dr, professor i ingenjörsvetenskap vid University of California, Riverside, och medförfattare till studien.

Även om forskningen som direkt kopplar närheten till datacenter till specifika sjukdomar hos skolbarn fortfarande är begränsad, har studier av andra källor till industriella föroreningar dokumenterat betydande konsekvenser för barns hälsa och skolgång.

En studie från 2026, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences, visade att nästan 10 000 skolor i USA, med sammanlagt 3,36 miljoner elever, ligger inom 400 meter från kända miljöfarliga områden. Omkring 44 procent av skolorna ligger inom 1,6 kilometer från minst ett sådant område.

Studien undersökte särskilt Superfund-områden, förorenade tidigare industrifastigheter, så kallade brownfields, samt anläggningar som rapporterar utsläpp av giftiga kemikalier till USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA).

”Skolornas geografiska läge i förhållande till dessa riskkällor har direkta konsekvenser för barns utveckling och lärande, med tanke på de väldokumenterade negativa effekterna av exponering för föroreningar på hälsan och skolprestationerna”, skrev forskarna.

Forskarna påpekade att deras resultat sannolikt underskattar antalet skolor som kan vara utsatta för farliga föroreningar, eftersom analysen inte omfattade flera föroreningskällor.

Dieselgeneratorer kopplas till astmaanfall och försämrad lungfunktion hos barn
Ett stort orosmoment i samband med den ökande utbredningen av AI-datacenter är deras beroende av dieseldrivna reservgeneratorer, som kan släppa ut kväveoxider, kolmonoxid och fina partiklar.

Stora anläggningar kan ha hundratals generatorer som är avsedda att hålla verksamheten igång vid strömavbrott. Utsläppen från dessa beror på flera faktorer, bland annat generatorernas kapacitet, drifttid, bränsleförbrukning och utsläppsrening.

EPA har kopplat föroreningar från generatorer till astmaanfall, försämrad lungfunktion och hämmad lungutveckling hos barn.

Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar eftersom deras lungor och andra organ fortfarande utvecklas.

En analys från 2026, genomförd av Virginia Commonwealth University, visade att grupper av datacenter kan orsaka betydande luftföroreningar, där de sammanlagda årliga utsläppen i vissa fall överstiger utsläppen från närliggande kraftverk.

”Något som förvånade oss under arbetets gång var att det, sett till den totala mängden luftföroreningar som släpps ut per år, faktiskt är bättre att bo intill ett naturgaseldat kraftverk än att bo nära en stor samling datacenter”, sade Damian Pitt, fil.dr, studiens huvudförfattare och docent vid Virginia Commonwealth University.

Buller kopplas till sömnstörningar och inlärningssvårigheter
Utöver dieselutsläpp har forskare även identifierat industribuller, vattenförbrukning och elbehov som miljöproblem kopplade till den snabbt växande AI-datacenterbranschen.

En rapport från USA:s energidepartement från 2024 varnade för att utbyggnaden av AI-datacenter skulle kunna sätta press på elförsörjningen. Rapporten hänvisade till federala prognoser som visade att datacenters elförbrukning skulle kunna nästan tredubblas fram till 2028.

En studie från 2026, publicerad i Frontiers in Climate, undersökte den miljöbelastning som är förknippad med Virginias växande datacenterindustri, däribland buller och vattenförbrukning.

Kylutrustning och andra mekaniska system kan ge upphov till ihållande buller, vilket väcker frågor om bullerstörningar i närliggande klassrum och bostadsområden.

Forskning om omgivningsbuller i ett bredare perspektiv har kopplat långvarig exponering till sömnstörningar, försämrad koncentrationsförmåga och inlärningssvårigheter. Det vetenskapliga underlaget för att fastställa att just buller från datacenter orsakar dessa effekter är dock fortfarande begränsat.

I Virginia har delstatens miljömyndighet, Department of Environmental Quality, inlett ett projekt för att övervaka luftkvaliteten i närheten av datacenter i Loudoun County, bland annat vid skolor, för att bedöma den lokala luftkvaliteten och avgöra om ytterligare mätningar behövs.

Invånare protesterar mot datacenter nära skolor
Föroreningar, buller och närheten mellan industrianläggningar och klassrum har väckt motstånd mot planerade datacenter på flera orter.

I Frederick County i Maryland fick planerna på ett stort datacenterområde, cirka 150 meter från grundskolan Carroll Manor Elementary School, myndigheterna att installera utrustning för övervakning av luftkvaliteten.

Det planerade datacenterområdet Quantum Frederick Data Center Campus omfattar cirka 850 hektar, enligt Education Week.

Alison L. Steele, verksamhetschef för Environmental Health Project, varnade för att luftföroreningar, industribuller och belysning dygnet runt från AI-datacenter skulle kunna hota barns hälsa och inlärning.

”Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar eftersom de andas in proportionellt sett mer luft än vuxna och deras kroppar fortfarande utvecklas”, sade Steele till The Defender.

”Ur ett utbildningsperspektiv är exponering för vissa typer av luftföroreningar, såsom PM2,5, kvävedioxid och ozon, som vi kan förvänta oss från anläggningar med liknande utsläppsprofiler … förknippad med sämre skolprestationer. Oavsett hur datacentret får sin elförsörjning kan buller vara en faktor.”

Hon sade att utsläpp från naturgaseldade kraftverk och dieselgeneratorer skulle kunna öka risken för astma, medan konstant lågfrekvent buller skulle kunna störa koncentrationen, inlärningen och sömnen. Exponering för vissa luftföroreningar har också kopplats till försämrade skolprestationer.

”Man kan lugnt säga att den tekniska utvecklingen går snabbare än forskarsamhällets möjligheter att studera tekniken och myndigheternas möjligheter att reglera den”, sade Steele.

I Palm Beach County i Florida protesterade lärare och föräldrar mot ett planerat datacenter på cirka 372 000 kvadratmeter, beläget ungefär 365 meter från grundskolan Saddle View Elementary School.

Planerna för anläggningen omfattade mer än 600 industriella kylfläktar, vilket väckte oro för buller och andra miljöeffekter.

”Jag är inte nödvändigtvis emot datacenter som sådana”, sade läraren Julie Cink till National Education Association. ”De måste väl finnas någonstans, antar jag, men varför skulle just det här placeras så nära vår skola och våra hem?”

I juli avslog Palm Beach Countys politiska beslutsfattare förslaget.

childrenshealthdefense.org, Nästan 1900 skolor i USA ligger inom 1,6 kilometer från ett AI-datacenter – väcker oro för barns hälsa

AFTER YEARS OF DROUGHT, IRAN’S SKIES OPEN. COINCIDENCE OR CLIMATE WAR?

For decades, much of Iran has faced severe drought, dry farmland, and shrinking water supplies. Now, areas that struggled for generations are seeing rain and snow at levels not recorded in more than 60 years.

The timing has raised questions. The shift followed a strike on a UAE weather-modification and cloud-seeding facility. If the region has technology that can influence precipitation, who controls it, and how has it been used?

Was this simply a natural weather cycle turning in Iran’s favor? Or was outside interference involved all along?

Were the U.S., Israel, and other adversaries using weather technology to block rain and snow, deepen Iran’s drought, and pressure its people?

The rain returned. The questions have not.

— Ben Swann (@BenSwann_) October 19, 2026

Tidpunkten har väckt frågor. Förändringen kom efter en attack mot en anläggning för vädermodifiering och molnsådd i Förenade Arabemiraten. Om det finns teknik i regionen som kan påverka nederbörden, vem kontrollerar den då, och hur har den använts?

Var detta helt enkelt en naturlig vädercykel som vände till Irans fördel? Eller hade utomstående aktörer hela tiden påverkat vädret?

Hade USA, Israel och andra motståndare använt väderteknik för att hindra regn och snö, förvärra torkan i Iran och sätta press på landets befolkning?

Regnet återvände. Frågorna kvarstår.

x.com/BenSwann, Efter åratal av torka öppnar sig himlen över Iran – Slump eller klimatkrig?

Anmärkningsvärt nog gavs extraktet oralt i en dos på 200 mg/kg kroppsvikt per dag under endast tio dagar i följd, i stället för genom injektioner. Behandlingen påbörjades 24 timmar efter att cancercellerna hade implanterats, och tumörtillväxten följdes under sex veckor.

Ett separat förebyggande experiment, där mössen fick extraktet före tumörimplantationen, visade att tumörtillväxten hämmades med 99,34 procent, och att 60 procent (9 av 15) av djuren inte hade några påvisbara tumörer. Dessa resultat tyder på en betydande effekt mot tumörbildning i ett tidigt skede, även om experimenten inte visade att stora, redan etablerade cancertumörer kunde utplånas.

Utöver den hämmande effekten på tumörtillväxten dokumenterade forskarna tydliga förändringar i immunförsvarets funktion. Antalet makrofager ökade med 166 % jämfört med kontrollgruppen av tumörbärande möss. Makrofager är immunceller som kan omsluta och bryta ned cancerceller, frisätta inflammatoriska signalämnen och samordna mer omfattande immunreaktioner mot tumörer.

Ytterligare experiment visade en ökning av produktionen av tumörnekrosfaktor alfa (TNF-α) med upp till 284 %, kväveoxid med 71 % och väteperoxid med 55 % i specifika jämförelser mellan olika analyser. Dessa resultat tyder på potentiellt immunmodulerande egenskaper, även om det inte direkt fastställdes att makrofagerna förstörde tumörcellerna.

De preliminära säkerhetsobservationerna var också uppmuntrande. Mikroskopiska undersökningar visade inga uppenbara sjukliga förändringar i mjältens eller lymfkörtlarnas vävnader hos de möss som behandlats med extraktet, medan obehandlade tumörbärande djur uppvisade avgränsade områden med vävnadsdöd i mjälten.

Dessa resultat är inte förvånande med tanke på att svampars anmärkningsvärda potential att motverka cancer tidigare har belysts i ett stort antal studier. Se The Remarkable Anti-Cancer Potential of Mushrooms (Svampars anmärkningsvärda potential att motverka cancer).

Resultaten från studien av enokisvamp motiverar ytterligare forskning, bland annat genom att resultaten upprepas i etablerade tumörmodeller och så småningom undersöks i kliniska studier på människor. Kombinationen av en behandling som ges oralt, en nästan fullständig hämning av tumörtillväxten, rapporterat fullständigt försvinnande av tumörer hos majoriteten av de behandlade mössen och betydande förändringar i immunförsvaret gör detta till en intressant preklinisk upptäckt. Det är dock fortfarande okänt om preparat framställda av enokisvamp kan användas för att behandla cancer hos människor på ett säkert och effektivt sätt.

globalresearch.ca, Studie: Extrakt från enokisvamp hämmade tillväxten av cancertumörer med 99,8 % hos möss

Du kan enkelt och smidigt skicka en donation till oss via Swish: 123 668 29 00 (Exoteriska Föreningen).

Plusgiro
Gå till din internetbank och gör en betalning till: 30 06 87-1 (Exoteriska Föreningen)

Vaken.se är inte en del av någon stor mediekoncern, har inga annonsörer som styr innehållet och tar inte emot stöd från stiftelser eller makthavare. Vi är helt beroende av er – våra läsare – för att kunna fortsätta det viktiga arbetet. Varje artikel, varje granskning och varje avslöjande kräver tid, research och engagemang. Utan ekonomiskt stöd blir det svårt att hålla sajten levande, uppdaterad och oberoende på lång sikt.Varför är ditt stöd viktigt? Fri och obunden journalistik som utmanar narrativet och lyfter fram fakta som annars döljs.

Kunskap som stärker dig – oavsett om det handlar om hälsa, politik, ekonomi eller globala maktstrukturer.

En plattform för det vakna Sverige – en plats där människor kan mötas, bli informerade och inspireras till handling.

Långsiktighet – med ditt stöd kan vi fortsätta producera innehåll, arrangera evenemang och sprida material som gör verklig skillnad.

Många av er har redan stöttat oss genom åren, och tack vare det har vi kunnat driva sajten i över 20 år. Nu behöver vi din hjälp igen för att kunna fortsätta.Swisha gärna en valfri summa till:

123 668 29 00 (Exoteriska Föreningen)

Varje krona räknas och går direkt till att driva Vaken.se vidare. Du kan också stötta genom att dela artiklar, prenumerera på nyhetsbrevet eller engagera dig i våra evenemang.

Tack för att du är med och gör skillnad!

Stötta Vaken.se – en oberoende röst för sanning och frihet

Odd Fellows är ett frimurarbrödraskap med anor som sträcker sig minst trehundra år tillbaka i tiden. Deras uppdrag är att ”besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och utbilda de föräldralösa”. Och verksamheten kring föräldralösa barn var definitivt deras specialitet. Odd Fellows hade egna palatsliknande institutioner över hela världen där dessa barn föddes, växte upp och fick sin utbildning. Flera medlemmar i Odd Fellows var själva föräldralösa och hade vuxit upp på dessa frimurardrivna barnhem. Däribland grundaren av de amerikanska Odd Fellows-logerna.

Barnen som fördes till dessa institutioner fick sina namn ändrade, syskon skildes åt och deras levnadshistorier skrevs om. Förhållandena var så dåliga att hälften av barnen dog. När barnen sedan transporterades med tåg till olika delar av landet såldes de äldre som kontraktsbundna tjänare, medan spädbarn visades upp i kuvöser och såldes för adoption. Under 30 års tid visades kuvösbarn upp och såldes. Kändisar intervjuades till och med i tryckta medier om de spädbarn de hade köpt.

Världens första berättande spelfilm, The Fairy of the Cabbages, regisserades 1896 av Alice Guy. I filmen odlas spädbarn på en gård, inuti kålhuvuden, och delas sedan ut av kålfén. Under samma period spreds också hundratals vykort med motiv föreställande spädbarn som odlades på gårdar.

Praktiskt taget alla USA presidenter under denna period var frimurare. Många av dem tillhörde också Odd Fellows. Den centrala gestalten inom frimureriet är Hiram Abiff, känd som Änkans son – en föräldralös pojke. Phillip Eugene de Rothschild har sagt att familjen Rothschild i hemlighet har avlat fram över hundratusen ättlingar runt om i världen.

Den officiella förklaringen till detta är helt enkelt att det vid den här tiden fanns många föräldralösa barn som behövde hem. Men 1800-talet är fullt av mysterier, och många forskare spekulerar i att tågen med föräldralösa barn var en del av ett försök att återbefolka landet efter någon form av katastrofal omvälvning, eller att de ingick i Storbritanniens hemliga omstrukturering av Amerika efter att britterna återtagit kontrollen över delstaterna genom det amerikanska inbördeskriget.

Ett annat märkligt mysterium från denna tid var världsutställningarna och de stora bränderna som ödelade så många stora amerikanska städer: New York, Charleston, St. Louis, Portland i Maine, Chicago, Boston, Seattle, Jacksonville i Florida, Baltimore och San Francisco. Denna epok beskrivs som ”de stora brändernas guldålder”, och den officiella förklaringen är bristen på byggnormer. Det finns bara ett fåtal fall där fotografier togs, och den gamla värld som gick förlorad i lågorna såg ut att vara gammal, storslagen och vidsträckt.

Världsutställningarna rymmer ett ännu större mysterium. Officiellt får vi veta att byggnaderna och konstruktionerna vid dessa världsutställningar var gjorda av trä, gips och linne, och att de byggdes för att stå kvar i bara några månader, med avsikten att förstöra dem alla när utställningen stängde. Det stod i kontrakten. Och även om vissa av byggnaderna ser ut att vara tillverkade av tillfälliga konstruktioner i trä och gips, verkar de flesta vara byggda av marmor, granit och andra stenmaterial. Flera av dem slog världsrekord i storlek, och detaljrikedomen överträffar det mesta vi ser i dag.

Omedelbart efter att världsutställningen World’s Columbian Exposition i Chicago stängde 1893 drabbades den av en mystisk brand. Kort därefter följde en större och mer ökänd anlagd brand som ödelade större delen av det återstående utställningsområdet. Slutligen inträffade ytterligare en brand 1895 som förstörde det som fanns kvar. När världsutställningen i St. Louis stängde 1904 revs de flesta av dess 1 500 byggnader av rivningsarbetare, medan resten brann ned i en misstänkt brand som aldrig utreddes.

För att göra saken ännu mer mystisk byggdes de flesta av våra delstatsparlament med en gåtfull form av vattenbeständig naturcement som var okänd fram till dess att den återupptäcktes 2004. Denna cement är vida överlägsen modern portlandcement och alltför dyr att tillverka i dag.

gregreese.substack.com, De stora bränderna och föräldralösa barnens tåg under 1800-talet i USA

Del 2:

Del 3

Hur vårt sjukvårdssystem blev kidnappat av storkapitalet

Det handlar då inte om alla celler i kroppen utan om de celler i hjärnan (centrala nervsystemet) som styr våra organ runt om i kroppen. Dessa delar av kroppen väntar på signaler från hjärnan för att arbeta. När cellerna i hjärnan får brist på syre så minskar den mängd energi (ATP) som produceras i centrala nervsystemets celler (mitokondrier) och du blir hjärntrött och ”orkar inte tänka”, vilket ibland kallas för hjärndimma. Hjärncellerna orkar därför inte under hela dagen skicka ut alla signaler som behövs för att din kropp ska kunna fungera fullt ut en hel arbetsdag och mer därtill.

Varför brist på syre?

Cellerna får sitt syre genom vävnadsdiffusion från röda blodkroppar i närliggande kapillärer. För att cellerna ska få optimalt med syre krävs att det i de närliggande kapillärerna finns tillräcklig mängd röda blodkroppar. Kapillärer, som består av ett enkellager med endotelceller, får röda blodkroppar från de längst ut belägna och därmed tunnaste artärerna som kallas terminala arterioler. Till skillnad från kapillärerna har de terminala arteriolerna, liksom alla artärer, ett lager av glatt muskulatur (tunica media) som när det får brist på kväveoxid NO tappar sin elasticitet och spänst och därför stelnar. För denna upptäckt liksom att det är endotelcellerna som levererar kväveoxid NO till tunica media fick Furchgott, Ignarro och Murad Nobelpriset i medicin och fysiologi år 1998.

Det som gör att leveranserna av kväveoxid NO minskar eller försvinner är att den håriga ytan (glykokalyx) på insidan av artärerna (endotelcellernas utsida) är skadad dvs den har tappat sin homeostas. Detta innebär att de i glykokalyx normalt ingående molekylerna är i obalans på grund av för mycket socker i blodet. Förutom att leveranserna av kväveoxid NO till det glatta muskelskiktet tunica media nu minskar eller försvinner så tappar glykokalyx sin negativa laddning. Detta innebär att de likaså negativt laddade blodkropparna inte längre repelleras av glykokalyx utan istället börjar närma sig endotelcellernas membran och de öppningar som finns mellan endotelcellerna och det är inte bra. När sådant tagit sig in bakom endotelcellerna kan bildandet av plack starta.

Vad skadar glykokalyx?

Att bakterier i blodcirkulationen kan leda till organsvikt och död är gammal kunskap. På senare år har det börjat skrivas mer och mer om att också virus kan förstöra insidan på artärerna dvs endotelets (endotelcellernas) håriga yta (glykokalyx) varvid virus kan fastna på receptorer på endotelcellernas membran. Men ändå mer skrivs om att för mycket socker i blodet (hyperglykemi) kan skada glykokalyx. Detta är inte orimligt med tanke på att vår kost nuförtiden och särskilt efter 1976 domineras av kolhydrater dvs socker, mjöl och stärkelse både i mat och dryck. Sedan dess rekommenderas vi att äta och dricka så mycket som 60% kolhydrater – läs socker, mjöl och stärkelse vilket blir till socker på väg ner genom matsmältningskanalen, spjälkas till glukos och fruktos för vidare befordran in i blodcirkulationen där det så småningom efter lungornas syresättning av blodet hamnar i artärerna. Fruktosen går raka vägen till levern medan glukos far vidare mot cellerna (dit också fettsyror och aminosyror följer med) för energiproduktion.

De terminala arteriolerna

De har en innerdiameter om 2-10µm. En röd blodkropp har en diameter om 7-8µm. Trots att den är formbar får den svårt att passera igenom en stelnad terminal arteriol med id 2-5µm. Därmed kommer den efterföljande kapillären att få brist på röda blodkroppar och leveranserna av syre till cellerna minskar.

Cellernas produktion av energi är beroende av mängden syre som kommer från kapillärerna. Minskar leveranserna så minskar cellernas produktion av energi ATP, vilket tillverkas av syre och glukos, fett och protein eller rättare sagt av syre, glukos, fettsyror och aminosyror. Om detta sker i de delar av hjärnan (centrala nervsystemet) varifrån kroppen styrs så försämras signaleringen till kroppens olika funktioner exempelvis hjärnans förmåga att tänka, hjärtats förmåga att pumpa, skelettmusklernas förmåga att få kroppen att röra sig framåt, uppåt eller åt sidan med flera rörelser.

Vi reagerar lite olika på trötthet. Låt mig redovisa två ytterligheter – antingen vilar vi eller så anstränger vi oss ytterligare lite mer. Den som när tröttheten kommer lägger sig och vilar kommer att märka att tröttheten minskar. Den ambitiöse som istället för att vila anstränger sig extra mycket för att trots tröttheten klara av sin arbetsdag märker snart att det blir allt svårare, att det går långsammare och att det börjar göra ont inne i huvudet. Varför detta kan man fråga sig. Jo, när cellernas energiproduktion inte räcker till så startas cellernas jäsning av glukos. Det är bara glukos som kan jäsa – inte fettsyror och aminosyror. Tyvärr kan inte denna jäsningsproduktion av energi kompensera för bortfallet från den minskande energiproduktionen med hjälp av syre – långt därifrån. Tröttheten övergår i något som kan kallas för orkeslöshet.

Till denna orkeslöshet tillkommer nu också smärta som kan förklaras så här: Vid jäsning av glukos för att skapa energi ATP bildas en avfallsprodukt som kallas mjölksyra. Denna är sur och när den hamnar i cellens basiska miljö så reagerar nerver och detta känner du som smärta. Ju mer du anstränger dig desto mer ont gör det.

Det finns bara två sätt att bli av med smärtan – antingen vila eller att den ”ordinarie” energiproduktionen med syre återfår leveranserna av syre i full omfattning. Då slutar jäsningsproduktionen och omedelbart tappar den sura mjölksyran en H och blir till laktat som är basiskt. Simsalabim och smärtan har försvunnit.

Kan sjuk glykokalyx bli frisk?

Jomenvisst – och snabbt kan det gå! I princip kan det räcka med att avstå från socker, mjöl och stärkelse under tiden från 1800 till 1000 nästa dag. Men om du fortsätter att äta och dricka kolhydrater 1000-1800 så får du väldigt svårt att avstå från socker, mjöl och stärkelse 1800-1000 därför att sådant triggar hungerhormoner, som sätter igång signaler om att du vill ha mer. Det är det ökända suget som då driver dig att äta eller dricka något också under tiden du borde fasta alltså mellan 1800-1000 nästa dag. Därför är det bäst att ändra din kost så att din kost och din dryck med kolhydrater är mindre än 33%. Då blir det inte det minsta svårt att avstå från att äta eller dricka från 1800 till 1000 nästa dag. Vatten, svart kaffe utan socker och te utan socker är helt OK som ”mellanmål”.

Slutsats

Hjärntrötthet kan orsakas av syrebrist i centrala nervsystemets celler. Syrebrist uppstår på grund av att glykokalyx är skadad av långvarig hyperglykemi långt innan du får diabetesdiagnos – så mycket att de minskande kväveoxidleveranserna från artärernas endotelceller till tunica media gör att tunica medica stelnar. I de tunnaste artärerna, som kallas terminala arterioler 2-10 µm, innebär detta att röda blodkroppar 7-8 µm får svårt att ta sig vidare till de efterföljande kapillärerna, vilka får nedsatt mängd röda blodkroppar. Detta innebär i sin tur att en mindre mängd syre är tillgängligt för diffusion genom vävnaderna till de enskilda cellerna.

En av hjärntrötthetens tänkbara orsaker är därmed förklarad och hjälp till bättring har beskrivits.

Lasse Blomdahl, Glykokalyx och hjärntrötthet

Dessa biologiska datorer kombinerar miljontals levande mänskliga nervceller med kiselchip, vilket gör det möjligt för cellerna att bearbeta information, reagera på elektriska signaler och anpassa sig genom inlärning.

Nervcellerna behöver inbyggda livsuppehållande system som utför funktioner motsvarande hjärtats, lungornas och njurarnas, genom att cirkulera näringsämnen, reglera syretillförseln och avlägsna ämnesomsättningens avfallsprodukter.

Det kanske mest oroande är den olösta frågan om medvetande. Det går inte att definitivt utesluta att alltmer komplexa biologiska datorsystem så småningom skulle kunna utveckla någon form av subjektivt medvetande.

Det här är som hämtat direkt ur en dystopisk mardröm.

globalresearch.ca, Teknikjättarna har officiellt förvandlat datacenter till monstruösa hybrider av människa och kisel

Kalendrar som går tillbaka tiotusen år var anpassade efter månens cykler. En verklig månmånad varar ungefär 29,5 dagar. Tolv sådana cykler motsvarar 354 dagar. Forntida civilisationer som använde denna kalender lade till en extra, trettonde månad med några års mellanrum när de märkte att kalendern började förskjutas i förhållande till årstiderna, en process som kallas interkalation. Senare övergick de till den metonska cykeln, där sju extra månader läggs till under en period på 19 år. Den hebreiska kalendern använder fortfarande denna cykel i dag.

Romulus, Roms mytiske förste kung och grundare, sägs ha infört en solkalender med tio månader. Namnen september, oktober, november och december kommer från de latinska orden för sju, åtta, nio och tio. De övriga månaderna har fått nya namn efter gudar, ritualer och, i två fall, kejsare. Juli hette ursprungligen Quintilis och var den femte månaden, men döptes om för att hedra Julius Caesar. Augusti hette ursprungligen Sextilis och var den sjätte månaden, men fick ett nytt namn för att hedra den romerske kejsaren Augustus Caesar. Året med tio månader började vid vårdagjämningen i mars och slutade i december, då kalenderåret upphörde. Vinterns återstående 61 dagar betraktades som en namnlös tidsperiod, fram till dess att vårdagjämningen observerades och kalendern började om. Omkring 713 f.Kr. införde Romulus efterträdare, Pompilius, månaderna Januarius och Februarius för att även omfatta vintern.

I sin bok Världar i kollision (Worlds in Collision) avslöjar Immanuel Velikovsky att nästan alla forntida civilisationer använde en kalender med 360 dagar. Han hävdade att en katastrofal händelse omkring 700-talet f.Kr. förändrade årets längd från 360 dagar till 365,25 dagar. Velikovsky kopplade detta till den bibliska händelsen i Andra Kungaboken 20 och Jesaja 38, där kung Hiskia får uppleva ett mirakel och skuggan på Ahas solur rör sig tio grader bakåt.

Den julianska kalendern infördes år 45 f.Kr. för att rätta till det gamla, förvanskade kalendersystem som hade införts av Romulus och Pompilius. Detta system kontrollerades av politiker och präster som regelbundet lade till eller drog ifrån dagar för att förlänga sina mandatperioder, skjuta upp val eller ändra tidsfrister för skattebetalningar. Den julianska kalendern, som inspirerades av egyptiska astronomer i Alexandria, är en solkalender med ett år på 365,25 dagar och ett skottår vart fjärde år.

Den 15 oktober 1582 infördes den gregorianska kalendern, som är det system vi använder i dag. Den infördes av påven Gregorius XIII för att korrigera felaktigheterna i den julianska kalendern, som år 1582 hade hamnat tio dagar ur fas med solåret. Det nya gregorianska kalendersystemet fastställde att skottår infaller vart fjärde år, med undantag för årtal som slutar på ”00”, vilka måste vara delbara med 400 för att räknas som skottår. Därefter ströks tio dagar ur historien, och den 4 oktober 1582 följdes omedelbart av den 15 oktober 1582. Tack vare denna förändring avviker den gregorianska kalendern med endast 26 sekunder från solåret, och det tar ungefär 3 300 år innan kalendern förskjuts med en enda dag.

När påven Gregorius ändrade kalendern 1582 betraktade protestantiska och östortodoxa länder korrigeringen som en katolsk konspiration. Under flera århundraden kunde en gränspassage i Europa innebära att man reste mellan tio och tretton dagar bakåt eller framåt i tiden. Den östortodoxa kyrkan använder i dag en reviderad juliansk kalender.

Om man delar solåret i perioder om 28 dagar, vilket anges som en genomsnittlig måncykel, får man 13 månader med en dag över, eller två under skottår. I detta system börjar varje månad på en söndag och slutar på en lördag. Den extra dagen firas som en helgdag. Även om denna kalender med 13 månader aldrig antogs av några dominerande imperier föreslogs den 1849 under namnet den positivistiska kalendern och 1902 som den internationella fasta kalendern. Kalendern var så effektiv att George Eastman införde den vid Eastman Kodak Company, där den användes internt från 1928 till 1989.

gregreese.substack.com, Kalendersystemens utveckling genom historien

Läs mer på newsvoice.se