http://tidskrift.nu/?action=artTyp&ArtikelTypId=1 Tidskrift.nu: Tidskrifterna presenterar inneh�llet i varje nyutkommet nummer. sv (c) 2004 TVS samt respektive tidskrift. kalis@malfunction.org info@tidskrift.nu http://tidskrift.nu/ http://tidskrift.nu/bilder/tidskrift_nu_120.gif 120 60 http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12758 Megaliter & andra stenar �r en publikation om sten. Vad sten �r, vad sten g�r, vad sten g�r med oss och vi med den, p� vilka s�tt vi �r sammanbundna och �nd� obevekligt separerade. Dessa och en l�ng rad andra steniga fr�gor n�rmar sig Megaliter & andra stenar genom en m�ngd historiska och mer samtida bilder och texter: poetiska, filosofiska, teoretiska, dokumenterande, spekulativa, historiserande � eller en kombination av eller r�relse mellan flera av dessa praktiker. Vi dr�jer b�de vid megalitstrukturer i form av stenrader, stencirklar och g�nggrifter, som vid enskilda stenar: allt fr�n �London Stone� och �Stone of Scone� till diabaspelaren �Ramle� p� Nordbillingen; den mytomspunna inskriberade �Stenen i Gr�nan dal� i J�mtland; stenformationen ��hk�nj�rst�bba� vid Kvalsundet; den sk�lgropsbem�ngda �Ballersten� i Falk�pings stadspark; Stockholms enda naturminne i form av en sten: �Biskopsm�ssan� i Huddinge� �. Megaliter & andra stenar n�rmar sig sten genom forskning och folklore: genom teoretiska texter av Manuel De Landa, Ingrid Hoelz & R�mi Marie, Thomas E. Balke, Sascha A. Schultz; genom utdrag ur Johan G�tlinds Saga, s�gen och folkliv i V�sterg�tland fr�n 1926, lika v�l som ur Nils Henrik Sj�borgs Samlingar f�r Nordens Forn�lskare, Inneh�llande Inskrifter, Figurer, Ruiner, Verktyg, H�gar och Stens�ttningar i Sverige och Norrige fr�n 1820-talet och Johan G�ranssons Bautil, Det �r: Alle Svea ok G�tha Rikens BAUTASTENAR fr�n 1750. � Grundstenarna i publikationen �r dock de tre block om megalitkultur i Carnac i Frankrike, Avebury i England och p� Ekornavallen och Falbygden i Sverige, som Magnusson & Gr�nberg har arbetat fram �ver l�ng tid, och som bygger p� skilda och samtidigt �verlagrade f�ltarbeten i topografier och arkiv, i text och bild. I publikationen ryms b�de en stor m�ngd historiska bilder fr�n 1700-talet och fram�t och fotografiska serier fr�n de senaste �ren. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12756 I 20TAL:s dubbelnummer �Minnets palats� r�r sig texterna mellan psykologi och m�leri, poesi och prosa. L�s ess�er av UKON och Jonas Brun, liksom ny sk�nlitteratur av Leila Inanna Sultan och Lennart Sj�gren. I numret publicerar vi ocks� introduktioner av betydande poeter fr�n Europa och USA, samt ett stort samtal med en ung konstn�r p� frammarsch: Olle Witt. I en inledande ess� med titeln �Minnets terror & gl�mskans frihet� funderar f�rfattaren och psykologen Jonas Brun p� b�de sin professionella och personliga relation till minnets sk�rhet och �kthet. Som v�g in i funderingarna citerar han Sapfo, som i det vackra fragment 147 skriver �jag s�ger dig, de kommer att minnas oss i framtiden�. Genom minnet f�rest�ller vi oss framtiden, och sedan urminnes tider �r dikt och s�ng sammanv�vda med v�ra f�rs�k att minnas tillsammans. Psykologen och f�rfattaren Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) tar fasta p� det n�r han kommenterar poeten, matematikern och minnesforskaren Jacques Roubauds tankev�ckande fragment om spr�k och minne � s�ger poesin n�gonting, eller s�ger den ingenting? Konstn�ren Olle Witt samtalar med 20TAL:s redakt�r Alexander Svedberg i en atelj� p� Konstfack, om Arnold B�cklin, f�rger, symboler och varf�r m�leri kan liknas vid konkret poesi. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12755 Ledare � I nr 2:2026 blir det b�de inspirerande reportage och flera nyhetsartiklar f�r aktuella aktiviteter. Med rapport fr�n �rsm�tet, pressmeddelanden om priser och stipendium, nya b�cker och utst�llningar hoppas vi verkligen fylla p� med inspiration inf�r sommarens m�leri! � Maria Molin har bes�kt Theilska Galleriets utst�llning om Elsa Beskow, ett, i Sverige, mycket k�rt konstn�rskap som v�ckt nyfikenhet och fantasi hos generationer av barn. Beskows bilderboksv�rld ges ut i nya varianter och tolkningar men utst�llningen visar hennes original i akvarell och teckning och framh�ller hennes egna uttryck, v�l f�rankrad i studier av den svenska naturen. � Vera Maria Gjermundsen har tr�ffat och interjuvat Wenche Landaas som n�rmar sig akvarellen p� ett helt eget s�tt. Konceptuellt r�r sig Landaas mellan teckning, m�leri, artist books och skulptur i ett f�rs�k att hitta materialens egna uttryck utan att fastna i gestaltningar och budskap. � Sofia Simelius har tr�ffat Michaela Caskov�, en tjeckisk konstn�r bosatt i Finland. Michaela arbetar med naturliga pigment, kollage och illustrationer av muntliga traditioner. Arbetet verkar finnas i en levande flux, d�r material fr�n naturen och kollage-illustrationer samsas i installationer, happenings och sm� tryckta utg�vor. � Vi hoppas att alla hittat fram till v�r digitala tidning och v�rt fantastiska digitala arkiv p� akvarellen.prenly.com och �nskar er en sk�n sommar! http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12751 Konstperspektiv tittar n�rmare p� glas http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12745 Experimentet sprider sig. �tminstone sedan 1600-talet har det varit en b�rande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu h�rs ordet l�ngt bort fr�n klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en fr�mling p� tv eller �ppna upp sitt f�rh�llande �r ocks� ett experiment. I matst�der som K�penhamn dyker det upp pasta labs i gath�rnen och p� nyheterna omtalas l�ngtg�ende lagf�rslag som experiment med m�nniskors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder begreppet experiment idag? Ses det som bra eller d�ligt att experimentera? Det h�r numret �r en ess�istisk sammanst�llning av experiment som nu �terst�r att pr�va. Inneh�llsf�rteckning Understreckade artiklar finns tillg�ngliga i fulltext. G�ran Dahlberg & Julia Ravanis Inledning: Experimentet sprider sig. �tminstone sedan 1600-talet har det varit en b�rande del av vetenskaplig metodik och� Sanna Beijnoff Du vill ut Isabelle St�hl Studier i rus Hellberg, Michele Masucci & Ann Ighe Ett samtal Mats Bigert Flytande fast tr�gt Karl Palm�s Samh�llsexperiment utan experimentalism Donia Shalabi Laboratorium (tv� f�rs�k i spr�k och n�rhet) Ida Hed Myrberg Att best�mma slumpen Carin Franz�n K�rleksexperimentens historia Andreas Lundberg Blad ur en liten svart anteckningsbok ... Lina Ekdahl Titel: Experiment P�r Anders Granhag Mordet i korridoren Jonas Enander M�nens makt �ver k�rlekslivet Janna Holmstedt Jag sjunger f�r Barbara Susanne Aalto Galaxernas r�df�rskjutning Mikael Lund Simulanten och havet Ulf Ellervik Livskraftens sista dagar Christine Kettaneh, Jo Lewis & Natalia Milas Transverse Fredrik H��k T�vlingen om livets ursprung Cecilia Verdinelli �Experimentet kr�ver att ni forts�tter� Rickard L Sj�berg Den fria viljans plats Khashayar Lykke Naderehvandi & Julia Ravanis Vad betyder en cigarr? Alan Turing Ber�kningsmaskiner och intelligens http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12750 Ledare Robert Rydberg: L�t Polen f�rbli Polen ! � Om detta temanummer om Polen. Kr�nika Michael Winiarski: Se de drabbade i �gonen! Aktuellt Hans Gunnar Ad�n: Georgien s�rjer sin patriark ... http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12748 Fan, Satan, Belsebub, Hin h�le, Lucifer, Mefistofeles, Antikrist, Gammal-Sjul, M�rkrets furste, Bockfoten, Den lede, Skam, Horn-Per, Gammel-Ersker, Attan, H�ken � Dj�vulen har m�nga namn och han har genomg�tt f�r�ndringar och framtr�tt i olika skepnader under historiens g�ng. Det �r inte helt l�tt att reda ut hur det hela b�rjade � om det nu n�gonsin b�rjade, kanske har det alltid funnits och kommer alltid att finnas � men f�r att g�ra en l�ng historia kort s� skulle man kunna s�ga att n�gon sorts fanskap uppstod f�r 2 500 �r sedan, n�r den iranska zoroastrismen m�tte judendomen och bef�ste id�n om en konkret ond makt. Egentligen saknas en s�dan i Gamla testamentet, d�r �r det oftast Gud sj�lv som s�nder pr�vningar och straff, ibland med hj�lp av n�gon av gudas�nerna, som Anklagaren i Jobs bok. I Nya testamentet, d�remot, finns m�nga utsagor om en figur med olika namn och taktik, en Guds motst�ndare som frestar Jesus och har v�rlden och m�nniskorna i sitt v�ld. S� sm�ningom uppstod id�n om Dj�vulen som en fallen �ngel och under p�verkan av antik mytologi kom han att i konsten och folktron f�rses med horn, svans och bockfot ... (ur Hj�rnkontoret #162-163) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12757 Tillsammans forts�tter vi v�ra utforskningar av den tidiga musiken. Det �r ett oerh�rt sp�nnande f�lt, just tack vare sin speciella relation mellan historisk forskning, konstn�rlig frihet och hantverk. Gr�nserna mellan forskare, konstn�r och instrumentmakare �r inte alltid glasklara. De olika grupperna �r helt beroende av varandra, och i m�nga fall har en och samma person flera av rollerna samtidigt. � | �rets f�rsta nummer av Tidig Musik utg�r m�nga av artikelf�rfattarna exempel p� hur en enda person bollar flera roller. Och vilken tillg�ng det �r! Vissa insikter i historiska skeenden, instrumentutveckling och musicerande �r knappass m�jliga att f� utan en bakgrund som musiker (som professionell eller amat�r). � Lutenisten Anders Ericson, aktuell med skivan Solo Pieces for Lutha, �r den f�rsta att p� allvar �teruppliva den svenska lutan � ett instrument son spelades under n�gra decennier kring 1800. Han unders�ker dessutom instrumentets historia och ger oss i detta nummer en introduktion till instrumentet, byggarna och den bevarade musikern f�r lutan. � Viveca Servatius �r s�kerligen bekant f�r m�nga l�sare och hon kommer h�r tillbaka till ett tema som pr�glat s�v�l hennes forskning som hennes musicerande under m�nga �r: Hildegard av Bingen. I denna artikel ligger fokus p� den kosmologi som Hildegard utvecklade och som l�g till grund f�r hennes musikaliska och andliga skapande /.../ (fr�n redaktionens inledande ord Tidig Musik #1 2026 http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12753 For the last 25 years Sara Lundberg has concentrated her art work on picture books � and for the last 15 years she has been an author as well as an illustrator. When creating pictures, she works with watercolour all the way from sketches to the original. She likes the unpredictable nature of the medium. In 2025 she was awarded the Children & Young People�s Literature Prize from the Nordic Council for her picture book �Ingen utom jag� (No-one but me). She always has her camera with her and takes lots of photographs for inspiration. She often bases her characters on live models and will start making quick sketches in watercolour with small brushes /.../ � As a graphic designer Ole S�ndergaard has had a remarkable carrier in Denmark, but he has always practiced many forms of art in his spare time. Both his parents were artists and even though he had talent and wanted to work creatively, they knew all about the hardships of being a free artist, so they encouraged him to study graphic design at the Architect School in Copenhagen. Through the years he has had many exhibitions, he takes photos, he creates wooden sculptures, toys, and figures, he draws and paints with all types of media. He travels a lot around the world documenting buildings and places � and on these trips he finds it handy to bring a small watercolour kit along with the �dry� media. In 1999 he wished to experience the Arctic so he and his wife made the first of several trips to Greenland and Svalbard. His most recent exhibition �The Ice Around Greenland� fills both floors of Fuglsanghus in H�rsholm, Denmark with many drawings and paintings /.../ �. During the early years of expedition when the world wasn�t yet described in images, explorers needed to measure, test and describe what they encountered. Before the invention of the camera, the watercolour medium became a way of capturing the essence long enough to understand it. Carl von Linn� thought that a drawing or a watercolour was a better way of rendering an object than even the most comprehensive written descriptions. Sven Hedin painted his own watercolour images of landscapes and cities from his expeditions around the world, and the works of Margret Mee are both scientific documents and sad testimonies /.../ �. To enter Kasia Wiercinska�s paintings is like stepping into a fairy-tale world with cityscapes in soft colours, rosy church towers, and turquoise seas. She paints with an architect�s exactness and sense of perspective. She paints plein-air (outdoors) and strives to focus on her own relation to each of the depicted places conveying her own feelings, her memories and her dreams in a free manner. She says she tries to capture the moment and makes lots of mistakes, but often the mistakes become the most interesting part of the picture. She is born and raised in Poland and has drawn and painted for as long as she can remember. At the age of 12 she invested her pocket money in good watercolour painting materials and has loved the media ever since /.../ http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12747 Experimentet sprider sig. �tminstone sedan 1600-talet har det varit en b�rande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu h�rs ordet l�ngt bort fr�n klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en fr�mling p� tv eller �ppna upp sitt f�rh�llande �r ocks� ett experiment. I matst�der som K�penhamn dyker det upp pasta labs i gath�rnen och p� nyheterna omtalas l�ngtg�ende lagf�rslag som experiment med m�nniskors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder� (ur inledningen Gl�nta #3-4 2025) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12749 �rets andra nummer av Utst�llningskritik inneh�ller f�rre recensioner �n vanligt, denna g�ng fr�n Uppsala, G�teborg och Stockholm. Ist�llet �gnar vi desto mer utrymme �t museidebatt och en l�ngre utst�llningshistorisk ess� i tre delar, som �ven den skulle kunna placeras i debattfacket. Det �r vi glada �ver; vi tror att initierad kritik och ett �ppet debattklimat hj�lper oss i musei- och utst�llningssektorn att v�ssa v�ra f�rm�gor och i slut�ndan kan leda till b�ttre utst�llningar. � Saknar du n�got perspektiv i Utst�llningskritiks bevakning? Skicka f�rslag p� texter, �nskem�l om utst�llningar vi borde recensera till oss p� aron@utstallningskritik.se eller amanda@utstallningskritik.se. Ut�ver debatterandet forts�tter vi f�rst�s med vad vi uppfattar som v�rt k�rnuppdrag utst�llningsrecensionsverksamheten, i synnerhet av de i �vriga media s� underbevakade kultur- och naturhistoriska utst�llningarna... (ur ledaren #2 2026)